Utbyggnad av Enköpings simhall. Teknikförvaltningen 2011-09-07

Utbyggnad av Enköpings simhall Teknikförvaltningen 2011-09-07

Lek Kvalitet Undervisning Mötesplats Till för alla Modern Evenemang Enköpings nya simhall Handikappanpassad Ansvar Friskvård Tillgänglig Miljövänlig Upplevelse Trygghet

En simhall för framtiden Enköpings kommun har tidigarebeslutat att rusta upp och bygga ut nuvarande simhall från 1975, för att på så sätt få en modern och ändamålsenlig bad- och friskvårdsanläggning. Beslutet innebär en om- och tillbyggnad av nuvarande simhall, där befintligt bad ska torrläggas och skapa möjligheter till annan verksamhet inom friskvård. Tillbyggnaden är till för att skapa en ny simanläggningen med familjedel i form av lekland och en mindre äventyrsdel. Simhallen har i dag en rad tekniska brister med bland annat skador på betongkonstruktioner i bassänger och källarbjälklag på grund av läckage och sättningar. Dessutom finns det också tekniska brister i vattenrening, ventilation och takkonstruktion. Dessa skador är av den karaktären att även om en nybyggnation påbörjas snarast finns det en risk för att simhallen måste stängas på grund av skadorna, innan den nya simhallen står klar. En modern badanläggning kräver bland annat ett bredare verksamhetsutbud. Detta medför ett behov av nya verksamhetslokaler både när det gäller bassänger och badupplevelser. Även nya och större lokaler för friskvård är nödvändiga. Ett utökat verksamhetsutbud innebär med stor sannolikhet, minst en fördubbling av dagens badbesök (exkl. simförening och skolornas simundervisning). Det i sin tur kräver större omklädningsrum och utökade entréutrymmen. Samtidigt kan en högre badavgift tas ut, vilket betyder en ordentlig intäktsökning. Utredningar har gjorts i nära samarbete med fritidsförvaltningen i Enköping samt med de grupper som nyttjar den nuvarande simhallen, inklusive friskvårdsverksamheten. Naturligtvis har även en rad tekniska utredningar genomförts, bland annat omfattande konditionsbesiktningar, miljöinventering, vattenrening, funktions- och underhållsstatus. Arbetsgruppen har studerat flera badanläggningar runt om i Sverige och samtidigt träffat driftentreprenörer, specialister och personal. Träffar har också genomförts med företrädare för Enköpings skolor, Westerlundska gymnasiet, Simklubben Ena, Korpen Enköping och Dykarklubben Water Frogs. Idag har fastighetsavdelningen en organisation, kapacitet och kunskap att bygga en simhall. Vi har möjlighet att bygga en simhall med den kontroll och ansvar som är nödvändig för att säkerställa att vi får den kvalitet vi vill ha. Men även att säkerställa att vi får en bra anläggning att driftsätta och underhålla, både arbetsmiljömässigt som ekonomiskt. I dokumetet redovisar teknikförvaltningen dels två olika kostnadsförslag, dels en analys av de risker som alltid medföljer vid en byggnation av en simhall. Vilhelm Backman Fastighetschef 2

Innehåll En simhall för framtiden 2 Innehåll 3 Projektorganisation 4 Riskanalys 5 Simhallsprocess 6 Långsiktigt ägande 8 Alternativ 1 10 Alternativ 2 14 3

Beställare KSAU Styrgrupp utformning Kent Gullberg (Ombud) Teknisk chef Synnöve Fridén Kommundirektör Per Malmquist Ekonomichef Vilhelm Backman Fastighetschef Joakim Lundin Tf fritidschef Berndt Forsberg BOFsport Joakim Lundin Tf fritidschef Arne Thorsén Drifttekniker Anna Larsson Förvaltare Magnus Mark Projektledare Arbetsgrupp Projektgrupp Magnus Mark Projektledare Fastighetsavdelningen Torgny Nordblad Installationsansvarig Fastighetsavdelningen Anna Larsson Förvaltare Fastighetsavdelningen Michael Mårtenson Säkerhetsansvarig Fastighetsavdelningen Cecilia Nilsen Upphandlare Teknikförvaltningen Cecilia Toresäter Kommunikationsansvarig Teknikförvaltningen Magnus Mark Projektledare Torgny Nordblad Installationsansvarig Extern projektledare Extern installationssamordnare Projektörer - Arkitekt - Konstruktör - VVS - EL - Vattenrening - Styr - Brand - Lås, larm, passage 4 Non utpatio nullutem essismod do dolenibh ea feumsan dreet,

Riskanalys för utbyggnad av Enköpings simhall En nödvändig upprustning samt en utbyggnad av Enköpings simhall innebär att kommunen får ett modernt bad med betydande värden för kommunens invånare. Det innebär också en stor investering, ökad driftskostnad och ett långsiktigt åtagande. En riskanalys förbättrar möjligheterna att bygga ett modernt bad utan stora överraskningar. Sammanfattning av riskområden En byggnation av ett bad innebär ett mycket svårberäknat och komplicerat byggprojekt. Efarenheten från i stort sett femtio år av svenska bad visar på en mycket tuff miljö med hårt slitage i grundkonstruktion, ytskikt, armaturer och specialanordningar som exempelvis basturum, vattenrutschbanor, äventyrsbassänger med mera. Problematiken bygger mycket på att det är stora mängder av vatten i rörelse, samt att det är olika temperaturer i samma volym. Denna erfarenhet ställer också mycket höga krav på projektering och en hög byggkvalitet i alla delar. På grund av komplexiteten och de höga krav på kvalitet så finns det idag få aktörer som vill bygga bad. Detta innebär också en svagare konkurrenssituation med risk för höjda byggpriser. I denna typ av byggnad finns många farhågor som kan uppstå, därför är det viktigt att ha med sig frågan om säkerhet i alla forum. Allt från skadegörelse, brand, inbrott med mera vad gäller kommunens egendom. Sedan är det även personsäkerheten att ta hänsyn till, i allt från halkrisk till drunkning. Även kvaliteten av badvatten ska uppfyllas i alla avseenden. När det gäller ägandet av en badanläggning så finns det stora svårigheter att överblicka den långsiktiga kostnadsutvecklingen på grund av det höga slitaget på anläggningen samt de ständiga kraven på förnyelse med påföljande investeringar. Dessutom kräver samtliga tekniska system ständiga reparationer, upprustning och förnyelse. I vissa fall har badanläggningar byggda så sent som på 1970- och 80-talet tvingats till nerläggning. För att motverka en upprepning av tidigare misstag så krävs det i framtiden ett betydligt högre engagemang i ägandet. När det gäller den löpande driften av badet så ligger riskerna framförallt i två delar. Det ena är högre personalkostnader och det andra är högre energikostnader. Det beror på dålig disponering av lokalerna och dåliga tekniska installationer. I det nya badet kommer intäkterna förmodligen att öka från nuvarande 3,5 miljoner kronor till runt 16-20 miljoner kronor. Samtidigt ställs högre krav på marknadsföring, verksamhetsutbud, försäljning, service och ledarskap än tidigare. Dessa delar blir helt avgörande för vilka intäktsnivåer som kan nås. Betydelsen av en väl genomarbetad planering, projektering och byggfas är i alla delar avgörande för resultatet inte bara för byggprojektet utan minst lika mycket för kommande drift av anläggningen samt de kommande intäktsmöjligheterna. De tusentals detaljer som ingår i ett större byggprojekt måste följas upp, kontrolleras och dokumenteras. Ansvar för avtal, beställningar och överenskommelser måste skötas. Därför är det mycket viktigt med kontinutet och att långsiktigt ansvar tas av projektledning och organisation. Idag ställs det stora krav på att allt ska vara tillgängligt för alla. I denna typ av verksamhet är det svårt att lyckas gå i mål på alla punkter. Det gäller att arbeta fram ett så bra och tydligt förslag som kan passa så många som det bara är möjligt. 5

Simhallsprocess Projekt en upphandla den bästa projektledaren som finns, så kommer den personen inte att kunna lyckas med sitt uppdrag om det inte finns någon hos beställaren som kan bemöta de frågeställningar som projektledaren behöver ventilera för att få svar eller stöd för att fatta kloka beslut. Organisationsförändringar i ett projekt kan vara förödande, därför är det viktigt att sätta ihop en grupp med rätt kompetens och som kan fungera som ett team. Ett projekt kommer oftast till genom ett behov, en idé eller en vilja av att spara pengar på driften inom en snar framtid.vilket projekt det än må vara så är det av stor vikt att det följer en viss struktur för att det ska bli ett lyckat projekt. Det är många frågor att ta hänsyn till. Vad, hur, när, pengar, nyttjare, brukare, målgrupp med mera? Det första som ska göras är att sätta ihop en organisation som är lämplig för det tänkta projektet. Det gäller att skapa en röd tråd lite grovt så att alla inblandade vet hur de ska arbeta och agera för att komma framåt. Det gäller också att skapa flera delmål att jobba efter. Det är av största vikt att komma rätt från början, annars kommer problemen att komma ifatt. Ju senare ett problem eller förändring uppstår desto jobbigare blir det att hantera. Vilket medför större kostnader och tidsförlängningar. Val av entreprenadform avgör vilken typ av organisation som beställaren ska sätta ihop. Det som är viktigt att komma ihåg är att även de stora entreprenörerna måste köpa in sin organisation för stora och annorlunda byggprojekt. Varken Peab, NCC eller Skanska har en komplett organisation för att projektera och utföra en entreprenad. Så frågan blir, vem vill vi ska köpa in kunskapen från ett flertal konsulter. Väljer beställaren att sköta den upphandlingen så kommer kontrollen att finnas kvar hos beställaren. Organisation Som beställare är det viktigt att ha en egen organisation som är professionell både för små och stora projekt. Någon från beställaren måste bevaka och styra den upphandlande organisationen. Lyckas beställar6

Förutsättningar ningen på projektets slutkostnad att bli. Det är först när anbuden på förfrågan kommer in, som vi vet på ett ungefär om vi varit rätt ute med våra kalkyler. Genom åren har vi lärt oss att marknaden påverkas av konjunkturen runt om i värden. Detta är något vi inte kan styra över. För att ett projekt ska kunna lyckas så måste rätt förutsättningar skapas för alla parter. Politiken måste ge tydliga direktiv till sin eventuella projektledare och projektgrupp. Antingen talar man om vad man vill ha, eller så talar man om vad det får kosta. Det är stor risk för att det blir fel att ge båda dessa villkor. Det är viktigt med ett samarbete mellan politiken och projektledaren i ett tidigt stadie för att tillsammans skapa den viktiga starten i ett projekt. Det är i den processen som besluten angående omfattningen av projektet, ägandeform, driftform, upphandlingar och entreprenadform växer fram. Därefter börjar ett mer självgående arbete för projektledaren. När det är dags för att gå ut och fråga marknaden är det viktigt att veta vilka villkor som gäller samt att omfattningen framgår tydligt. För mycket brister i det materialet kan få hela projektet att fallera. Entreprenören måste även ge sina underentreprenörer och egna hantverkare rätt förutsättningar för att projektet ska kunna bli lyckat. Slutsats Det är många avgörande faktorer som måste tas hänsyn till för att ett projekt ska kunna lyckas. En bra organisation som följer projektet. Rätt förutsättningar måste ges hela vägen. Ha fullständig kontroll så långt det är möjligt. En entreprenad av denna omfattning och karaktär bör projekteras och upphandlas som en utförandeentreprenad. Det vill säga att allt väsentligt detaljstyrs för att enklare se och kontrollera att utförandet blir det avsedda. Beställarorganisationen behöver inte till alla delar bestå av egen personal men bör ha egen kompetens för att övergripande styra men även att fånga upp och bevaka de behov och intressen som finns från verksamheten och andra berörda. Budget För att säkra att en mer korrekt budget tas fram i ett tidigt skede bör resurser med rätt kompetens avsättas för detta ändamål. En felaktig budget ger fel signaler som på flera sätt kan påverka projektet negativt. En tidig budget på väldigt lite fakta stämmer ofta inte med utfallet. Desto mer fakta som framkommer under resans gång, desto mer korrekt kommer giss- Kommunen som beställare kommer alltid ha ett stort ansvar. Det finns en trygghet i att äga kontrollen. Kommunen har även ett stort ansvar för frågor som gäller säkerhet, tillgänglighet, samt miljö- och energifrågor. 7

Långsiktigt ägande Erfarenheten visar att en badanläggning ställer höga krav på ett långsiktigt och aktivt ägande för att hålla anläggningen i gott skick och samtidigt möta ständiga krav på förnyelse. Redan efter 5-7 år kan det krävas viss förnyelse som kräver en insats av fastighetsägaren, exempelvis nya attraktioner eller tekniska installationer inom vattenrening eller ventilation. Efter cirka 10-15 år uppkommer det första upprustningsbehovet i exempelvis duschutrymmen, omklädningsrum eller i upplevelsedelen. Problemet för många kommuner har varit att anläggningens investeringsbehov har vägts mot andra behov inom skola, vård och omsorg. Badet har då fått stå tillbaka med påföljande skador på anläggningen. I vissa fall har det gått så långt som till nerläggning av bad, byggda för bara drygt 30 år sedan. Det krävs en noggrann analys av vilka krav som ska ställas på ägande av badanläggningen. En kravspecifikation bör upprättas med bland annat en långsiktig underhållsplan med tillhörande ekonomisk plan för kommande investeringar. Effektiv drift Med en modernisering och utveckling av badets utrymmen ökar möjligheten till att effektivisera driften av badet, både verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Som tidigare nämnts så är utformningen av lokalerna av största vikt med tanke på en personaleffektivare drift. Här finns en risk i att inte utnyttja möjligheten till nya lösningar som gör att personalen kan arbeta effektivt med olika sysslor eller verksamheter samt även fungera i flera funktioner samtidigt, exempelvis kassa servering badbevakning. Idag finns också avancerad teknisk utrustning som kan underlätta arbetet, exempelvis bottenbelysning/- sensorer och kameraövervakning i och runt bassängerna, avancerade kassa-/inpasserings-/statistiksystem. Med nära kommunikation mellan olika centrala delar av anläggningen, kan personalen på ett smidigt sätt rotera samt ha god översyn. I denna planering har arkitekten en nyckelroll att, tillsammans med driftkunnig expertis och nuvarande personal, hitta en maximal utformning utifrån befintliga lokaler och de nytillkomna lokalerna. Med helt nya tekniska system för bland annat vattenrening och ventilation, samt upprustning av befintliga system, ges möjlighet till att hitta kostnadseffektiva lösningar. Inom detta område ligger utvecklingen väl framme och svårigheten ligger närmast i att förutse prisutvecklingen för el- och fjärrvärme. Intäktsmöjligheter med höga krav Intäktsmöjligheterna för ett modernt bad i Enköping är mycket stora. Kraven är dock mycket höga, dels på utformningen av anläggningen och dels på utbudet av verksamheter, service, bemötande, marknadsföring och ett varierat prisutbud. Till skillnad mot idag så blir badet än mer en samlingspunkt och mötesplats för hela familjen, kompisarna eller de anställda i ett företag. 8

hetsytor bör beaktas, exempelvis när det gäller friskvårdslokaler och upplevelsedelen. Driftorganisationen måste vara anpassad för att möta de olika behov som finns samt de skiftningar i antalet besök som uppstår. En liten fast personalstyrka med en större grupp tillfälligt anställda är nödvändig för att möta en skiftande anstormning av besök och samtidigt hålla personalkostnaderna nere. Med ett större verksamhetsutbud och bredare lokalinnehåll ställs högre krav på personalens kunskapsnivå. En hög utbildningsnivå är nödvändig och till detta även ökad specialisering inom bland annat friskvård, rehabilitering, administration och marknadsföring. Sammantaget kan sägas att avgörande för intäktsnivån är totalupplevelsen för besökaren (kunden). Det ska vara smidig inpassering, trevligt bemötande i kassan, rent, ingen trängsel, avskildhet och lugn, upplevelser, möjligheter till träning och motion samt om besöket är prisvärt eller inte. Samordning krävs i varje del av projektet En risk finns i att projektet inte samordnas utifrån de nuvarande behov som finns samt de nya behov och krav som tillkommer. I alla delar bör byggprojekteringen samordnas med frågor om lämplig ägarform, verksamhetsutbud och intäktsmöjligheter för att på så sätt få en optimal lösning. Utbud och verksamhetsinnehåll måste anpassas till de kundkategorier som förväntas bli de huvudsakliga besökarna i anläggningen. Det vill säga barnfamiljer, ungdomar, kvinnor och äldre. Vi kan också förvänta oss en ökning av företagskunder och genom Korpens verksamheter. För att få ett gynnsamt resultat krävs en samordning av de olika delarna i projektet. Inte minst gäller det samordningen med övriga idrottshusets verksamheter samt de kommunalt stödda verksamheterna, exempelvis skola, omsorg och föreningslivet. En risk finns också i att en bantning av verksamhetsutbudet eller vissa lokalytor med stor sannolikhet också påverkar intäktsmöjligheterna. Framförallt gäller det upplevelsedelen, aktivitetsbassängen och friskvårdsytorna. Kommunen har här en nyckelroll att tillgodose alla intressenters behov samt skapa en attraktiv anläggning med väl anpassat verksamhetsutbud samt humana priser. En viss framförhållning när det gäller kommande behov av utbyggnad av vissa verksam9

Alternativ 1-170 miljoner I första hand ska anläggningen vara till för de boende i Enköpings kommun samt ha en tydlig familjeprofil för att möta behovet av lek, vattenvana och avkoppling. Simkunnigheten ska stå i centrum. Med ett tillskott av en aktivitets- och undervisningsbassäng kommer all simundervisning att underlättas. Med utbyggnaden och större bassängutrymmen skapas en tydligare föreningsprofil för både simklubbar och övriga föreningar. Den nya bad och friskvårdsanläggningen ska vara ett väsentligt tillskott till området för ett samlat evenemangs-, idrotts- och friskvårdsområde med inriktning, inte bara mot allmänheten, skolan och föreningslivet i Enköping, utan även för långväga besök för bad, träningsläger eller evenemang. Grundläggande krav Den tekniska utredningen visar att nuvarande bassänger måste läggas ner och utrymmena får då användas till andra ändamål, exempelvis entré och kafé, omklädningsrum och friskvårdslokaler. De tekniska utrymmena under nuvarande bassänger måste också läggas ner och kan då användas som förrådsutrymmen eller till andra lämpliga ändamål. Möjligtvis kan de nyttjas till viss typ av teknik, exempelvis ventilationsutrymmen. Nya tekniska utrymmen bör förläggas till ett källarplan under en ny anslutande byggnad med den nya bassängdelen. Bassängerna ska ligga i nära anslutning till övriga delar av anläggningen, som entré, kafé, omklädningsrum och friskvårdslokaler. Badets entrédel ska bli större än i dag. Här finns möjligheter att nyttja nuvarande entrédel eller att bygga en ny entrédel i en annan del av badet. Sporthallarna ska kunna nås från huvudentrén. Alla delar av anläggningen ska kunna nås genom entrédelen och från omklädningsrummen. Kommunikationen mellan den torra delen och den våta delen, vilket också innebär två olika klimatzoner, ska vara smidig i och med att besökarna ska kunna delta i olika aktiviteter utan att behöva byta skor eller ta på sig ytterkläder. Samtliga ytangivelser ska ses som lämpliga förslag och vissa variationer är därför klart möjliga om syftet är att förbättra utrymmets funktion. Badet ska i alla delar vara anpassad för funktionshindrade. Speciell hänsyn ska tas till familjer och kvinnors behov, då dessa är de mest frekventa besökarna i en modern bad- och friskvårdsanläggning. Den nya bassängdelen ska ligga i en ny byggnad i direkt anslutning till nuvarande simhall. 10

Vad kan vi få för 170 miljoner? Entrén som samlingspunkt. Entrédelen ska vara välkomnande och fungera som ett torg och mötesplats för besökarna med god takhöjd och många sittplatser. Utgångsläget i planeringen av badet är att en ny kafédel ska byggas i nära anslutning till både servicedisken och den nya baddelen. Det blir då gemensamma köksutrymmen och serveringsdel för servering både på den våta som torra sidan. Målsättningen är att genom en gemensam lösning få en så personaleffektiv servicefunktion som möjligt. Här finns information, kassa, försäljning, servering och kök. Omklädningsrum och bastudel. Naturligtvis ska det finnas separata omklädningsrum för damer och herrar. Vi vill ha en gemensamhetsbastu för både damer och herrar i direkt anslutning till respektive dam- och herromklädningsrummen samt till de två gruppomklädningsrummen som ska nyttjas vid bokning av bastudelen. Bastudelen ska vara avskild på så sätt att den kan nyttjas enbart av vuxna besökare eller bokas för gruppbesök. Tre bastutyper ska finnas; o kallbastu/varmrum ca 50 C o ångbastu (romersk bastu) o Torrbastu Familjebad med simhall våta delen. Hela den våta delen ska vara lättillgänglig för alla besökare oavsett vilken verksamhet som ska genomföras. Vid vissa tider ska hela den våta delen kunna nyttjas av en och samma besökare. Därför ska de olika delarna ligga i anslutning till varandra och vara lätt-överskådliga även för mindre barn eller för personer med funktionsnedsättning. I den övergripande planeringen och placeringen av bassängdelen ska särskild hänsyn tas till att det inom en snar framtid kan behöva byggas ut ytterligare, exempelvis med en utomhuspool. Vattenleklandskap med kaféhörna. Denna del ska ha en central funktion för barnfamiljer och andra som besöker anläggningen för rekreation, avkoppling och lek. Formgjutet vattenleklandskap med lekattraktioner av typ djur, figurer, vattenfall, vattenkvarn och liten vattenrutschbana. Platsen ska vara tilltalande för barnfamiljen med de minsta barnen 0-5 år som tillbringar tiden i badet i stort sett på en och samma plats. Här blir det nära till kafeet för en hungrig mamma eller törstig 10- åring. Här ska också vara en lämplig plats för övriga besökare som behöver ett lugnt ställe för en kopp kaffe, en smörgås eller något att dricka. Då krävs en viss avskildhet från vattenleken med något tydligt formspråk. Upplevelsedel för hela familjen. Denna del ska ligga i direkt anslutning till vattenleklandskapet för att besökarna på ett mycket smidigt sätt ska ta sig emellan dessa två delar då de exempelvis besöks av familjer med barn i olika åldrar och med skiftande simförmåga. Denna del ska utformas med huvudsaklig inriktning på familjer med simkunniga barn 5-12 år med vattendjup på upp till 1,3 meter. Här ska leken kunna vara lite vildare för alla besökare i badet. Men här ska även finnas möjligheter för vila, som att sitta vid poolkanterna, i avbalkningar och med utsikt över grönområdet utanför. Exempel på vad denna del bör innhålla: Sammanhängande bassängdel med flera pooler med strömkanal, strömbassäng, forsar, vattenfall, gejsrar, sittplatser i vattnet, grotta med sittplatser, vattendjup mellan 0,7-1,3 meter. Gångvägar ska finnas runt och mellan de olika delarna av upplevelsedelen. En längre vattenrutschbana så kallad Magic Eye, där det går att åka flera åt gången. Simhall, 25 m simbassäng. Bassängmått 25x16 meter, med 8 banor á 2,0 meter per bana. Djup 1,3-2,0 meter. Undervisningsbassäng Bassängen ska ha en bred funktion och ska både kunna bokas för olika gruppverksamheter alternativt vara öppen för allmänheten. Lämplig vattentemperatur, variabel 30-36 C. Lämpliga verksamheter är simundervisning, babysim, plask och lek. Bassängmått 8x12 meter, djup 0,6-0,9 meter. 11

Exempel på vad vi skulle kunna få i alternativ 1

Hoppbassäng med klättervägg. Bassängens huvudfunktion ska vara en plats för äldre barn- och ungdomar samt vuxna med mycket god simkunnighet, ålder 12 år och uppåt. Här ska finnas tre hoppsviktar i varierande höjd. Dessutom en klättervägg som ersätter nuvarande hopptorn på 5 meter. Här finns också plats för simhopp, fridykning, simkunnighetsprov och simlärarutbildning. Klätterväggen ska ligga utmed en kortsida och anpassas för olika svårighetsgrader. Bassängen ska också kunna nyttjas av dykklubben Water Frogs och räddningstjänsten för träning och utbildning. Dessutom är den lämplig för kanotträning med exempelvis eskimåsväng. Bassängmått 10x12 meter. Djup 3,5 meter. Kommunens och Riksidrottsförbundets regler och rekommendationer för en drogfri miljö ska här synas på ett tydligt sätt. I planeringen ska särskild hänsyn tas till att friskvårdslokalerna inom en snar framtid kan behöva utvecklas ytterligare med nya lokaler. Brottningslokal. Lokalen ska, i möjligaste mån, ligga i anslutning till omklädningsrummen för idrott, vilken ligger i anslutning till idrottshallarna Friskvård, träning, möten torra delen. Friskvårdslokalerna ska vara lättillgänglig för att kunna nyttjas i samband med både träning och bad. Omklädningsutrymmena som är gemensamma med baddelen ska kunna nås på ett smidigt sätt. Det ska finnas en mindre entréyta med separata toaletter för friskvården. Lokalerna ska vara anpassade för breda besöksgrupper, både äldre, yngre och personer med funktionshandikapp. Miljön ska vara totalt drogfri och med en tydlig hälsoprofil när det gäller träningsmetoder, instruktion och information kring hälsa, kost, motion och träning. 13

Alternativ 2-230 miljoner I alternativ 2 har vi även tittat på sådant som kan vara lämpligt att utföra i samma entreprenad. Bygger till plan 2 för friskvård - en nybyggnation på 600 kvadratmeter över befintligt bad. Entrédelen med gemensamhetsytor ökar för att skapa känslan av mer rymd. Vid vissa tillfällen kan det komma mycket folk samtidigt. Vid de tillfällena vill vi fortfarande att det ska kännas luftigt. Det finns utrymme för att titta på en helt ny restaurangdel. Vattenleklandskapet för barn 0-5 år ökas på i yta. Öka banbredden till 2,5 meter i 25 meter bassängen. Det ger Enköping möjligheten till internationella tävlingar. Undervisningsbassäng 0,6-0,9 meter djup ersätts med en höj- och sänkbar bassäng. Det ger oss möjlighet att titta på något större totala ytor som skapar mer frihet, att slippa känslan av att gå på varandra. Med det nya flödet av besökare till nya badet så kommer vissa förändringar av logistiken på utsidan att behöva justeras. Till exemplen parkeringsytor. Det vore lämpligt att få med det i denna entreprenad. Det kan finnas pengar att spara på att titta på möjligheten att driftanpassa simhallen med ishallen. Ett sätt att spara pengar på är att driftanpassa simhallen med ishallen. Den möjligheten borde undersökas. Då övriga byggnaden kommer vara i behov av förnyelse av installationsanpassningar på grund av ombyggnad av simhallen så finns det stora vinster med att ta med det i samma entreprenad. 14