Leka med växter I femtio år har Gösta Olsson samlat på växtlekar. Här är några av dem. Text och foto: GÖSTA När jag var liten pojke på 1940-talet var naturen den självklara lekplatsen. Glasbrukssamhället Surte vid Göta älv norr om Göteborg var en smältdegel av människor som kommit hit från olika håll alltsedan 1860-talet. Det var en stimulerande miljö att växa upp i. Barnen lärde olika lekar av varandra, också lekar med växter. När jag senare utbildat mig till biologilärare märkte jag att växtlekar var ett fint sätt att lära mina elever botanik och artkunskap: I violblomman sitter en liten gubbe; viker man ihop ett aspblad och biter i det blir det fina mönster; och namnet kämpe glömmer man aldrig sedan man dragit fingerkrok med den. Numera är de flesta av dessa lekar kulturhistoria. Denna uppsats är ett bidrag till att hålla lekarna levande. Samlat lekar under lång tid I slutet av 1960-talet började jag som ung biologilärare skriva ner de lekar jag själv kände till och som levt vidare från generation till generation av skolbarn. Omkring 1970 fick jag ett stipendium från Längmanska kulturfonden och kunde resa runt i Sverige för att intervjua äldre personer. Detta var tidsödande. Jag kontaktade istället skolklasser i olika delar av landet och bad eleverna skriva uppsatser om växtlekar efter att de frågat sina äldre släktingar. Genom åren har jag samlat knappt 150 växtlekar (se förteckning på sidan 276). Enbart maskrosen erbjuder ett tiotal. Hör av dig till mig om du känner till en växtlek som inte verkar vara noterad i förteckningen! Det finns en norsk bibel i ämnet: Planter og tradisjon skriven av Ove Arbo Høeg. Han har även skrivit boken Barkebåt och kongleku Enbart för maskrosen finns ett tiotal lekar noterade. Här har Oskar fått ett halsband som Harriet gjort genom att sätta ihop ringar av maskrosstjälkar. tillsammans med Helga Hjort. Dessa böcker innehåller de flesta växtlekar jag tidigare stött på och ytterligare exempel. År 1985 skrev jag själv tillsammans med den utmärkta tecknaren Gullan Gregoriusson en bok kallad Lek med växter, där Gullan kompletterade med sina egna erfarenheter. Nu är det dags att med den moderna digitala fototeknikens hjälp och en DVD-skiva med ett tiotal små filmer i ämnet gjorda för TV4 Jämtland för några år sedan få till en ny bok. Förhoppningsvis kan den tryckas om något år. Några exempel ur den kommande barnboken presenteras på följande två sidor. ABSTRACT Olsson, G. 2009. Leka med växter. [ laying Playing with ith plants.. Svensk Bot. Tidskr. 103: 274 278. Uppsala. ISSN 0039-646X. A few examples from the author s list of c. 150 children s plays with plants are presented. Gösta Olsson har jobbat som biologilärare i 38 år. Han har även arbetat för Naturvårdsverket och SLU på 1970-talet. Adress: Frösövägen 42, 832 44 Frösön E-post: gosta.olsson@ home.se 274 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009)
VÄXTLEKAR I alla violer sitter en liten gubbe Skogsviolen blommar på senvåren eller försommaren. Det sitter en liten gubbe bland de blå kron bladen. Plockar man bort kronbladen och dessutom försiktigt nyper av sporren på kronbladen nedtill kommer han fram. Benen hade han instoppade i sporren. Det finns flera sorters violer. Gubben på bilden till höger fanns i en odlad viol som kallas pensé. Gris av näckrosblomma Av en överblommad näckrosblomma kan du göra en rolig gris. Lovisa har satt på ben och ögon, men öronen är den gula näckrosens foderblad. En leksak vid vägkanten Groblad växer i vägkanter och tål tramp. Indianerna kallade växten den vite mannens fotspår eftersom den kom till Amerika med invandrare från Europa. Man kan få reda på hur många barn man får genom att med nageln slita av skaftet så att kärlsträngarna blir synliga. Räkna antalet strängar. Så många barn får du när du blir stor. Till höger en docka med ögon, mun och bälte av gräs. Armar av strå. Roten blir dockans hår! SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009) 275
Gräshatt av kruståtel Vi gjorde en hatt av gräs till Harriet. Den blev kanske inte så fin den här gången. Hatten till höger blev bättre. Den gjorde vi av ett högvuxet gräs som är vanligt på hyggen. Kruståtel heter det gräset. Med tre bilder nedan försöker vi beskriva hur man gör en hatt. För enkelhetens skull med bara några få strån. Gör så här: Lägg det lodräta strået över det vågräta. Fäst strået som den röda pilen visar. På mittbilden syns hur det blir. Fortsätt att knyta ihop gräs i en lång rad. Forma till en ring, bind ihop den. Bind också ihop gräsen upptill så är hatten färdig. Rödkämpar leken som är 500 år Rödkämpar heter en växt som barn antagligen lekt med i många hundra år. Här kan du se ett par exempel på lekar som du kan göra med rödeller svartkämpar. De liknar groblad, men har smalare blad. 276 Växten har fått sitt namn eftersom barn fäktades med de sega stjälkarna. Man plockade fem var. Sedan fäktades man som på bilden. Den som fick de fem axen avslagna först förlorade. Man kan även dra fingerkrok med kämparna som på bilden till höger SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009)
VÄXTLEKAR Tabell 1. Exempel på lekar med växter. Listan gör inte anspråk på att vara fullständig. Allt är möjligt med fantasins hjälp. Det finns säkert många fler lekar, okända eller glömda. Sådana är barnlekarnas villkor. Asp Populus tremula 1 Man vek bladen som en servett och bet i bladet. Märkena efter tänderna bildade mönster. 2 Smällde med bladen. 3 Satte ihop blad till girlanger och kransar. Björk Betula 4 Fjällen av honblomman liknar en falk hos vårtbjörk. 5 Saven drack man. 6 Båtar av näver. 7 Segel på båtar. 8 Skopa att dricka ur av näver. 9 Rita på. 10 Blåste i näver som gav ljud. 11 Strut eller korg att plocka bär i. 12 Tänder till troll gjorda av tickor. Björnmossor Polytrichum 13 Göra små borstar. 14 Sporkapslarna liknade små rökpipor. Ibland åt man sporkapseln. Blåbär Vaccinium myrtillus 15 Plockades på strå. Blåklocka Campanula rotundifolia 16 Vrängdes fram och tillbaka. 17 Smälla med. 18 Glas vid matlek. 19 Mössa på docka. 20 Skjuta iväg dem med munnen. 21 Fingerborg. Blåsippa Hepatica nobilis 22 Lägga en blomma på en myrstack. Blomman blir rödprickig. 23 Göra en blommande kotte. Även andra blommor användes. Daggkåpor Alchemilla 24 Göra pilbåge. 25 Fat när man lekte att växter var mat. 26 Ihopvikt blad blev ett paraply. Ek Quercus robur 27 Bladen sattes ihop till girlanger och kransar. Ekorrbär Maianthemum bifolium 28 Sattes mellan fingrarna och blåstes i. Gav oljud. En Juniperus communis 29 Pilbåge eller armborst. Fingerborgsblomma Digitalis purpurea 30 Smällde man med. Fräken Equisetum 31 Plockades isär i småbitar. 32 Ska gå att blåsa i och ge ljud. Gran Picea abies 33 Grankottar med ben av pinnar blev kor och hästar. 34 Gran med täta grenar kunde användas som rutschkana. Groblad Plantago major 35 Kärlsträngarna användes att spå med. 36 Dockor. 37 Blommor kunde användas att dra fingerkrok med. Se kämpar! Gräs Poaceae 38 Sätta blad mellan tummarna och blåsa. 39 Låna hästar. 40 Varifrån kommer den jag ska gifta mig med. 41 Fäkta med grässtrå. 42 Göra spegel av gräsögla och saliv. 43 Göra dockor. 44 Fläta. 45 Kasta spjut. 46 Blåsa såpbubblor med bit av torkat grässtrå. 47 Försöka få till en stor ring av fem grässtrån. 48 Dra lott med olika långa strån. 49 Tupp, höna, kyckling. 50 Torkade tjocka gräs kunde vara sugrör. 51 Gräshatt. 52 Plocka bär och trä på strå. Gullviva Primula veris 53 Man sög på blomman eller åt den. Smakade sött. Gulsporre Linaria vulgaris 54 Gapar med munnen när man trycker på blomman. Se lejongap! Gulvial Lathyrus pratensis 55 Har blommor som liknar fåglar. Gökärt Lathyrus linifolius 56 Åt man. Harsyra Oxalis acetosella 57 Smakar surt. Hassel Corylus avellana 58 Man smällde med bladen. Hästkastanj Aesculus hippocastanum 59 Bladen rensades. Rensa fisk. 60 En halva taggigt fruktskal blev en igelkott. 61 Göra en spindel av frukt med instuckna pinnar och tråd som virades runt. 62 Göra dockor av frukterna Kattfot Antennaria dioica 63 Klistrades upp på tavlor som dekorationer. 64 Man gjorde små kransar. Klöver Trifolium 65 Hittar man en fyrklöver betyder det lycka och man får önska vad man vill. Korn Hordeum vulgare 66 Axen användes som små kastpilar. 67 Stoppade man ett ax innanför skjortan vandrade det runt av sig själv. Kruståtel Deschampsia flexuosa 68 Bra gräs att göra gräshatt och dockor av. Se gräs! Kråkbär Empetrum nigrum 69 Göra halsband av. SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009) 277
Tabell 1, fortsättning. Kvanne Angelica archangelica 70 Användes som blåsinstrument på samma sätt som rabarberblommans stjälk och stjälken av överblommad hundkäx. Kålrot Brassica napus ssp. rapifera 71 Holkades ur och försågs med mun, näsa och ögon. Kämpar Plantago 72 Man fäktade med dem. 73 Drog fingerkrok med blomskaften. Lejongap Antirrhinum majus 74 Gapar med munnen när man trycker på blomman. Liljekonvalje Convallaria majalis 75 Smällde man med. 76 Man höll bladet mellan tummarna och blåste. Förskräckligt oljud. Lummer Lycopodium 77 Sporerna, nikt, samlades upp och man skrämdes genom att tända på framför ett fönster när det var mörkt ute. 78 Doppar man ett finger i pulver av nikt och doppar fingret i vatten förblir det torrt. Lönn Acer platanoides 79 Man smällde med bladen. 80 Frukterna sattes på näsan. 81 Bladen användes som dockkläder. Maskrosor Taraxacum 82 Halsband. 83 Sprätta iväg knoppar. 84 Göra en visselpipa. 85 Sätta en stjälk i vatten som krullar sig. 86 Få en maskros att bocka. 87 Leka mat. 88 Spå. Mjölke Epilobium angustifolium 89 Användes ibland i spålek: Älskar, älskar inte. Näckrosor Nuphar / Nymphaea 90 Stjälk och blomma kan göras till halsband. 91 Frukterna blir till grisar. Ormbunkar Filicopsida 92 En del ormbunkar, till exempel strutbräken, kan bli till indianfjädrar. Ormrot Bistorta vivipara 93 Groddknopparna ätliga. Smakar nötter. Pil Salix 94 Användes för att göra pilbågar och pilar. Pors Myrica gale 95 Man gned händerna med blommorna. Luktar gott. Prästkrage Leucanthemum vulgare 96 Spålekar av olika slag. 97 Dekorationer på sandtårtor. Baldersbrå och kamomill används på samma sätt. Rödklöver Trifolium pratense 98 Används att göra kransar. 99 Fyrklöver ger lycka. Se klöver! Rönn Sorbus aucuparia 100 Visselpipa. 101 Skråla = visselpipa av ett stycke barkrör. 102 Vattenspruta. 103 Pistol. 104 Pil till pilbåge. 105 Slangbåge. 106 Utsirad käpp. 107 Halsband av bären. 108 Bären blev till dekorationer i sand. 109 Klyka att bära fiskar på. Skägglav Usnea 110 Skägg, hår på dockor m.m. Smörblomma Ranunculus acris 111 Sattes under hakan. Har du ätit mycket smör? Snöbär Symphoricarpos rivularis 112 Smällde man genom att klämma mellan fingrarna. Stensöta Polypodium vulgare 113 Man åt roten som smakar nästan som lakrits. Stormhattar Aconitum 114 Blomman döljer två fåglar som drar en vagn. Syren Syringa 115 Blommor med fem kronblad. Får man önska vad man vill. 116 Blommor går att sätta i varandra. 117 Bladen går att sätta ihop till girlanger. 118 Det går att skriva med en pinne på bladen. 119 Bladen går att smälla med. Sälg Salix caprea 120 Visselpipa. Säv Schoenoplectus lacustris 121 Små båtar. Tall Pinus sylvestris 122 Kottar blev till får och grisar. Ben av små pinnar. Tickor Polyporales 123 Troll med tänder av näver och hår av mossa eller skägglav. Torsklav Peltigera aphthosa 124 Översidan grå när den är torr. Blir grön om den läggs i vatten. Vass Phragmites australis 125 Båtar av olika slag. 126 Blåsrör. Veketåg, knapptåg Juncus effusus, 127 Bra att fläta med. 128 Utmärkt att göra båtar av. Även andra figurer. J. conglomeratus 129 Den vita märgen = korvar. Violer Viola 130 I blomman sitter en gubbe. Vitsippa Anemone nemorosa 131 Den första blomman åt man. Åkervädd Knautia arvensis 132 Stjälken är en gummisnodd som får blomman att snurra. 133 Bra att fläta med. Ängsvädd Succisa pratensis 134 Även ängsväddens stjälk är en gummisnodd som får blomman att snurra Ärt Pisum sativum 135 Skidan kan bli till en liten kanot med hjälp av små pinnar. 278 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009)