VERKSAMHETSPLAN BUDGET 2014/15

Relevanta dokument
svensk InneBandYs VerksamhetsPlan & BUdget 2015/16

SVENSK INNEBANDY VILL Verksamhetsplan för Svenska Innebandyförbundet 2016/17

Dessa mål skall uppnås genom en ökad samverkan mellan svensk innebandys samtliga aktörer på samtliga nivåer.

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

Norrbottens Innebandyförbund

Norrbottens Innebandyförbund

Närvarande: Tomas Engholm (TE) Förbundsordförande

SVENSK INNEBANDY VILL Verksamhetsplan för Svenska Innebandyförbundet 2016/17

Gymnastikförbundet Syds Verksamhetsplan 2017/2018

Strategi för svensk fotboll

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET UPPLANDS INNEBANDYFÖRBUND 2016/17

Verksamhetsplan 2014/2015. Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom

VERKSAMHETSPLAN 2017 En attraktiv verksamhet med utövaren i centrum

Svensk rodd idrotten hela livet

Strategiskt arbete mot 2025

Svenska Brottningsförbundet

Förslag till Mål och Strategi för svensk fotboll

Svenska Rugbyförbundet Strategisk plan Rugby - en sport för alla

Närvarande: Tomas Engholm (TE) Förbundsordförande

Verksamhetsinriktning 2015 Med budgetram 2015 För Svenska Volleybollförbundet

ÄNDRAD INRIKTNING FÖR SVENSK VATTENPOLO

Strategisk plan för Linköpings Allmänna Simsällskap

- Hur strategin ska se ut framöver, för att involvera flera i organisationen - Hur vår totala ekonomi används för att möjliggöra detta förslag

FOTBOLLENS RÅDSLAG. 4 oktober i Norrköping

Värdegrund. Verksamhetsidé. Vision. Vad är era tankar kring Svensk fotbolls vision, verksamhetsidé och värdegrund?

Skolidrottsförbundet en rörelse i tiden

SSF:s styrelse har startat upp ett arbete med att utveckla en framtida strategi för svensk segling och SSF.

Verksamhetsberättelse

Närvarande: Lars-Gunnar Tjärnquist (LGT) Förbundsordförande

Verksamhetsinriktning 2016 för Svensk Bowling

FÖRBUNDSMÖTET Verksamhets- & Ekonomisk inriktning

VERKSAMHETSPLAN 2015

Närvarande: Tomas Engholm (TE) Förbundsordförande

Föredragningslista vid SSF:s årsmöte 2017

Förbundsmötesprotokoll 17 juni 2012

Svensk Pingis bäst i världen! Mål och handlingsplan

RIKSKONFERENS 23/ Svenska Fotbollförbundets Mål &Strategi

Matfors IF Verksamhetsplan MATFORS IF - STYRELSENS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN Presenterad på årsmötet

Vision och Verksamhetsplan Svenska Konståkningsförbundet 1 (12)

Förslag på verksamhetsplan

STRATEGI sammanfattning. därför Svensk Basket vill bli bättre och samla sig. HUR SBBF:s styrelse och kansli har under hösten

Nedan använder vi bara namnet Malmö FBC, men det innefattar verksamheten både i Malmö FBC och Malmö FBC Ungdom.

Måldokument ANTAGET VID FÖRBUNDSMÖTET

FLERÅRSPLAN för Svensk Vattenpolo

VERKSAMHETSINRIKTNING

Svensk orientering Världens bästa. Offensiv orientering vägval till glädje och framgång! Verksamhetsinriktning för Svensk orientering

Friidrott för 2010-talet

* SBTF verksamhetsidé vilken även NVGBTF kommer att arbeta efter

Det som är bra för skolidrott är bra för svensk idrott

Svensk Innebandy Vill. Svenska Innebandyförbundets verksamhetsplan 2018/19

Verksamhetsinriktning. för Svensk Friidrott

Verksamhetsplan FÖRTYDLIGA-FÖRENKLA-FOKUSERA och förstå VARFÖR

Förbundsmötesprotokoll 16 juni 2013

VERKSAMHETSPLAN Svenska Cheerleadingförbundet

Verksamhetsplan för Svenska Bandyförbundet 2017/2018

Idrottens strategiarbete och förslag på verksamhetsinriktning

Mellannorrlands Simförbund

Policy Barn & ungdom t o m 15 år UNGDOM

edition Simidrottsforum strategi 2025 svensk simidrott

Arbetsgrupper. Svenska Orienteringsförbundet Heliosgatan Stockholm. Sweden.

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen , att gälla från och med

Ishockeyn Vill Svenska Ishockeyförbundet

Verksamhetsplan

Strategi Värdegrund, Vision & mål

SvFF Mål & Strategi Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi

Förbundsmötet Svenska Orienteringsförbundet Heliosgatan Stockholm. Sweden.

distrikts-sm 2021 & 2022 INFORMATION OM ARRANGÖRSSKAP

Verksamhetsplan Rimforsa IF 2015

Svensk Pingis framtid

Svenska Brottningsförbundet. Verksamhetsplan 2018

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning.

Svensk orientering världens bästa för alla hela livet

Det som förenar oss som är medlemmar i Lerums Konståkningsklubb är att vi älskar konståkning.

Föreningsträff. 28/ Hägersten, Medborgarhuset Antal deltagare: 25 Föreningar: 9

Ordförandekonferensen. 1-2 februari 2014

MÅLDOKUMENTET. Ishockeyn Vill. SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET Utvecklings- och Landslagsavdelningen M Å L D O K U M E N T

SvenskSimidrott STRATEGISK PLAN

SVENSK TRIATHLON Vision, verksamhetsidé och värdegrund. Gemensamma mål och hur vi når dem.

13. val av förbundsordföranden tillika ordförande i förbundsstyrelsen, för tiden till nästkommande ordinarie förbundsmöte;

Svenska Amerikansk Fotbollförbundet. Verksamhetsplan 2016

1. ANALYS AV FYRAÅRSÖVERSIKT

ELIT GÖTEBORG DEN MEST ATTRAKTIVA FRIIDROTTSMILJÖN I SVERIGE

Skapat av Godkänt av Dokumentets namn Version

Verksamhetsinriktning

KOMMUNIKATIONSPLAN FÖR LERUMS KONSTÅKNINGSKLUBB

Svenska Innebandyförbundets verksamhetsinriktning

SKURU IK HANDBOLL. Verksamhetsplan och budget

Innehåll. Foto: Per Wiklund

Mål och verksamhetsplan

Utredningsrapport. - Att systematiskt och fortlöpande utveckla samt säkra kvaliteten i svenska Taekwondoförbundet. Fastställd av styrelsen

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet Ver

FBI TULLINGE. Styrning och beslutsordning

SVENSKA BASEBOLL OCH SOFTBOLL FÖRBUNDET

Svensk Dövidrotts prioriterade verksamhetsområden 6 Utbildning 6 Breddidrott 7 Elitidrott 8 Information och marknadsföring 9 Internationellt arbete 10

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

PLAYBOOK FÖR STYRELSEN I SVENSKA SUPERLIGAN

IDROTTS LYFTET. Svenska Dragkampförbudets utvecklingsplan för idrottslyftet år 1-4. År ett

Måldokument Svenska Styrkelyftförbundet

Översikt över RF bidrag

Verksamhetsinriktning Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Västerbotten

Transkript:

VERKSAMHETSPLAN BUDGET 2014/15 1

Förord Inledning Svensk Innebandy har genomfört sin mest expansiva fas på många år. Rejäla förändringsprocesser har påbörjats inom många områden. Detta har naturligtvis skapat en del turbulens och det finns ett självklart behov av att förstärka dialogen kring de aktiviteter som pågår. Detta som en naturlig del för att verksamheten ska fortsätta ta steg framåt såväl nationellt som internationellt. Utvecklingen har gått framåt betydligt snabbare än vad som förväntats. Detta har inneburit att innehållet i den nya verksamhetsplanen som föreslås förbundsmötet 2014 har justerats något i förhållande till de ambitioner som Svensk Innebandy tidigare har haft. Detta för att ge bättre verktyg så att den verksamhetsinriktning som beslutades på förbundsmötet 2009 ska kunna förverkligas fullt ut. Nedan följer de fokus- och målområden som förbundsmötet 2013 beslutade om som särskilt viktiga områden att arbeta med. Beslutet om fokusområden fattades med ambitionen att de ska gälla under en längre tid och ska finnas med som en grund för framtida verksamhetsplaner. Naturligtvis så innehåller det vardagliga arbetet många andra delar som inte lyfts fram i denna verksamhetsplan (VP). Områden som är angelägna att vidareutveckla. Detta görs inom ramen för förbundsstyrelsens (FS) mandat och generalsekreterarens (GS) operativa ansvarsområde. Verksamhetsplanen kommer, efter beslut av förbundsmötet, att brytas ned till en aktivitetsplan för tjänstemannaorganisationen av GS. 1. MÅLUPPFYLLELSE VP 2014/15 är en naturlig fortsättning på den verksamhetsplan som togs fram inför 2013/14. Förbundsstyrelsen ska följa upp och säkerställa så att målen i denna VP uppfylls. Nå uppsatta VP-mål - VP:n samt de av FS beslutade aktiviteterna ska följas upp och utvärderas. 2. STYRDOKUMENT Stadgarna är grunden för samtliga regelverk inom Svensk Innebandy. 2012/13 påbörjades arbetet med att revidera våra styrdokument. Detta är ett ständigt pågående arbete och kommer naturligtvis att fortsätta under 2014/15. Förtydliga innebandyns regelverk - Innebandyns samtliga styrdokument ska harmonisera och ha sin grund i stadgarna. Då dessa dokument är levande ska de ständigt ses över och revideras där behov finns. Elitlicens - Ett första steg har tagits mot införandet av en elitlicens. Det innebär att alla medlemsföreningar arbetar utifrån en gemensam kontoplan. - Förvaltningsrådet ska tillsammans med SEI-styrelse utarbeta en plan och instruktioner för hur elitlicensen ska genomföras stegvis. 2

3. VARUMÄRKET INNEBANDY Svensk Innebandys varumärke ska utgå ifrån de två beslutade samlingsrubrikerna Folksporten och Svensk Innebandy Tillsammans. Folksporten är ett begrepp som vuxit fram för hur Svensk Innebandy vill bli uppfattade av omvärlden nämligen att innebandy är idrotten för alla alltid! För att nå de önskade framgångarna ställer detta krav på att innebandyfamiljen samlas: Svensk Innebandy Tillsammans. A) Svensk Innebandy Tillsammans Svensk Innebandys organisation består av Svenska Innebandyförbundet, dess distrikt och alla föreningar samt elitföreningarnas sammanslutning Svensk Elitinnebandy (SEI). Till detta kommer också den breddverksamhet som idag finns utanför Svensk Innebandys regi motionsverksamheten. Distriktsförbunden ska när det behövs få stöd i att påtala sina behov och önskemål gentemot beslutsfattare. Dessa ska påverkas till att skapa förutsättningar för föreningarna så att de ska kunna ta emot alla som önskar spela innebandy. Förbundet ska fortsatt finnas som ett stöd för de lokala föreningarna som behöver hjälp med att finna goda samverkansmodeller med kommunerna. Fortsätta skapa ett större marknadsvärde för innebandyn - Samverkan med SDF:n kommer att intensifieras ytterligare för att optimera de gemensamma resurserna. - Begreppet folksporten har vidareutvecklats och kommer allt mer att kommuniceras. - Det sponsringsarbete som har utvecklats ska tydliggöras så att distrikt och föreningar ska kunna dra nytta av detta i sitt regionala/lokala arbete. - En marknadsplan ska tas fram senast i oktober 2014. - Ett aktivt samordningsarbete ska påbörjas som underlättar för samtliga innebandyns aktörers samverkan. Genomföra en översyn och tydliggöra de mötesforum som finns inom Svensk Innebandy - Se över förutsättningarna för att förbundsmötet vartannat år genomförs som en visions- och strukturkonferens. - Se över tävlingskongressens placering och intervall. - Se över tävlingskonferensens mandat. - Tydliggöra ramarna för elit- och distriktsordförandekonferensen. - Svensk Innebandys kansli ska intensifiera sin närvaro bland distrikt och föreningar. B) Folksporten Innebandy är en sport för alla och det ska vara enkelt att vara med. Barn, ungdomar och motionärer ska kunna finna samma glädje i sporten som de som utövar den i seriespel och på elitnivå. Svensk Innebandy ska nå alla, oavsett vilken bakgrund man har eller var man bor, men vi behöver ha ett särskilt fokus mot att öka antalet licensierade tjejer i hela landet. Etablera sig som folksporten - De som spelar innebandy på motionsnivå ska erbjudas förutsättningar så att de anser det värdefullt att ingå i Svensk Innebandy. - Ambitionen är att mängden aktiva ska öka. Detta genom att rekrytera nya aktiva samt arbeta för att behålla de spelare som finns. Spelare ska även stanna 3

kvar inom sporten som ledare, tränare eller i andra funktioner. - Underhållningsvärdet i att uppleva innebandy ska öka för att få fler att komma till våra arenor. - Den ekonomiska omslutningen ska öka. Svensk Innebandy ska arbeta aktivt för att få in fler starka finansiärer. - De arrangemang som genomförs i Svensk Innebandys regi ska bidra till den ekonomiska utvecklingen. Folksporten ska kommuniceras - Begreppet folksporten ska kommuniceras i nya och bredare forum. - Folksporten ska vara tydligt i Svensk Innebandys nya samarbeten. - Information som ges om Svensk Innebandy ska vara konsekvent och stärka innebandyns ställning inom idrottsrörelsen och i samhället. Likabehandling och mångfald är viktiga ledord. - Opinionsarbetet ska vara i framkant och innebandyn ska synas mer i media. - Svensk Innebandy ska ta en aktiv roll i samhällsdebatten när det gäller idrottens betydelse. 4.INTERNATIONELLT Svensk Innebandy är den internationellt ledande nationen som aktivt bidrar till den nationella utvecklingen i andra länder likväl som vi bidrar till innebandyns betydelse i internationell idrottspolitik. Detta åtagande ska tydliggöras genom Svensk Innebandys internationella inriktningsdokument och genom en strukturerad samverkan med IFF och andra ledande länder. 4 Vara världsledande - För att tydliggöra Svensk Innebandy internationellt ska Svensk Innebandy vara världsledande såväl sportsligt som organisatoriskt. Arrangemanget Champions Cup kommer att genomgå en förändring. De nya förutsättningarna innebär att tävlingen på sikt blir ett än mer attraktivt arrangemang för publik och de deltagande lagen. 5. ELIT Svensk Innebandy ska arbeta för att utveckla såväl elit som bredd. Ett viktigt led i detta är att förbättra förutsättningarna för elit och landslag. Det krävs en tävlingsplanering som skapar förutsättningar för optimala sportsliga förhållanden och som ökar vårt marknadsvärde. Skapa bättre förutsättningar för vår elit och landslag - Sverige ska vara världsmästare i alla kategorier. - Optimala förutsättningarna ska skapas för utvecklingen av svensk elit genom nära samverkan med SEI. - En plan ska tas fram som beskriver elitutvecklingen från 15 års ålder till senior. - Fortsätta införandet av en elitlicens genom att initialt informera om hur den gemensamma kontoplanen införs i seriekraven. - Verksamheten i de gymnasier som finns inom innebandyns organisation (RIG/ NIU) ska följas upp, utvärderas och utvecklas i enlighet med Svensk Innebandys ambitioner. - Seriesystemen för samtliga förbundsserier ska ses över så att det ger de bästa sportsliga som ekonomiska förutsättningar för de deltagande lagen.

6. SVENSK INNEBANDYS UTVECKLINGSMODELL Det arbete som har resulterat i Svensk Innebandys Utvecklingsmodell (SIU) har fått stort genomslag inte bara i vår egen idrott utan även långt utanför. Denna modell kommer att implementeras vidare så att alla delar i SIU genomsyrar samtliga delar av Svensk Innebandy. Tävlingsmodellerna ska anpassas så de överensstämmer med SIU:s andemening. Utbildningen av ledare har påbörjats på ett mycket positivt sätt och en implementering ut i alla led fortsätter. Arbetet med att stötta SDF:n i deras strävan efter att stabilisera och utveckla föreningarnas organisation. Säkerställa implementeringen av SIU i hela landet - Alla SDF ska använda SIU-modellen. - Alla ledare ska få möjlighet att genomgå SIU-utbildningar - Stötta föreningarna i att ta fram en grundplattform för deras arbete med SIU. - SIU ska efterfrågas av andra idrotter och ses som ett föredöme för att motverka tidig utslagning. - Påbörja arbetet med trygghetsfrågor i relation till ett barnrättsperspektiv. - Fortsatt se över och vid behov förändra de verksamheter som strider mot andemeningen i SIU-modellen. - Förändringsarbetet ska kontinuerligt återredovisas. 7. SAMVERKAN Svensk Innebandy är en folksport och därför krävs det att vi tar ansvar för utvecklingen av idrott i allmänhet och innebandy i synnerhet. Det görs idag genom samarbete med universitet och högskolor. Samverkan sker med övriga lagidrotter i idrottssverige för att, där så är möjligt, skapa förutsättningar för gemensamma aktioner och aktiviteter. Stärka samverkan med olika aktörer - Efter en utvärdering av samverkan med Umeå Universitet ska ett beslut om eventuell fortsättning tas. - Svensk Innebandy ska samverka med de övriga lagidrotterna. - Svensk Innebandy ska verka för att öka representationen i idrottspolitiska styrelser och arbetsgrupper. 8. LIKABEHANDLING Svensk Innebandy har varit ett föredöme i jämställdhetsarbetet. Det ställer krav på oss att utveckla alla delar inom likabehandlingsområdena då vår grundsyn är att innebandyn är till för alla alltid. Ett dokument har tagits fram som tydliggör att arbetet med likabehandling ska genomsyra det arbete som pågår hos förbundsstyrelse, personal och ideella på alla nivåer. Stärka likabehandlingsarbetet - Antalet aktiva tjejer ska öka. - Representationen i styrelser/kommittéer/arbetsgrupper ska spegla samhället och ska kartläggas och presenteras vid nästkommande ordförandekonferens. - Ett program för integrationsarbete ska tas fram. - SDF:n ska uppmuntras att arbeta med policydokumenten Stor blandning- lika behandling och Mångfald - arbetsmaterial etnicitet 5

Avslutning Svensk Innebandy fortsätter att genomgå en ständig förändring. Detta ställer krav på en väl fungerande intern administration. Den behöver vara flexibel, effektiv och möta de behov som finns på såväl lokal som regional och nationell nivå. Anställd personal inom Svensk Innebandy, ska erbjudas fortbildning som gynnar organisationens förändrade uppdrag och behov av utveckling. Dialogen med föreningar och distriktsförbund ska intensifieras ytterligare så att alla känner sig delaktiga i den process som pågår. Verksamhetsåret 2014/2015 är ett år då vi arrangerar VM i Göteborg. Det ska bli en fantastisk sportslig framgång men vi ska också använda oss av detta för att stärka den plattform för dialog kring utveckling av folksporten innebandy och idrottens roll i det svenska samhället. Det är med fortsatt höga ambitioner och förväntningar som vi tar oss an verksamhetsåret 2014/15. En fortsatt förutsättning för att nå våra mål utifrån begreppen folksporten är att Svensk Innebandy gör detta utvecklingsarbete tillsammans! Välkomna att delta! Vision 2020 Innebandy - för alla, alltid! Vi är professionella, lyhörda och flexibla. Vi uppfattas som ett föredöme och ger innebandyintresserade vad de vill ha. 6

Budget 2014/15 Styrelsen föreslår en budget i balans. Totalt budgeterade intäkter på 93 119 000 SEK och motsvarande kostnader. Förra verksamhetsåret budgeterades intäkter på 81 188 000 SEK med motsvarande kostnader. Utfallet blev intäkter på 78 585 000 och kostnader på 77 313 000 SEK. Under 2014/15 ska VM2014 redovisas. Detta ökar både intäkter och kostnader med 21 050 000 SEK. VM2014 är budgeterat med ett +/- nollresultat, även om det finns ett ekonomiskt mål. Hösten 2013 beslutades om att göra besparingar utifrån att de budgeterade intäkterna avseende försäljning inte motsvarade vad vi kunnat sälja in. Med tanke på årets resultat har vi lyckats bra med dessa besparingar. För 2014/15 har bara säkrade avtal tagits med i införsäljningsbudgeten. Budget 13/14 Utfall 140430 Budget 14/15 Administration 40 833 000-35 904 400 39 807 041-31 849 161 41 182 000-34 945 000 Internationellt 0-760 000 0-418 989 0-830 000 Påverkan/opinion 0-450 000 0-420 158 40 000-1 257 000 Information/webb 2 100 000-1 755 000 1 883 791-1 546 161 1 750 000-1 150 000 Arrangemang 7 173 000-4 925 000 7 910 481-6 964 237 6 882 000-4 800 000 Tävling/domare 6 652 000-5 030 000 6 820 000-4 874 333 6 852 000-4 875 000 Elitutveckling 980 000-950 000 990 191-594 753 0-420 000 FoU, SIU, SDF 1 793 000-2 143 000 2 260 946-2 434 951 0-350 000 Marknad 14 560 000-11 600 000 12 475 562-10 237 031 10 335 000-8 935 000 40x20, kommun 1 215 000-1 267 000 50 000-427 398 0 0 Idrottslyftet 0-0 0 0 0 0 Utb, B/U, mångfald 4 280 000-5 580 000 5 053 750-5 474 529 3 150 000-3 905 000 Landslag 960 000-9 873 600 990 000-10 374 734 1 390 000-10 700 000 VM 2014 0 0 0-951 691 21 050 000-20 100 000 SEI 400 000-800 000 286 000-651 701 413 000-732 000 Finans in/ut 150 000-150 000 57 389-124 089 75 000-120 000 TOTALT 81 188 000-81 188 000 78 585 151-77 313 916 93 119 000-93 119 000 På nästa sida presenteras de 13 rubriker som den ekonomiska presentationen bygger på. Siffrorna är avrundade. SEK där inget annat anges. 2013/14 respektive 2012/13 års utfall inom parentes. Notera också att det är ett urval av intäkter/kostnader som presenteras. 7

Administration, personal och organisation 40 833 000-35 904 000 39 781 000-32 812 000 41 182 000-34 945 000 Centrala intäkter är: Licenser, a- och lag- 16 700 000, (16 650 000), (16 750 000) Övergångar 2 300 000, (2 300 000), (2 500 000) Bidrag 19 000 000, (17 400 000). (14 650 000) Årsavgifter 950 000, (943 000), (960 000) Internationellt kansli 816 000, (1 264 000), (1 450 000) Kostnader: Personal och kansli - 20 400 000 (-18 800 000), (-19 500 000) Internationellt kansli - 1 900 000, (-2 405 000), (-1 450 000) Förbundsstyrelsen - 1 475 000, (- 1 300 000), (-1 900 000) Valberedning, JN, rev, LG - 570 000 (- 650 000), (- 550 000) Licensförsäkring - 3 500 000 (- 3 000 000), (-3 000 000) Centrala möten - 300 000 (- 478 000), (-400 000) SDF-bidrag - 3 568 000 (- 3 113 000), (-2 598 000) IBIS/IDA - 2 500 000 (- 3 041 000), (- 2 900 000) Internationell samverkan 0-760 000 50 000-419 000 0-830 000 Medlemsavgift till IFF samt anmälningsavgifter till VM-turneringar - 220 000 (-195 420), (- 206 000) Internationella funktionärer, främst domare och observatörer - 150 000 (- 104 000), (- 110000) Stöd till deltagande lag Champions Cup - 310 000 (- 60 000(, (-120 000) Stöd till deltagande lag i Champions Cup är högre 14/15 med anledning av att det spelas i Schweiz. Schweiz står utanför överenskommelsen vilket innebär att de deltagande lagen står alla sina kostnader under 14/15 års upplaga av Champions Cup. Resterande kostnader avser Sveriges internationella åtaganden. PR/kommunikation, f.d. Påverkan/Opinion/idrottspolitik/Information/Webb 0-705 000 0-637 000 40 000-1 257 000 En satsning görs på kommunikation. Förutom de traditionella åtagandena som att Svensk innebandys påverkan och opinion i media och idrottspolitik och mätning av medienärvaro är planen att öka vår kommunikation gentemot alla berörda delar av våra intressenter. Samordning sker med marknadsområdet. Områdena Påverkan/Opinion/Idrottspolitik och Information/Webb har slagit ihop till ett område som numera heter PR/Kommunikation. 8

Webbutik, f.d. Information/webb/webbutik 2 100 000-1 755 000 1 853 000-1 285 000 1 750 000-1 150 000 Webbutiken ska fortsätta att utvecklas och generera ett överskott. Webbutiken 1 750 000 (1 853 000), (2 665 000) - 1 150 000 (- 1 285 000), (- 1 839 000) Arrangemang i Sverige 7 173 000-4 925 000 7 910 000-6 964 000 6 882 000-4 800 000 Newbody Cup för 13 åringar har tagits bort. Bättre ekonomiska avtal med arrangörer av ungdomsturneringar. Avtal angående SM-finalerna är i skrivande stund inte klart. SM-finalerna 5 000 000 (5 999 000), (5 167 000) - 3 000 000 (- 4 370 000), (- 3 700 000) Ungdomsturneringar 1 578 000 (1 625 000), (1 500 000) - 788 000 (-1 101 000), (- 1 400 000) Tävling/domare 6 652 000-5 030 000 6 820 000-4 343 000 6 852 000-4 875 000 Anmälningsavgifter SSL 1 540 000 Domarnas resekostnader - 1 120 000 Anmälningsavgifter övriga förbundsserier 5 112 000 Reseutjämningspott (6 000 SEK/lag) - 864 000 Domarnas resekostnader - 1 800 000 Övriga förbundsserierelaterade kostnader - 280 000 Övriga tävlings- och domarrelaterad verksamhet - 875 000 (- 645 000), (-1 250 000) Domarutbildningsprojektet och damdomarprojektet ligger på is ytterligare ett år. Nytt domarreglemente som ökar kostnaderna för restidsersättning. Elitutveckling 980 000-950 000 990 000-550 000 0-350 000 Svensk Innebandys elitutveckling med bl a den årliga VM-analysen, det regionala elitstödsprojektet och övrigt stöd/service till framförallt elitföreningar så som förvaltningsrådet och säkerhetsarbete. Landslagsstöd och elitidrottsstöd har slagits ihop till landslagsstöd och redovisas under landslag. 9

FoU, SIU, Distrikt och föreningar 1 793 000-2 143 000 1 829 000-1 632 000 0-350 000 Forskning och utveckling sker genom samarbetet med Umeå kommun/umeå Universitet där svensk innebandy har en 50%-tjänst till förfogande. Fortsatt arbete med ett webbverktyg för Svensk Innebandys Utvecklingsmodell som kommer att slutföras under året. Medel används från 13/14. Marknad 14 650 000-11 600 000 12 475 000-10 237 000 10 335 000-8 935 000 Endast säkrade samarbetsavtal är budgeterade. Intäkter från samarbetspartners 10 835 000 (11 838 000), (13 900 000) Ersättning till SSL-lagen avseende rättigheter vid matcher, särskild tv-ersättning och användning av landslagsspelare beräknas uppgå till - 4 285 000 (- 4 315 000), (- 4 285 000). TV- och webb uppgår till - 3 475 000 (- 3 336 000), (- 3 500 000). Övrigt är kostnader för aktivering och annan marknadsrelaterad verksamhet. 40x20, kommunsamarbete 1 215 000-1 267 000 50 000-427 000 0 0 40x20-projektet är avslutat. Utbildning, barn/ungdom och mångfald 4 280 000-5 580 000 5 053 000-5 474 000 3 150 000-3 905 000 Alla svensk innebandys centrala utbildningar för domare och tränare samt konvent. Liknande verksamhet 14/15 som för 13/14. RIG- och NIU-verksamheten och Föreningsutveckling samt 14/15 års verksamhet inom områdena barn/ungdom, mångfald, likabehandling och fler utövare. 10

Landslag Budget 13/1 Utfall 134430 Budget 14/15 960 000-10 023 600 990 000-10 374 000 1 390 000-10 700 000 Riktat stöd, elitidrottsstöd och landslagsstöd har slagit samman och heter numera landslagsstöd. Detta redovisas under landslag. Totalt sett har vi fått ett minskat bidrag med 500 000 SEK. Landslagsstöd 1 390 000 (990 000), (440 000) Herrlandslaget, VM-år 14/15-3 200 000 (- 1 431 000), (- 3 600 000) Damlandslaget, VM-år 13/14-1 650 000 (- 3 290 000), (- 2 084 000) U19-herrlandslaget, VM-år 13/14-930 000 (- 1 517 000), (-680 000) U19-damlandslaget, VM-år 14/15-1 430 000 (-1 000 000), (-1 020 000) Student-VM -550 000 Arvoden landslagsledning - 2 700 000 (- 2 671 000), (- 2 200 000) VM 2014 0 0 0-951 000 21 050 000-20 100 000 VM2014 resultatförs i sin helhet 14/15. Även om det finns ett ekonomiskt vinstmål är budgeten +/- noll. Lönekostnader har resultatförts 13/14. 11

12