Pilotlän för grön utveckling

Pilotlän för grön utveckling Rekommendationer till regering och nationella myndigheter från Skåne, Dalarna och Norrbotten

Innehåll PILOTLÄN FÖR GRÖN UTVECKLING... 3 REKOMMENDATIONER, SLUTSATSER OCH FÖRSLAG... 3 REKOMMENDATIONER TILL REGERING OCH NATIONELLA MYNDIGHETER... 4 BESLUTA OM SEKTORSNEDBRUTNA ETAPPMÅL FRAM TILL 2050... 4 SAMORDNA NATIONELLA MYNDIGHETERS ARBETE BÄTTRE... 4 STÄRK ENERGIEFFEKTIVISERINGSRÅDETS ROLL... 4 NATIONELLA STUPRÖR BEHÖVER REGIONALA HÄNGRÄNNOR... 5 GE LÄNSSTYRELSERNA ÖKAT STÖD... 5 KOPPLA IHOP TILLVÄXT MED ENERGI OCH KLIMAT... 6 UTVECKLA TILLÄMPNINGEN AV ENSKILDA STYRMEDEL OCH KOMBINERA ANVÄNDNINGEN AV OLIKA STYRMEDEL... 7 UNDERLÄTTA HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING... 7 STIMULERA UTVINNING AV FÖRNYBAR ENERGI... 7 STÄLL OM TILL HÅLLBARA TRANSPORTER... 8 VÄSSA STYRMEDLEN FÖR ENERGIEFFEKTIVARE BYGGNADER... 9 VÄSSA STYRMEDLEN FÖR ETT ENERGIEFFEKTIVARE NÄRINGSLIV... 9 TA ETT BRETT GREPP OM ENERGI- OCH KLIMATSMART KONSUMTION... 10 ANVÄND OFFENTLIG UPPHANDLING SOM VERKTYG FÖR ENERGIOMSTÄLLNINGEN... 11 SAMVERKA INOM KÖPENHAMNSREGIONEN... 11 REKOMMENDATIONER TILL LÄNSSTYRELSERNA... 11 REKOMMENDATIONER TILL REGIONALA OCH LOKALA AKTÖRER... 11

Pilotlän för grön utveckling REKOMMENDATIONER, SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Länsstyrelserna har som statens företrädare på regional nivå en nyckelroll i att samordna och leda det regionala arbetet för att genomföra den nationella energi- och klimatpolitiken. Regeringen utsåg i augusti 2010 Dalarna, Skåne och Norrbotten till Pilotlän för grön utveckling, och länsstyrelserna i respektive län till huvudmän för uppdraget. Pilotlänsuppdraget avsåg perioden 1 september 2010 till 30 juni 2013. Uppdraget föranleddes av en utvärdering av det regionala klimat- och energiarbetet, som visat sig variera i ambition, förankring, kvalitet och förverkligande. I regeringsbeslutet angavs fem (för Skåne sex) deluppdrag. Samtidigt fick Energimyndigheten, Boverket, Tillväxtverket, Trafikverket, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att bistå pilotlänen med kompetens och underlätta erfarenhetsåterföring. I detta PM sammanfattar länsstyrelserna i Skåne, Dalarna och Norrbotten ett urval av sina slutsatser och rekommendationer till regering och nationella myndigheter. För varje rekommendation lämnas förslag på åtgärder. Sist sammanfattas kort de rekommendationer som Pilotlänen lämnat till regionala och lokala aktörer samt till länsstyrelserna. Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen Norrbotten

Rekommendationer till regering och nationella myndigheter Besluta om sektorsnedbrutna etappmål fram till 2050 Dagens investeringar i transportsnål samhällsplanering, järnväg, fjärrvärme, energieffektiva byggnader, F&U och utbildning avgör om vi klarar målen till 2050 på ett kostnadseffektivt sätt. Tillväxtarbetet är en viktig drivkraft för energiomställning och brist på tydliga och långsiktiga styrmedel leder till osäkerhet kring investeringar. Den regionala och kommunala nivån behöver mål att styra mot och för att skapa engagemang, t ex har målet om 50 % energieffektivisering i byggnader varit en stark drivkraft för att samla aktörer och arbeta engagerat med energifrågan i fastighetssektorn. Kommunerna planerar för ca 100 TWh vindkraft, Energimyndigheten föreslår riksintressen på ca 60 TWh, nationella mål och elcertifikatsystemet ger en faktisk utbyggnad på drygt 10 TWh. Nationella mål behövs för att dimensionera planeringen rätt. Besluta om sektorsvisa etappmål för 2020, 2030 och 2050, bl a för byggnader och vindkraft. Koppla tydliga styrmedel till målen och arbeta sektorsvis. Prioritera investeringar i infrastruktur och samhällsbyggande - för att klara målen 2050. Utveckla styrmedel för att minska maxbelastningen och därmed utbyggnadsbehovet av kostandskrävande infrastruktur som vägar, elnät, fjärrvärmenät etc. Samordna nationella myndigheters arbete bättre Sveriges energi- och klimatpolitik genomförs inte samordnat. Det finns brister i kunskap och insikt om övriga myndigheters ansvar och uppdrag. Nationella myndigheter kommunicerar sina frågor i kontaktytor liknade stuprör mot den regionala och kommunala nivån, vilket bland annat pilotlänen uppmärksammat i arbetet med Uthållig kommun, Färdplan 2050, Energieffektiviseringsdirektivet, miljötillsyn, miljöprövning. Tydliggör behov av ökad samverkan i instruktioner och regleringsbrev, inte minst att förtydliga att Energimyndigheten och Naturvårdsverket har ett gemensamt ansvar och uppdrag i arbetet för Sveriges samordnade energi- och klimatpolitik. Uppdrag som berör flera myndigheter ska genomföras i samarbete (istället för i samråd eller efter samråd ). Samordna nationell vägledning till regional och kommunal nivå för samstämmiga signaler. Stärk Energieffektiviseringsrådets roll Det finns behov av bättre samarbete mellan ansvariga nationella myndigheter och regional nivå för att ge regional och kommunal nivå samstämmiga signaler, vägledning, arbetsmetoder och verktyg. Energieffektiviseringsrådet är det enda forum där berörda energiomställningsmyndigheter träffas regelbundet.

Ge Energieffektiviseringsrådet en starkare och mer operativ roll som en samlad nationell beredning för energi- och klimatfrågor liknande Miljömålsberedningen med en operativ roll i revideringen av Sveriges energi- och klimatpolitik. Placera kanslifunktionen hos Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Ge rådet i uppdrag att gemensamt analysera roller, ansvar och samverkan samt utarbeta en gemensam handlingsplan i syfte att stärka samarbetet. Nationella stuprör behöver regionala hängrännor Länsstyrelserna har en unik roll att på regional nivå agera hängränna för ett tvärsektoriellt arbete där alla sakområden beaktas. Den regionala nivåns erfarenheter behöver återföras till den nationella nivån. Nationella myndigheter bör använda sig mer av länsstyrelsernas kompetens, erfarenhet, bedömningar och kontaktvägar. : Inför direkta och regelbundna möten mellan länsstyrelserna och departement. Engagera länsstyrelserna i arbetet med att utreda nya/reviderade styrmedel och insatser, ej enbart som remissinstans. Involvera länsstyrelserna i utformning och genomförandet av vägledning till regional och kommunal nivå. Ge Länsstyrelserna ökat stöd Länsstyrelserna behöver ökat stöd och resurser för att klara sitt viktiga uppdrag. Tillför mer resurser till Länsstyrelserna, enskilt och tillsammans för koordinering.

Många planeringsunderlag och statistik går inte att få med regional upplösning. Stöd regionalt/kommunalt mål- och åtgärdsarbete genom att ställa krav på att nationella analyser, prognoser och statistik mm får regional upplösning när så är möjligt/skäligt. Lös sekretessfrågorna så att befintlig sektorsnedbruten energistatistik på SCB blir tillgänglig för kommunal och regional nivå. Tillhandahåll statistik för regionala energisystemanalyser Koppla ihop tillväxt med energi och klimat Det behövs fler verktyg och modeller för att brygga över olika utvecklingsperspektiv. Det råder viss begreppsförvirring. En vision behövs om en långsiktigt hållbar utveckling ur alla aspekter. Peka ut den politiska visionen! Utveckla modeller för den regionala nivån om hur miljödriven tillväxt kan stödjas. Enas om definitioner av begrepp såsom grön utveckling, grön tillväxt etc. Klargör hur de tre dimensionerna av hållbar utveckling hänger ihop (kommunicera social hållbarhet som målet, ekonomisk hållbarhet som medlet och miljömässig hållbarhet som gränssättande) Använd Landstinget Dalarnas metod om Sju landmärken för hållbar utveckling som nationell metod. Energifrågorna blir allt mer en prioriterad fråga för regional tillväxt. Utveckla arbetsformer och ge uppdrag som kopplar ihop departement/nationella myndigheter med ansvar för miljö/energi med ansvariga för tillväxt. Inför krav på att tillväxt och utvecklingsfrågor ingår i klimat- och energistrategier, t ex genom sysselsättningsmål och åtgärder för näringslivsutveckling. Inför krav på att klimat- och energifrågor inkluderas i tillväxt- och utvecklingsstrategier. Näringslivstjänstemän på kommunal och regional nivå efterfrågar kunskap och verktyg om hur de kan arbeta med miljödriven tillväxt. Uppdra till Tillväxtverket att i samarbete med övriga nationella myndigheter genomföra utlovad utbildning snarast! Energiomställningen måste drivas som ett tvärsektoriellt arbete och finnas med utifrån många aspekter, inte minst i kommande programperiod. Prioritera energiomställningen vid programmeringen för nya strukturfonder och landsbygdsprogram, både som en förutsättning för näringslivsutveckling, ett horisontellt miljömål, ett område för att stärka företagens konkurrenskraft samt som ett möjligt tillväxtområde.

Utveckla tillämpningen av enskilda styrmedel och kombinera användningen av olika styrmedel Arbetssätt/verktyg behöver utvecklas för att befintliga styrmedel ska användas bättre. Styrmedel på olika nivåer samverkar inte på bästa sätt delvis pga. att det saknas samsyn mellan olika myndigheter och samhällsnivåer om olika styrmedels berättigande och effekter. Dagens styrmedel är otillräckliga för att Sverige ska nå beslutade klimat- och energimål. De ekonomiska styrmedlen ger inte tillräckliga incitament för åtgärder och de reglerande styrmedlen träffar endast vissa sektorer. Samordna nationella myndigheters arbete och ge energieffektiviseringsrådet en starkare och mer operativ roll (se ovan). till nya styrmedel ska innehålla en konsekvensanalys av alternativa styrmedel för att nå samma effekt. Underlätta hållbar samhällsplanering Samhällsplaneringen behöver förbättras för att nå klimat- och energimål. Behov av mellankommunal planering och regional översiktsplanering. Skärp kraven på kommunala översiktsplaner. Ta fram verktyg för att underlätta kommunernas planering och beräkning av effekter av olika förslag. Boverket, Trafikverket och Länsstyrelserna utvecklar i samarbete vägledning och tillsyn i transportsnål samhällsplanering. Inför energi och klimatpåverkan som överprövningsgrund enligt 11 kap PBL. Stimulera utvinning av förnybar energi biogas Potentialerna för biogasproduktion goda, men ekonomiskt stöd behövs för att få lönsamhet. Inför ett långsiktigt och förutsägbart produktionsstöd till biogas vindkraft 6,1 TWh vindkraftverk med tillstånd utanför Skånes kust uppförs inte p g a höga anslutningskostnader. Nätinvesteringar bekostas av staten i Storbritannien och Danmark. Ställ krav på mellankommunal/-regional planering av vindkraft Stöd utbyggnaden av regionala elnät i de län där detta är en flaskhals

biomassa Ökad användning av bioenergi kräver tydlig styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser och ökad energieffektivitet i samhället. Skärp styrmedlen vad gäller effektivisering av energianvändningen för att minska risken för rekyleffekter. För att åstadkomma tillväxt genom en effektiv användning av förnybara resurser krävs en ökad kompetens om hur de ska tas till vara. Stöd teknikutveckling och kompetensuppbyggnad som gör förnybar energi tillgänglig till konkurrensmässigt pris. Skapa förutsättningar för investeringar genom långsiktiga spelregler, samordning mellan lagar som styr skogsbruket, incitament för att ta tillvara klenvirke och förbättrad infrastruktur för virkestransporter. Idag utvecklas en rad nya bioraffinaderiprodukter och metoder att förädla dessa, men både produkter och metoder är svåra att kommersialisera med dagens priser på fossil råvara. Skapa styrmedel som främjar användandet av bioraffinaderiprodukter för substitution av oljebaserade produkter. Ställ om till hållbara transporter Otillräcklig transportplanering i företag, organisationer och regioner. Ensidig fokus på infrastruktur istället för logistik. Bredda miljöbalken så att transporter till och från verksamheter omfattas av lagstiftningens regler för miljöprövning/tillsyn, vilket medför att verksamheter behöver ha kunskap om sina transporters miljöbelastning, en aktuell plan med möjliga åtgärder samt fortlöpande vidta skäliga åtgärder för bättre energihushållning. Inför krav på bättre logistik och samordning i hela transportkedjan Länstransportplanering ska styra mot klimat- och energimål. Transporters energianvändning måste minskas om vi ska nå målen för 2020 Inför Bonus-Malus system för personbilar, tunga fordon och entreprenadmaskiner. Utveckla styrmedel som gynnar biobränsle samt ellösningar för transporter

Vässa styrmedlen för energieffektivare byggnader På regional nivå har normer för energieffektivt byggande etablerats som ligger 30 % under Boverkets byggregler eftersom den nivån är mest lönsam! Det behövs vässade styrmedel för energihushållning i befintliga byggnader om vi ska klara målen till 2050. Skärp Boverkets regler för energiprestanda vid ny- och ombyggnad. Likställ kraven för fritidshus, åtminstone i fjällområdet. Stärk kraven för energihushållning i offentliga byggnader. Använd energideklarationerna som underlag för ekonomiska styrmedel i form av fastighetsskatt/investeringsstöd, typ Bonus Malus. Se över regelverket så att energiåtgärder inte utlöser ytterligare krav på åtgärder. Det finns flera oklarheter och brister i lagstiftningen om byggtillsyn, t ex kunskapsbrist om hur energiberäkningar ska bedömas, osäkerhet om uppföljningen när bygget är klart, riktlinjer för hur agera om energianvändningen överstiger angivna nivåer Ta fram standard för beräkningsprogram av energiprestanda Ta fram vägledning för uppföljning och korrigerande åtgärder när bygget är klart Kompetenshöjning av byggbranschen och myndigheter i byggprocessen. Vässa styrmedlen för ett energieffektivare näringsliv Det finns begränsande möjligheter för den regionala nivån att arbeta med industrin inom ETS. Den regionala och kommunala nivån förfogar över många styrmedel för verksamheter utanför ETS, men de viktigaste är nationella. Styrmedlen behöver utvecklas och kompletteras. Utveckla tillgängliga styrmedel från nationell nivå, inte minst olika typer av incitament (eller gör regionala piloter som kan spridas nationellt). Ex på incitament som kan utvecklas: Ökad efterfrågan på produkter med god energiprestanda (vilket kräver vägledning och LCC-stöd), lyfta fram energimärkning, upprätta energiklassificeringar, rankingar, visa upp goda exempel, ökad kunskap hos konsumenter och inköpare. SME-företag har kommit olika långt, upplever olika hinder och har olika förutsättningar. Utveckla, komplettera och tillämpa en bred mångfald av flexibla styrmedel för att passa olika verksamheter. Branschvisa satsningar är rationellare och mer träffsäkra. Utveckla, komplettera och tillämpa en bred mångfald av flexibla styrmedel för att passa olika verksamheter.

Utarbeta ett nationellt program för branschvis energieffektivisering med branschvisa överenskommelser. Piloter kan göras i hela landet, men spridas nationellt med bl a det nationella programmet för regionalfonden. Fasa ut informativa styrmedel och stärk kontrollerande/tvingande för eftersläntare. Information och rådgivning Incitament Villkor, krav Kontroll Miljöprövning och miljötillsyn är de enda styrmedel som kan säkerställa att skäliga åtgärder genomförs. Tillsynsmyndigheterna har stor erfarenhet av tillsyn, men inte av energi. Ta fram en nationell vägledning för energitillsyn. Energiprestandan för produkter behöver öka Verka för att ekodesigndirektivet skärps/breddas till fler varor och tjänster Det är svårt för den som gör en investering att beräkna livscykelkostnader. Utveckla stöd som förenklar beräkningar av livscykelperspektiv och gör nationella LCC-kalkyler tillgängliga på regional och lokal nivå. Många teknisk sett enkla energibesparingar är inte tillräckligt lönsamma att genomföra. Inför någon form av ekonomiska bidrag för att göra denna stora mängd möjliga åtgärder ekonomiskt lönsamma. Många aktörer arbetar med energieffektivisering utifrån olika uppdrag. Hitta sätt att samordna energitillsyn, energirådgivning och stödjande energiprojekt. Energikonsulter är en nyckelkompetens, men branschen arbetar ej på ett standardiserat sätt. Standardisera arbetet med energikartläggningar och säkra kompetensen hos konsulter. Ta ett brett grepp om energi- och klimatsmart konsumtion Att inräkna konsumtionens klimatpåverkan ger en mer sann bild av vår klimatpåverkan. Informationsinsatser har låg verkningsgrad, svårt att nå ut från den regionala nivån. Insatser i handelssektorn behövs, liksom ekonomiska styrmedel. Genomför nationella och regionala breda rådslag för en Strategisk agenda för hållbar konsumtion Inled branschvisa överenskommelser med handeln (information, val av sortiment, förpackning, distribution, återvinning)

Använd offentlig upphandling som verktyg för energiomställningen Offentlig upphandling ett viktigt verktyg Kommuner och regioner är stora konsumenter av t ex biogas, naturgas, elektricitet, värme och drivmedel. Det råder kunskapsbrist om LOU. Initiera regionala kunskapscenter för kontinuerligt utbyte av kunskap och erfarenhet. Utveckla energikriterier för upphandling. Utveckla metoder för bättre uppföljning av kvalitén i levererade varor och tjänster. Utveckla det statliga upphandlingsstödet. Samverka inom Köpenhamnsregionen Öresunds betydelse som en klimat- och cleantechregion ökar. Fyra femtedelar av Öresundsregionens arbetstillfällen vid low carbon företag finns på den danska sidan. Med ambitionen en fossilbränslefri Öresundsregion bedöms antalet jobb i low carbon sektorn kunna fördubblas till år 2020. Ganska omfattande samarbete över Öresund, men inte helt lätt att genomföra. Se över gränshinder Lär av danskarna! Rekommendationer till Länsstyrelserna Etablera gemensamma normer för energi- och klimatfrågor i länsstyrelsens styrmedel, beslut och insatser. Stöd kommunernas energiomställningsarbete och bidra till att normera arbetssätt och bedömningar så att de blir likartade i kommunerna. Ta initiativ till sektorsamverkan Stärk länsstyrelsernas nationella energi- och klimatsamverkan LEKS. Rekommendationer till regionala och lokala aktörer Visa kommunalt ledarskap Etablera och stöd långsiktiga partnerskap och samverkansforum inom klimat- och energiområdet. Arbeta sektorsvis men också tvärsektoriellt för att minska risken för suboptimering. Öka samordningen av projekt och aktiviteter så att resurser kan användas på ett effektivare sätt. Utveckla kommunikativa styrmedel

Norrbotten Dalarna Skåne Läs mer om pilotlänens arbete och resultat i Skåne, Dalarna och Norrbottens slutrapporter. De finns att ladda ner på www.lansstyrelsen.se/energi