B E V Vida NYTT B Sverige Porto Betalt #1 2010 vi d a oc h vä x a n d e vä r d e n Ny artikelserie ger dig klöver över Sid 6 Öka värdet på din skogsfastighet En resa i tiden Sid 3 en liten investering som ger dubbelt upp Sid 10 Rapport från marknaden Sid 8 D U Enligt PEFC och FSC A D I V B L A C E R T I F I E A R D
Bättre än förväntat! Räkenskaperna för 2009 är nu avslutade och med ett rörelseresultat på 112 miljoner (oms. 3,6 miljarder) under en extrem lågkonjunktur är vi nöjda. Vi måste dock komma ihåg att de prishöjningar vi under fjolåret lyckats åstadkomma beror i huvudsak på en svag svensk krona i förhållande till framförallt Euron. Detta har fått till följd att producent-länder som Finland och Tyskland minskat sin produktion kraftigt under 2009. All vår exportförsäljning sker i köparens valuta alternativt i Euro eller dollar. Trots en fortsatt svag byggnation i mer eller mindre alla våra köparländer har vi haft förvånansvärt bra utleveranser under hela vintern. De fortsatt låga leveranserna från våra konkurrentländer gör att vi inför andra kvartalet har kunnat höja våra försäljningspriser vilket varit nödvändigt. Dels för att i viss mån kompensera för de höjda timmerpriserna utöver den kronförstärkning som skett. Vi måste dock komma ihåg att våra eurobaserade konkurrenter tillgodogör sig hela prishöjningen. Vi tror under de närmaste månaderna på ett fortsatt svagt utbud från våra konkurrentländer samtidigt som vi går mot en säsongsmässigt bättre byggperiod. Vår målsättning är därför att under de närmaste månaderna utnyttja den bättre säsongen och producera för full kapacitet och om möjligt mer. De flesta bedömare tror på en fortsatt starkare svensk krona. Stor outnyttjad produktionskapacitet finns i våra konkurrentländer och med förbättrade försäljningspriser är risken stor för ökad produktion. Vilket mycket väl kan medföra sänkta försäljningspriser under senare delen av året. Återhämtningen i byggkonjunkturen kommer att gå sakta och våra försäljningspriser balanserar på en skör tråd. Vi har nyligen genomfört ett generationsskifte i ägandet av VIDA. Min mångårige kompanjon Christer går i pension. Vi har haft en fantastisk tid tillsammans i både goda och dåliga tider. När nu våra vägar skiljs i ägande och dagligt arbete vet jag att Christer också fortsättningsvis kommer att följa VIDA. Vi är också båda övertygade om att VIDA genom att vara privatägt och ägarlett kommer att se till att konkurrensen om råvaran bibehålls. Vi tror också att det är positivt för alla medarbetare, kunder och övriga intressenter. Vår ambition är att vara en stark samarbetspartner för dig som skogsägare. Trä och produkter från skogen ligger i tiden och har framtiden för sig och vi kan skönja en svag återhämtning i konjunkturen men som sagt vi balanserar på en skör tråd. I detta nummer av VIDA Nytt startar vi en ny artikelserie. Den kommer att handla om hur du på olika sätt kan öka värdet på din skogsfastighet. Vi kommer bla att titta på hur olika skogsskötselprogram får olika effekt på den ekonomiska avkastningen. Här kommer du att hitta mycket nyttig kunskap inte minst från Ulf Johansson, försöksledare och parkchef vid Enheten för skoglig fältforskning på SLU. Under maj månad kommer VIDA att erhålla ett gruppcertifikat som ger oss möjligheten att i vår tur certifiera skogsägare enligt FSC. Detta innebär att VIDA kommer att kunna certifiera både enligt PEFC och FSC. Läs mer om detta i separat artikel men du är också välkommen att höra av dig till din lokala inköpare för att få mer information. alvesta 2010-04-15 Santhe Dahl Ansvarig utgivare: Lotta Fonsell Grafisk form: www.black.se Tryckeri: www.davidsonstryckeri.se Papper: VIDA Paper Lessebo Linné naturvit 115 gr Text och foto: Lotta Fonsell om inget annat anges Adress: VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Telefon: 0472-439 00, Fax: 0472-439 01
christer Johansson mannen som tog oss ut i vida världen Sid 3
med 45 år i tr Göte Johansson, Christers far och ägaren till ångsågen i Vislanda Jag fångar en avslappnad och glad Christer i farten, i färd med att avsluta ett av sina många projekt. Christer är en av två huvudägare och styrelseordförande i VIDA koncernen som nu släpper taget för att gå i pension. I det dagliga känner vi honom som mycket mer än så. Som tekniker, ekonom, säljare, förhandlare, ifrågasättare, petnisse, inspiratör och inte minst en sann berättare. Pratstunden blir därför precis som vanligt, en ganska lång stund, en resa i tiden med flera nedslag och många skratt. foto Sayed Khatib Jag kan blicka tillbaka på en fantastik utveckling, säger Christer. När jag i 20-års åldern började på sågen i Vislanda sågade vi ca 20 000 m 3 per år där. Alvesta förvärvades 12 år senare och där sågade vi vid den tiden ca 5 000 m 3 per år. Dåvarande Alvesta volym sågar vi på en dag i hela koncernen i dagsläget. Volymen vi sågar idag har stor respekt med sig när det gäller råvaruanskaffningen. Vi måste hela tiden göra vårt allra bästa och alltid upplevas som snabba, kunniga och flexibla för att säkra råvaruförsörjningen framåt. Vilka händelser tycker du har haft störst betydelse för VIDAs och träindustrins utveckling? Man kan säga vad man vill om modern teknik, men trucken gjorde absolut väldigt stor skillnad. Innan den fanns det små vagnar som kördes på räls i brädgården och arbetarna fick lasta plank och bräder för hand. Det var väldigt arbetsintensivt och slet naturligtvis hårt på gubbarna. 3D-mätning och all elektronik är också en revolution. Det är fantastiskt att man redan vid inmätningen kan dela upp stocken i de dimensioner som ger absolut bäst utbyte och som dessutom är kopplat till bästa pris på en viss marknad. Det är ett fantastiskt verktyg och ger en otrolig precision. En annan stor förändring för oss var att kunna skippa mellanhänder vid försäljningen. Det som möjliggjorde detta var något så enkelt som språkkunskap. Vi kunde besöka och få direktkontakt med våra slutkunder. På så sätt lärde vi oss vad de ville ha, kunde finputsa på detaljer och fick fokus på kvalité. Vi slutade att prata om generella handelskvaliteter och pratade istället rena produkter, det som verkligen var relevant för kunden. Samarbetet med japanska kunder t ex driver kvalitetsfrågan extremt hårt och medför att vi generellt fått en ökad kvalitetsmedvetenhet i hela produktionskedjan. Christer minns den första leveransen som skeppades till Japan. Tillfälligheter gjorde att vi genom en kontakt fick en förfrågan att leverera till en kund där. Det kändes otroligt stort och spännande. Priserna var ca 30 % högre än på övriga marknader. Däremot var vi mycket osäkra på hur virket skulle se ut efter en lång transport. Från kall svensk vinter, via Suezkanalen över Stilla havet i 35 graders värme till vinterkalla Japan. Risken för mögelskador var uppenbar. Vi beslutade därför att inte skicka fler containrar förrän den första containern nått fram, öppnats och blivit godkänd. Men sedan vet jag inte riktigt vad som hände. Vi hade helt enkelt ingen karaktär. Innan första containern nått fram till Japan var redan 25 stycken Sittande fågel får inget till på vattnet och på väg mot Asien. Jag flög till Tokyo i Japan för att vara med när första containern anlände. Jag behöver väl inte säga att jag var nervös när första containern öppnades? Jag stod på 100 meters avstånd när kvalitetskontrollanterna öppnade containern. Min kontakt som kom från Kanada, Steve Kaufmann, var med och hängde över kontrollanterna. När jag till slut vågade närma mig och stod bakom ryggen på Mr Kaufmann slapp han ur sig på svenska; jeevla bra Johansson,.jeevla bra. Under plasten lyste fina vita varor. Det första året gick det sedan hela 1 000 containrar till Japan. En relation som utvecklats sedan dess och idag utgör exporten till Japan ca 5 % av VIDAs totala export. VIDAs framgång i USA började samtidigt som Japan. Efter en inkörningsperiod med transport i container, som blev för dyrbart, började vi med egna båtlaster. Den första båten var bara på 5 500 m 3, sedan dess har vi haft laster på över 20 000 m 3 dit. Jag var med när båten lastades i Halmstad och jag var på plats i Wilmington North Carolina när båten kom fram. Jag var ute på kajen och organiserade upp lasten och såg till att varje dimension och varje längd staplades på rätt sätt. Det var ca 30 grader varmt och hög fuktighet. Det var två spännande dagar och fantastiskt att ha fått vara med om denna uppbyggnad av vårt lager i USA. En annan udda och liten affär var när VIDA i slutet på 80-talet importerade nysågade trävaror från Ryssland. Varorna skeppades från Igarka långt borta Sibirien över Norra Ishavet ända till Halmstads hamn. Man kan väl säga att jag var lika nervös då, jag smög i hamnen i Halmstad och vågade knappt närma mig fartyget som skulle lossas. Men det jag möttes av var virkespaket med furuplank vita som frusen torsk. Något mögel hade knappast fått fäste Sid 4 vida och växande värden
äindustrins tjänst på Norra Ishavet. Det slumpade sig inte bättre än att vissa av dessa trävaror hyvlades i Vislanda och sedan såldes i Japan. På den tiden gick lasterna med container på transsiberiska järnvägen och passerade igen Igarka varifrån de skeppats några månader tidigare. Kanske inte det mest miljövänliga kan man tycka nu. Men fantastiskt att samma varor åkt över halva jordklotet för att vända i Vislanda och sedan tillbaka. Expansionen genom köp av sågverk, emballageindustrier och givetvis pappersbruket i Lessebo är ju i varje enskilt fall viktiga händelser för VIDA. Jag vet vilken otrolig spänning det varit vid varje tillfälle. Vad har varit ditt motto under dina år på VIDA? Jag har haft flera, men ett av de bättre är nog Sittande fågel får inget. Man måste vara ute och röra på sig. Jag började min karriär genom att följa med min far Göte på alla möjliga kundmöten och branschmöten. Jag var tidigt i Kanada och jobbade som praktikant. Lärde känna många i branschen och fick ett stort kontaktnät. Många gånger var det en ren slump att vi fick rätt kontakt med rätt personer som sedan ledde till att vi fick en bra introduktion på marknader som Japan och USA. Hur känns det att efter 45 år släppa taget om VIDA som du nu gör? Jag är nog lite nöjd. Alla goda medarbetare får fortsätta i ett privatägt bolag med duktiga ledare och ägare. Självklart kul att min brorson Måns finns med bland dessa. Men det är ju lite av en skilsmässa, säger Christer eftertänksamt. Men separationen är lycklig, ler han. Santhe och jag har alltid varit goda vänner och jag ser det som att vi fortfarande har lite gemensam vårdnad om barnet, men nu tar jag helgerna, skrattar Christer. l Fakta Christer Johansson började 1965 som 20-åring hos sin far Göte, ägare av Ångsågen i Vislanda. Ångsågen i Vislanda hade då ett 70-tal anställda och en omsättning på ca 11 miljoner kr. En kraftig utveckling och en rad förvärv har genomförts av VIDA koncernen under Christers tid som koncernchef och under de senaste 10 åren som arbetande styrelseordförande. Idag har VIDA ca 1100 anställda och omsätter 3.7 miljarder kr. Christer har under sina år på VIDA haft ett stort fokus på marknaden och bidrog bl a till att VIDA var först i Europa att exportera sågade trävaror till den amerikanska marknaden. Under många år hade Christer ett stort engagemang i Skogsindustrierna och var bla den stora drivkraften till kampanjen Wood for Good för svenska trävaror i Storbritannien. Christer har också varit pappa till många, för branschen, innovativa lösningar som varit nytänkande och gett VIDA en riktning framåt. Christer kommer successivt att avveckla sina operativa uppdrag under våren och lämnar sina styrelseuppdrag i dotterbolagens styrelser inom koncernen i samband med bolagsstämman i maj. Christer kommer fortsatt att kvarstå som styrelsemedlem i VIDAs koncernstyrelse. Sid 5
klöver Att olika val som du gör i din skogskötsel får olika effekt känner du säkert till. Men kanske tvekar du ibland infor svåra val mellan olika alternativa skogsskötselmetoder. Detta är en första artikel i en artikelserie där vi skall försöka belysa just detta. Oavsett hur du ser på din fastighet kan vi konstatera att utan en avkastning finns det inga långsiktiga förutsättningar för ditt skogsbruk ens för de icke ekonomiska målen. Trakthyggesskogsbruket har sedan årtionden tillbaka varit inriktat på volymproduktion bl a definierad i politiska mål och genom skogsvårdslagen som formulerads 1979. Fokus har varit på enhetlighet och reglerad skogsvård. I takt med att saker förändras i vår omvärld har flera aspekter kommit att vägas in. Är denna typ av skogsvård anpassad för alla beståndstyper och ägarsituationer? Finns det andra avverkningsoch skötselmetoder, andra värden att beakta, bättre föryngringsalternativ, påverkan på miljön etc? Kan jag väga in flera värden jag vill få ut av min skog och ändå få maximal ekonomisk avkastning. Andra saker som också kommit att påverka våra val och värderingar när det gäller skogsvård är ett ökat intresse för miljön, stigande energipriser, efterfrågan på fler sortiment och avancerad teknisk utveckling. Varje skogsägare har sina egna mål med sin skogsfastighet, och undersökningar visar att de ofta är flera olika mål med olika tyngdpunkt för varje skogsägare. Det kan vara rent ekonomiska mål, produktionsmål, miljömål eller rekreationsmål som man värderar och väger in. Kanske bor du inte på din fastighet och står då inför andra frågeställningar. Säkert känner du igen dig i något av detta. Alla mål går inte att väga in i en och samma ekonomiska kalkyl. Vissa mål kan man inte ens sätta ett konkret värde på. Det vi kan göra är att beskriva att du faktiskt med olika val mellan skötselmetoder kan få högre avkastning beroende på hur du väljer, och när du väljer att göra vad. foto U. Johansson Gallrad 130-årig granskog på Tönnersjöhedens försökspark i Hallands län. Ogallrad 130-årig granskog på Tönnersjöhedens försökspark i Hallands län. Sid 6
över nr1 En artikleserie om hur du kan öka värdet på din skogsfastighet. För att belysa detta har vi valt att ställa några frågor till Ulf Johansson, försöksledare på Tönnersjöhedens försökspark utanför Halmstad. Fakta Ulf Johansson på Tönnersjöheden Vilka skogsskötselalternativ skulle du välja att titta på i första läget och varför? Jag skulle göra en jämförelse mellan mer och mindre aktivt skötselprogram för granskogsbruk på bördig mark i södra Sverige. Granskogsbruk är viktigt på många fastigheter i södra Sverige och genom aktiva skötselåtgärder kan man öka den ekonomiska avkastningen från sitt skogsbruk. Vilka skötselåtgärder ger den största potentialen till ökad avkastning? Aktiva röjnings- och gallringsåtgärder kan påskynda granbeståndens dimensionsutveckling vilket ger Ulf Johansson är försöksledare och parkchef vid Enheten för skoglig fältforskning inom fakulteten för skogsvetenskap, SLU. Han ansvarar för verksamheten vid enhetens skogliga försöksparker i Tönnersjöheden (Halland) och Skarhult (Skåne) samt för enhetens skogliga långtidsförsök i Götaland. Därutöver bedriver han forskning inom skogsproduktion, främst beståndsbehandling. förutsättningar för kortare omloppstid. I traditionella ekonomiska kalkyler är en kortare omloppstid viktig för en ökad avkastning. Vi skulle kunna jämföra två olika skötselprogram för granskog, ett aktivt och ett mer passivt för att belysa vilka åtgärder som kan få effekt på den ekonomiska avkastningen. Skötselprogram Åtgärd Aktiv Passiv Röjning Röjer i tid Röjer inte Gallring Tidiga gallringar Sena och färre gallringar Slutavverkning Kort omloppstid Lång omloppstid En rekommendation är att röja i tid och tillräckligt mycket. En av fördelarna med att röja i ungskogen är att riskerna för rotröta ökar vid sen röjning. När man bestämmer sig för att röja bör man från början röja till rätt stamantal. Genom att reducera stamantalet tidigt påverkas både produktion och virkeskvalitét positivt samtidigt som risken för stormfällning minskar. Vanligt är att man röjer för sent och för svagt. Grundidén för en tidig första gallring i det aktiva skötselprogrammet är att risken är mindre för stormfällning i yngre bestånd. Unga bestånd tål hårdare gallring vilket ger snabbare diametertillväxt. I det passiva skötselprogrammet (ovan) leder den uteblivna ungskogsröjningen ofta till ett behov av förröjning i samband med det första gallringsingreppet. Denna röjning blir ofta dyr. Vidare blir medelstammen på gallringsuttaget lägre, skördaren får plocka fler träd och de blir alltså dyrare per kubikmeter att avverka. Tillväxten på huvudstammarna har också begränsats på grund av den uteblivna ungskogsröjningen. Vid senare röjning och gallring skjuter man på hela skogsskötselprogrammet och förlänger därmed omloppstiden. I ett exempel där ett aktivt och ett passivt skötselprogram jämförs (ovan) och nuvärdesberäknas kan effekten av ett aktivt skötselprogram syn vara begränsad vid en första anblick. Det som också måste tas i beaktande är de olika omloppstiderna. I det aktiva skötselprogrammet kom- mer en föryngring av nästa generation att påbörjas och bli ungskog innan man i det passiva skötselprogrammet hunnit att slutavverka. Detta får därigenom stor betydelse för det ekonomiska utfallet i slutändan. När ska man avverka? När är skogen mogen? Det finns inget generellt svar på frågan om när man skall avverka en skog. Tidpunkten för avverkning påverkas i hög grad av skogsägarens ekonomiska situation (behov av inkomst, likviditet, skatteplanering, osv) och en massa omvärldsfaktorer (priser, konjunkturläge, osv). Det dröjer ofta väldigt länge innan en skog är biologiskt mogen. Ur ekonomisk synpunkt anses ofta en skog vara mogen när dess värdeproduktion är som högst. Tidpunkten för detta kan man beräkna i traditionella ekonomiska kalkyler där man bl a måste göra vissa antaganden om sortimentsutfall, priser och kostnader. Hur viktigt är det aktuella timmerpriset? På kort sikt har det aktuella timmerpriset ofta stor betydelse för en skogsägares beslut om att avverka en skog. På längre sikt har ofta timmerpriset mindre betydelse i en ekonomisk kalkyl där man jämför olika skogsskötselprogram som underlag för val av åtgärder i sitt skogsbruk. l nr 2 I nästa nummer av VIDA Nytt kommer vi att titta vidare på skötselprogram för granskogsbruk och vad effekten blir på den ekonomiska avkastningen. Vi jämför olika exempel och gör en kalkyl som belyser resultatet av olika åtgärder. Andra frågeställningar som kommer att behandlas i kommande artiklar är: Vilken ekonomisk effekt får rotröteskador i ett granbestånd? Hur har vi råd med kraven som certifieringen ställer? Vilken betydelse har det att välja rätt plantmaterial? Skötselprogram för kvalitetsinriktat tallskogsbruk. Sid 7 vida och växande värden
Rapport från m arknaden Successiva produktionsneddragningar tillsammans med en mycket kall vinter i hela Europa som ställt till problem i produktionslinjerna har medfört att det totala utbudet på marknaden har minskat. Under de senaste tolv månaderna har vår lagernivå därför sjunkit med ca 25 procent. Det minskade utbudet har medfört att även våra kunder runt om i världen successivt reducerat sina lager. Trots vinter och rådande väderförhållanden känner vi därför av en stark efterfrågan från trävarumarknaden. Med de låga lagren, har vi kunnat bygga upp en orderstock vilket på de flesta sågverk innebär 6 8 veckors framförhållning. Denna långa framförhållning gör att vi nu vågar höja priserna. Den amerikanska marknaden har sakta bottnat och börjat ta sig igen. Prisbilden i US dollar har återhämtat sig något och detta gör att vi förmodligen kan börja återuppta leveranser igen på den amerikanska marknaden, om än i små volymer. Generellt i Europa uppskattar vi att det blir en något bättre konsumtion under 2010 än under föregående år. Euron och Pundet har försvagats i jämförelse med den svenska kronan med ungefär fem procent vilket gör att de prishöjningar vi nu har aviserat till viss del äts upp av valutaförsvagningen. l the mountain pine beetle Angreppet av den Kanadensiska Pine Beetlen väntas snart få konsekvenser för hela Nordamerika. Inhemska sågverk kommer att få brist på råvara inom 3 5 år pga den stora invasionen av Kanadas motsvarighet till granbarkborren; the Mountain Pine Beetle. Rapporten kommer från the Canadian Wood Markets Group och beskriver angreppet av skadedjuret som den största miljökatastrofen någonsin. Den kommer att få ekonomisk effekt för hela kontinenten och medföra nedläggning av uppskattningsvis ett 15-tal sågverk och minska Kanadas andel av den amerikanska trävarumarknaden med hälften. The Mountain Pine Beetle förväntas döda ca en miljard m 3 av British Columbias timmer och under en tioårsperiod då ett räddningsprogram har varit på väg har man nu nått slutet på en epok med god tillgång till kvalitetstimmer, säger rapporten. Efter några år av prognostiserad återhämtning mellan 2010 och 2013, kommer den inhemska furuindustrin att behöva minska produktionen och/eller stänga sågverk. Påverkan på den amerikanska marknaden kommer att vara betydande, säger Russel Taylor, ordförande i the Canadian Wood Markets Group. l Sid 8 vida och växande värden
james donaldson & sons ltd Hårda produkter och mjuka värden James Donaldson & Sons Ltd är en av de större virkesimportörerna och -distributörerna i Storbritannien och har sedan starten 1860 vuxit till en av Storbritanniens ledande oberoende tillverkare och vidareförädlare av trävaror och konstruktionsvirke. Jag kan se med stolthet på den utveckling vi gått igenom, säger Neil Donaldson, femte generationen Donaldson och nuvarande koncernchef. Lite hade min farfars farfar kunnat ana var vi står idag. Den ständiga utvecklingen av modern teknik, logistik och distributionslösningar och inte minst den digitala kommunikationen har inneburit stora förändringar och möjligheter jämfört med på den tiden. Donaldson och VIDA har haft ett nära samarbete sedan 1975. Anledningarna till det långa samarbetet är många, säger Neil. Att produkterna har hållit en hög och jämn kvalité över tiden är kalla fakta. Men människorna är viktigast. Vi har följt varandra genom goda och dåliga tider och relationen vi har byggt upp är outbytbar. Vi jobbar nära varandra och hittar ständigt nya lösningar. Ett arbete som är både inspirerande och kreativt. Nyckeln till framgång ligger nästan alltid i de mjuka värdena, säger Neil. Kundservice är vår yttersta drivkraft och med gemensamt fokus på slutkund kan vi nå hur långt som helst. James Donaldson & Sons Ltd har tre stycken huvudverksamheter. James Donaldson Timber Ltd är Donaldsons distributionsbolag. De hanterar och vidareförädlar ca 100 000 m 3 trävaror per år. Merparten av råvaran kommer från Skandinavien och VIDA står för ungefär 30 % av denna. Donaldson Timber Engineering som är VIDAs närmaste samarbetspartner har åtta produktionsenheter som tillverkar ca 20 000 takstolar per vecka. Av dessa distribueras merparten på den engelska marknaden. Var fjärde takstol som monteras i Storbritannien kommer från VIDA och en fjärdedel av dessa monteras i Donaldsons fabriker i Storbritannien. Det senaste förvärvet MGM är den snabbast växande bygghandelskedjan i Skottland idag och säljer via egna byggvarubutiker ett fullt sortiment av vidareförädlade träproduker, furu, hardwood, konstruktionsvirke, plywood, isolering, fönster dörrar mm. Sammantaget har man nu 14 distributionscenter i Skottland och 6 i England. Man omsätter ca 1 miljard sek och sysselsätter 600 personer. Vi har sett en väldig nedgång på den brittiska marknaden sedan lågkonjunkturens början. Antal housing-starts minskade från 170 000 innan nedgången, till 50 000 under 2009. Vi ser nu små tecken på en vändning. Under tiden har vi tagit marknadsandelar och vi är väl med när det vänder. I år firar Donaldson 150 år. Men inte med stor fest och pompa och ståt som man kanske skulle kunna förvänta sig. Vi kommer inte att fira alls i den bemärkelsen, säger Neil Donaldson. Istället satsar vi alla pengar på att bygga upp the Donaldson Leadership Academy. Det är ett projekt som stöttar ungdomar som på olika sätt har fått en tokig start i livet. Vårt mål är att hitta och locka fram potentialen hos dessa ungdomar som kanske tappat både fotfäste och självförtroende. För tredje sommaren i rad samlas ungdomar ifrån olika delar av Skottland för att lära sig om sig själva, om värderingar, respekt och om etik och moral. Neil och hans fru är själva med på lägret och deltar i olika aktiviteter med ungdomarna. Det är en fantastisk och helt otrolig upplevelse. Vi ser ibland ungdomar som på bara en vecka genomgår en förvandling och kommer ut som starka, glada ungdomar fulla med självtillit. Jag kan sälja hur mycket trävaror som helst, men ingenting går upp emot detta, avslutar Neil med ett leende. l Examen på Donaldson Leadership Academy Var fjärde takstol som monteras i Storbritannien kommer från VIDA. Sid 9
När kan jag bli dubbelcertifierad? Under maj månad kommer VIDA att erhålla ett gruppcertifikat som ger oss möjligheten att i vår tur certifiera skogsägare enligt FSC. Detta innebär att VIDA kommer att kunna certifiera både enligt PEFC och FSC. Du är välkommen att höra av dig till din lokala inköpare för att få mer information. dubbelcertifiering en liten investering som ger dubbelt upp Alltfler skogsbolag erbjuder skogsägaren möjlighet att certifiera sig både enligt PEFC och FSC standard. PEFC och FSC är två certifieringssytem som är relativt lika och som syftar till samma sak. Båda systemen verkar globalt för ett skogsbruk, som ska skötas i väl avvägd balans mellan ekonomi, miljö och sociala frågor. Processen skiljer sig något mellan de två systemen, men likheterna är större än skillnaderna och de är mycket lika när det gäller praktiskt skogsbruk. En onödig åtgärd kan man kanske därför tycka. Men anledningen är enkel. Det är marknaden som ställer kraven och beroende på marknad och produkt har man antingen lierat sig med PEFC eller FSC standard. PEFC etablerades 1999 och är en global, fristående paraplyorganisation för utvärdering och erkännande av nationella skogsstandarder. Dessa ska verka för ett uthålligt skogsbruk i enlighet Martin Dahl, inköpare på VIDA och Tony Axelsson, certifieringsansvarig. med PEFCs kriterier. I Sverige godtogs den första skogsstandarden enligt PEFC år 2000. PEFC utvecklades för att vara anpassad till de mindre skogsbruken. PEFC-märkning har också hittills varit den mest efterfrågade certifieringen från våra kunder på sågade trävaror. Redan nu kan vi konstatera att på marknaden är kravet på certifiering enligt antingen PEFC eller FSC inte längre någon specifik konkurrensfördel utan börjar bli en förutsättning för att få sälja. I VIDA-gruppen har vi sedan länge jobbat med PEFC-certifiering mot våra skogsägare. En tidig kravställare var den brittiska marknaden dit merparten av våra PEFC-certifierade trävaror säljs. Därför har vi jobbat konsekvent med att uppmuntra våra leverantörer att PEFC-certifiera sig. Men nu ser vi tydligt att även kravet på FSC-certifiering från våra kunder ökar. Denna investering innebär framförallt ett ställningstagande från skogsägarens sida att följa vissa regler om avsättning till naturvård bla. Vi upplever inte att det har varit ett svårt beslut för skogsägaren. Den Gröna Skogsbruksplanen som de flesta skogsägare väljer att göra är anpassad efter certifieringskraven för båda certiferingstandarderna, säger Tony Axelsson är certifieringsansvarig på VIDA. Dessutom utgår en extra premie för den som väljer att dubbelcertifiera sig. Hur går det till att bli dubbelcertifierad? Lite generellt kan man säga att du skall upprätta en Grön Skogsbruksplan för din skogsfastighet inom fem år från den dagen du skriver avtal, säger Tony. I denna specificeras ytterligare krav som är direkt relaterade till certifieringskraven. Bl a ska skogsägaren förbinda sig att avsätta 5 % av den produktiva arealen till naturvårdsåtaganden där inte ersättning redan utgått. Detta innebär t ex att redan befintliga nyckelbiotoper kan räknas in i dessa 5 %. Även lågproducerande skogsmark dvs skogsmark som producerar minst 1 m 3 virke per hektar och år, och som normalt inte ingår i den normala skogsskötseln, kan räknas med om förutsättningar för biologisk mångfald finns. På de flesta skogsfastigheter återfinns oftast en viss andel av denna typ av skogsmark naturligt och därför brukar inte detta vara ett svårt krav att uppfylla. 5 % av den produktiva arealen ska också avsättas till lövdominerade bestånd där naturliga föryngrings- och tillväxtbetingelser ger förutsättningar för löv. Hit kan t ex räknas igenväxta betesmarker som har mer än 25 % krontäckning. Där naturliga förutsättningar finns ska man också värna löv så att minst 10 % av volymen i beståndet vid föryngringsavverkningen består av löv. Varför Certifiera? Kravet från marknaden är inte bara ett påhittat säljargument utan har sin grund i ett långsiktigt fokus på hållbar utveckling för skog och miljö. Certifieringen är bevis på att du bedriver ett skogsbruk som tar hänsyn till växter, djur och människor som lever och jobbar med skogen på ett ansvarsfullt sätt. Den bidrar alltså till att skapa värden i skogen inte bara ur ett ekonomiskt perspektiv, utan även med hänsyn tagen till socialaoch miljömässiga aspekter. Trä binder också kol vilket innebär att ett långsiktigt brukande av skogen i sig medför att vårt totala virkesförråd ökar och därmed minskar vårt koldioxidutsläpp. En ytterligare effekt blir att en ökad användning av trä i bl a byggnation binder kol även i färdiga produkter. Detta som alternativ till andra material som belastar vår miljö i mycket mindre grad. l Sid 10 vida och växande värden
B E V D U Enligt PEFC och FSC A D VIDA Paper AB och Lessebo Fjärrvärme AB i en gemensam miljösatsning på fjärrvärme. I V B C L A E R T I F I E A R D Fakta FSC är den äldsta organisationen för certifiering. Den bildades 1993 i Toronto på initiativ av företrädare för miljöorganisationer, skogsbrukare, urbefolknings- och miljömärkningsorganisationer. FSC uppmuntrar till ett ansvarsfullt skogsbruk världen över. Den svenska FSC-standarden godkändes 1998. Denna certifiering har använts och anpassats i stor del till det storskaliga skogsbruket. Den har också kommit att bli den mest använda gentemot massa- och pappersindustrins kunder. I Sverige finns cirka 23 miljoner hektar skogsmark. Drygt 11 miljoner heltar är certifierade enligt FSC och 7,9 miljoner hektar enligt PEFC. Flera av dessa fastigheter har dubbla certifikat. Totalt är ungefär 8 % av världens skogsmark certifierad enligt antingen FSC eller PEFC. I nuläget är PEFC det största systemet sett till arealen certifierad mark. FSC har störst andel spårbarhetscertifiering, som ger möjlighet att miljömärka produkter. Trenden är att antalet certifierade fastigheter konstant ökar. VIDA Paper AB och Lessebo Fjärrvärme AB har träffat ett avtal där VIDA Paper ska leverera fjärrvärme till Lessebo tätort, baserat på biobränsle. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet kommer att ske successivt. I den första etappen kommer investeringar att göras för att säkerställa leveransen av ca 50 % av den totala volymen med påbörjad leverans fr o m hösten 2010. Nätet beräknas vara fullt utbyggt inför vintern 2012 2013. Investeringen i etapp 1 uppgår för VIDA Papers del till ca 15 20 miljoner och omfattar bl a värmeväxlare, ackumulatortank, pumpar etc. Vi kör inte den anläggning vi har till max, och kommer att kunna utnyttja den till en viss del. Men det räcker inte fullt ut, säger Jan Fjeldså. Inför etapp 2 krävs därför ytterligare investeringar för att kunna täcka kommunens behov av värme. Här står VIDA Paper inför att investera i en biobränslepanna baserad på antingen hetvatten eller ånga, vilket innebär en investering på 25 40 milj kr beroende på teknikval. Ett val av ångpanna innebär en möjlighet att kunna komplettera med en turbin för att kunna producera och leverera elenergi. För brukarna innebär de två etapperna att företag och hyreshus får fjärrvärme först, sedan villaägare. I första etappen kommer det företrädesvis att bli större byggnader och kommunala fastigheter. Större delen av villaägarna kommer i etapp två. Vi hade gärna fått det klart ännu snabbare, men man hinner inte gräva upp hela Lessebo så snabbt, säger Mikael Jansson, VD för Lessebo Energi AB. Om hela projektet realiseras skulle det innebära en total investering på ca 80 milj kr från VIDA Papers sida. Produktionen av el kommer då att kunna uppgå till 27 Gwh vilket motsvarar 1500 eluppvärmda villor. Detta är ett ytterligare långsiktig ställningstagande för att trygga VIDA Papers framtid och är ett led i den strategi med energiproduktion som låg till grund för förvärvet av Lessebo bruk, säger VIDAs koncernchef Santhe Dahl. l Sid 11
Nu dubblerar vi vår närvaro i skogen Brev med vattenstämpel från handpappertsbruket i Lessebo. foto Jenny Knudsen Vi söker duktiga säljare som vill köpa VIDA satsar offensivt framåt. Därför söker vi dig som vill ha en säljande och rådgivande roll gentemot våra skogsägare och leverantörer runtom i södra Sverige. Din primära uppgift är att köpa in virke, men rollen är bredare än så. Som inköpare har du helhetsansvar för såväl leverantörsrelationer och affärer som samarbete med entreprenörer. Du får en rådgivande roll gentemot skogsägaren när det gäller alla skogliga frågor. rekordmånga sökande till säljare som är duktiga på att köpa Rekryteringskampanjen för att hitta nya inköpare till VIDA Skog har pågått under ett par månader och resulterat i drygt 300 sökande. I kravställan har vi specificerat önskemål om att sökanden ska ha skoglig bakgrund i kombination med kommersiell erfarenhet. Vi söker dig som tycker om att möta människor och göra affärer. Du inger förtroende och har en god förmåga att skapa långsiktiga relationer. För att lyckas i rollen bör du ha ett skogligt intresse från uppväxt, utbildning eller yrkesliv samt gärna några års erfarenhet från en kommersiell roll, till exempel säljare, mäklare, konsult eller rådgivare. Det viktigaste är din motivation och ditt intresse. Hos oss får du arbeta i ett starkt bolag med sunda värderingar och som står för långsiktighet och kvalitet. Vi har en platt organisation med korta beslutsvägar där det finns stor möjlighet att påverka din egen arbetssituation och utveckling. Det är ett exceptionellt bra resultat med tanke på att det är en kvalificerad och specifik tjänst som VIDA söker, säger Camilla Milton på Mercury Urval som varit delaktig i reryteringsprocessen. I ett första skede är målsättningen att ca 10 st inköpare ska anställas och vara på plats innan sommaren. Lönsam skogskväll på kulturhuset i Sävsjö Totalt innehållslöst gav dr-seger Reklambyrån DDB Stockholm tog hem första platsen i tävlingen Reklamallsvenskan efter ett uppdrag av Försvarsmakten att utforma ett till synes tomt brev med vare sig innehåll eller avsändare. Brevet var framtaget av VIDA Papers Handpappersbruk i Lessebo där man tillverkat arken för hand med en unik vattenstämpel med texten: Du har det som krävs, ansök till officer senast 15 januari. Brevet var en del av Försvarsmaktens stora rekryteringskampanj, och likt övriga enheter bestod även denna del av ett test i form av ett brev. Vid en första anblick ser brevet ut att vara tomt, och det är först när man håller det mot en ljuskälla som texten syns. Nyanställda Jonas Persson arbetar sedan februari med försäljning på VIDA Energi. Jonas har sin bakgrund på marknadssidan och kommer närmast från SWEBO Bioenergi AB, där han har arbetat med pelletsbrännare och stora värmesystem. Skogskväll på kulturhuset i Sävsjö i mars lockade drygt 300 intresserade skogsägare. Temat för kvällen var Hur öka värdet och tillväxten på din skogsfastighet? Ulf Johansson, försöksledare och parkchef vid Enheten för skoglig fältforskning på SLU, var speciellt inbjuden att föreläsa i ämnet. Bl a jämfördes olika skogsskötselprogram och skillnaden olika åtgärder får för den ekonomiska avkastningen. Detta var uppstarten på ett långsiktigt tema som VIDA kommer att förmedla på kommande skogsdagar och i VIDA Nytt. Skogskvällen anordnades i samarbete med Sundins Skogsplantor, Sydved, Ingarps trävaror och Nydala Trävaru AB som även fanns representerade i miniutställningar. Erik Stråhle är nyanställd i VIDA Skog AB som inköpare. Han har tidigare arbetat som inköpare på Ekenäs Timber. Tony Axelsson är nyanställd i VIDA Skog AB som certifieringsansvarig. Tony har tidigare arbetat på ATA Timber. VIDA AB är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1100 anställda i södra Sverige. VIDA köper drygt 2,2 miljoner m 3 fub timmer varje år för förädling vid 7 sågverk. VIDA omsätter ca 3,7 miljarder SEK och producerar ca 1,2 miljoner m 3 s, varav 85 % exporteras till fem världsdelar. I koncernen ingår även VIDA Paper AB med en produktion på 60 000 ton finpapper och 30 000 ton massa, VIDA Packaging AB som är Nordens största tillverkare av träemballage, VIDA Energi AB som leder koncernens satsning på bioenergimarknaden och VIDA Pellets AB med en pelletsproduktion på 50 000 ton pellets per år. VIDA AB, Box 100, 342 21 Alvesta Tel 0472-439 00, Fax 0472-439 01