Kolera & sanitet Ett gymnasiearbete av: Josefin Vingren Kungsholmens gymnasium Handledare 1
ABSTRACT: Cholera is a bacterial disease that is spread through contaminated water. Lack of safe sanitation, which is the lack of various facilities that uphold the maintenance of good health, is the biggest factor behind the spread of cholera and other waterbornediseases worldwide. The issue which are being discussed in this essay is: How has the lack of sanitary conditions, in the form of lack of functioning toilets, affected the proliferation and spread of cholera in Zambia? The purpose of this paper has been to highlight the consequences that follow an inadequate sanitation. This has been done through a study in Zambia and own analyses and shared positions of charts and facts, particularly from WHO, the UN and partner WaterAid, which together with the UN working to meet MDG 7c regarding sanitation and clean water. A few years ago cholera constituted a great threat to the public health in Zambia, but not anymore. Improved sanitation and education of how the citizens shall protect themselves against the waterborne diseases have contributed to the decreased cholera cases in Zambia. Although the sanitation problem is complex the results presented points towards a positive direction where a change for the better is possible. If the trend continues in the same direction as it already tends to do the result may point towards a closed chapter for cholera in Zambia. Kolera är en bakteriesjukdom som sprids via kontaminerat vatten. Bristande sanitet, alltså bristen på diverse faciliteter som underlättar upprätthållandet av god hälsa, är den största faktorn till spridning av kolera och liknande sjukdomar världen över. Frågeställningen som avhandlas i uppsatsen lyder: Hur har de bristande sanitära förhållandena, i form av avsaknaden av fungerande toaletter, påverkat spridningen och utbredningen av kolera i Zambia? Syftet med uppsatsen har därför varit att lyfta fram de konsekvenser bristande sanitet för med sig. Detta har gjorts genom ett studiebesök i Zambia samt egna analyser och samanställningar av diagram och fakta från framför allt WHO, FN och samarbetspartnern Wateraid som tillsammans med FN arbetar för att uppfylla milleniemålet 7c angående sanitet och rent vatten. För ett antal år sedan utgjorde kolera ett stort hot mot hälsan i Zambia, men så är det inte längre. Mycket tack vare att man inrättat och förbättrat saniteten i utsatta områden i landet samt utbildat befolkningen huruvida de ska gå till väga för att skydda sig från vattenburna sjukdomar. Trots att sanitetsproblemet är så pass komplext som det är visar ändå resultaten på att en förändring till det bättre är möjlig, mycket tack vare det förebyggande arbete man under senare år bedrivit i Zambia. Om trenden fortsätter i samma riktning som den gör verkar resultatet peka mot ett avslutat kapitel för koleran i Zambia. 2
Innehållsförteckning Titelsida... 1 Abstract... 2 1.0 Inledning 1.1 Frågeställning... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 avgränsning... 4 2.0 Teori... 5 2.1 Milleniemålen... 6 2.2 Zambia... 6 2.3 Kolerabakterien... 6 2.4 Spridning... 7 2.5 Sjukdomsförlopp och inverkan på kroppen... 7 2.6 Förebyggande åtgärder... 8 3.0 Metod... 8 3.1 Källkritik... 9 4.0 Resultat... 10 4.1 Framsteg... 10 5.0 Diskussion... 14 6.0 Källförteckning... 16 6.1 Bildförteckning... 16 3
1.0 Inledning Bristande sanitet samt avsaknaden av rent dricksvatten har direkt skadliga effekter på hälsan. I Zambia lever lite mer än halva befolkningen, dvs. ungefär 8 miljoner människor på landsbygden, utan tillgång till vare sig rent dricksvatten eller säker sanitet. Då nöden inte har någon lag och då bristen på säker sanitet är ett faktum tvingas folk utföra sina behov där de kan. Detta resulterar ofta i att det mänskliga avfallet hamnar direkt på marken eller i gropar. Det blotlagda avfallet medför självklart otroliga hälsorisker då spridningen av skadliga smittoämnen, parasiter och patogener gynnas i de osanitära förhållandena som uppstår till följd av toalettbristen. När detta sedan kommer i kontakt med vattnet kan avföring och liknande leda till att färsk- och grundvattenkällor förorenas. På grund av toalettbristen och alla de konsekvenser som följer det dör varje år ca 5000 barn, bara i Zambia (WHO/UNICEF Joint Monitoring Programme, 2012). Något som hade kunnat förebyggas med något så opretentiöst som en toalett. 1.1 Frågeställning: Hur har de bristande sanitära förhållandena, i form av avsaknaden av fungerande toaletter, påverkat spridningen och utbredningen av kolera i Zambia? 1.2 Syfte: Syftet med denna uppsats är att inviga läsaren i de sanitära problem som uppstår i samband med bristande sanitet. Intentionen och målsättningen är dessutom att leda läsaren till en bättre inblick och förståelse gällande dessa sanitära och vattenrelaterade problem samt leda läsaren till möjliga lösningar på problemet. 1.3 Avgränsning Begreppen sanitet och god hygien greppar båda över relativt breda och stora områden då det är samlingsnamn för en rad produkter och vanor som underlättar upprätthållandet av god hygien. Den första avgränsningen som behövde göras var därför att specificera precis vilket område inom sanitet som skulle tas upp. Fokus i denna uppsats kommer därför ligga på hur spoltoaletter påverkar hälsan ur ett sjukdomsperspektiv. Vidare behövdes ytterligare en avgränsning göras om vilka sjukdomar uppsatsen skulle handla om. Då både parasiter och diverse bakteriesjukdomar sprids och frodas i de förorenade miljöer som uppkommer till följd av smutsiga och osäkra latriner kommer fokus endast ligga på bakteriesjukdomen kolera, och hur just denna patogen sprids via kontaminerat vatten. Viktigt att nämna är även att fokuset 4
kommer ligga på sanitet i huvudsak och inte så mycket om just dricksvatten. Sanitet och dricksvatten har en stark koppling mellan sig och även om den ena påverkar den andra så kommer tyngden ligga på just sanitetsproblemet. Teori 2.0 säker sanitet Enligt WHO är sanitet; ett tillhandahållande av diverse faciliteter som hanterar mänskligt avfall på ett säkert sätt. En toalett är en sådan typ av facilitet som, om den fungerar korrekt, hanterar avfall på ett bra sätt vilket är viktigt för folkhälsan. Det finns nämligen en nära koppling mellan fungerande sanitära medel och antal sjukdomsfall av bland annat kolera i specifika områden. I sanitetstegen här till höger visas i vilken grad saniteten kan räknas som säker. Högst upp i skalan återfinns det mest kritiska fallet av bristande, så när på icke existerande, sanitet där mänskligt avfall dumpas direkt på marken och där de lätt kan spridas vidare via regn- och grundvatten. Ju större exponeringsrisk för avföring och andra kroppsvätskor desto större infektionsrisk. Därefter följer en något säkrare sanitet där avföring och liknande, istället för att hamna direkt på marken, avskiljs något genom att dumpas i gropar eller i hinkar. Dock är den lilla separation som sker inte tillräckligt stor från att skilja avföringen helt från mänsklig kontakt vilket medför fortsatta hälsorisker. I steg tre går saniteten åt ett mer säkert håll då det handlar om att det finns en så när på fungerade facilitet som används av ett flertal människor, så som ett dass. Latrinen är av hyfsad standard vilken har en bättre avföringshantering än en hink. Dock delas den av ett flertal personer vilket ökar risken för att fler utsätts för det mänskliga avfallet då riken att komma i kontakt med det ökar ju fler som använder latrinen. Det är inte förens i steg fyra som saniteten anses helt säker då avfallet helt och hållet separeras genom fungerande system där det antingen bryts ner eller via fungerande avloppsrör skickas vidare till en station som tar hand om och renar det mänskliga avfallet. I detta steg är kontakten mellan människan och avföring nästan obefintlig vilket upprätthåller möjligheten till god hygien. 5 Bild 2.0 förklarar de olika stegen en viss grad av osäker saitet för med sig. (WHO/UNICEF Joint Monitoring Programme, 2012)
2.1 Milleniemålen En god sanitet lägger grunden för en god hälsa och därför har FN satt upp 8 olika mål som ska vara nådda i slutet av år 2015 i att syfta att förbättra förhållandet för människor världen över. Ett av dessa åtta mål handlar om sanitet där målet är att förbättra tillgången till grundläggande sanitet då bland annat osäker och bristande tillgång till säker sanitet är orsaken till många dödsfall världen över. Denna målsättning är formulerad i milleniemål 7C där vikten av säker sanitet och även tillgången till rent vatten är grunden för en god hälsa. Genom att öka åtkomsten till säkert dricksvatten och säker sanitet är hoppet att man ska kunna livsstandarden för miljontals människor världen över. 2.2 Zambia (landguiden, 2011) Zambia saknar kust då det ligger i mitten av södra Afrika vilket innebär att floderna i huvudsak blir landets viktigaste vattenförsörjare. Den viktigaste floden i Zambia är Zambesifloden som gett Zambia dess namn och som sträcker sig tvärs igenom landet på den västra sidan genom Angola, Botswana, Zimbabwe och Moçambique. Klimatet i Zambia är tropiskt vilket innebär att de har tre årstider; regnperioden som varar under cirka sex månader från december till april, den svala torrperioden från maj till augusti och den varma torrperioden varar mellan september och november. Till ytan är Zambia lite mindre än Sverige och Norges sammanlagda area och 2013 hade Zambia cirka 14,5 miljoner invånare, men folkmängden ökar snabbt. Sedan Zambias självständighet från England på 60-talet har dessutom inflyttningen till städerna från den fattigare landsbygden tilltagit och urbaniseringen och befolkningstrycket på dessa städer är enorma. 2012 beräknades 40 % av hela landets befolkning bo i städerna. Denna urbanisering har skapat en del problem, bland annat arbetsbrist, tätbeboddhet, bostadsbrist och en växande slum (landguiden, 2011). Halva Zambias befolkning, dvs 8 miljoner invånare saknar idag tillgång till sker sanitet (WHO, 2014). 2.3Kolerabakterien Kolera är en bakteriesjukdom som påverkar tarmarna vilka orsakas av bakterien vibreo cholerae. Det finns många olika typer av bakterien men endast två av alla dessa, klassisk och El Tor, är kända för att orsaka de klassiska kolerasymptomen, såsom diarré, hos människan 6
(Brittanica, 2015). Så fort en tillräcklig mängd av kolerabakterien kommit in i kroppen och nått den nivån av smittämne som krävs för att värden ska insjukna börjar den föröka sig och bilda toxiner. Dessa toxiner utsöndras sedan i tarmen där de har en direkt inverkan på cellerna. Genom att binda toxinet i kolerabakteriens cellmembran till tarmcellernas receptorer kan den ta kontroll över tarmcellens upptagande och avgivande av vätska. Väl inne i värdcellen aktiverar toxinet tarmcellens egna enzym som sköter vätskebalansen via små cellulära pumpar och låser pumparna i ett vätskeavgivande läge (Brittanica, 2015). Denna vätskeavgivning leder till abnorma vätskeförluster, upp till 1 liter/ timmen för klassisk kolera, och är det kännetecknande draget för sjukdomen. 2.4 Spridning I områden där folk bor väldigt tätt utan tillgång till säker sanitet ökar risken för spridning av bakterien markant. Kolerabakterier utsöndras via avföringen från den smittade och sprids via kontaminerat vatten. Eftersom kolerabakterier kan överleva relativt länge i kallt vatten utgör även fisk och skaldjur som exponerats för smittat vatten en risk om den intas utan att tillagas korrekt. Detta eftersom vattenlevande varelser lätt exponeras för bakterien då stora mänger vatten som filtreras och går in i deras system. 2.5 Sjukdomsförlopp och dess inverkan på kroppen För barn, undernärda människor samt människor med låg saltsyrahalt i magsäcken är risken att drabbas av kolera större än för andra eftersom dessa grupper inte har lika stark magsyra som andra och kan därför inte bryta ner lika stor del av bakterierna som kommer in i magsäcken. Kolerabakterien är ganska känslig mot magsyran i magsäcken vilket innebär att det krävs en stor bakteriemängd för att utveckla kolerasymptomen vilket innebär att den kritiska infektionsdosen är hög. Detta gör att smittorisken och möjligheten till att utveckla epidemier är hög eftersom människor som smittats med bakterien, utan att insjukna, fortfarande kan sprida bakterien vidare via sin avföring. Denna höga smittorisk har genom tiderna orsakat ett antal epidemier och pandemier världen över och under 1800-1900 talet drabbades världen av inte mindre än sex kolerapandemier som alla tros vara orsakade av den klassiska koleratypen. Denna typ av kolera har ett snabbt sjukdomsförlopp och hög dödlighet om den förblir obehandlad. Den klassiska koleran börjar med relativt smärtsamma magkramper, och även i vissa fall lätt feber, följt av diarréer och kräkningar i några timmar. Efterhand blir diarréerna allt vattnigare med en vätskeförlust på 1 liter/ timme som, om den förblir obehandlad, är dödlig då vätskeförlusten uppkommer i 5-10 liter. Detta på grund av att 7
vätskeförlusten påverkar saltbalansen i kroppen vilken, om den rubbas, kan leda till hjärtstillestånd och cirkulations- kollaps (folkhälsomyndigheten, 2012). Även om det inte förekommer kolerapandemier längre orsakar koleran fortfarande med jämna mellanrum epidemier i framför allt delar av Afrika och Asien där den är endemiskt bunden. Till skillnad från epidemierna på 1800 talet då den klassiska koleran härjade kopplas de utbrott som sker i modern tid ofta till den andra koleratypen el Tor (Britannica, 2015). Både El Tor och den klassiska kolerabiotypen utsöndrar toxiner som driver ut bakterien via diarréerna som följer sjukdomen. Skillnaden däremot kommer sig av hur pass allvarligt bakterien påverkar kroppen. Den mindre, idag, vanligt förekommande klassiska koleran har total inverkan på kroppen på så sätt att den driver ut väldigt mycket vätska under kort tid vilket ger en hög dödlighetsgrad (Folkhälsomyndigheten, 2012). El Tor däremot ger dess värd mildare symptom än den klassiska koleran vilket gör att bakterien kan förökas och spridas under en längre tid eftersom värden mår bra och kan röra sig bland folk. Dessutom överlever El Torbakterien längre utanför kroppen vilket gjort dess spridning mer framgångsrik än den klassiska koleran (Britannica 2015). 2.6 Förebyggande åtgärder Förutom att man kan ge människor ett visst skydd mot kolera genom att vaccinera dem rekommenderas ofta att man tillagar maten noga samt kokar dricksvatten, alternativt renar det med några droppar klor innan det används för att ta kål på kolerabakterierna. Detta eftersom det både är billigare för den enskilda individen och säkert ifall det utförs på rätt sätt. Vaccinet kostar mer pengar och personer som tagit vaccinet har då tyvärr inte 100% skydd mot att utveckla kolera utan ca 80% skydd första halvåret och sedan 70% skydd i drygt två år efteråt. Vill man vara helgarderad är det mest överlägsna sättet att skydda sig från kolera att förebygga det genom att installera fungerande system som tar hand om avloppsvatten, alltså säker sanitet. Om personen i fråga skulle insjukna i kolera är det relativt lätthanterligt då man kan stoppa sjukdomen genom att ge personen renat vatten innehållande salter för att återställa salt och vätskebalansen i kroppen igen. 3.0 Metod För att besvara frågeställningen har jag främst använt mig av tillförlitliga källor så som faktaböcker och internetartiklar. Mycket av den information jag hämtat har noga valts ut, men mer om det och hur jag valde ut dem finns att hitta under källkritik. Utöver skriven fakta har 8
jag även fått förmånen att resa till Zambia för vidare fältundersökningar. Mycket av den informationen jag fick där underlättade min egen förståelse och styrkte den fakta jag redan tagit reda på, men jag fick även lära mig en del nya saker. 3.1 Källkritik Mina främsta faktakällor är hämtade från framför allt databasen Britannica och Landguiden. Dessa tre källor har hög tillförlitlighet då allt som publiceras genomgått kontroller av andra personer som är verksamma inom samma områden. Efter dessa sidor är kända för att vara pålitliga är de därför skrivna och kontrollerade på en hög nivå. Att dessa sidor endast återger fakta gör det på ett sätt mer sårbart och blottläggande för den som skrev den då fel lätt kan upptäckas av de som läser eftersom man alltid måste jämföra fakta och ställa den mot varandra. Samtidigt ger det en fördel då dessa felaktiga källor snabbt sållas bort i jämförelseprocessen. Att endast återge fakta på ett objektivt sätt gör det en aning svårt att vinkla. Självklart processas all information vi tar in och det kan lätt missförstås. Dessutom kan man aktivt välja bort information och endast publicera det som är till ens egen fördel, dock ser jag inte vilken anledning Landguiden som är utrikesdepartementets högra hand skulle ha för syfte att vinkla sin information. Möjligtvis skulle det då kanske vara att man har för avsikt att ställa sig neutral i vissa fall då Landguidens mål är att vara en blandning mellan uppslagsverk och nyhetstjänst med färsk information. Dock har jag väldigt svårt att föreställa mig att de skulle sålla bort någon information för att inte komma i konflikt med någon. För den mer uppdaterade faktan, eller snarare de framsteg och resultat jag hittat har mina främsta källor varit, WHO, FN, Wateraid och Folkhälsomyndigheten. WHO är en del av FN som är en koalition av flera länder som samarbetar. Mycket av den informationen de producerar används som underlag för olika statliga myndigheter och regeringsprogram, vilket innebär att det som står där granskats otroligt hårt och kritiskt flera gånger för att kunna publiceras då all fakta de publicerar kan få ofantliga konsekvenser. Folkhälsomyndigheten är en myndighet i Sverige som har ett nationellt ansvar för upplysning och upprätthållande av folkhälsan. Även denna information har granskats noga då även den ligger till underlag för många viktiga beslut. Wateraid som förmodligen inte har lika stor press på sina publicerade fakta som WHO är en frivillig organisation som arbetar mycket med vatten- och sanitetsfrågor på en global nivå. Organisationen samarbetar med FN i syfte att förbättra saniteten i världen tillsammans med 26 9
andra länder. Anledningen till varför de skulle vinkla sin information skulle vara att de skulle behöva framställa problemet värre än det är för att samla pengar till projektet. Samtidigt har all information jag hämtat från deras sida överensstämt med rapporterna och redovisningarna från FN. Utöver källornas trovärdighet är året då faktan i fråga publicerades. Min kärnhuvudkälla vilken jag hämtade den mesta informationen från i reusltatdelen kom från WHO och uppdaterades senast 2014. På så sätt bli informationen lite mer relevant eftersom mycket kan ske under kort tid. 4.0 Resultat Hur har de bristande sanitära förhållandena, i form av avsaknad av fungerande toaletter, påverkat spridningen och utbredningen av kolera i Zambia? 4.1 Framsteg Även om FNs milleniemål generellt sett gått framåt har utvecklingstakten för mål 7 dock på senare tid avstannat. Enligt FN (2014) går sanitetsmålet långsammare. Mellan 1990-2012 har nära 2 miljarder människor fått tillgång till toaletter eller andra former av förbättrad sanitet. Fortfarande lever 2,5 miljarder människor med otillräckliga sanitära förhållanden och en miljard människor uträttar fortfarande sina behov i det fria. (Milleniemålen, 2015). Det innebär att en miljard människor i världen inte har tillgång till toaletter över huvud taget då de tvingas utföra sina behov direkt på marken. Hur sanietesfördelningen ser ut blir tydlig i bild 4.0 men det framkommer tydligt att behovet av förbättrad sanitet är störst i många delar av Afrika samt i Indien. 10
4.0 Världskartan från 2012 visar hur sanitetsmålet uppfyllts och hur det är fördelat i världen. (WHO & UNICEF, 2014) Tar vi en närmare titt på enbart Afrika ser vi att behovet och fördelningen av säker sanitet skiljer sig en aning mellan de olika änderna. De nordligaste delarna har i princip helt säker sanitet medan många, på kartan rödmålade, länder i Västafrika, söder om Sahara och på Madagaskar har akut brist på säker sanitet. Zambia har enligt denna karta bättre tillgång till säker sanitet i jämförelse med de många andra rödmålade länderna. I Zambia lever totalt 8 miljoner människor (ungefär halva befolkningen) utan tillgång till säker sanitet vilket blir tydligt på kartan 4.0 då landet nationellt sett har 25-50% åtkomst till säker sanitet. I städerna är åtkomsten till säker sanitet större än på landsbygden, men det är långt ifrån alla som har tillgång till en toalett. Bild 4.1 Ovanstående karta från 2010 visar hur många procent av befolkningen, nationellt, på landsbyggden respektive i städerna som har tillgång till säker sanitet. Det inringade landet på kartan är Zambia. (WHO/UNICEF Joint Monitoring Programme, 2012) 11
Tabell 4.2 visar hur många procent av befolkningen som som tillgång till de olika graderna av säker sanitet samt hur länder ligger till med milleniemålet (WHO & UNICEF, 2014) Även om städerna har bättre åtkomst till toaletter än landsbygden visar rural-kolumnen i tabell 4.2 att den trenden pekar nedåt i takt med urbaniseringen. När 39 % av befolkningen 1990 bodde i staden var tillgången till helt säker sanitet 61 %. 2012 hade befolkningen i städerna ökat med en procentenhet och tillgången sjunkit med fem procentenheter. Urbaniseringen leder dock inte bara till sämre resultat. I takt med urbaniseringen ökar tillgången till säker sanitet på landsbygden då det finns färre personer kvar men samma antal toaletter som innan. Tittar man sedan på det totala utslaget, sett till landets gemensamma tillgång till säker sanitet, verkar den öka. Denna förbättring i samband beror på att man genom åren lagt en stor del av resurserna på att utbilda befolkningen om hur man skyddar sig mot kontaminerat vatten och framför allt kolera. I Den stora kåkstaden Kanyama utanför stadskärnan i Lusaka finns den lilla kliniken Kanyama health clinic vars upptagningsområde uppgår till ungefär 170 000 personer som i huvudsak är bosatta i Kanyama. Under ett antal år har denna klinik bedrivit så kallade reach-out projects vars syfte är att nå ut till befolkningen i Kanyama i syfte att öka medvetenheten om vattenrelaterade sjukdomar och hur man skyddar sig från dem. Även skolor i området så som Chinika secondary school lär ut hur man bör hantera kontaminerat vatten och skydda sig från sjukdomar genom att exempelvis koka det på rätt sätt. Detta förebyggande tillvägagångssätt har visat resultat framför allt vad gäller Kolera. Trots att det finns många bristfälliga sanitetsmöjligheter och osäkra vattenkällor i området där relativt rent vatten kunnat köpas för en liten slant och där vattnet lätt blandats med avloppsvattnet, har kliniken inte fått in ett enda kolerafall sedan 2010 (Enviromental healt officer G. Kapapi, personlig kommunikation, 20 mars 2015). De kolerautbrott som rapporterades 2010 var inte i särskilt många och sedan dess har det gått tillbaka ännu mer tack vare de satsningar som gjorts och de projekt som utförts i skolor och i samhället. Dock är koleran inte helt anspråkslös då den fortfarande är endemiskt bunden till vissa områden i södra Zambia där den med jämna mellanrum får utbrott. I bilden 4.3 nedan syns kolerautbrotten i världen mellan 12
2010 0ch 2013. Zambia är på kartan inte lika hårt drabbat av kolera som exempelvis grannlandet Kongo. Bild 4.3 visar vart i världen kolerautbrotten förekommer och vart de är endemsikt bundna. (WHO, 2013) Att just Zambia varit ett så framgångsrikt land på att minska koleran har mycket med att göra att man vet när och hur man ska förebygga utbrotten. Eftersom det finns ett samband mellan regnperioden och kolerautbrotten har det gjorts en del satsningar på att förebygga b.la. kolera genom att inrätta offentliga faciliteter i förväg som hanterar avföring och liknande på ett säkert sätt som dessutom klarar av att separera det från regnvattnet. På andra ställen i Zambia där det råder brist på sanitära toaletter, och även i Kanyama innan man började installera de ofentliga toaletterna, var lösningen att man grävde hål i marken istället för att uträtta sina behov direkt på marken, även om det i sällsynta fall även sker idag. I Kanyama har den vanligaste lösningen varit gropar som dessutom delats av uppemot 6-10 olika familjer. Ur en sanitär synvinkel är gropar något bättre än avfall direkt på marken eftersom det inte exponerar fullt lika många människor som helt öppen avföring, men det är långt ifrån en lösning. Att den dessutom delas gör att ännu fler individer exponeras för eventuella sjukdomar då alla delar på samma hål. När regnperioden sedan börjar är nederbörden kraftig vilket ofta leder till en del översvämningar. Den avföring som legat i groparna kommer, vid regnperioderna och dess floder, följa med vattnet ut till vattendrag, avlopp och dricksvattenkällor. Vid dessa tillfällen 13
blir enligt enviromental helath officer, Gerorge Kapapi, konsekvenserna av koleran större i storstäderna än på landsbygden. Detta eftersom tillgången till säker sanitet är större i städerna än vad den är på landsbygden vilket innebär att allt färre stadsbor exponeras för diverse patogener. I och med det ökar risken för att koleraspridning då stadsborna inte är lika härdade och vana vid bakterier som annars frekvent förekommer på landsbygden där bristande sanitet är ett faktum. Detta innebär att bakteriesjukdomar så som kolera skulle slå hårdare på städerna jämfört med landsbygden. Genom de offentliga toaletterna som bland annat syns på bild 4.4 i Kanyama minskar risken för denna koleraepidemi då avföringen separeras från regnvattnet och på så sätt håller kvar bakterien i ett mycket mindre område. Bild 4.4 är tagen i Kanyama och visar hur en offentlig toalett ser ut i området. Dessa har bland annat bidragit till de minskande koleraepedemierna i området. (foto A. Jonsson, 2015) 5.0 Diskussion Resultaten visar på hur otroligt komplext sanitetsproblemet är, eftersom det inte bara påverkar en enskild individ utan hela samhällen och till och med länder. Drabbas en enskild individ av sjukdom blir denne som en konsekvens av detta oförmögen till att arbeta och tjäna pengar vilket påverkar dennes levnadsstandard negativt. Ur detta ekonomiska perspektiv leder inte bara individers sjukdom till sämre inkomster för den själv utan för hela landet om många drabbas av ex koleraepidemi. För landet i stort leder sjukdomsfall så som koleraepidemier till mindre arbetskraft då färre kan arbeta vilket i sin tur leder till sämre produktivitet och välfärd vilket avtrubbar utveckling. Om många människor dessutom insjuknar samtidigt kommer mycket mer än det redan avsatta sjukdomskapitlet för landet gå åt till sjukvård vilket leder till att utvecklingen inom andra sektorer så som skolor saktas ner då deras avsedda kapital går åt 14
på annat håll. Följer man samma ekonomitänkade borde förebyggandet av koleraepidemier vara prio ett för ett land ifall man vill nå utveckling. Eftersom kolera går att förutsäga genom att ta reda på när regnperioden är går det därför lätt att förebygga. Dessutom är ett förebyggande tillvägagångssätt mycket billigare och effektivare för ett land än att efterbehandla konsekvenserna av sjukdomen. Enligt resultatdelen har just förebyggandet av kolera och andra vattenburna sjukdomar varit det mest framgångsrika tillvägagångssättet. Utbildning och kampanjer har genomförts i syfte att lära den enskilda individen om hur just den ska skydda sig mot dessa sanitetsrelaterade sjukdomar. Dock finns risken att ett sådant system kan bli en aning fragilt då det förebyggande ansvaret flyttats över på varje enskild individ. Ifall några individer inte skulle ta hand om sitt avfall korrekt eller koka vattnet tillräckligt länge blir det svårare att reducera koleran. I Kanyama har kolerafallen förvisso minskat genom åren, men den förmodligen största förtjänsten till detta har varit installeringarna av de offentliga toaletterna. Därför verkar det mest effektiva sättet att förbättra saniteten i ett land/ område vara att installera olika typer av anordningar som separerar vatten och avlopp. Samtidigt går det inte att bortse helt från individernas eget ansvar i frågan om man vill nå en total utrotning av kolera i Zambia. Det är viktigt att inrätta säkra anordningar, men om människor inte använder dem eller vet hur eller varför de ska använda dem blir resultatet förmodligen inte särskilt framgångsrikt. Det gäller att göra båda, men frågan är i vilken ände man ska börja i. Praktexemplet Kanyama visar vad som händer då man har en blandning av både undervisning och inrättande av säkra faciliteter och det har visat sig framgångsrikt. Satsar man resurser på att bygga fler toaletter och undervisa fler människor, särskilt i storstäderna som växer enormt mycket, kommer förmodligen Kolera och andra sanitetsrelaterade sjukdomar försvinna för gott från Zambia. Om Zambia dessutom är graderat och vet hur man ska få bukt med koleran försvinner också hotet från Zambias kolerasmittade grannländer. Zambia lider större risk att drabbas av vattenburna sjukdomar än landets grannländer eftersom Zambia ju saknar en egen kust. Om Kongo, som dessutom har en del koleraepidemier, brister i separationen av vatten och avlopp och ifall smittoämnena tar sig ner till Zambesifloden är risken för smitta större i Zambia eftersom det är den främsta vattenkällan. Om den floden förorenas av sjukdomar kommer det slå hårt mot Zambia, men om man har garderat sig sedan innan och har fungerande sanitära system är risken för epidemier betydligt mindre. 15
Källförteckning Brittanica. (2015). Hämtat från http://school.eb.co.uk/levels/advanced/article/82306 den 2 mars 2015 Folkhälsomyndigheten. (den 17 oktober 2013). Hämtat från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-ochsjukdomar/smittsamma-sjukdomar/kolera-/ den 20 mars 2015 Landguiden. (den 1 februari 2011). Hämtat från http://www.landguiden.se/lander/afrika/zambia/geografi den 29 mars 2015 WHO. (den 22 Mars 2001). Hämtat från http://www.who.int/water_sanitation_health/diseases/cholera/en/ den 29 mars 2015 WHO. (den 3 februari 2011). Hämtat från http://www.who.int/cholera/countries/zambiacountryprofile2011.pdf den 2 april 2015 WHO, & UNICEF. (2014). world health organisation. Hämtat från http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/112727/1/9789241507240_eng.pdf?ua=1 den 9 april 2015 WHO/UNICEF Joint Monitoring Programme. (2012). Hämtat från http://www.wssinfo.org/fileadmin/user_upload/resources/africa-amcow-snapshot- 2012-English-Final.pdf den 06 02 2015 Bildförteckning Bild på titelsida tagen av: Josefin Vingren, 2015 Bild 2.0 WHO/UNICEF Joint Monitoring Programme. (2012). Hämtat från http://www.wssinfo.org/fileadmin/user_upload/resources/africa-amcow-snapshot- 2012-English-Final.pdf den 06 02 2015 Bild 4.0 WHO, & UNICEF. (2014). world health organisation. Hämtat från http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/112727/1/9789241507240_eng.pdf?ua=1 den 9 april 2015 16