Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Disposition Vårdrelaterade infektioner: Sv., VLL, Umeå Resultat Förbättring av mätningen VRI pånus Vilka VRI ska vi satsa hårdast påoch hur? VRI hos män och kvinnor Lite olika förekomst Bör vi skilja pådem i statistiken?
Det handlar inte bara om handsprit Andra faktorer som styr VRI-förekomst Kunskap/utbildning Riskbedömning inför åtgärder Urval och optimering av patienter inför åtgärder Arbetsrutiner (inkl. hygienrutiner) Korrekt given preoperativ antibiotikaprofylax Patientflöden Tillgång till enkelrum och hygienutrymmen Överbeläggningar Tillgång på personal Kvalitetssäkring, säkerställa att vi gör som vi bestämt
Mätningar av resultat görs för att kunna bli ännu bättre Punktprevalensmätning Har varit en gång per termin SKL-protokoll Varje avdelning mäter en viss dag 2012 blir det sannolikt två gånger per termin Om något år ska det finnas inbyggt i journal VRI-resultat blir en del av produktionsresultaten Troligt att det knyts budget till VRI-resultat Varje verksamhet får då ett tydligt egenintresse att bli bättre
Nationella resultat somatisk vård 2008-2011 12 10 Prevalens, procent 8 6 4 8,9 9,2 2 0 VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11
Punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner, 2008-2011 VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 Landsting / regioner 19 21 21 21 21 21 21 Sjukhus 60 106 108 111 109 109 112 Regionsjukhus 6 12 12 12 12 12 12 Länssjukhus 14 23 25 25 25 25 25 Länsdelssjukhus 40 71 71 74 72 72 75 Avdelningar 725 1773 1807 1823 1754 1756 1767 Somatiska patienter 8014 20131 20079 20300 20481 20477 20073 Psykiatri patienter 881 2615 2886 3330 2990 2634 3365
VRI inom VLL, somatisk vård 2008-2011 14 12 10 8 6 Procent VRI inom somatisk vård, VLL 4 2 0 VT08 HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11
VRI VLL, somatisk vård, fördelat på sjukhusen 18 16 14 12 10 8 6 % VRI NUS % VRI Ske-å % VRI L-sele 4 2 0 VT08 HT08 VT09 HT09 VT10 HT10 VT11
16,0 14,0 Prevalens VRI somatik regionsjukhus våren 2011 12,0 prevalens, procent 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0
Vilka VRI är vanligast?
Vilka VRI är vanligast pånus? 649 fall PPM-mätning 2008-2011
Vad ska vi satsa påför att nåbäst De tre vanligaste effekt? Urinvägsinfektioner (SKL åtgärdspaket + lokalt prgram finns) Hud & mjukdelsinfektioner (SKL åtgärdspaket finns) Pneumoni (Åtgärdspaket saknas) Tidig mobilisering den enskilt viktigaste åtgärden
SKLs åtgärdspaket Systematiskt, förebyggande arbete minskar vårdskadorna Användas i all vård i landsting och kommunens regi.
VÅRDHYGIEN Åtgärdspaket för förbättrad hantering av urinkatetrar 2010 Framtaget av: Representanter frånvårdhygien Västerbotten, Gruppen för kvalitet och patientsäkerhet, Urologen pånus, Medicin i Skellefteå och Kirurgen i Lycksele Gäller från och med: 2010-03-01
Vårdhandbokens avsnitt om åtgärdspaketens områden Kateterisering av urinblåsa Fallprevention Central venkateter Perifer venkateter Subkutan venpport Operationsvård Trycksår Nutrition Riskbedömning vid läkemedelshantering
Vi ska 2012 införa mätverktyg för urinkateteranvändning Ofta oklara ordinationer (Varför? Hur länge?) Mätverktyg via journalen Tvingande uppgifter (orsak till användning, datum ansvarig läkare, planering etc) Uppgifterna kan hämtas i realtid Vi behöver antal kateterdagar per patientvårddag som kvalitetsmått Måste vara enkelt att använda
1/10 alla patienter drabbas av en VRI -män och kvinnor drabbas lite olika Demografi och risk Nationellt hösten 2010 (HT10) Västerbotten 2008-2010 Totalt antal patienter (andel med VRI, %) Antal kvinnor (andel med VRI, %) Antal män (andel med VRI, %) Risk förknippad med manligt kön (konfidensintervall, 95 %-nivå) 23169 (8,7) 5337 (10,4) 12416 (8,0) 2879 (8,9) 10753 (9,6) 2498 (12,0) 1,20 (1,10 1,30) 1,35 (1,15 1,58)
558 med VRI 4479 utan VRI En gubbe = 30 patienter. Data från 6 mätningar i Västerbotten
Patienter bakom siffrorna: VRI och urinkateter A.Andel VRI B.Andel urinkateter
Nationell punktprevalensmätning (SKL) onsdag 2011-10-26 Vårdrelaterade infektioner Alla inneliggande patienter 08.00 Information, instruktion och blankett finns påintranätet LINDA-Ämnesområde-Vård-hälsa-Vårdhygien Sjuksköterska och läkare tillsammans Skicka med lokalpost till Vårdhygien Mätningar utförda från vårterminen-08 tom vårterminen-11
Vad är en vårdrelaterad infektion, VRI? Sos def varje infektion som drabbar patient till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård oavsett om det sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv, samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården. Med VRI avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbetet Debut > eller = 48 timmar efter inläggning Alla infektioner är inte vårdrelaterade!
Typ av VRI 1. Postoperativ infektion: ytlig/djup, debut<30dagar efter, el <1år implantat 2. Övriga ingreppsrelaterade infektioner: ex. KAD, CVK, ventrikeldrän, VAP, pleuradrän 3. Läkemedelsrelaterad infektion: ex. Clostridium difficile, infektion vid cytostatika, immunhämmare el kortison 4. Övriga vårdrelaterade infektioner: alla andra som debuterat>48 tim efter inskrivning
Vad blir ibland fel i mätningen? Typ av VRI Kirurgi senaste 30 dagar glöms postop infektion Implantatkirurgi senaste 12 mån Övriga ingreppsrelaterade infektioner (KAD, CVK, drän, VAP.) Övriga vårdrelaterade (bara de som debuterar minst 48 h efter inkomst) Antibiotikabehandl All behandling ska anges Om antibiotika ges mot aktuell VRI ska det anges i särskild kolumn
Riskfaktorer kl 8 CVK Aktuellt kirurgiskt ingrepp KAD Mekanisk ventilation Immunsuppression Antibiotika
40 Förekomst av olika riskfaktorer PPM 2008-2011 35 30 Prevalens, procent 25 20 15 VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 10 5 0 Antibiotika Kirurgi KAD CVK Immunsuppression Mekanisk ventilation Multipla riskfaktorer
Basala hygienrutiner och klädregler Följsamhetsmätningar Här hittar man resultaten: Linda E-tjänster Diverportal Fördjupad analys Diverse Dykbok basenhet Vårdhygien
Antal observationer på NUS, alla mätningar 700 600 500 400 300 200 100 0 NUS apr 10 NUS okt 10 NUS jan 11 NUS mar 11 Nus sept 11
100% 80% 60% 40% 20% 0% Följsamhet BHK NUS april 2010- sept 2011 NUS apr 10 NUS okt 10 NUS jan 11 NUS mar 11 NUS sept 11 Handskar Förkläde Korrekt hygien Kortärmat Hår Ej Klocka/ring Korrekt kläder Total korrekt Desinf eftr Desinf före %
Hur minska VRI? Kräver att man tänker brett och stort Följsamhet till rutiner (vi gör som vi bestämt) Mätningar av följsamhet och resultat ÅTERKOPPLING (varje verksamhet ansvarar) Placering av smittsamma patienter Tillräcklig bemanning och kompetens Lokaler, särskilt tillgång till hygienutrymmen Samarbete-överrapportering Antibiotika, bara när det behövs
Tack! Öppet för frågor och diskussion Kontakt: anders.johansson@vll.se