Detta_ tycker_vi.doc

Detta_ tycker_vi.doc En åsiktsprofil för tydlighet, enighet och engagemang Förbundet Unga Forskare Förbundsstyrelsen Anders Lundberg, Guncha Welsapar 2010-01-18 1

Sammanfattning Förbundet Unga Forskare är en organisation vars hjärtefrågor är mer aktuella än någonsin. Vår erfarenhet av mer än 30 års arbete med att förändra ungas attityder och intressen ger oss en unik möjlighet att påverka hur samhället jobbar med dessa frågor. Samtidigt är starka åsikter i offentliga sammanhang förenat med stora risker. Ett förbund med tydligt uttalade åsikter riskerar att exkludera medlemmar och aktiva som inte delar åsikterna. Utredningsgruppen konstaterar att det, oavsett vilka åsikter Riksstämman väljer att anta, krävs en tydligare reglering. Utredningsgruppen vill därför rekommendera förbundsstyrelsen att lägga en proposition på en åsiktsprofil till Riksstämman 2010. Åsiktsprofilens främsta funktion bör vara att reglera förbundets åsikter och klargöra vad det är okej för förbundsstyrelsen får tycka och inte. Innehållet bör i princip uteslutande basera sig på värderingar som delas av en majoritet av medlemmarna. Utredningsgruppen rekommenderar att utvecklingen av en åsiktsprofil bör ske över en period av minst tre år enligt principen skynda långsamt. Det är viktigare att profilen inte exkluderar än att den är klar snabbt. Utgångspunkten bör vara en proposition som begränsar sig till en tolkning av förbundets syfte. När profilen är antagen kan den, om Riksstämman så önskar, utvecklas allt eftersom. Profilen ska kunna revideras varje årsmöte. 2

Innehållsförteckning Bakgrund och frågeställningar...4 Nulägesanalys...5 Intern trendanalys...7 Extern trendanalys...8 Sannolika scenarier...9 Strategi...11 Förslag till proposition: Förbundet Unga Forskares åsiktsprofil...12 Förankringsplan...13 Uppföljningsplan...14 3

Bakgrund och frågeställningar Förbundsstyrelsen för verksamhetsåret 2008/2009 konstaterade under 2008 något som flera föregående styrelser också haft på agendan: Förbundet Unga Forskare saknar ett åsiktsprogram, ett styrdokument för förbundets åsikter. Styrelsen menade att situationen var ohållbar om förbundet ville fortsätta interagera med omvärlden och lade därför en proposition till Riksstämman 2008 om att låta nästkommande förbundsstyrelse ta fram ett förslag på en åsiktsprofil. Förslaget antogs med viss modifikation, bl.a. att åsiktsprofilen ska knytas till förbundets syfte samt att åsiktsprofilen ska uppdateras årligen på Riksstämman. Beslut vid Riksstämman 2008, 8.f: Att förbundsstyrelsen sammanställer Förbundet Unga Forskares åsikter och värderingar kring naturvetenskapens och teknikens roll i samhället kopplat till ungas intresse och presenterar dessa i form av ett åsiktsprogram på Riksstämman 2010. Att åsiktsprogrammet skall vara en förlängning av FUF:s syfte. Att åsiktsprogrammet skall kräva en omröstning för att godkännas när det presenteras under Riksstämman 2010. För att arbeta med denna fråga valde förbundsstyrelsen för det innevarande verksamhetsåret 2009/2010, att tillsätta en strategisk utredning för att arbeta mellan förbundsstyrelsemöte 09-4 (september) och möte 10-1 (januari). Beslut vid förbundsstyrelsemöte 09-4, 23.d: Utredningen ska besvara följande frågeställningar: Hur sammanställer man förbundets åsikter och värderingar? Hur ser en sådan sammanställning ut? (se även riksstämmobeslut 8f). 4

Nulägesanalys - så ser det ut i Unga Forskare idag Detta tycker vi idag Utredningsgruppen har gjort en undersökning där alla medlemmar och aktiva inbjudits att delta. Vi kan konstatera att det ingalunda saknas åsikter i förbundet idag, men att de är inhomogena och otydligt definierade. Åsikterna baserar sig delvis på enskilda personers egna ställningstaganden, delvis på Unga Forskares outtalade värdegrund och det stadgedefinierade syftet. Sammanfattningsvis är en överväldigande majoritet överens om att förbundets huvudsakliga tyckande ligger inom den egna branschen, d.v.s. intresse för och attityder gentemot naturvetenskap, teknik och forskning hos unga. I detta område ingår det mesta som kan härledas från ungas intresse: från ungas egen organisering i föreningsliv till skola och utbildning på högstadie-, gymnasie- och högskolenivå. Reglering av åsikter Det finns i dagsläget ingen reglering av förbundets åsikter. Stadgarna reglerar syftet men inte vilka åsikter förbundet har. Historiskt sett har Riksstämman beslutat att förbundet officiellt ska ha vissa åsikter, men något samlat dokument har aldrig funnits mer än på ritbordet. Detta kan tolkas på två sätt: 1. Avsaknaden av ett dokument som reglerar åsikter innebär att det är upp till organisationens företrädare, d.v.s. förbundsstyrelsen, att avgöra vilka åsikter förbundet har och hur de ska uttryckas. Detta under förutsättning att det stadgereglerade syftet inte åsidosätts. 2. Avsaknaden av ett dokument som reglerar åsikter innebär att förbundets medlemmar, genom Riksstämman, anser att förbundet inte ska uttrycka några andra åsikter än de som explicit definierats av Riksstämman. I dagsläget har förbundsstyrelsen valt tolkning 1, framförallt baserat på vad som är praktiskt för förbundet men även med utgångspunkt i hur man gör i andra organisationer (mer om detta under stycket Extern trendanalys). Styrelsen avgör vilka åsikter som ska uttryckas och hur de ska kommuniceras. Denna ståndpunkt har styrelsen tagit genom policyn och den tillhörande delegationsordningen, där det specificeras vem som har rätt att tycka och när. Däremot säger delegationsordningen inget om vilka åsikter förbundet har. Vidare ska det tilläggas att förbundsstyrelsen har valt att nyttja sitt mandat mycket sparsamt. Endast vid ett fåtal tillfällen har förbundsstyrelsen uttryckt förbundets åsikter i officiella sammanhang. Som läsaren kan se under stycket Bakgrund och Intern trendanalys är detta en situation som förbundsstyrelsen inte är nöjd med. Ett intressant specialfall som är värt att ta upp är de åsikter som förbundets högsta företrädare, företrädelsevis ordförande och generalsekreterare, uttrycker. Framförallt ordförandes roll som representant mot externa organisationer, företag och personer kräver att ordförande har möjlighet att tycka. I dagsläget, där det inte finns reglerade åsikter, är varje sådan situation ett risktagande från ordföranden. Att inte uttrycka en åsikt kan försvåra arbetet, men varje uttryckt åsikt som inte sanktionerats av medlemmarna innebär risk för missförtroende. 5

Kommunikation av åsikter Så som har nämnts i stycket Reglering av åsikter finns en grundläggande reglering av var, när och vem som får representera förbundet i delegationsordningen. Hur väl detta efterföljs är svårt att mäta exakt, men det finns en tradition inom förbundet att inte uttrycka åsikter utan att tillfråga förbundsstyrelsen och detta har underlättat för styrelsen av övervaka och styra kommunikationen av åsikter. Det faktum att alla åsikter måste passera styrelsen (eller i vissa fall, där styrelsen delegerat ansvaret, generalsekreteraren) innebär omfattande extraarbete för styrelsen. Som exempel från verksamhetsåret 2009/2010 kan nämnas de debattartiklar som förbundet, genom samarbetet i Teknikdelegationen, blivit tillfrågade att underteckna. Varje publicering har föregåtts av en intensiv, utdragen och tidskrävande debatt som, kan tyckas inte är i proportion till artiklarnas betydelse. Det kostar för mycket att tycka, förenklat sett. Även om det finns en antagen rutin för när, var och vem som får tycka saknas en viktig del: vad får man tycka? Detta gör att ambitionen med delegeringen fallerar, eftersom styrelsen ändå måste blandas in. 6

Intern trendanalys det händer i organisationen Trend 1: Förbundet blir allt mer omvärldsberoende En tydlig trend är att förbundet blivit, och är på väg att bli, allt mer omvärldsberoende. Vi samverkar i dag i en rad olika sammanhang, allt från organ som Teknikdelegation och Vetenskap&Allmänhet till företagspartners och sponsorer. Utan denna samverkan skulle förbundet har svårt att genomföra huvuddelen av verksamheten. Denna utveckling ställer nya krav på organisationen: de som förbundet ser som potentiella partners måste utan någon större ansträngning kunna bilda sig en uppfattning om vad förbundet är och vad vi tycker. Ett förbund som ingen förstår sig på är en föga intressant samarbetspartner. Det blir allt viktigare hur förbundet sköter sin kommunikation gentemot omvärlden, och framförallt aktörer i den egna intressesfären. Trend 2: En Unga Forskare-identitet byggs upp Det går att skönja en allt starkare Unga Forskare-identitet. Detta märks kanske framförallt i att många aktiva och medlemmar uttrycker en stolthet över organisationen, dess syfte och verksamhet. Detta bidrar till att bygga upp en gemensam identitet, något som aktiva delar och kan samlas runt. En subjektiv observation som utredningsgruppen gjort är att organisationens syfte fått allt större utrymme de senaste åren, och med detta har det spridit sig en mer intensiv känsla av att förbundets verksamhet är betydelsefull och samhällsnyttig. Det är utredningsgruppens åsikt att syftet har bidragit till att stärka identiteten. Det är något som alla kan ställa sig bakom, en gemensam mission. Det är förstås intressant att ställa sig frågan om identiteten kan stärkas ytterligare, och om detta är eftertraktat. Tydligt uttalade åsikter skulle kunna ha två helt motsatta effekter: 1) det är ytterligare något som för medlemmar och aktiva samman och som bidrar till att stärka identiteten eller 2) något som försvagar identiteten genom att splittra medlemmar och aktiva med olika åsikter. 7

Extern trendanalys det händer i omvärlden Trend 1: Förbundets hjärtefrågor är mycket aktuella Det råder inget tvivel om att förbundets hjärtefrågor är i ropet. Även om lågkonjunkturen till viss del tagit udden av bristen på ingenjörer och dessutom lyft rekryteringen till högskolan kvarstår grundproblemet: få unga är intresserade av karriärer inom naturvetenskap och teknik. Förbundet Unga Forskare har en smått unik situation i och med att vi både är en del av målgruppen och har omfattande erfarenhet att bearbeta densamma. Ur perspektivet att öka syftesuppfyllelsen finns det två potentiella effekter av denna trend: 1) Förbundet får mer uppmärksamhet och erkännande för vår verksamhet, principer och idéer. Detta i sin tur genererar mer resurser och samarbetstillfällen och dylikt som bidrar till att underlätta förbundets syftesuppfyllande verksamhet. 2) Förbundets idéer om hur ungas intresse och attityder förändras sprids och appliceras, d.v.s. att vi utgör en grund för benchmarking. På så sätt kan effekten av andra aktörers satsningar öka och vi uppnår, indirekt genom andra aktörer, en högre syftesuppfyllelse. Två tydliga exempel på detta är Sommarforskarskolan och Regionala Utställningen Unga Forskare. Inte nog med att hjärtefrågorna är aktuella: det saknas starka aktörer som kan dominera scenen. Det skulle vara tämligen enkelt för förbundet att ta mycket plats, få uppmärksamhet och förverkliga den egna agendan. Trend 2: Tyckande blir en allt mer professionell business Att tycka något, att bilda opinion, har blivit en allt mer slipad verksamhet. Idag räcker det inte med att på ett styrelsemöte någon gång har diskuterat igenom ungefär vad man tycker. Medlemmar, journalister och aktiva förväntar sig att lätt och smidigt kunna utläsa vad en organisation, en myndighet eller ett företag tycker. Aktörer som inte är noggranna med att deklarera vad man har åsikter om (eller inte har åsikter om) riskerar att stämplas som osäkra: tänk om jag genom att bli medlem i organisationen X ställer mig bakom åsikter som jag inte stödjer? 8

Sannolika scenarier Vassa åsikter ger förbundet stort inflytande men splittrar gräsrötterna Förbundet väljer att under de kommande åren sätta ned foten gällande organisationens hjärtefrågor. Ledningen är överens om att svenska satsningar för att få unga intresserade av naturvetenskap och teknik är alldeles för splittrade. För många aktörer, för många projekt och ingen långsiktighet. Man är överens om att någon måste ta på sig ledartröjan och hålla i taktpinnen. Pådrivna av en politiskt skicklig förbundsstyrelse beslutar Riksstämman om ett åsiktsprogram, en färdplan för ungas intresse för naturvetenskap och teknik. I åsiktsprogrammet utgår man från de erfarenheter organisationen samlat under året och deklarerar rätt och fel gällande det som kan anses vara organisationens hjärtefrågor. Man drar radikala slutsatser om bl.a. hur skolans pedagogik bör reformeras, hur högskolorna ska vända trenden med rekryteringsproblem till ingenjörsutbildningar och hur ungas attityder kan förändras. Den tidigare outtalade åsikten att kampanjer är inaktuellt och att förebilder är det mest effektiva verktyget för långsiktig förändring uttrycks nu tydligt. Förbundsstyrelsen utnyttjar detta mandat och ger sig ut på segertåg i branschen. Förbundet syns frekvent i debattartiklar och på viktiga seminarier. Media älskar aggressiviteten i förbundets opinionsarbete och det faktum att organisationen skiljer sig från vuxenorganisationerna. Genom branschorgan såsom Teknikdelegation, Vetenskap & Allmänhet och med stöd av flera nya sponsorer tar förbundet allt mer plats och leder i allt större utsträckning debatten om de egna hjärtefrågorna. Samtidigt som den nya, vassa politiska profilen gynnar förbundets synlighet och verkan i omvärlden stärker det också den interna identiteten. Det blir allt tydligare vad en ung forskare är, och många aktiva och medlemmar aktiva attraheras. Denna nya regim kommer dock inte helt utan problem. Många medlemmar upplever att fokus har flyttats från medlemmarnas egna intressen och idéer till förbundets politiska idéer. Flera föreningar väljer att inte förnya sitt medlemskap i organisationen, eller går ur i protest mot förbundets åsiktsprogram. Förbundets medlemsbas krymper något, men den viktigaste förändringen är att den homogeniserats. De som stannar kvar, alternativt ansluter sig, är de som delar förbundets åsikter. Till Unga Forskare ansluter man sig huvudsakligen inte längre för att förverkliga sina idéer eller utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Ett förbund utan åsikter går miste om inflytande över hjärtefrågorna En försiktig och diplomatisk förbundsstyrelse oroar sig över att åsikter kan splittra och kommer överens om att opinionsbildning trots allt inte är något förbundet ska syssla med. Den egna verksamheten är det viktigaste. För att undvika att i framtiden hamna i en situation där man inte vet om styrelsen har rätt att tycka 1) inget alls eller 2) allt den vill, rekommenderar styrelsen Riksstämman att ta ett principbeslut att förbundet inte ska ha några uttryckta åsikter alls utöver det stadgereglerade syftet. Förbundet får i och med beslutet att inte ha några åsikter det väldigt svårt att fortsätta engagemanget i branschorgan. Man beslutar att lämna Teknikdelegationen och fokusera helt på den egna verksamheten. Det blir mer krävande att upprätthålla kontakten med omvärlden eftersom organisationen allt mer sällan syns eller uttalar sig. När så väl sker är det få som lägger märke till det. Förbundet ser på så sätt till att minimera risken att exkludera medlemmar och aktiva på basen av åsikter. Samtidigt 9

blir organisationens målbild otydligare. Vad vill egentligen förbundet? Vad står man för? Avsaknaden av värderingar som kan ena organisationen gör att sammanhållningen minskar och Unga Forskare-kulturen försvagas. 10

Strategi Reglering är det viktigaste syftet med en åsiktsprofil Att Förbundet Unga Forskare helt saknar reglering av uttalade åsikter är en på många sätt en suboptimal situation. Det handikappar förbundsstyrelsen och försvårar det arbete där det krävs ett uttalande från förbundet. Samtidigt ger det oproportionerligt fria händer till styrelsen som i teorin inte har några som helst styrdokument eller beslut att verka efter när det gäller förbundets åsikter. Utredningsgruppen rekommenderar att styrelsen lägger en proposition med en åsikstprofil som tydligt deklarerar vilka åsikter förbundet har. Åsikter som inte kan härledas från profilen bör i största möjliga mån inte uttryckas, och om så sker är styrelsen ansvarig. För att ger styrelsen viss förmåga att anpassa åsikterna efter det som Riksstämman inte kan förutse bör åsiktsprofilen lämna visst utrymme för tolkning. Utvecklingen av en bra profil måste få ta tid Att låta en enskild förbundsstyrelse ta fram en åsiktsprofil som ska gälla för hela förbundet är inte en realistisk ambition. Åsiktsprofilen bör vara förkroppsligandet av hela förbundets gemensamma värderingar och således bör fler få insyn i och inflytande över utformandet av åsiktsprofilen. Det är emellertid alltid lättare att skapa diskussion kring något som redan finns, och utredningsgruppen vill därför föreslå att processen får vara helt transparent och öppen från början. Istället för att förbundsstyrelser år efter år ska slipa på den perfekta åsiktsprofilen i enrum bör Riksstämman vara det självklara forumet och alla medlemmar vara inbjudna att påverka. Förbundsstyrelsens arbete bör begränsas till att så det första fröet: att presentera den första, grundläggande åsiktsprofilen. Utredningsgruppen rekommenderar förbundsstyrelsen besluta: Att Att lägga propositionen Unga Forskares Åsiktsprofil, Bilaga A, som proposition till Riksstämman åsiktsprofilen bör utvecklas under minst tre år 11

Förbundet Unga Forskares åsiktsprofil Förbundet Unga Forskare är en ideell ungdomsorganisation, politiskt och religiöst obunden. Vårt syfte är att främja ungas intresse för naturvetenskap och teknik och dess roll i samhället. Åsiktsprofilen är sammanfattningen av organisationens gemensamma åsikter. Vi är övertygade om att det finns två principer som är framgångsrika när det gäller att främja ungas intresse för naturvetenskap och teknik. Allt måste utgå från ungas eget intresse. Vi vet att de flesta unga har ett intresse och att det enda som krävs är en lite stöd på vägen. Därför anser vi att ungas egna initiativ och önskemål måste ges högsta prioritet. Förebilder påverkar ungas val i stor utsträckning och det gör att unga förebilder är det bästa verktyget i arbetet för att förändra ungas intressen och attityder. Verksamhet som fungerar enligt principen unga för unga ligger oss varmt om hjärtat. 12

Förankringsplan 13

Uppföljningsplan 14