NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL

NATIONELLT YRKESPROVSMATERIAL GRUNDEXAMEN I IDROTT Det nationella yrkesprovsmaterialet har utarbetats utgående från grunderna för läroplanen och grunderna för fristående examen vilka uppgjorts för grundexamen i idrott (8.3.2001, dnr 12/011/2001). Materialet är delbilaga 2 till ifrågavarande föreskrift, inte en norm. UTBILDNINGSSTYRELSEN 2006

GRUNDEXAMEN I IDROTT INNEHÅLL 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I IDROTT 1 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 1 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter 1 2.2 Bedömning av yrkesprov 3 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna 3 2.4 Anvisningar för grundexamen i idrott 4 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHERNA 5 3.1A De gemensamma studierna 5 3.1.1 Idrott, 20 sv 5 3.1.2 Idrott i olika verksamhetsmiljöer, 35 sv 7 3.1.3 Idrott och hälsa, 15sv 9 3.1B Yrkesstudier för utbildningsprogrammet 13 3.1.4 Instruktion för barn och unga, 10sv 13 3.1.5 Instruktion i motionsidrott och hälsofrämjande idrott, 10sv 15 3.1.6 Idrottsinstruktion för specialgrupper, 10sv 17 3.1.7 Träning, 10sv 20

1 1 YRKESPROVET OCH DET NATIONELLA YRKESPROVSMATERIALET FÖR GRUNDEXAMEN I IDROTT Om yrkesproven har det stadgats i lagen om ändring av lagen om yrkesutbildning 601/2005 och i statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildning 603/2005. I yrkesprovet visar de studerande genom att utföra arbetsuppgifter hur väl de har uppnått yrkesskicklighet i enlighet med grunderna för läroplanen och de krav som arbetslivet ställer. Yrkesproven planeras och genomförs i samarbete med arbetslivsrepresentanter. Yrkesproven ordnas i mån av möjlighet i samband med inlärningen i arbetet. Yrkesproven kan även genomföras på andra arbetsplatser eller i läroanstalternas arbetslokaler. Det nationella yrkesprovsmaterialet har gjorts upp utgående från de gällande grunderna för läroplanen och för fristående examen. Materialet är ingen norm utan ett stödmaterial som utbildningsanordnarna kan använda som hjälp vid planeringen och genomförandet av yrkesproven. Materialet ger vägledning vid det lokala genomförandet av yrkesproven och förenhetligar bedömningen av de studerande. Yrkesprovsmaterialet innehåller anvisningar för dem som använder materialet och för varje studiehelhet en beskrivning av yrkesprovet och yrkesprovsmiljön samt bedömningen av yrkesprovet och exempel på hur yrkesproven kan utföras. Anvisningarna för hur bedömningen av yrkesproven ska dokumenteras finns i det nationella yrkesprovsmaterialet under punkt 2.3. Materialet finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor på adressen www.oph.fi. Under punkten Beskrivning av yrkesprovet finns definierat för varje studiehelhet det centrala kunnande som man ska visa med yrkesprovet. Kunnandet beskrivs som aktiviteter och arbetsprocesser som motsvarar verksamhet i arbetslivet. Under punkten Yrkesprovsmiljö finns de väsentliga kraven för att påvisa kunnande. I det nationella yrkesprovsmaterialet ges anvisningar om under vilka förhållanden och i vilka miljöer eller arbetsgemenskaper det är bra att utföra yrkesproven. Dessutom ges anvisningar om hurudana material, redskap och apparater som behövs för att den studerande ska kunna visa sitt kunnande och för att man tillförlitligt ska kunna bedöma kunnandet. Under punkten Bedömning av yrkesprovet definieras föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna. Föremålen för bedömningen hjälper bedömaren att fästa uppmärksamhet vid sådant som är centralt vid bedömningen. Bedömningskriterierna hjälper bedömaren att slå fast nivån på den studerandes kunnande i förhållande till uppställda mål. Bedömningskriterierna har gjorts upp utgående från grunderna för läroplanen och skalan är en trestegsskala. Vitsorden är nöjaktiga N1, goda G3 och berömliga B5. 2 ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDNING AV YRKESPROVSMATERIALET 2.1 Planering och genomförande av yrkesprovet som samarbete mellan olika parter I planering, genomförande och bedömning av yrkesproven deltar utbildningsanordnaren, ett organ som utbildningsanordnaren har tillsatt, lärare, representanter för arbetslivet och de studerande. De olika parterna kan använda sig av det nationella yrkesprovsmaterialet i följande situationer. Utbildningsanordnaren kan använda sig av materialet när man planerar och genomför yrkesproven informerar om yrkesproven

2 utbildar medlemmarna i det organ som utbildningsanordnaren tillsatt, undervisningspersonalen samt arbetslivsrepresentanterna för yrkesproven granskar läroplanen så att den motsvarar gällande författningar och föreskrifter Organet kan använda sig av materialet när det godkänner planerna för genomförandet och bedömningen av yrkesproven som en del av utbildningsanordnarens läroplan övervakar yrkesprovsverksamheten och att principerna för yrkesproven förverkligas behandlar rättelseyrkanden beträffande bedömning av yrkesprov Lärarna kan använda sig av materialet när de planerar och genomför yrkesproven i praktiken tillsammans med arbetslivsrepresentanterna och de studerande informerar de studerande och arbetslivsrepresentanterna om yrkesproven och hur de bedöms samt när de gör dessa förtrogna med yrkesprov observerar den studerandes arbete samt när de uppmuntrar och vid behov ger handledning deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov Arbetslivets representanter kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målsättningen för yrkesproven samt föremålen för bedömning och bedömningskriterierna deltar i planerandet av yrkesproven tillsammans med de studerande och lärarna sörjer för att de studerande under perioden för inlärning i arbetet har möjlighet att förkovra sig i det kunnande som krävs i yrkesprovet introducerar studerande till arbetssättet, arbetsutrymmen, maskiner och apparater som är viktiga med tanke på yrkesprovet samt till anvisningar om arbetarskydd och arbetssäkerhet observerar de studerandes arbete, uppmuntrar dem och vid behov ger handledning berättar för de andra medlemmarna i arbetsgemenskapen om yrkesprovet deltar i utvärderingssamtalet besluter om bedömning av yrkesprov De studerande kan använda sig av materialet när de gör sig förtrogna med målen för yrkesproven samt föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna planerar yrkesprovet och kommer överens om det och tidpunkten för det med läraren och arbetslivsrepresentanten bedömer sitt eget kunnande Läraren har ansvar för att klarlägga om den studerande eventuellt har några inlärningssvårigheter eller andra hinder för att visa sitt kunnande. Dessa beaktas när yrkesprovet planeras, så att de studerande har möjlighet att påvisa sitt verkliga kunnande. Bedömningskriterierna finns tydligt angivna i yrkesprovsmaterialet som verksamhet eller aktiviteter som ansluter till arbete, så de lämpar sig också väl som utgångspunkt vid bedömning av specialstuderandes yrkesprov.

3 2.2 Bedömning av yrkesprov Vid yrkesprovet iakttar bedömaren den studerandes arbete och gör observationer. Det är inte alltid möjligt för arbetsplatsens representant att delta i de yrkesprov som ordnas på läroanstalten och läraren kan inte delta i alla yrkesprov som ordnas på arbetsplatsen. I den av utbildningsanordnaren godkända läroplanen har det skrivits en plan för hur en studiehelhets yrkesprov ska bedömas och vilka parter som handleder, observerar och bedömer yrkesprovet. Det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt godkänner bedömningsplanerna för yrkesproven. Utbildningsanordnaren och läraren sörjer för att bedömningen av yrkesproven görs på det sätt som detta organ har godkänt. Efter yrkesprovet förs ett utvärderingssamtal som vanligtvis läraren, arbetslivsrepresentanten och den studerande deltar i. Vid utvärderingssamtalet tillgodogör man sig de erfarenheter som man har fått under handledningen och bedömningen i samband med inlärningen i arbetet. I vissa fall kan utvärderingssamtalet föras till exempel med hjälp av ett elektroniskt diskussionsforum. Den studerandes självbedömning är en väsentlig del av bedömningen av yrkesprovet. I utvärderingssamtalet framför varje bedömare sin bedömning jämte motiveringar. Utgående från dessa bedömningar samt eventuell respons från kunder och andra arbetstagare bildas en gemensam syn på den studerandes kunnande. De lärare och arbetslivsrepresentanter som bedömer yrkesproven ska vara sakkunniga inom ifrågavarande yrkesområde och de ska vara utsedda till uppgiften av det organ som utbildningsanordnaren har tillsatt. Den studerande bedöms i relation till i förväg uppställda mål och det påvisade kunnandet jämförs med de föremål för bedömningen och de bedömningskriterier som man på förhand har fastställt. Föremålen för bedömningen i yrkesproven är behärskandet av arbetsprocessen behärskandet av arbetsuppgiften (arbetsmetoder, redskap och material) behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet behärskandet av arbetssäkerhet den för alla branscher gemensamma baskompetensen de gemensamma betoningarna I kapitel 3 i det nationella yrkesprovsmaterialet finns föremålen för bedömningen och bedömningskriterierna konkretiserade för varje studiehelhet. Bedömningskriterierna har slagits fast per föremål för nivåerna N1, G3 och B5. Yrkesproven bedöms genom att använda samma bedömningsskala som vid annan bedömning av studerandena: N1, N2, G3, G4 och B5 (F 603/2005). Det görs observationer av behärskandet av den kunskap som ligger till grund för arbetet under arbetsprestationerna. Om denna kunskap inte framkommer klart under arbetet kan den klarläggas med preciserande frågor under arbetet eller i utvärderingssamtalet. 2.3 Vitsordsgivning för yrkesprov och dokumentering av bedömningsuppgifterna Under utvärderingssamtalet som ordnas efter yrkesprovssituationen bedöms yrkesprovet, och bedömningsuppgifterna dokumenteras skilt för varje studiehelhet och föremål för bedömningen. Dessa bedömningar utgör grund för vitsordet för yrkesprovet i en studiehelhet. För varje studiehelhet som ingår i de yrkesinriktade studierna ges vitsord. Vitsordet bestäms av de av organet utsedda lärarna och arbetslivsrepresentanterna tillsammans eller var för sig, i huvudsak ändå tillsammans. Vitsordet med motiveringar för studiehelheternas yrkesprov ska dokumenteras och antecknas i yrkesprovsbetyget. Läroanstalterna gör upp tydliga blanketter för dokumentering av bedömningsuppgifterna. Dessa kan användas även på arbetsplatserna i utvärderingssituationerna tillsammans med arbetslivsrepresentanterna.

4 Då bedömningsuppgifterna dokumenteras kan bedömningen vid behov motiveras även efteråt. Särskilt viktigt är det att återkomma till bedömningen när det centrala kunnandet i en studiehelhet visas i flera yrkesprovssituationer (delyrkesprov). Bedömningen av yrkesproven är en utmaning även när den studerande i en enda yrkesprovssituation visar sitt kunnande i två eller flera studiehelheter (kombinerat yrkesprov). I dessa situationer ska man kunna skilja åt föremålen för bedömningen och dokumentera dem skilt för varje studiehelhet. För dokumenteringen av bedömningsuppgifterna ansvarar i allmänhet läraren. I bedömningen ska man dokumentera åtminstone följande saker som kommer fram under utvärderingssamtalet: vem som utför yrkesprovet den studiehelhet eller del av studiehelhet där yrkesprovet ingår var yrkesprovet ordnas en beskrivning av innehållet i yrkesprovet de vitsord som ges för varje föremål för bedömningen utgående från bedömarnas gemensamma syn motiveringarna till yrkesprovsvitsordet för varje studiehelhet motiveringarna till yrkesprovsvitsordet när yrkesprovet består av delyrkesprov komplettering eller förnyelse av yrkesprovet i sådana fall där studerandes kunnande ännu inte har uppnått minst nöjaktig nivå de kunskapsområden som den studerande behöver utveckla underskrift av dem som deltog i bedömningen I framtiden kommer utvärderingen av de nationella inlärningsresultaten att göras utifrån de inlärningsresultat som man har fått i yrkesproven. När man övergår till nationell bedömning av inlärningsresultaten utifrån yrkesproven kommer man att bifoga bakgrundsuppgifter om bedömningen till dokumenteringen av yrkesprovsvitsordet och skilda anvisningar ges angående registreringen. 2.4 Anvisningar för grundexamen i idrott Den handledande läraren har ansvaret för att studerande tar en klar, ansvarsfull och interaktiv roll inför varje yrkesprov inom grundexamen i idrott, så att yrkesprovet blir godkänt. För yrkesprovet i studiehelheten Idrott i olika verksamhetsmiljöer påverkas ämnet och antalet handledningstimmar av vilken målgrupp och yrkesprovsmiljö studerande har valt. Utbildningsanordnaren, studerande och representanten för arbetslivet bestämmer tillsammans i samråd om innehållet i ett yrkesprov. Läroinrättningen kan, om man vill, ange tyngdpunktsområden, t.ex. specifika grenar som man önskar att studerande ska instruera i sitt yrkesprov.

5 3 YRKESPROVSMATERIALET FÖR DE ENSKILDA STUDIEHELHETERNA Yrkesprov i de gemensamma yrkesstudierna i idrott (idrott 20 sv, idrott i olika verksamhetsmiljöer 35 sv samt idrott och hälsa 15 sv) är obligatoriska för alla studerande. Studerande bör även visa sitt kunnande i den eller de båda yrkesinriktade valbara 10 sv studiehelheterna som hör till utbildningsprogrammet i idrott (instruktion för barn och unga/instruktion i motionsidrott och hälsofrämjande idrott/idrottsinstruktion för specialgrupper/träning). Utbildningsanordnaren bestämmer antalet yrkesprov så att kunnande i alla yrkesinriktade studiehelheter visas. YRKESINRIKTADE STUDIEHELHETER FÖR GRUNDEXAMEN I IDROTT 90 SV Gemensamma yrkesstudier för examen, 70 sv Obligatoriska studier Idrott, 20 sv Idrott i olika verksamhetsmiljöer, 35 sv Idrott och hälsa, 15 sv Yrkesstudier för utbildningsprogrammet, 20 sv Utbildningsprogram i idrott Valfria studier Instruktion för barn och unga, 10 sv Instruktion i motionsidrott och hälsofrämjande idrott, 10 sv Idrottsinstruktion för specialgrupper, 10 sv Träning, 10 sv Övriga valfria studier 10 sv 3.1A Gemensamma yrkesstudier för examen 3.1.1 Idrott, 20 sv Beskrivning av yrkesprov Det centrala innehållet, som visas i praktiska arbetsuppgifter för studiehelheten idrott, är planering, organisering och förverkligande av idrotts- eller tävlingsevenemang. Studerande samlar in behövlig information, planerar, organiserar och anordnar idrotts- eller tävlingsevenemanget och beaktar principerna för hållbar utveckling, respekt för naturen samt evenemangets ekonomiska aspekter. Studerande utarbetar en plan utgående från helhetsprocessen, där det framgår en klar fördelning av alla uppgifter och finns en redogörelse för de egna uppgifterna under evenemanget. Efter genomförandet av evenemanget bedömer studerande förverkligandet av sin förhandsplan, framgången i den egna verksamheten i anordnandet av evenemanget samt egna utvecklingsbehov och utvecklingsidéer för evenemanget.

6 Yrkesprovsmiljö Idrotts- eller tävlingsevenemanget kan anordnas under perioden för inlärning i arbetet, som kundarbete i olika idrottsmiljöer, ensam eller med given uppgift som medlem av ett team. I yrkesprovsmiljön beaktas kundgruppens storlek, åldersfördelning, exakt innehåll för idrotts- eller tävlingsevenemanget, tillgängliga utrymmen och redskap, årstid samt eventuella andra krav på grenen. Yrkesprovsmiljön bör lämpa sig både för kundgruppen och för anordnande av idrotts- eller tävlingsevenemanget. Exempel på yrkesprov: Målbollsturnering för synskadade Gymnastikcirkusevenemang Fotbolls- eller någon annan bollturnering Idrottsevenemang för skolelever i olika åldrar Löpnings- eller gångevenemang Evenemang för motion utomhus Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen planering Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G3 Berömliga B5 Studerande Studerande Studerande gör överenskomna planer som medlem av ett team planerar självständigt och i enlighet med målen planerar kreativt och fördomsfritt organisering den kunskap som ligger till grund för arbetet kännedom om evenemangets innehåll organiserar enligt planen som medlem av ett team organiserar enligt rådande situation och stöder verksamheten känner till uppgifterna för medverkan i evenemanget och följer en uppgjord plan använder kreativitet och förutseende i organiseringen utför egna uppgifter i enlighet med ett uppställt helhetsmål och evenemangets innehåll arbetssäkerhet iaktta och följa säkerhet kan förutse faromoment och beaktar säkerheten redan i planerings- och instrueringsskedet samt i organiseringen Baskompetens samarbetsfärdigheter Gemensamma betoningar hållbar utveckling verkar som medlem i team respekterar naturen verkar konstruktivt i samarbetssituationer som medlem av team beaktar miljöaspekter i planerandet och fungerar i enlighet med principen för hållbar utveckling inspirerar med eget exempel befrämjar en hållbar utveckling i arbetet

7 företagsverksamhet fungerar enligt företagets verksamhetsprinciper beaktar evenemangets ekonomiska kalkyl i planeringen visar företagsamhet genom att utveckla evenemanget ur lönsamhetssynvinkel 3.1.2 Idrott i olika verksamhetsmiljöer, 35 sv Studiehelhetens yrkesprov består av två instruktionsprov och skriftliga uppgifter som hör till dem. I det ena yrkesprovet är målgruppen barn eller unga och i det andra yrkesprovet en grupp vuxna. Beslut om yrkesprovets innehåll görs i samarbete med läroanstalten, studerande och arbetslivet. Studerande visar sina skriftliga helhets- och timplaner för bedömarna inför yrkesprovet. Beskrivning av yrkesprovet Det centrala innehållet i de praktiska arbetsuppgifterna för studiehelheten för idrott i olika verksamhetsmiljöer är idrottsinstruering riktad till olika målgrupper, där studerande planerar och leder idrott för en barneller ungdomsgrupp samt en vuxengrupp och beaktar målgruppens krav på mångsidig och hälsobefrämjande idrott. Yrkesprovsmiljö Yrkesproven kan anordnas under perioden för inlärning i arbetet, som kundarbete i äkta verksamhetsmiljöer för olika målgrupper, vid den egna läroanstalten eller vid andra idrottsinstitut. I yrkesprovsmiljön bör målgrupp, åldersfördelning, exakt innehåll i använda grenar och metoder samt tillgängliga utrymmen och redskap beaktas. Gruppen bör vara tillräckligt stor, så att de uppställda målen för yrkesprovet kan nås samt att det centrala kunnandet för studiehelheten kan visas. I instruktionssituation fungerar studerande självständigt, som par eller medlem av ett team, men så att studerande visar sitt kunnande även självständigt. Arbetsfördelningen bör framgå ur helhets- och timplanen. Exempel på yrkesprov: Ordna simskola för förskolebarn Idrottsgrupp för eftermiddagsklubb Ordna idrottsskola för barn Arbetsplatsmotion Leda hälsoidrott för vuxna

8 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen planeringsfärdighet av ledningshelheten Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G3 Berömliga B5 Studerande Studerande Studerande planerar självständigt idrottsledningstimmar planerar självständigt idrottshelheten och enskilda timmar som hör därtill planerar sin egen verksamhet mångsidigt, målinriktat och kundbaserat självvärdering ta emot feedback arbetsuppgiften välja instruktionsmetoder och arbetssätt bedömer sin egen verksamhet tar emot feedback använder sedvanliga instruktionsmetoder och arbetssätt bedömer egen verksamhet och strävar till att utvecklas bedömer sin verksamhet på basen av feedback väljer lämpliga instruktionsmetoder och arbetssätt för målgruppen tar emot feedback samt utvecklar sin egen verksamhet via feedback och självvärdering använder olika instruktionsmetoder och arbetssätt mångsidigt, ändamålsenligt och med beaktande av målgrupp organisering idrottsfärdigheter uppehåller funktionalitet organiserar på ett lämpligt sätt för idrottssituationen organiserar verksamhet och inlärning framgångsrikt, med beaktande av gruppens behov anpassa och avskilja anpassar och avskiljer konsekvent anpassar övningar och avskiljer skickligt individer på gruppnivå uppfostra motivera ge feedback motiverar och ger feedback allmänt och individuellt motiverar och inspirerar genom sitt eget beteende och exempel atmosfär den kunskap som ligger till grund för arbetet behärska ämnet som lärs grenkännedom leder och planerar timmar på det sätt som grenen förutsätter befrämjar, genom sin egen aktivitet, en atmosfär som gynnar inspiration och inlärning behärskar bra det lärda ämnet som helhet verkar sakkunnigt i olika grenar och förenar saker man lärt sig

9 använda idrottsbranschens vokabulär arbetssäkerhet iaktta och följa säkerhet Baskompetens interaktions- och kommunikationsfärdigheter använder den vanligaste terminologin och begreppen inom idrottsbranschen använder sig av tillägnad terminologi och begrepp inom idrottsbranschen använder brett idrottsbranschens yrkesterminologi kan förutse faromoment och beaktar säkerheten redan i planeringsskedet och då man ger instruktioner samt i organiseringen verkar interaktivt i bekanta situationer beaktar andras åsikter i gruppsituationer verkar konstruktivt, aktivt och initiativrikt i interaktionssituationer etiska och estetiska färdigheter kan uttrycka sig i grupp utrycker sig sakligt verkar i enlighet med gjorda avtal och är medveten om sitt eget värde utrycker sig klart verkar rättvist och motiverar egna värderingar som styr arbetet att skaffa information Gemensamma betoningar kvalitativ och kundbaserad verksamhet skaffar under ledning information från de vanligaste informationskällorna kan verka i enkla arbetsuppgifter i idrottsbranschens olika verksamhetsmiljöer skaffar vid behov information från olika källor kan arbeta i olika verksamhetsmiljöer inom idrottsbranschen skaffar självständigt och kritiskt information från olika källor kan arbeta och verka i olika verksamhetsmiljöer inom idrottsbranschen planerar och leder kundbaserat 3.1.3 Idrott och hälsa, 15sv Beskrivning av yrkesprovet Innehållet i de centrala arbetsuppgifterna för studiehelheten för idrott och hälsa är utveckling av idrottsliga basfärdigheter samt bedömning och testning av idrottsfärdigheter för människor i olika åldrar och med olika mål, förmedlande av idrottens hälsoeffekter och ledning av säker idrott, kännedom om träningsmetoder samt uppföljning av träning och planering av träning och övningar. I yrkesprovet bedömer studerande målgruppens fysisk-motoriska förmågor och motoriska grundfärdigheter genom att välja en bedömnings- eller testmetod för den person eller målgrupp som ska testas. Studerande genomför testet, tolkar de resultat man får, bedömer och ger instruktioner till den testade personen eller visar resultaten för parterna. På basen av erhållna resultat planerar och leder studerande hälsoidrott för den valda målgruppen och ger en informationssnutt om hälsa under tiden eller efteråt. Valet av hälsoidrottsgren och informationssnutt är beroende av målgruppen samt studerandes yrkesprovsmiljö. Målet är att studerande befrämjar fysiskt, psykiskt och mentalt välbefinnande, ger information om kost, befrämjar hälsosamma levnadsvanor samt styr mot ett säkert idrottsintresse. Läroanstalten kan fastställa betoningsområden, t.ex. vissa grenar och ämnen, av vilka studerande tillsammans med arbetsplatsens handledare och handledande

10 läraren väljer det mest lämpliga för den aktuella målgruppen. Yrkesprovet kan bestå av en instruktionstimme eller bestå av flera delprov. I planering av träningssituationen och genomförande av övningen planerar och leder studerande träningssituationen eller övningen, vars mål är att utveckla fysisk-motorisk förmåga och motoriska grundfärdigheter. Planen framförs skriftligt till yrkesprovets bedömare. Efter yrkesprovet bedömer studerande det egna kunnandet på en självbedömningsblankett. Studiehelhetens yrkesprov ges som ett yrkesprov, som innehåller två delyrkesprov, konditionsbedömning eller -test samt planering och ledning av hälsoidrott, som innehåller en informationssnutt, samt planering av träningssituation och genomförande av övning. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovsmiljön kan vara t.ex. en skola, idrottsväsen i en kommun eller stad, en idrottsförening, en organisation, ett privat idrotts- eller konditionscenter, den egna läroanstalten eller någon annan idrottsinstitutsomgivning. Målgruppen i yrkesprovet kan vara bl.a. idrottare, motions- eller hälsoidrottare i olika åldrar eller barn och ungdomar. I yrkesprovet kan studerande arbeta som par med annan eller som medlem av ett team, då ansvaret för genomförandet delas och studerande bör visa sitt kunnande även självständigt. Arbetsfördelningen bör framgå även av yrkesprovsplanen, som inlämnas till yrkesprovets bedömare på förhand. Av yrkesprovsmiljön krävs att utrymmena är lämpade för ifrågavarande yrkesprov och behövliga redskap finns tillgängliga. Gruppen bör vara tillräckligt stor, så att uppställda mål för yrkesprovet och det centrala kunnandet för studiehelheten kan påvisas. I miljön för yrkesprovet för träning och övningssituationen bör det finnas möjlighet att påvisa kunnande i planering och genomförande av tränings- eller övningshelhet. Yrkesprovet kan göras till exempel i en idrottsförening, en organisation, den privata sektorn, i samband med en aktiv idrottares träningsförhållande eller -situation. Målgruppen i yrkesprovet är barn, ungdomar eller vuxna enligt träningens innehåll. Gruppstorleken är beroende av träningsgren samt ställda mål och träningens innehåll. Av yrkesprovsmiljön krävs att utrymmena är lämpade för det aktuella yrkesprovet och att behövliga redskap finns tillgängliga. Exempel på yrkesprov: Studerande genomför UKK:s gångtest eller muskelkonditionstest (ben, armar, magmuskler, ryggmuskler) på en utvald person eller målgrupp ensam eller som medlem av ett team. Studerande tolkar erhållna resultat, bedömer och gör fortsättningsåtgärder och ger instruktioner till idrottaren eller visar resultaten för gruppen. Studerande genomför UKK-gångtesten eller muskelkonditionstesten samt leder hälsoidrott och förmedlar information om hälsa med exempelvis övervikt eller muskelbalans som tema för en vald målgrupp under en ledningssession. Studerande förenar studiehelhetens planering och genomförande av övningar med konditionsvärdering och -test. Yrkesprovet utförs som en process i en träningssituation, där studerande leder övningar eller genomför konditionsvärdering eller test. Träningsförhållande kan vara grupp eller individ, som studerande tränar eller fungerar som hjälptränare åt, vid sidan av studierna. Studerande som själv är aktiv idrottare, kan utföra yrkesprovet i samband med egen träning. Studerande gör en plan för träningshelheten och enskilda övningar och påvisar sitt eget kunnande och deltagande i planering av träning och övningar samt genomförande av träning. Utgående från denna

11 helhetsprocess gör studerande en skriftlig rapport, där även utvecklingen som idrottare bedöms och diskuteras. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen planeringsfärdighet Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G3 Berömliga B5 Studerande Studerande Studerande planerar konditions- och hälsoidrott med hänsyn till målgruppen planerar självständigt och enligt målsättning planerar mångsidigt och enligt målsättning planerar övningar och träningssituationer med handledning planerar och beaktar träningens allmänna principer beaktar träningens allmänna principer samt belastnings- och återhämtningsprincipen i planeringen ledning arbetsprocessen välja test- eller bedömningsmetod kan leda motions- och hälsoidrott samt genomföra olika övnings- och träningssituationer väljer lämplig test- eller bedömningsmetod för målgruppen leder anpassat och individbaserat, för att befrämja arbetsförmågan kan motivera sitt val av en kundbaserad testeller bedömningsmetod genomföra test eller bedömning samt tolka resultat och ge feedback tolkar resultat och ger träningsinstruktioner på basen av erhållna resultat drar slutsatser på basen av erhållna resultat och anpassar dem till praktisk träning behärska instruktionsmetoder och arbetssätt upprätthåller individens välbefinnande och idrottens säkerhet väljer lämpliga instruktionsmetoder och arbetssätt för målgruppen använder mångsidigt och ändamålsenligt olika instruktionsmetoder och arbetssätt med hänsyn till målgruppen motivera motiverar och ger feedback allmänt och individuellt motiverar med information och inspirerar genom eget beteende och exempel förmedla hälsoinformation kan i ledandet beakta idrottens betydelse för upprätthållandet av arbetsförmågan berättar om idrott, hälsa och kost med hänsyn till målgruppens behov kombinerar naturligt information om idrottens hälsoeffekter, kostens betydelse och arbetsuthållighet i ledandet

12 anpassa och urskilja den kunskap som ligger till grund för arbetet använda yrkesterminologi anpassar och urskiljer konsekvent använder begrepp och termer som man lärt sig rätt i olika situationer anpassar övningar samt urskiljer naturligt och ändamålsenligt på individ- och gruppnivå använder lämplig terminologi i olika situationer med hänsyn till målgruppen kostkännedom kan berätta om kost och hälsa kan berätta om betydelsen av hälsosam kost och ett hälsosamt levnadssätt kan berätta om kostens betydelse som en del av den övergripande hälsan stöd- och rörelseorganens kondition upprätthåller stöd- och rörelseorganens kondition via verksamheten väljer rörelser och prestationssätt som befrämjar stöd- och rörelseorganens kondition planerar och genomför motion som befrämjar stöd- och rörelseorganens kondition kännedom om människans funktion förstår huvudprinciperna för hur den mänskliga organismen fungerar använder riktiga termer för människokroppens struktur och funktion använder naturligt begrepp om anatomi och fysiologi träningskännedom arbetssäkerhet iaktta och följa säkerhet kan i huvuddrag de allmänna principerna för träning väljer övningar på basen av inlärd information motiverar kunnigt de lösningar man gjort, på basen av allmänna principer för träning kan förutse faromoment och beaktar säkerheten redan i planeringsskedet och då man ger instruktioner samt i organiseringen Baskompetens samarbetsfärdigheter interaktions- och kommunikationsfärdigheter anpassar sig och samarbetar verkar konstruktivt i samarbetssituationer utvecklar samarbetet mellan parter uttrycker sig klart och koncist problemlösningsfärdigheter behöver handledning i problemsituationer strävar till att självständigt lösa problem som uppkommer verkar flexibelt, innovativt och kreativt i problemsituationer skaffa information Gemensamma betoningar utnyttjande av teknologi och datateknik skaffar information med handledning och identifierar de som riskerar att bli åsidosatta använder datateknik med handledning skaffar vid behov information från olika källor använder datateknik som hjälp i olika skeden av processen skaffar på eget initiativ information från olika källor och anpassar den till varierande situationer utnyttjar mångsidigt datateknik och -nät

13 3.1B Yrkesstudier för utbildningsprogrammet 3.1.4 Instruktion för barn och unga, 10sv Beskrivning av yrkesprovet De centrala praktiska arbetsuppgifterna i studiehelheten för instruktion av barn och unga består av uppföljning av idrottslig utveckling samt planering, genomförande, anpassning och fostran inom barn- och ungdomsidrott. Studiehelhetens yrkesprov är processbetonat. I yrkesprovet kartlägger och iakttar studerande nivån av motoriskt kunnande och idrottsfärdigheter hos barn och ungdomar och tar hänsyn till eventuella specialbehov för målgruppen. Studerande fungerar interaktivt med gruppen som man leder samt skapar en positiv inlärningssituation, tolkar resultat, utnyttjar det man observerat vid uppgörandet av en idrottsplanering samt presenterar observationsresultaten skriftligt för den/de som ska bedöma yrkesprovet. Studerande planerar en idrottshelhet för en målgrupp bestående av barn eller unga och utarbetar detaljerade timplaner för 1-3 ledda träningssituationer. Studerande utför yrkesprovet vid ett av helhetens instruktionstillfällen och presenterar helheten skriftligt i samband med yrkesprovet. Vid processens slut bedömer studerande sin verksamhet och sitt kunnande i en skriftlig rapport. I rapporten bedömer studerande sina egna utvecklingsbehov samt sin egen verksamhet som fostrare, sin egen värdegrund samt sin människo- och inlärningsuppfattning med läroanstaltens källitteratur som grund. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i en verksamhetsmiljö för barn och ungdomar, t.ex. daghem, eftermiddagsklubb, skola eller idrottsförening, den egna läroanstalten eller någon annan idrottsinstitutsmiljö. I miljön bör det finnas sådana utrymmen och redskap att baskompetens kan påvisas i yrkesprovet. Gruppen bör vara tillräckligt stor, så att uppställda mål kan nås samt studiehelhetens centrala kunnande påvisas. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen observation och kartläggning Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G3 Berömliga B5 Studerande Studerande Studerande observerar och kartlägger gruppens idrottsfärdigheter observerar och kartlägger självständigt gruppens idrottsfärdigheter observerar och kartlägger gruppens idrottsfärdigheter analytiskt och grundligt planera och leda idrottshelheten planerar och leder enskilda timmar självständigt och idrottshelheter med stöd av handledning planerar och leder självständigt idrottshelheten planerar helheter som främjar den idrottsliga utvecklingen för barn och ungdomar självvärdering bedömer sin egen verksamhet på basen av feedback bedömer realistiskt det genomförda och ser egna utvecklings- bedömer det egna undervisnings- och ledarbeteendet

14 arbetsuppgiften välja observations- och kartläggningsmetod tolka och utnyttja resultat i planeringen välja inlärnings- och undervisningsmetoder motorisk, kognitiv och socioemotionell utveckling hos barn och unga tillämpa inspirera och ge feedback deltar som medlem i grupp eller med handledning i valet av en lämplig observationsoch kartläggningsmetod för målgruppen använder vanliga och allmänna instruktionsmetoder och arbetssätt områden med hänvisning till litteratur väljer en lämplig observations- och kartläggningsmetod för målgruppen tolkar resultat och använder dem i planering av idrottshelheten väljer lämpliga undervisningsmetoder och arbetssätt för barn och unga reagerar på förändringar och anpassar självständigt situationen förenar det man tidigare lärt sig och färdigheter i ledandet inspirerar individer att lära sig väljer observations- och kartläggningsmetod kundbaserat och med motiveringar drar slutsatser av erhållna resultat och anpassar dem till praktiken anpassar lämpliga metoder för inlärning, undervisning och arbetssätt för barn och unga anpassar undervisning och instruktion enligt situation och omständigheter inspirerar och stöder barn och unga samt respekterar alla som individer urskilja den kunskap som ligger till grund för arbetet aktuell information om idrott för barn och ungdomar målgruppens specialbehov ger feedback för beteende och prestation behandlar barn och ungdomar opartiskt strävar till att beakta målgruppens specialbehov ger feedback på individoch gruppnivå urskiljer slumpmässigt söker aktuell information om idrott för barn och ungdomar planerar och verkar med beaktande av målgruppens specialbehov ger feedback som främjar inlärning urskiljer ändamålsenligt på individ- och gruppnivå söker och tillämpar information om idrott för barn och ungdomar beaktar målgruppens och individens specialbehov i planering och verksamhet lämpliga idrottsformer och -grenar med hänsyn till målgruppen väljer de vanligaste idrottsformerna, -grenarna och rörelserna väljer lämpliga grundrörelser, idrottsformer och -grenar för målgruppen tillämpar tidigare kunskap och färdigheter i ledandet och motiverar de val man gjort

15 arbetssäkerhet iaktta och följa säkerhet kan förutse faromomenten och beakta säkerheten redan i planeringsskedet och då man ger instruktioner samt i organiseringen Baskompetens inlärningsfärdigheter Gemensamma betoningar kvalitativ och kundbaserad verksamhet tar emot feedback och strävar till att utvecklas kan skapa en atmosfär som främjar inlärning inspirerar till inlärning och utveckling med hjälp av idrott lär av bedömningen och strävar till att utveckla sin egen verksamhet beaktar målgruppen både i planeringen och instruktionen lär via feedback och sin egen bedömning av sin verksamhet planerar och leder inspirerande och kundbaserat 3.1.5 Instruktion i motionsidrott och hälsofrämjande idrott, 10sv Beskrivning av yrkesprovet De centrala praktiska arbetsuppgifterna i studiehelheten Instruktion i motionsidrott och hälsofrämjande idrott omfattar val av pålitliga och säkra tester, genomförande av testning samt tolkning av resultat, planering av idrottshelheter som främjar fysisk kondition, rörelseförmåga och hälsa för personer i olika åldrar samt användande av olika motions- och hälsoidrottsformer i ledandet. Studiehelhetens processmässiga yrkesprov består av en helhet för hälsofrämjande idrott, som innehåller ett konditionstest som hör till hälsofrämjande idrott, planering av helheten för hälsofrämjande idrott och idrottsinstruktion. För motionsidrotten väljer studerande en person eller en målgrupp samt en bedömnings- eller testningsmetod. Studerande genomför testet på kunden eller gruppen och tolkar och bedömer resultaten, varefter de presenteras för parterna som handleds i motionsidrott och hälsofrämjande idrott. Studerande genomför testningsprocessen i sin helhet som medlem av ett team eller självständigt. Om det är fråga om teamarbete bör detta framgå ur planen som studerande ger på förhand åt yrkesprovets bedömare. I yrkesprovet bedöms speciellt tolkningen av testningens resultat och råden för fortsättning. Inom hälsofrämjande idrott planerar studerande en helhet för tre idrottstillfällen och väljer lämpliga idrottsformer och -grenar för målgruppen. Studerande visar sitt kunnande under en instruktionstimme, samtidigt som delplanen för helheten för hälsofrämjande idrott presenteras. Till yrkesprovet hör dessutom en bedömning av idrottshelheten samt självbedömning, d.v.s. en skriftlig rapport om hela processens faser, tankar om egna utvecklingsbehov samt bedömning av verksamheten för den aktuella målgruppen och ledandet av den valda grenen eller de valda grenarna. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet görs i en verksamhetsmiljö med motionerande vuxna personer i olika åldrar och med olika mål. Verksamhetsmiljön kan vara vilket samfund som helst, som producerar idrottstjänster. I omgivningen bör det finnas nödvändiga utrymmen och redskap så att det centrala kunnandet kan påvisas.

16 Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen planeringsfärdighet och behärskande av helhetsprocess Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G3 Berömliga B5 Studerande Studerande Studerande planerar sådan idrott som upprätthåller rörelseförmåga och hälsa planerar och genomför hälsofrämjande idrott planerar och genomför självständigt och noggrant hälsofrämjande idrott med hänsyn till målgruppens behov väljer lämplig test- eller bedömningsmetod för målgruppen samt lämpliga hälsofrämjande idrottsformer planerar självständigt en idrottshelhet och skilda timmar som därtill hör planerar mångsidigt, kundbaserat och målinriktat ledande och deltagande kan leda hälsofrämjande idrott med hänsyn till målgruppens behov och möjligheter kan leda och tillämpa enligt målgrupp leder genom att mångsidigt tillämpa och beakta målgruppens krav arbetsuppgiften genomföra testning/bedömning deltar i hälsoidrottens projekt som medlem av ett team genomför en lämplig test- eller bedömningsmetod för målgruppen kan verka i den hälsofrämjande idrottens projekt genomför gruppens testnings- eller bedömningsprocess kan verka i många av den hälsofrämjande idrottens professionella projekt genomför testnings- eller bedömningsprocesser självständigt, på eget initiativ och enligt uppställda mål tolka resultat strävar till att tolka resultat och ge träningsinstruktioner tolkar resultat och ger träningsinstruktioner på basen av resultat drar slutsatser på basen av resultat och tillämpar dem i praktiken behärska instruktionsmetoder och arbetssätt motivera och ge feedback använder de vanligaste undervisningsmetoderna och arbetssätten väljer lämpliga arbetssätt för målgruppen motiverar och ger feedback använder olika arbetssätt ändamålsenligt i ledandet ger inspirerande och uppmuntrande feedback samt konkreta instruktioner på basen av resultat förmedla hälsoinformation ger råd angående idrott och hälsa ger hälsoråd med hänsyn till målgruppen kan berätta om helhetsbetonat välbefinnande för målgruppen

17 den kunskap som ligger till grund för arbetet aktuell information om motions- och hälsoidrott söker aktuell information från motions- och hälsoidrottsområdet. söker och tillämpar i ledande information gällande motions- och hälsoidrott. målgruppens specialbehov strävar till att beakta målgruppens specialbehov planerar och verkar med hänsyn till målgruppens specialbehov beaktar målgruppens och individens specialbehov i planering och verksamhet kännedom om testningsmetoder väljer lämplig testningseller bedömningsmetod för målgruppen väljer lämplig testningseller bedömningsmetod för målgruppen väljer testnings- eller bedömningsmetod kundbaserat och med motiveringar främja hälsa arbetssäkerhet iaktta och följa säkerhet ger instruktioner om främjande av hälsa beaktar hälsoaspekten i planering och genomförande främjar målgruppens hälsa och motionsfärdigheter genom egen verksamhet kan förutse faromomenten och beakta säkerheten redan i planeringsskedet och då man ger instruktioner samt i organiseringen Baskompetens interaktions- och kommunikationsfärdigheter problemlösningsfärdigheter Gemensamma betoningar kvalitativ och kundbaserad verksamhet verkar interaktivt i bekanta situationer beaktar kundens hälsotillstånd och möjligheter att idrotta beaktar andras åsikter i gruppsituationer löser problemsituationer i enlighet med arbetsgemenskapens givna modell beaktar målgruppen både vid planering och instruering verkar konstruktivt, aktivt och på eget initiativ vid interaktion kan självständigt välja en lösning i problemsituationer planerar och leder kundbaserat och empatiskt 3.1.6 Idrottsinstruktion för specialgrupper, 10sv Beskrivning av yrkesprovet De centrala praktiska arbetsuppgifterna för studiehelheten Idrottsinstruktion för specialgrupper omfattar planering och genomförande av specialidrott för olika grupper samt interaktiv kommunikation, tillämpning av idrottsformer och -grenar, användning och urskiljning av hjälpredskap samt medverkan i projekt, planer eller evenemang för specialidrott.

18 Studiehelhetens processbetonade yrkesprov består av specialidrottsinstruering samt medverkan i projekt eller evenemang för specialidrott. Studerande genomför självbedömning av sitt kunnande samt av sina erfarenheter i en skriftlig rapport. I studiehelheten Idrottsinstruktion för specialgrupper planerar studerande en helhet bestående av tre idrottstillfällen och väljer lämpliga inlärningsmetoder och arbetssätt för målgruppen, tillämpar idrottsformer och -grenar, iakttar behovet av användning av hjälpredskap, urskiljning och medhjälpare. Studerande visar en instruktionstimme av helheten och presenterar en skriftlig helhetsplan i samband med denna. I instruktionssituationen beaktar studerande målgruppens specialdrag och kommunicerar interaktivt med olika elever. Studerande medverkar i anordnandet av olika projekt eller evenemang för specialidrott i angivna uppgifter, antingen ensam eller som medlem av ett team. Studerande bedömer själv sin verksamhet under tiden för ovan nämnda processer och skriver en rapport om sina erfarenheter. I rapporten granskar studerande omständigheterna kring mötande av gruppen i ledningssituationer, visat hur man är medveten om gruppens möjligheter och begränsningar samt behov av anpassning. Studerande berättar om sin insats i anordnandet av projektet, företaget eller evenemanget, specificerar vilka uppdrag man fått samt berättar om sina erfarenheter och vad man lärt sig. Studerande kan i sin rapport utnyttja insamlad kundfeedback under helhetsprocessen eller källitteratur anvisad av läroanstalten. Yrkesprovsmiljö Yrkesprovet utförs i en miljö där idrott för specialgrupper är möjlig. Verksamhetsmiljön kan vara t.ex. en kommun, ett daghem eller en skola, ett rehabiliteringscenter, en förening, en organisation, en motions- eller idrottsförening, den egna läroanstalten, en idrottsinstitutsomgivning eller någon annan lämplig plats för anordnande av specialidrott. I verksamhetsmiljön bör man kunna ordna ett lokalt eller nationellt projekt, eller evenemang för specialidrott. I omgivningen bör det finnas tillräckliga utrymmen och redskap så att det centrala kunnandet kan påvisas i yrkesprovet. Gruppen bör vara tillräckligt stor, så att uppställda mål för provet kan nås samt det centrala kunnandet för studiehelheten kan påvisas. Bedömning av yrkesprovet Föremål för bedömningen arbetsprocessen planering och ledande av specialidrott Bedömningskriterier Nöjaktiga N1 Goda G3 Berömliga B5 Studerande Studerande Studerande planerar och genomför enskilda timmar och idrottshelheter planerar självständigt idrottshelheten och tillhörande enskilda timmar planerar och leder idrott för specialgrupper med hänsyn till målgruppens behov medverka i projekt verkar som medlem av ett team i bekanta uppgifter i ett projekt verkar självständigt i givna uppgifter i ett projekt verkar i projektets olika uppgifter självständigt och på eget initiativ självvärdering bedömer sin egen verksamhet på basen av feedback och strävar till att utvecklas bedömer realistiskt det som man genomfört och sina egna utvecklingsmål bedömer egen utveckling

19 arbetsuppgiften välja undervisningsmetod, organisering använder vanliga och allmänna ledarmetoder och arbetssätt väljer lämpliga undervisningsmetoder och arbetssätt för målgruppen väljer kreativt och självständigt undervisningsmetod för dem som blir instruerade kommunikation ger nödvändiga instruktioner tydligt och klarar kommunikationssituationer kommunicerar förståeligt i olika situationer använder vid behov alternativa kommunikationssätt för att uppnå interaktion använda hjälpmedel använder nödvändiga hjälpmedel använder hjälpmedel mångsidigt och ändamålsenligt anpassa ge feedback och inspirera ger feedback och inspirerar på allmän nivå reagerar på förändringar och anpassar sig självständigt på det sätt som situationen förutsätter ger feedback på individoch gruppnivå inspirerar och skapar en atmosför som främjar inlärning anpassar sitt instruktionsbeteende enligt situationen och omständigheterna inspirerar, stöder samt respekterar alla som individer urskilja den kunskap som ligger till grund för arbetet idrottens specialdrag för specialgrupper och anpassning skaffar vid behov information om idrott för specialgrupper urskiljer vid behov söker aktuell information om specialidrott urskiljer instrueringen utgående från situation och individ söker information från olika källor för att fördjupa sin kunskap om instruktions-, anpassnings- och hjälpsituationer specialgruppers sjukdomar och skador strävar till att beakta målgruppens sjukdomar och skador i sin verksamhet beaktar specialgruppens sjukdomar och skador i genomförandet utreder aktivt målgruppens sjukdomar och skador på förhand samt beaktar dem i planering och ledande kännedom om specialidrottens verksamhetssystem arbetssäkerhet iaktta och följa säkerhet beaktar specialidrottens verksamhetssystem i samband med projekt utnyttjar sin kännedom om specialidrottens verksamhetssystem, både i ledningsarbete och under tiden för projekt kan förutse faromomenten och beakta säkerheten redan i planeringsskedet och då man ger instruktioner samt i organiseringen

20 Baskompetens inlärningsfärdigheter tar emot feedback lär sig genom bedömning lär sig genom feedback och bedömning av egen verksamhet etiska och estetiska färdigheter verkar etiskt riktigt och ärligt verkar rättvist och respekterar olikhet tar på eget initiativ ansvar och verkar etiskt på huvudmålens vägnar interaktions- och kommunikationsfärdigheter upprätthåller verksamheten i interaktionssituationer beaktar andras åsikter i gruppsituationer verkar konstruktivt, aktivt och på eget initiativ i interaktion Gemensamma betoningar kvalitativ och kundbaserad verksamhet ger nödvändiga instruktioner på ett begripligt sätt beter sig lämpligt mot dem som blir ledda uttrycker sig sakligt beaktar målgruppen i både planering och instruktion uttrycker sig klart och koncist planerar och leder kundbaserat och empatiskt 3.1.7 Träning, 10sv Beskrivning av yrkesprov De centrala praktiska arbetsuppgifterna för studiehelheten omfattar planering och genomförande av övningshelheten för träning, planering av typiska tester för idrottsträning, genomförande och uppföljning, förtrogenhet med grenträning och att medverka i tränaruppgifter samt interaktion mellan tränare och idrottare eller lag i tränings- och tävlingssituation. Studiehelhetens processliknande prov innehåller en träningssituation, att ge feedback på test samt skriftlig planering av träning: en årsplan för grenen, enskilda planer för denna period samt en grenanalys. Studerande bedömer själv sin verksamhet, träningens ovan nämnda processer och skriver en rapport från sina erfarenheter. I rapporten granskar studerande grupp- eller individaspekter i träningssituationer, är medveten om möjligheter och begränsningar samt behov av anpassning i träningen. Studerande berättar om sin insats i anordnande av träningsuppgifter samt om erfarenheter och vad man lärt sig. Studerande kan i sin rapport utnyttja litteratur för helhetsprocessen som anvisats av läroanstalten. Yrkesprovsmiljö I omgivningen bör det finnas möjlighet att påvisa sitt träningskunnande. Studerande bör kunna nå sina uppställda mål för yrkesprovet samt påvisa det centrala kunnandet för studiehelheten. Träningssituationen genomförs i en motions- eller idrottsförening, i grenförbundets träningsgrupp, i den privata sektorn som till exempel Personal Trainer, vid den egna läroanstalten eller i någon annan idrottsinstitutsmiljö. Gruppens storlek bestäms enligt grenen: i provet för individträning kan det finnas bara en som tränas och på motsvarande sätt i lagidrott en grupp av flera idrottare eller ett lag.