Underlag för landsbygdsprogrammet

Transkript

1 Underlag för landsbygdsprogrammet

2 Axlar bort, pelare o prioriteringar in Direktstöd Pelare 1 Regioner Nat. Begr Unga Grönt stöd Grundstöd Grönt stöd Minst 3 grödor, max 70 resp 5 % Max minska permanenta gräsmarker 5 % Ekologiska fokusområden (skyddszoner, träda etc) Ekologisk prod. = direktkvalificerade Utjämning mellan länder <90 % av snittet = + 30 % av mellanskillnaden Utjämning mellan regioner samma värde 2014 och ev senast 2019 Endast aktiva lantbrukare Direktstödet skall vara > 5 % av inkomsterna Progressivt stödtak Hänsyn till antal anställda 6 EU-prioriteringar 3 mål Balanserad territoriell utveckling Hållbar förvaltning av Naturresurser o klimatinsatser Förbättrad konkurrenskraft Landsbygdsutveckling TULPAN 4 grupper Horisontella frågor Miljö Bevarande Miljö Påverkan Konkurrens -kraft Fördelning? Pelare 2 Svensk vilja

3 Axlar bort, pelare o prioriteringar in Direktstöd Pelare 1 Regioner Nat. Begr Unga Grönt stöd Grundstöd Grönt stöd Minst 3 grödor, max 70 resp 5 % Max minska permanenta gräsmarker 5 % Ekologiska fokusområden (skyddszoner, träda etc) Ekologisk prod. = direktkvalificerade Utjämning mellan länder <90 % av snittet = + 30 % av mellanskillnaden Utjämning mellan regioner samma värde 2014 och ev senast 2019 Endast aktiva lantbrukare Direktstödet skall vara > 5 % av inkomsterna Progressivt stödtak Hänsyn till antal anställda 6 EU-prioriteringar 3 mål Balanserad territoriell utveckling Hållbar förvaltning av Naturresurser o klimatinsatser Förbättrad konkurrenskraft Landsbygdsutveckling Fördelning? Pelare 2 Svensk vilja

4 EU-prioriteringar Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket Öka konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk och öka jordbruksföretagens möjligheter att överleva Främja organisation av livsmedelskedjan och riskhantering inom jordbruket Återställa, bevara och förbättra jord- och skogsbruksberoende ekosystem Främja resurseffektivitet och omställning till en koldioxidsnål och klimatanpassad ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorerna Främja social sammanhållning, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling på landsbygden

5 EU-prioriteringar 1. Främja kunskapsöverföring och innovation 2. Öka konkurrenskraften möjligheter att överleva 3. Främja organisation av livsmedelskedjan och riskhantering inom jordbruket 4. Återställa, bevara och förbättra jord- och skogsbruksberoende ekosystem 5. Främja resurseffektivitet och omställning till en koldioxidsnål och klimatanpassad ekonomi 6. Främja social sammanhållning, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling på landsbygden

6 Ingående delar Konkurrenskraft och attraktiv landsbygd Ersättningar för biologisk mångfald och kulturmiljöer miljö och klimatvänligt jord- och skogsbruk Biologisk mångfald på åkermark Miljöinvesteringar Våtmarker Traditionella växter och djur Minskade växtnäringsförluster Klimatvänligt jordbruk Ekologiskt jordbruk LEADER

7 Ingående delar Konkurrenskraft och attraktiv landsbygd Ersättningar för biologisk mångfald och kulturmiljöer miljö och klimatvänligt jord- och skogsbruk Biologisk mångfald på åkermark Miljöinvesteringar Våtmarker Traditionella växter och djur Minskade växtnäringsförluster Klimatvänligt jordbruk Ekologiskt jordbruk

8 Konkurrenskraft och attraktiv landsbygd Kunskapsöverföring, informationsinsatser Rådgivningstjänster, jordbruksrådgivning Investeringars i fysiska tillgångar Startstöd för unga lantbrukare Investeringar i annan verksamhet än jord- och skogsbruk Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden Djurskydd Samarbete

9 Artikel 15 Kompetensutveckling för en hållbar landsbygdsutveckling Kompetensutveckling som gynnar: jordbrukare, skogsbrukare, livsmedelssektorn, marförvaltare, små och medelstora företag på landsbygden. Kompetens och kapacitet hos rådgivare är viktigt. Alla tänkbara ämnesområden täcks in genom en hållbar ekonomisk, ekologisk och social landsbygdsutveckling. Den som tillhandahåller kompetensutveckling är stödmottagare. Kompetensutveckling är en av de sex unionsprioriteringarna

10 Artikel 16 Jordbruksrådgivning (Farm Advisory System) Krav på Sverige att erbjuda jordbruksrådgivning Frivilligt för företagaren Målgrupp: jordbrukare, skogsbrukare och andra stödmottagare. Liknar dagens tvärvillkorsrådgivning, men med fler moduler. Innehåll, rådgivning om: Tvärvillkor Förgröningen Klimat, biologisk mångfald, vattenskydd, anmälningsplikt vid djur- och växtsjukdomar samt innovationer (kopplar till LBersättningar och EU-direktiv) Hållbart ekonomiskt företagande för småbruk. 10

11 Projektstöd och företagsstöd likt förra programperioden Mycket färre åtgärder breda åtgärder Samma möjligheter som i tidigare program Förenkling och minskning av administrativa kostnader

12 Investeringar i fysiska tillgångar (art 18) Materiella och/eller immateriella investeringar i jordbruks-, trädgårds, skogsbruks- och renskötselföretag Investering till: Förnya produktionen, miljöteknik eller energieffektivitet rationellare lokaler produktion, miljö, arbetsmiljö eller djurvälfärd produktion och användning av förnybar energi produktion och förädling eller saluföring av jordbruksprodukter Investeringar som stödjer marknadstillgång av mat med hög kvalité Investeringar i förbättrad arrondering av skogsmark

13 Investeringar i annan verksamhet än jord- och skogsbruk (art 20) Landsbygdsföretag - mikroföretag och små företag Jord- och skogsbrukare för diversifiering Investering till: innovation och produktutveckling baserat på råvaror från skogen insatser för verksamhet inom upplevelser och rekreation främja Sverige som matland användning av inhemska livsmedelsresurser investeringar för biomassa till energi (inklusive produktion och förädling av biogas) utveckling av nya affärsområden, nya samarbeten och produkter utrustning för annan förnybar energi än bioenergi

14 Startstöd 2 alternativ: ett utökat investeringsstöd för unga personer som vill förnya sin verksamhet på något sätt senast tre år efter att de för första gången etablerat sig som ägare till ett jordbruksföretag större investeringsstöd Startstöd för unga personer som för första gången vill etablera sig som ägare till ett jordbruksföretag. Startstödet kan endast erhållas om sökande också söker investeringsstöd kopplat till den startade verksamheten - klumpsumma

15 Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden (art 21) Organisationer, föreningar, myndigheter samt i vissa fall företag. Projektstöd till: Utvecklingsplaner Grundläggande tjänster Bredband Småskalig infrastruktur Investering i infrastruktur för turism Investering och restaurering av kulturarv

16 Djurskydd (Art 34) Djurvälfärdsstöd extra djurvälfärd utöver lagkrav Nu: Extra djuromsorg för suggor Fler djurslag i nästa period? Utredning pågår och ska diskuteras med näringen Ej färdiga förslag till maj

17 Samarbete Art 36 Samarbete för: Jord och skog: Utveckling av nya produkter, metoder, processer Samarbeten för korta leveranskedjor och lokala marknader. Begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Miljöprojekt Vattendrag, våtmarker, landskapsperspektiv, Djurvälfärd, smittskydd Hållbar produktion av biomassa för energiproduktion och industriprocesser. Genomförande av lokala utvecklingsstrategier

18 Schabloner- diskussioner pågår! Standardkostnader förenkla bedömningar Klumpsummor små projekt små företagsstöd Procentsats administrativa kostnader Faktiska kostnader enkla redovisningar Mycket arbete kvar!

19 Ersättningar för biologisk mångfald och kulturmiljöer miljö och klimatvänligt jordoch skogsbruk Ersättning för bete av ängs- och betesmarker Skiftesbunden ersättning Nya markklasser Färre markklasser Justering av nuvarande ersättning Kompletterande ersättningar Röjning av sly Särskild skötsel av slåtterängar Bränning Sent bete Hamling, kontinuerlig hamling och nyhamling Skötsel av kulturmiljöer Skötsel av landskapselement i renskötselområdet Fäbobete

20 Ersättning till betesmarker och slåtterängar Två förslag skiftesbundet och justering av nuvarande Tre varianter av skiftesbundet

21 Förslag skiftesbundet Beta eller slå och skörda minst 0,1 ha Alla markklasser och villkor fastställs av myndigheten Ingen markklass kan ligga utanför blockets yttergräns Information som rör markklassen på respektive yta finnas tillgänglig i SAM-internet. Valfritt om man vill beta eller slå och skörda. Inget krav rörande klippande och skärande redskap. Ingen tillskottsutfordring för marker med särskilda värden, alvarbete, skogsbete och mosaikbetesmarker och andra gräsfattiga marker

22 Nya marklasser, färre markklasser Nya markklasser Främst för att höja marker med utvecklingspotential Färre markklasser- Allmänna och särskilda värden slås ihop och får samma ersättningsnivå

23 Ersättning för skötsel av kulturmiljöer Tre olika förslag Detta är lika för alla förslag: Samma element som idag, definitioner ses över 5 åriga åtagande Startpremie per elementtyp Vem som helst ska kunna söka ersättningen Anslutning till jordbruksmark Ta bort igenväxning

24 Kulturmiljöer - vad skiljer förslagen åt? Förslag 1 Möjlighet att välja vilka element man vill sköta Kan lägga till element från år till år, ej ta bort Möjlighet till extra ersättning för vissa element Förslag 2 Hela/delar av fastigheten, alla element ska skötas Åtagandeplan Vegetation ska slås årligen Extra ersättning för att ta bort avslaget material Extra ersättning för att slå med lie Förslag 3 Som förslag 1, men möjlighet att välja till/från element varje år.

25 Komplement till betesmarker och slåtterängar Röjning av sly Särskild skötsel av slåtterängar Bränning Sent bete Hamling Svårtillgängliga platser Restaurering

26 Biologisk mångfald på åkermark Mångfaldsåker Beträda Anlägga kreotoper Vall på slätten

27 Miljöinvesteringar Liknar dagens utvald miljö och skogens mångfald Likheterna mellan Skogsstyrelsen och Jordbruksverket ska öka Schabloner av stöd som nu redovisas som faktiska kostnader Det som idag kallas specialinsats ska finnas kvar

28 Minska påverkan på miljö och klimat Påverkan på luft och vatten Kväve Fosfor Växtskydd Ammoniak Lustgas Koldioxid

29 Biologisk mångfald på åkermark Vall på slätten Syftet är, vid sidan av ett minskat näringsläckage och att begränsa klimatpåverkan, är att gynna pollinerande insekter och biologisk mångfald på slätten. Åtgärden ersätter att vallodling generellt ger lägre kostnadstäckning än konventionell växtföljd. Åtgärden prioriteras i slättbygdsregionerna och nitratkänsliga områden. Prioritering vid brist på medel bör göras på regional nivå

30 Vall på slätten Villkor Insådd sker senast den 15 juni som insådd i vårsådd spannmålsgröda Klöver eller andra arter som gynnar pollinerande insekter som bin, humlor och fjärilar ska ingå i insådd fröblandning med minst 15 procent av utsädet. Blandvallen ska skördas och användas till exempel för energi- eller foderändamål. Vallen ska ligga kvar över minst två årskiften (två vintrar) från det år då vallen sås in. Kemiska växtskyddsmedel får inte användas utom vid brytningstillfället. Cirka 5 procent av arealen lämnas kvar vid varje skörd för att gynna pollinerande insekter som humlor, bin och fjärilar

31 Våtmarker Skötsel av våtmarker Anläggning av våtmarker Rensning av våtmarker

32 Våtmarker Skötsel av våtmarker Utgrävning och borttransport av lagrat sediment ska ske vart mycket näringsrika marker och vart 10:e år i övriga marker. 5:e år i Anläggning av våtmarker Förslaget kan förenklas genom att en del av stödsumman betalas ut direkt så att markägaren inte behöver ligga ute med pengarna själv en längre tid. En viss del kan betalas ut direkt och resterande del efter det att besiktning utförts och genomförandet godkänts av kontrollmyndigheten Det är även önskvärt att eget arbete kan ersättas som faktisk kostnad samt att takbeloppet tas bort så att en dyr effektiv våtmark kan ersättas fullt ut.

33 Rensning av våtmarker Stödet ges till arbetskostnader och maskinkostnader för att rensa våtmarker. Markägare eller grupper av markägare kan söka stödet. Exempelvis kan samfälligheter och grannar som samverkar söka. Effekten av rensning är att öka våtmarkers effekt och livslängd. Åtgärden är lämplig i hela landet förutsatt att det finns våtmarker som är i behov av rensning Kan även omfatta dammar som samlar fosfor

34 Minskade växtnärings- & växtkyddsmedelsförluster Växtnäringsplanering Växtskyddsplanering Fånggröda/vårbearbetning Fånggröda och/eller vårbearbetning Vårbearbetning med eller utan fånggröda Anpassade skyddszoner Dammar som samlar fosfor Reglerbar dränering

35 Växtnäringsplanering Förbättra precisionen i tillförsel av kväve, fosfor, kalium och kalk inom lantbruket. Villkor Utbildning 2 dagar Växtnäringsbalans Markkartering 0-rutor för kväve Mynna i en NPK och kalkstrategi

36 Minskade växtnäringsförluster Växtn xtnäringsplanering (gamla miljöskydds skyddsåtg tgärder ) Syftet med åtgärden är att förbättra precisionen i tillförsel av kväve, fosfor, kalium och kalk inom lantbruket. Det minskar förluster av näringsämnen till luft och vatten och förbättrar resurseffektiviteten i odlingen. Detta leder även till mindre utsläpp av växthusgaser per kilo produkt. Åtgärden bör prioriteras i regioner med övergödningsproblem, det vill säga områden. nitratkänsliga Denna åtgärd består av delar som tidigare fanns i miljöersättningen för miljöskyddsåtgärder, växtnäringsbalans, markkartering och snabbanalys av flytgödsel

37 Villkor Växtn xtnäringsplanering Minst två dagars fortbildning eller, om utbildningar inte anordnas inom rimligt avstånd, två rådgivningsbesök inom åtagandeperioden. Det ska vara aktiviteter inom landsbygdsprogrammet och kopplat till ämnesområdet växtnäringsstrategi. Växtnäringsbalans för gården enligt STANK in MIND minst två gånger under åtagandeperioden. Skiftesbalanser årligen för de skiften som används i Kalk och NPK-strategin. Markkartering. ph, P-AL, K-AL enligt god markkarteringssed inklusive jordartskartering. Kalk och NPK-strategi. Med utgångspunkt från gårdens växtnäringsbalanser, markkartering och 0-rutor görs en plan för tillförsel av kalk och NPK inklusive spridningsteknik ett växtföljdsomlopp framåt för en eller flera växtföljder på gården (minst tre fält som täcker in gårdens huvudsakligaste karaktär). Uppdateras årligen. 0-rutor för kväve. Årligen minst en ruta i vårsäd respektive höstsäd för varje påbörjad 50 hektar åkerareal, i första hand i de utvalda skiftena för kalk och NPKstrategi. Minst 5x5 meter

38 Växtskyddsplanering Minskade växtnäringsförluster Syftet med åtgärden är att främja ett växtskydd med låg insats av bekämpningsmedel och så långt möjligt ge företräde till icke kemiska metoder. Ersättning kan ges för åtgärder som stöder integrerat växtskydd utöver krav i lagstiftningen. Det kan även bli förslag på investeringar som i så fall kommer under artikel 18. Hit hör t.ex. investeringsstöd för testutrustning av spridare, väderstationer, utrustning som medger precisionsspridning av växtskyddsmedel, säker påfyllningsplats för spridningsutrustning och modern teknik för att till exempel reglera ogräs. Det kan också vara aktuellt med samarbetsprojekt kring växtskydd vilket skulle kan rymmas inom artikel 36. Detta kan till exempel gälla prognos-och varningsverksamhet. Åtgärden riktar sig till lantbrukare som arbetar förebyggande med växtskydd. Villkor Upprätta växtodlingsplan. Obehandlade kontrollrutor i odlingen för att kunna bedöma resultatet av genomförd behandling Obehandlade skyddszoner som gränsar mot skyddsvärda objekt. Utbildning eller rådgivning två dagar per åtagandeperiod.

39 Minskade växtnäringsförluster Minskat kvävel veläckage Syftet med åtgärden är att minska kväveutlakning och fosforförluster samt att lagra in kol i marken. Man kan odla fånggröda eller vårbearbeta, eller göra både och. Åtgärden är lik den som finns nu. Datum för sådd tas bort, omvandlas till krav på god etablering och tillväxt. Oljerättika/rättika och vitsenap kan odlas i hela stödområdet och etablering av dessa grödor får ske efter grund bearbetning utan att odlingen diskvalificeras för vårbearbetningsstöd. Andelen vårsådd areal dras ner till 10 procent. Det vill säga att för att få ersättning för vårbearbetning eller fånggröda måste arealen för vardera åtgärden motsvara minst 10 procent av arealen vårsäd vilket gör åtgärden mer flexibel

40 Vårbearbetning med eller utan fånggröda Syftet med åtgärden är att minska kväveutlakning och kolavgång från marken under höst och vinter samt minska risken för jorderosion och fosforförlust. Förslaget består av två delar, enbart vårbearbetning eller vårbearbetning i kombination med fånggröda. Vårbearbetning är obligatorisk i åtgärden, men fånggrödan kan väljas till. Åtgärden är lik nuvarande ersättning för minskat kväveläckage. Följande förändringar som förenklar för lantbrukaren föreslås jämfört med i dag: Vårbearbetning är ett överordnat krav. Sådatum samt datum för olika bryttidpunkter tas bort. Eftersådd av råg och westerwoldiskt rajgräs är inte aktuellt. Oljerättika/rättika och vitsenap införs som godkända fånggrödor i hela området samtidigt godtas grund bearbetning inför sådd av dessa grödor. Om det nya känsliga området utökas till områden utanför nuvarande stödområde ska stödområdet inkludera dessa. Andelen vårsådd areal dras ner till 10 procent. Det vill säga att för att få ersättning för vårbearbetning eller fånggröda måste arealen för vardera åtgärden motsvara minst 10 procent av arealen vårsäd. Det gör ersättningen mer flexibel för sökande.

41 Anpassade skyddszoner Åtgärden är lik den som redan finns. Länsstyrelsen får dock inte längre möjlighet att besluta om särskilda skötselvillkor. De villkor som finns ska gälla för alla. Det har varit låg anslutningsgrad. Genom de justeringar som vi föreslår och om den nuvarande miljöersättningen för skyddszoner försvinner finns förmodligen större möjlighet att öka anslutningsgraden. Borttaget villkor: Åkermarken måste vara minst 4 meter bred runt den anpassade skyddszonen. Minsta möjliga areal att söka för är ändrad från 0,25 hektar till 0,1 hektar och stämmer därmed överens med åtgärden skyddszoner. Länsstyrelsen har inte längre möjlighet att bestämma om tilläggsbestämmelser i detta förslag. Länsstyrelsen ska fortfarande prioritera insatsen, vilket gör att processen fortfarande kan kännas svårtillgänglig. Ett alternativ till länsstyrelsens prioritering kan vara att det finns ett IT-stöd som kan kopplas till mer detaljerade kartor där insatsen får genomföras så att prioriteringen kan fångas i en elektronisk ansökan

42 Anpassade skyddszoner Lik nuvarande. Länsstyrelsen får inte längre möjlighet att besluta om särskilda skötselvillkor Länsstyrelsen ska fortfarande prioritera insatsen Ett alternativ kan vara att det finns ett IT-stöd som kan kopplas till mer detaljerade kartor där insatsen får genomföras så att prioriteringen kan fångas i en elektronisk ansökan

43 Dammar som samlar fosfor Syftet med att anlägga dammar som samlar fosfor är att minska läckage av partikulärt fosfor till sjöar och vattendrag och därigenom bidra till målen ingen övergödning, levande vattendrag. Dammens fosforrenande funktion ska underhållas under 10 år enligt de villkor som länsstyrelsen bestämmer. Det är inte tillåtet att plantera in fisk eller kräftor samt att utfodra fisk, kräftor eller andra djur. Inget takbelopp Kan eventuellt läggas in under våtmarksstödet Reglerbar dränering Stöd ges för investering i brunnar och observationsrör för att kunna reglera dränering från jordbruksmark. Den projektplan med villkor som länsstyrelsen tar fram ska följas. Reglerbrunnar ska anläggas. Brunnarna ska underhållas i minst 5 år enligt de villkor som länsstyrelsen beslutar. Åtgärden finns redan. Ersättning kan även ges för f r observationsrör. r

44 Dammar som samlar fosfor Minska läckage av partikulärt fosfor till sjöar och vattendrag Dammens fosforrenande funktion ska underhållas under 10 år enligt de villkor som länsstyrelsen bestämmer. Ej tillåtet att plantera in fisk eller kräftor samt att utfodra fisk, kräftor eller andra djur. Inget takbelopp Kan eventuellt läggas in under våtmarksstödet Reglerbar dränering För investering i brunnar och observationsrör för att kunna reglera dränering från jordbruksmark. Den projektplan med villkor som länsstyrelsen tar fram ska följas Reglerbrunnar ska anläggas. Brunnarna ska underhållas i minst 5 år enligt de villkor som länsstyrelsen beslutar.

45 Stallgödsel till biogas Syftet med åtgärden är att minska metanutsläppen från mjölk- och köttproduktion. Åtgärden innebär att man betalar en miljöersättning till den som levererar stallgödsel som substrat för biogasframställning. Stödet ska ges till lantbruksföretagare med djurhållning som levererar stallgödsel till en egen eller någon annans biogasanläggning. Företagaren förbinder sig att under hela året leverera all stallgödsel från de djur som redovisas i ansökan till en biogasanläggning (egen eller annans). Stallgödseln ska passera en biogasanläggning innan den sprids på åkern. Rötrest sprids på det djurhållande företagets spridningsareal

46 Stallgödsel till biogas Minska metanutsläppen från djutproduktionen Ersättning till den som levererar stallgödsel som substrat för biogasframställning. Förbinder sig att under hela året leverera all stallgödsel från de djur som redovisas i ansökan till en biogasanläggning (egen eller annans). Stallgödseln ska passera en biogasanläggning innan den sprids på åkern. Rötrest sprids på det djurhållande företagets spridningsareal

47 Ekologiskt Jordbruk Förenklad version av dagens ekostöd Syftet med ekologiska produktionsformer är att få till stånd positiva miljöeffekter. Detta för att bidra till flera av Sveriges miljömål. Villkoren föreslås bli desamma som de villkor som finns i EU:s regelverk för ekologisk produktion. Produktionen föreslås vara godkänd som ekologisk av ett ackrediterat certifieringsorgan. Ta bort ersättningen till kretsloppsinriktad produktion. Endast lantbrukare med certifierad ekologisk produktion enligt EU:s regler kan då söka stödet. Ta bort blockbundenheten i ersättningen. Stödet ger redan ersättning för marken från först året i åtagandet därmed är blockbundenheten irrelevant Sätt som villkor att hela växtodlingsdelen på ett företag ska vara omlagd. Det stärker även förslaget att det inte behöver vara blockbundet. Minska differentieringen av ersättningen till olika grödor Ett annat förslag till förenkling är att ha som villkor att produktionen ska vara godkänd som ekologisk av ett ackrediterat certifieringsorgan och att avvikelserapporter ska skickas till den kontrollerande myndigheten för uppföljning, kontroll och eventuell sanktion som följd av avvikelsen. Certifieringsorganets kontroll kan behöva kompletteras med en skötselkontroll av länsstyrelserna

48 Ett nytt Ekostöd som ges som ett omställningsstöd Syftet med omställningsstöd för ekologisk produktion är att få fler att gå över till ekologisk produktion för att få till stånd positiva miljöeffekter. Detta för att bidra till flera av Sveriges miljömål. Ett omställningsstöd för ekologisk produktion innebär att företagare som ställer om från konventionell produktion till ekologisk produktion får stöd under en viss omställningstid. Stödet föreslås gälla i första. hand tre år, om regelverket så tillåter, eller som andra alternativ i fem år. Företag ska ställa om sin lantbruksproduktion till certifierad ekologisk produktion enligt EU:s regler. Företag får inte redan ha certifierad ekologisk produktion. Dialog sker med Eko-projeketet

49 Leader Tulpan

50 Reglerna? Fondsamordning Transparens Strategier och fokus Mätbara mål Uppföljning Kommitté för urval Kompetenskrav Former för beslut

51 Förslag Leader ska genomföras i hela landet LAG frigörs från den formella handläggningen Administrationen av Leader samlas på sju länsstyrelser

52 Förslag Jordbruksverket fördelar pengarna Ny leadernyckel för budgetfördelning

53 Förslag En minsta nivå för driftsbudget

54 Förslag Samverkansstöd med direkt företagsnytta

55 Förslag Nationella indikatorer Lokala indikatorer

56 Förslag Samordning av LAG och FOG

57 Förslag Mål och Morötter

58 Tack för uppmärksamheten!