1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430157 SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12 psci beslutat av Regeringen 2002-01 Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16 Kommun : Malmö Läge : 5 km SV Malmö Markägare : Enskild Areal : 45,3 ha (Hela kalkbrottets areal är ca 100 ha) är förutom ett Natura 2000-område också ett område som är med i: Malmöhus läns Naturvårdsprogram 1996. kommunens Naturvårdsprogram 2000. kommunens Översiktsplan 2000. kommunens Grönplan 2003. Vad betyder Natura 2000? Natura 2000-områdena ska bidra till att skyddsvärda naturtyper och arter får ett långsiktigt bevarande. Att en mark brukas på ett lämpligt sätt är i många fall en förutsättning för att skyddsvärda naturtyper och arter ska kunna bevaras. Bevarandeplanen ska peka ut naturvärdena för ett område och beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska finnas kvar. Arter enligt Natura 2000 Artens förekomst (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök under år 2002. Tabell 1. 2002 Natura 2000-art i Art Kalkkrassing - Sisymbrium supinum (1493) Bevarandesyfte och bevarandemål Det övergripande bevarandesyftet är att upprätthålla ovan nämnda arter i gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska regionen. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 040-25 20 00 vx 040-25 22 55 6 88 11-9 lansstyrelsen@m.lst.se www.m.lst.se 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 044-25 20 00 vx 044-25 22 55 5050-3739
2(8) För Kalkbrottet innebär detta följande bevarandemål: Areal Kalkkrassingen ska finnas utspritt i kalkbrottet. Struktur och funktion De karaktäristiska öppna, flacka och fuktiga ytorna med kalksten skall hållas öppna för att gynna förekomsten och säkerställa den långsiktiga existensen av kalkkrassing. Förekomsten av övriga hotade eller sällsynta växt- och djurarter, som förekommer i, skall bevaras och föryngra sig i långsiktigt livskraftiga populationer. Exempel på sådana arter är grönfläckig padda och mindre strandpipare. Igenväxningsvegetation av träd och buskar i skall hållas efter. Typiska arter Förekomsten av kalkkrassing skall bevaras så att den kan föryngras i långsiktigt, livskraftiga populationer. Natura 2000-arter Se ovan under typiska arter. Framtida uppföljning av planen kan medföra att nuvarande bevarandemål ändras och att nya mål läggs till. Beskrivning Områdesbeskrivning Kalkbrytningen i Limhamn kan spåras bakåt i tiden till 1600-talet, men brytning har troligen skett ända sedan förhistorisk tid. En verksamhet i större industriell skala med cementtillverkning påbörjades först i slutet av 1800-talet. Under åren har stora mängder kalksten tagits ut och skapat ett brott på 1350 750 m med ett djup på 60 m (maxdjupet har varit 90 m). Området ligger på danienkalksten, som är den vanligaste bergarten i Danmark, och den dominerande jordarten runt brottet är sydvästmorän med flintrik moränlera. Täktverksamheten i upphörde 1994 och sen dess har vissa utfyllningar gjorts med kalkslagg och byggnadsrester till nuvarande djup på 60 m. Naturtyper Vegetationen i kalkbrottet varierar från våtmarker i svackorna till en kalkhällmarksliknande flora på de plana avsatserna. Karaktärsart är svartvide men andra arter som björk, bladvass, smultron samt tussilago förekommer. Den torrare floran på avsatserna består till största delen av ruderatmarksväxter med inslag av flera
3(8) kalkhällmarksarter, såsom den, enligt Natura 2000, skyddsvärda kalkkrassingen, vildlin, harmynta och alvarvarianten av klofibbla. Andra arter är spåtistel, knutnarv, kustarun, färgreseda och gulreseda. Natura 2000-arter Kalkkrassing Kalkkrassingen är en lågväxt, senblommande annuell ört, som ligger på marken med uppstigande grenar. Arten har sin huvudsakliga utbredning i Sydvästeuropa, med en nordlig förekomst i kalkområden runt Östersjön. I Sverige förekommer den i kalkhällmarker på Öland och Gotland, samt på närliggande lokaler i Skåne - Limhamns kalkbrott och Lernacken. Fynd har även gjorts på den konstgjorda, danska ön Pepparholmen (Danmarks enda lokal). Till kalkbrottet i Limhamn beräknas den ha kommit med otvättad kalksten från Gotland. Förekomsten på Lernacken upptäcktes 1981 och är sannolikt en spridning med utfyllnadsmassor från kalkbrottet under senare delen av 1900-talet. Utbredningen av kalkkrassing i brottet var 2002 framförallt koncentrerad till den större platån i östra delen, men förekomster finns även på vägar längst nere i brottet, på slänter av slagghögar och i nordväst uppe på kanten av brottet. Den avsats på vilken kalkkrassingen har sin största förekomst är relativt öppen, solexponerad och något fuktig. Markytan består av blottlagt vittringsgrus och är resultatet av ett kontinuerligt slitage från tyngre maskiner och successivt avskalande av jordlagret. Under 2002 dominerades kalkkrassingpopulationen av många, små exemplar, vilket troligtvis berodde på torkan under hög- och sensommaren. Under senare år har dock inventeringar visat att kalkkrassingen finns på störda marker inom hela kalkbrottet. Även faunan i kalkbrottet innehåller hotade och sällsynta arter, bl. a grönfläckig padda och mindre strandpipare. Vattenståndet i våtmarken på brottets botten regleras ständigt för att gynna förekomsten av den grönfläckiga paddan och år 2002 var yngelförekomsten extremt riklig. Populationen av grönfläckig padda är den största och den mest stabila i Sverige. I kalkbrottet finns även en regelbunden förekomst av hare, räv, rådjur, samt ett rikt fågelliv med häckande brun kärrhök (två par) och mindre strandpipare (ett par), tornfalk, korp, stenskvätta, vattenrall och skäggmes. Under 2003 har två pilgrimsfalkar uppehållit sig i brottet och genomfört en lyckad häckning. Flera kalkgynnade, sällsynta snäckarter, såsom hedcylindersnäcka, hedsnäcka och karaktärsarten kalksnäcka, observerades vid en inventering av landlevande mollusker i brottet 2001. Floran och faunan för mossor och insekter/spindlar i kalkbrottet är dåligt undersökt. Karta över den geografiska utbredningen av kalkkrassing i 2002 finns redovisad i bilaga 1. I bilaga 2 redovisas för varje naturtyp andra arter i Limhamns kalkbrott vars överlevnad inte långsiktigt är säkrad i Sverige enligt Rödlistade arter i Sverige 2000 fastställd av Naturvårdsverket den 10 maj 2000.
4(8) Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Ett nära samarbete mellan berörda myndigheter och den som äger eller brukar en mark är en av de viktigaste förutsättningarna för att ett områdes värdefulla livsmiljöer och arter ska finnas kvar. Då kalkkrassingen är konkurrenssvag inför andra arter måste markfuktigheten fluktuera kraftigt i området. Få andra arter klarar dessa fluktuationer. Kalkkrassingen är ettårig och en viss omrörning i ytskiktet vartannat till vart tredje år behövs. Kalkbrottet måste hållas efter på högväxt vegetation av buskar och träd. Arten gynnas egentligen av en måttligt till intensiv betesdrift, vilket dock ej kan bli aktuellt här. En hög kalkhalt krävs för att arten ska överleva. Arten varierar mycket kraftigt med årsmånen och det kan gå flera år mellan att den återfinns på en och samma lokal. Många av de nuvarande lokalerna är människoskapade miljöer där den antropogena störningen gett samma förutsättningar som de naturliga lokalerna. I Skåne är den endast känd från antropogent skapade miljöer. Fortsatt bortförsel av vatten från kalkbrottet är en förutsättning för bevarandet av de hotade arterna som finns där. Ytterligare information om Natura 2000-arter i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubrikerna Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus och Ekologiska krav. Se Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Risk för skada De största riskerna för områdets naturtyper och Natura 2000-arter är: Sedan täktverksamheten upphörde i har det skett en kontinuerlig pumpning av vatten ur brottet. För att kunna upphöra med pumpningen av vatten krävs tillstånd enligt Miljöbalken. Vid upphörd pumpning kommer vattennivån inledningsvis snabbt att höjas och förutsättningarna för kalkkrassingen och de andra ovanliga arterna som finns i kalkbrottet att leva och överleva i området försvinner. Om grönfläckig padda försvinner är arten hotad även ur ett nationellt perspektiv Längs de porösa bergväggarna sipprar vatten och fuktansamling sker på avsatserna vid basen av väggarna. Kalkstenen i brottet vittrar och frostsprängs hela tiden och risken för ras är därmed stor. De kontinuerliga frostsprängningarna skapar öppna ytor med vissa ekologiska förutsättningar för kalkkrassingen. De naturliga miljöerna med kalkkrassing på Öland och Gotland är öppna och solexponerade kalkhällsmarker. Dessa marker är fuktiga under större delen av året, med uppfrysningsfenomen under vinterhalvåret, men torkar ut på hög- och sensommaren. Liknande förhållanden återfinns idag till stor del på avsatserna i. Trots frostfenomenen kommer marken på sikt att växa igen om ingen omrörning alternativt avskalning av markytan sker med vissa intervall.
5(8) Igenväxning med sly från björk och videarter orsakar beskuggning av fältskiktet och leder till förändrade markförhållanden. På sikt kommer omvärldsförhållandena för kalkkrassingen i brottet att förändras och förutsättningarna för populationens fortlevnad försvinner, om inte kontinuerlig slyröjning sker. Kalkkrassingen anses som missgynnad och är en art som kontinuerligt bör övervakas för att eventuella förändringar ska upptäckas i tid. Arten har dock en rätt långlivad fröbank så förändringarna måste vara permanenta för att utgöra ett större hot. De mest utsatta lokalerna är dock de antropogent skapade där förändringar, igenläggningar mm, är mycket påtagliga hot. För att gynna förekomsten av den i Sverige hotade grönfläckiga paddan har vattennivån höjts på botten av brottet och en våtmark bildats. På sikt kommer våtmarken att växa igen med vass om inte löpande skötsel förekommer. Paddornas förekomst i brottet hotas även av vattenlevande predatorer, bl. a hästigel och spigg. För att minimera deras predationen på paddorna finns planer på att sänka vattennivån i brottet när paddornas metamorfos (förvandling) är fullbordad och på så vis minska förekomsterna av paddornas vattenlevande predatorer. Genom att delvis låta vattensamlingarna torka ut i slutet av sommaren, eftersträvas naturliga förhållanden med årsfluktuationer av vattennivåerna. Ytterligare information om Natura 2000-arter i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubriken Hotbild. Se Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Bedömning av bevarandestatus Vid fältbesök konstaterades bevarandestatusen för områdets Natura 2000-art (se tabell 2). Tabell 2. Bevarandestatus 2002 för områdets Natura 2000-art Art Kalkkrassing Sisymbrium supinum (1493) Bevarandestatus Gott bevarande Skydd och bevarandeåtgärder Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd av länsstyrelsen enligt 7 kapitlet 27-29 miljöbalken. Detta gäller oavsett om ingreppet sker inom eller utanför ett Natura 2000-område. Bevarandeplanen ska också fungera som underlag för bedömningen av om tillstånd behövs och om tillstånd kan ges. Markägare har rätt till ersättning om tillstånd inte kan ges och Natura 2000 innebär avsevärda begränsningar i pågående markanvändning inom den berörda delen av
6(8) fastigheten. Mer information finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Skydd Skydd saknas. Bevarandeåtgärder Staten har det övergripande ansvaret för skötseln av Natura 2000-områden och för att bevarandemålen uppnås. En förutsättning för att nå målen är ett gott samarbete mellan staten och den eller dem som äger eller brukar marken. Om skötseln av ett Natura 2000- område orsakar merkostnader för en markägare eller arrendator kan ersättning fås, till exempel miljöersättning för betesmarker. Markägaren kan även skriva skötselavtal med Länsstyrelsen. Mer information om regler, ansvar och ersättningar i samband med Natura 2000 finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats www.naturvardsverket.se. Restaureringsåtgärder Störning i form av omrörning av ytskiktet inom vissa områden genom t.ex. körning på marken skall ske vart 2-3 år för att bibehålla en livskraftig population av kalkkrassing. Löpande skötsel Kontinuerlig pumpning av vatten ur kalkbrottet för att bibehålla en gynnsam vattennivå för kalkkrassing och andra sällsynta och hotade arter. Kontinuerliga förändringar av vattennivåerna på brottets botten, för att efterlikna naturliga fluktuationer och gynna de grönfläckiga paddorna. Vid behov slyröjning. Viktigt att tänka på Alla som planerar att utföra en åtgärd som man tror kan påverka ett områdes naturvärden ska på ett tidigt stadium kontakta Länsstyrelsen. Det underlättar eventuell tillståndsprövning som Länsstyrelsen ska göra. När det gäller åtgärder på skogsmark ska istället Skogsvårdstyrelsen kontaktas. Uppföljning 1. Årlig rapport om förekomst och utveckling av kalkkrassingen. 2. Inventering av indikatorer och typiska arters (grönfläckig padda m fl.) förekomst skall utföras minst vart tredje-femte år.
7(8) 3. Sammanställning och utvärdering av skydd samt meddelade tillstånd mm 2006 inför redovisning till EU. Övrigt Bevarandeplanen gäller tills vidare. Bevarandeplanen kommer att revideras om ny kunskap ger anledning till det. Referenser Carserud L. 1994. Geologiska sevärdheter i Skåne ll. BTJ Tryck AB, Lund. Cederberg B, Löfroth M. 2000. Svenska djur och växter i det europeiska nätverket Natura 2000. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Naturvårdprogram. 2000. Malmö stad. Plan och stadsbyggnadskontoret. Naturvårdsprogram för Malmöhus län. 1996. Beskrivning av naturvärden. Lst i Malmöhus län. Wigforss M, Johansson J-T. 1982. Kalkkrassing vid Lernacken i Skåne. SBT 76: 46. von Proschwitz T. 2002. Landlevande mollusker i, Malmö stad, Skåne län. Med. Göteborgs Naturhist. Museum nr 4. Översiktsplan för Malmö. 2000. Samrådsförslag. Malmö Stadsbyggnadskontoret. Bilagor 1. Karta med naturtyper enligt Natura 2000 2. Rödlistade arter Upprättad av Länsstyrelsen i Skåne län Planförfattare: Gabrielle Rosqvist Senast reviderad 2005-12-29 av Marie Löfberg
8(8) Bilaga 2 Rödlistade arter Hotkategori Namn Vetenskapligt namn - Kärlväxter EN klotullört Filago vulgaris NT kalkkrassing Sisymbrium supinum - Groddjur CR grönfläckig padda Bufo viridis - Fåglar VU Pilgrimsfalk Falco peregrinus NT Backsvala Riparia riparia - Insekter NT gulkantad sammetslöpare Chlaenius vestitus NT Bålgetinglik glasvinge Sesia bembeciformis NT Källsnabblöpare Bembidion stephensi - Fjärilar VU Grönfläckig kålfjäril Pontia daplidice CR Akut hotad EN Starkt hotad NT Missgynnad VU Sårbar 2005-12-14 Gabrielle Rosquist