- I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01
T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag och en ny gymnasieskola. Till detta kommer ny läroplan, kursplaner, nytt betygssystem och ny skolförordning. Svensk skola står inför stora förändringar. - Under 2010 genomförde skolinspektionen en tillsyn av skolverksamheten i södertälje. Tillsynen visar på stora brister gällande kunskapsresultat och arbetet med att skapa en trygg miljö för eleverna. Mot bakgrund av det vidtogs under hösten 2010 flera åtgärder, som beskrivs i dokumentet "Södertälje skolor lyfter", för att öka måluppfyllelsen i Södertäljes - grundskolor. -I, Våren 201 1 tillförde kommunen mer pengar till förskolan och grundskolan. En uppföljning av utvecklingsprogrammet visar att en del är genomfört eller på väg att genomföras medan annat är mer långsiktigt och följs upp senare. Det har också framkommit att utvecklingsarbetet på skolområdet saknat politisk strategi och övergripande mål. Något som på kort och på lång sikt kan ge viktiga utgångspunkter och förutsättningar för förbättringsarbetet. Enligt skollagen är kommunen skyldig att utveckla, planera och följa upp sin verksamhet. I Södertälje har vi tagit fram en gemensam mall för skolans systematiska kvalitetsarbete. Den har ett tydligt mål- och resultatperspektiv i tre delar: En resultatdel som beskriver nuläget i form av statistik och självskattningar, en analysdel som belyser dagens situation utifrån olika - perspektiv samt en del med strategier och åtgärder som ska leda till utveckling och förbättring I av verksamheten. Den här strategin höjer forväntningarna på alla, från elever, lärare och föräldrar till skolledare och politiker. Tillsammans kan vi skapa en skola som ger våra barn bättre förutsättningar att klara både vuxenlivet och arbetslivet. Sida 2 ---
Södertäljes skolor ska sträva efter att: Alla barn i våra förskolor ska stimuleras i sin språkutveckling. Alla barn i våra skolor ska kanna sig trygga och ha arbetsro. Alla elever ska kunna lasa, skriva och räkna när de lamnar årskurs 3. Alla elever i grundskolan ska nå malen i alla ämnen. Alla elever på våra gymnasier ska nå programmålen Alla elever i skolbarnomsorgen ska ha en meningsfull och trygg verksamhet Alla elever på introduktionsprogrammet ska få behörighet för gymnasiala studier, antingen på ett nationellt program eller genom en larlingsutbildning. Utvecklingsstrategin i korthet Kunskap är ledordet och skolarbetet ska genomsyras av höga förväntningar på alla - elever, lärare, skolledare och föräldrar. Varje dag ska innehålla utmaningar och upplevelser som ger varje elev stimulans och kunskaper som höjer elevens maluppfyllelse. Trygghet och arbetsro är en förutsättning för en god kunskapsutveckling. Undervisningen tar sin utgang i elevens kunskapsnivå, erfarenheter och behov av stöd för att skapa bästa fönitsättningarna for lärande möten och språkutvecklande arbetssätt. Skolan ska uppmuntra och inspirera till kreativitet, både lärare och elever ska kanna att det är meningsfullt och luskyllt att gå till skolan. Elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap ska förbattras genom nya pedagogiska lösningar och en forskningsbaserad syn på skolutveckling. Alla elever ska på olika sätt inkluderas i undervisningen för att n& bättre resultat. Alla elevers möjligheter att Mara sin skolgång ska öka genom individuellt stöd och genom att den kvalitativa tiden mellan elever och lärare förbattras. Flerspråkighet bland både elever och lärare är berikande och ska ses som en tillgång och arbetet med språkutveckling ska inga i alla skolans ämnen. Skolan behöver öka sin kompetens i interkulturellt ledarskap och lärande för att vidga perspektivet och medvetenheten om vad som är kulturellt betingat i det egna synsättet och hur vi förhåller oss till varandra i skolan. - > Sida 3
Förhållningsatt Framgång är skolans ansvar Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv. Vilket synsätt man väljer ger olika konsekvenser för eleven, läraren, skolan, undervisningen och lärandet. Skolan har en viktig uppgift när det galler elevernas sjalvuppfattning och uppfattning om skolan. Varje elev ska möta respekt för sin person och få möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Skolan ska också stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Tidiga signaler om en elevs skolsvårigheter ska följas upp och ratt stödinsats ska sattas in. Skolan har ett omfattande ansvar att kompensera elever och skapa likvärdighet i utbildningen. Höga förväntningar Höga förväntningar på elever, lärare, skolledning och deras prestationer gynnar skapandet av goda inlarningsmiljöer. En tilltro till allas fönnåga och vilja ska därför genomsyra arbetet i våra klassrum och skolor. Att vi har höga krav på oss själva, vår verksamhet och på våra elever, visar att vi sätter fokus på allas formåga att nå de mål vi sätter upp. Att veta vad som förvantas av en ger trygghet, vilket är en bra grund för inlärning. Eleven ska kanna lust inför att gå till skolan och ha höga förväntningar på sig. Det handlar om att försöka och försöka igen tills alla elever har klarat målen i alla ämnen Kunskap i centrum Varje elev som lämnar Södertäljes skolor utan att ha behörighet till gymnasiet börjar sitt vuxna liv i uppförsbacke. Kunskap är ledordet för framgång. Varje skoldag som inte stimulerar och utvecklar varje elevs kunskaper är ett misslyckande för skolan. Alla elever måste få möjlighet, utifran sina förutsättningar, att nå de kunskapsmål vi har i de nationella styrdokumenten. Skolan ska tidigt identifiera elevers särskilda stödbehov och sätta in individuellt anpassade åtgärder. Det är inte acceptabelt att så många elever lamnar Södertäljes gmndskolor utan behörighet att söka till gymnasiet. Skoltid med kvalitet Att bli utmanad i sitt lärande innebär att undervisningen inte kan ske på samma satt för alla. Varje elev måste kanna att varje dag i skolan ar en intressant utmaning anpassad för mig. Det ska kännas lockande och meningsfullt att gå till skolan! Trygghet och arbetsro ar en fönitsättning för en god kunskapsutveckling. Många av våra barn och elever känner sig trygga men upplever inte tillräcklig arbetsro. Att träna barn och elever i socialt samspel dar det råder nolltolerans mot alla former av kränkningar är en viktig forutsattning for arbetsro i skolan. Inspirera till kreativitet Skolan ska bejaka barns och elevers kreativa uttryckssätt for att nå måluppfyllelsen. Det ar viktigt att man får möjlighet att uttrycka kunskap på många olika satt. Det ger självkänsla, får en att vaxa och visar på andra vägar att nå resultat. Nya kreativa och pedagogiska lösningar för att förbättra elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap behövs. Vi behöver en forskningsbaserad syn på skolutveckling och en ny kunskapssyn. Därför är det viktigt att den pedagogiska debatten och de tekniska förutsättningarna i Södertäljesskolor ligger i framkant. Sida 4
Utifrån elevens behov Vi behöver skapa förutsättningar så att de olika verksamheterna arbetar för att kompensera elevernas skiftande förutsättningar och också i övrigt skapa goda möjligheter för varje enskilt barn. Att möta var och en utifrån sin situation och med rätt insats, kan påverka allt från elevens lärande till uppfattningen om skolan. Elevens skolmiljö såsom klasskamrater, lärare, rektor och annan skolpersonal och den rådande kunskaps- och människosynen har stor betydelse för elevens sjalvuppfattning och välmående. Styrning och uppföljning Tydlig ansvarsfördelning samt rutiner för systematisk utvärdering, analys och uppföljning av skolresultat har tagits fram. Det övergripande målet ska vara att alit vi gör i förskolan och i grundskolan ska syfta till att alla elever når malen i aiia ämnen. För att nå dit ska vi sätta upp strategier och delmal som tar oss fram hela vägen. Vi ska verka för systematiskt skolutvecklingsarbete, där stödinsatser individanpassas och sätts in tidigt. Insatserna ska regelbundet följas upp och utvärderas. All verksamhet ska ha som främsta syfte att öka måluppfyllelsen och alla åtgärder ska mätas mot detta. Okar de inte måluppfyllelsen ska de inte genomföras. Utbildningsnämnden och kommundelsnämnderna ska kontinuerligt få resultatuppföljningar av nationella målen liksom målen i denna strategi. Sida S
Södetialjes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Perspektiv på larandet Språkutveckhnde Skolan behöver utveckla sina arbetsmetoder for språkutveckling. Det innebär ett arbetssätt där språket sätts i centrum, oavsett ämne. Lararna skapar ett sammanhang där språk- och kunskapsutveckling hanger ihop. För att ett elevernas andraspråk ska fungera for lärande och tänkande är det viktigt att andraspråket utvecklas så tidigt som möjligt. Om en flerspråkig elev bara får möjlighet att tillagna sig ämneskunskaper på ett andrasprak som eleven inte till fullo behärskar stalls stora krav på lärarna. Det är viktigt att arbetet med språkutveckling ingår i alla skolans ämnen. Språk och lärande hör ihop. Ämnesinlamingen måste stödjas genom varierade arbetsformer och olika strategier för att eleverna ska ha möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. En viktig del i detta är att stärka elevernas självkänsla och tilltro till sin förmåga genom att verksamheten i alla delar erkänner och bejakar olika individers grupptillhörighet. Undervisningen bör ta sin utgång i va je elevs kunskaper, erfarenheter och behov av stöd för att skapa basta förutsättningarna för lärande möten och språkutvecklande arbetssätt. Modersmålet har stor betydelse for de flerspråkiga barnens identitetsutveckling. Modersmålets ställning ar till stor del en fråga om attityder. Det är därför viktigt att det grundläggande synsättet är att se flerspråkighet som en tillgång för både skola, samhälle och individ. Interkulturellt De flerspråkiga eleverna är en heterogen grupp med stora individuella skillnader, bland annat när det gäller erfarenheter och behov. Här gäller det att utgå från elevernas bakgrund och satta in språket i ett sammanhang. Lärarna behöver lagga upp undervisningen så att sprak- och kunskapsutveckling hänger ihop och for att det ska vara möjligt behövs insikter i elevernas kunnande och språkliga förmågor. För att skapa meningsfulla sammanhang för flerspråkiga elever är modersmålslararna en tillgång som skolan måste ta vara på battre. Integration och samarbete över skolgränser bör öka och då behöver vi också öka kontakten mellan elever och larare på olika skolor. Ökad kompetens i interkulturellt lärande och pedagogik behövs for att vidga perspektivet och förståelsen för vad som är kulturellt betingat i det egna synsättet och hur vi förhåller oss till varandra i skolan. Grundläggande är kunskap om hur fördomar, normer och värderingar formas och hur vi skapar bilder och föreställningar om den "andre". Inkluderande Alla barn och elever ska på olika sätt inkluderas i undervisningen for att nå battre resultat. Istället för att satsa på resurser i smågrupper utanfor klassrummet kan man ofta nå betydligt längre genom att tillföra resurser och elevstöd direkt i klassmmmet. Det gör att stödet blir mer flexibelt och individanpassat och kan sättas in tidigt. Alla barn och elever måste få känna att varje dag i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan är en intressant utmaning. Det förutsätter ett engagemang utöver det vanliga och att vi är beredda att ompröva arbetsmetoder och pröva nya idéer och förhållningssätt. För att ytterligare öka elevernas möjligheter att klara sin skolgång vill vi frigöra mer kvalitativ tid mellan barn och elever och Sida 6
Södertäljes skolor ger va je elev en kunskapsutmaning varje dag! lärare. Det här möjliggör vi genom det förbättringsarbete vi har inlett och det ska stödjas av en IT-utveckling som förstärker det individanpassade lärandet. Ett öket samarbete behövs även mellan förskola, grundskola och gymnasieskola, så att de tillsammans stöder varandra. Skolan måste bli bättre på att ta emot förskolebarnen och ge barnen i skolbarnomsorgen en meningsfull verksamhet. Forskningsbaserat Det finns behov av nya pedagogiska lösningar för att förbättra elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap. Vi behöver en forskningsbaserad syn på skolutveckling och en utvecklad kunskapssyn. Samtliga lärare ska delta i en omfattande kompetenshöjning med pedagogisk metodutveckling i fokus, gärna i samarbete med högskolor och universitet. För att skolutvecklingen ska gå snabbare krävs en forskningsbaserad undervisning och nära samarbete med högskolor och universitet. Vi behöver också skapa karriär- och utvecklingsvägar for lärare och pedagoger och ge dem möjligheter att sprida sina kunskaper och erfarenheter till andra delar av skolverksamheten. För att Södetiäijes skolor ska ligga bland de främsta i Sverige kravs också att våra rektorer ges ökade möjligheter och de rätta förutsättningarna för att kunna vara tydliga pedagogiska ledare. Sida 7
Förslag till beslut i nämnderna Att anta utvecklingsstrategin för Södertäljes skolor. Sida 8