Pilotlän för grön utveckling

Transkript

1 Pilotlän för grön utveckling Skåne, Dalarna och Norrbottens gemensamma slutsatser och rekommendationer

2 Uppdraget Länsstyrelserna har som statens företrädare på regional nivå en nyckelroll i att samordna och leda det regionala arbetet för att genomföra den nationella energi- och klimatpolitiken. Regeringen utsåg i augusti 2010 Dalarna, Skåne och Norrbotten till Pilotlän för grön utveckling, och länsstyrelserna i respektive län till huvudmän för uppdraget. Pilotlänsuppdraget avsåg perioden 1 september 2010 till 30 juni Uppdraget föranleddes av en utvärdering av det regionala klimatoch energiarbetet, som visat sig variera i ambition, förankring, kvalitet och förverkligande. I regeringsbeslutet angavs fem (för Skåne sex) deluppdrag. Samtidigt fick Energimyndigheten, Boverket, Tillväxtverket, Trafikverket, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att bistå pilotlänen med kompetens och underlätta erfarenhetsåterföring. I denna folder sammanfattar länsstyrelserna i Skåne, Dalarna och Norrbotten ett urval av sina gemensamma slutsatser och rekommendationer till nationell nivå och till länsstyrelserna. 2

3 Genomförande De tre pilotlänen har i var sin slutrapport redovisat genomförda aktiviteter, slutsatser och rekommendationer för det fortsatta arbetet. Allt material nås via en webbportal som pilotlänen gemensamt har tagit fram inom uppdraget. Konsultbolaget Pacta Guideline AB har utvärderat pilotlänens arbete avseende resultat och effekter. Deras rapport, Best Praxis för grön utveckling, finns tillgänglig på den gemensamma webbportalen. Pilotlänen har samordnat gemensamma insatser och dialog med departement och nationella myndigheter. Ordförandeskapet bland pilotlänen har roterat. Pilotlänen har valt att genomföra uppdraget på olika sätt vilket lett till stor spridning i de aktiviteter som genomförts. Länsstyrelsen Skåne har utvecklat och kommunicerat tio nya arbetsmetoder och verktyg som fokuserar på ökad produktion och användning av biogas; samhällsplanering för högre andel kollektivtrafik; sammanställning av länets flöden av olika energislag samt energieffektivisering i företag genom vidareutbildning av inspektörer och energirådgivare. Länsstyrelsen Skåne har genomfört elva aktiviteter för att samverka med lokala och regionala, även Öresundsregionala, aktörer. Ett sydlänsnätverk för de nio sydligaste länen har etablerats där utbyte om strategiskt klimat- och energiarbete fortlöper. Länsstyrelsen Dalarna har genomfört uppdraget inom den regionala energisamverkan Energiintelligent Dalarna. Nya verktyg/metoder har tagits fram inom 22 olika områden, däribland; en ny utvecklad klimat- och energistrategi med sysselsättningseffekter och konsumtionens klimatpåverkan, handbok för potentialberäkningar av förnybar energi, energisystemanalyser, miljö- och byggtillsyn samt energiuppföljning för kommuner. Projekt har genomförts för att stödja näringslivets och byggsektorns energiomställning. Miljödriven tillväxt har stimulerats. 15 lokala förebilder har utnämnts till Dalapiloter för grön utveckling. Länsstyrelsen Norrbotten har arbetat för att skapa en tydlig gemensam bild av utgångsläget och målet, visat på möjligheter till regional tillväxt samt förtydligat vikten av samverkan och förankring av aktiviteter och åtgärder brett i samhället. Norrbotten har testat metoder och verktyg, analyserat styrmedel och spridit erfarenheter och information vid seminarier och träffar. Det regionala partnerskapet i länet har fungerat som beslutsorgan för strategier och åtgärdsprogram. En regionalt förankrad styrgrupp, klimat- och energisamordnarna samt en länsstyrelseintern styrgrupp, har genomfört arbetet. 3

4 Slutsatser från deluppdragen Utveckla och analysera olika arbetsmetoder och verktyg som stimulerar en minskad klimatpåverkan och energiomställning regionalt och samtidigt bidrar till att främja en grön utveckling. Utifrån dessa erfarenheter ta fram en vägledning till stöd för övriga län. Pilotlänen har inom ramen för uppdraget utvecklat ett flertal arbetsmetoder och verktyg. Dessa har kommunicerats till olika aktörer och behöver fortlöpande utvecklas och tillämpas för att bidra till att klimat- och energimålen uppnås. Att ta fram arbetsmetoder och verktyg som flera län kan använda sig av är både kostnadseffektivt och kvalitetshöjande. Arbetssätt och tillämpning blir enhetligt vilket förenklar den interna och externa kommunikationen. Den webbaserade vägledning som pilotlänen tagit fram fyller en viktig funktion för att kommunicera och dela goda exempel, verktyg och arbetsmetoder. Energi- och klimataspekter behöver arbetas in i länsstyrelsens breda verksamhet såsom i landsbygds- och näringslivsutveckling, miljöskydd, fysisk planering och internt miljöledningsarbete. Verktygen hjälper till att sålla fram och prioritera effektiva åtgärder, och visar var dessa bör sättas in. Pilotlänen ser behov av fler verktyg för att brygga över olika utvecklingsperspektiv i arbetet med hållbar utveckling och miljödriven tillväxt. 4

5 Aktivt arbeta för att inspirera, stödja samt sprida vägledning och erfarenheter till andra län i deras arbete med att utveckla arbetet med klimat- och energistrategier och därigenom omställningen till en grön utveckling. Pilotlänen har samarbetat med andra län, bland annat genom att samla länsledningar och kollegor i grannlänen till rundabordsamtal för att gemensamt identifiera styrkor och svagheter i det strategiska klimat- och energiarbetet. Detta har resulterat i fördjupad samverkan mellan länsstyrelserna, bland annat genom länsstyrelsernas nätverk för energisamordnare. Det är viktigt att utveckla samarbetet mellan länsstyrelserna och att arbetsmetoder, verktyg och vägledning framtagna av pilotlänen anpassas till respektive länsstyrelses behov. Samtliga län arbetar med klimat-och energifrågor men förutsättningarna är olika och arbetet har kommit olika långt inom olika områden. En fördel med pilotlänsutnämningen har varit att de utvalda länsstyrelserna fått ett tydligare mandat att ta ledningen i olika projekt och insatser som berör flera länsstyrelser, då det funnits mer resurser avsatta till pilotlänen för genomförandet. Arbetet med detta deluppdrag kommer att fortsätta inom LEKS, Länsstyrelsernas energi- och klimatsamverkan. LEKS bildades våren 2013 för att genom samordning och gemensamma utvecklingsinsatser stödja länsstyrelsernas arbete med att genomföra energiomställningen i länen. LEKS kommer bland annat att förvalta och vidareutveckla de metoder och verktyg samt erfarenheter i övrigt som framkommit i pilotlänsuppdraget. 5

6 Genomföra fördjupade analyser av konsekvenser av nationella styrmedel för minskad klimatpåverkan och energiomställning på regional nivå för att identifiera brister, hinder och möjligheter och behov av justeringar och kompletteringar av dessa. I arbetet med Färdplan 2050, och i ett stort antal yttranden, har Länsstyrelserna gjort omfattande analyser av olika sektorers styrmedel och föreslagit förbättringar. Pilotlänen kan konstatera att dagens styrmedel är otillräckliga för att Sverige ska nå beslutade klimat- och energimål. De ekonomiska styrmedlen ger inte tillräckliga incitament för åtgärder och de reglerande styrmedlen träffar endast vissa sektorer. En slutsats är att styrmedel på olika nivåer inte samverkar på bästa sätt och det brister i kunskapen kring detta. Vissa direktiv står till och med i konflikt med varandra. Det saknas samsyn mellan nationella myndigheter och samhällsnivåer om olika styrmedels berättigande och effekter. Tillväxtarbetet är en viktig drivkraft för energiomställningen och brist på tydliga och långsiktiga styrmedel leder till osäkerhet kring nyinvesteringar och utveckling. 6

7 Vara regional kontaktyta och dialogpart för regeringen och nationella myndigheter under arbetets gång för att påvisa hinder och föreslå prioriteringar och förbättringsmöjligheter ur ett regionalt perspektiv beträffande nationella insatser och åtgärder för klimat- och energiutmaningarna och för hur de kan främja en grön utveckling. Pilotlänen har regelbundet under uppdragets gång träffat Miljö- och Näringsdepartementet för att diskutera uppdragets genomförande. Erfarenheter har även förmedlats genom medverkan vid Energiutblick och andra seminarier. Energieffektiviseringsrådet är det enda forum där närmast berörda energiomställningsmyndigheter träffas regelbundet. Pilotlänen ser ett behov av bättre samarbete mellan ansvariga nationella myndigheter och regional nivå för att ge regional och kommunal nivå samstämmiga signaler, vägledning, arbetsmetoder och verktyg. Idag kommunicerar nationella myndigheter sina frågor i kontaktytor liknade stuprör mot den regionala och kommunala nivån. Länsstyrelserna har en unik roll att på regional nivå agera hängränna för ett tvärsektoriellt arbete där alla sakområden beaktas. 7

8 Utgöra en sammanhållande länk mellan olika regionala och lokala aktörer inom näringsliv, offentlig sektor och ideella organisationer för att fånga upp och stödja idéer som kan ingå i pilotlänssatsningen. Pilotlänen har haft ett nära samarbete med regionala och lokala aktörer. Nya samverkansplattformar har skapats, och befintliga har stärkts. Förebilder, erfarenheter och goda exempel har spridits via bland att seminarier och mässor. Uppdraget har visat att det finns ett stort behov av att regionala aktörer etablerar och stödjer långsiktiga partnerskap och samverkansforum inom klimat- och energiområdet. Ibland bör Länsstyrelsen fungera som katalysator snarare än som ledare. Målet är att samverkansforumen ska stå på egna ben, en utmaning som kräver tid och tålamod. En framgångsfaktor har varit att inleda arbetet sektorsvis, för att sedan arbeta tvärsektoriellt. Arbetsmetoder och verktyg kan skräddarsys när insatserna bedrivs genom branschvis samverkan och ett processinriktat arbete har gett goda resultat. Ett brett perspektiv på frågorna har gjort det lättare att knyta en mångfald av organisationer till arbetet och det är en styrka att kunna argumentera utifrån olika sektorers behov och intressen. En slutsats är att samverkansplattformar bidrar till en ökad samordning av hur utvecklingsmedel och insatser styrs och prioriteras vilket gör att resurserna kan användas på ett effektivare sätt. 8

9 Samverka med Köpenhamnsregionen inom områdena bebyggelse, energisystem och transporter i syfte att skapa nya jobb och ökad konkurrenskraft för Öresundsregionen. Gäller endast Skåne. Länsstyrelsen Skåne har samverkat med Köpenhamnsregionen via främst tre initiativ; GreenTech Visits, en resebyrå för att öka Öresundsregionens export av miljöteknikslösningar; framtagandet av en Öresundsgemensam strategi för stärkt samarbete inom klimat och cleantech; samt som projektpart i EU-projektet Clean Baltic Shipping. Det är skillnad mellan Danmark och Sverige. Pilotlän Skåne kan konstatera att förutsättningarna för miljöteknikföretag och forskning inom klimat- och energiområdet är bättre på andra sidan sundet. I regionen finns det cirka anställda inom industri och forskning med klimat- och cleantechinriktning, varav 80 procent av dessa arbetar på den danska sidan. Samarbetet inom Öresundsregionen är redan relativt omfattande, framdrivet av kommersiella intressen, formella och informella samarbeten mellan näringsliv, forskningscentra och kommuner. En slutsats är att fortsatt samarbete i Öresundsregionen behövs inom olika områden med anknytning till klimat- och cleantech och att vi på den svenska sidan behöver lära oss mer om det danska framgångsreceptet. 9

10 Rekommendationer till regering, nationella myndigheter och länsstyrelser Pilotlänen har i sina slutrapporter lämnat rekommendationer till regering, nationella myndigheter, länsstyrelser samt andra samhällsaktörer. Här sammanfattas några av de rekommendationer som samtliga pilotlän identifierat. Rekommendationer till regering och nationella myndigheter Besluta om sektorsnedbrutna etappmål, fram till 2050, för att ge tydliga signaler om samhällets långsiktiga energi- och klimatpolitik och färdriktning i åtgärdsarbetet. Samordna nationella myndigheters arbete med att utveckla och genomföra mål och åtgärder samt vägleda länsstyrelser och kommuner för att bland annat: säkerställa samordnade energi- och klimatåtgärder i alla sektorer, integrera tillväxt, resurshushållning och utvecklingsfrågor i energioch klimatarbetet, prioritera investeringar i infrastruktur och samhällsbyggande som behövs för att klara målen till 2050, genomföra insatser i handelssektorn för att stimuleras energi- och klimatsmart konsumtion. Ge Energieffektiviseringsrådet en starkare och mer operativ roll som en samlad nationell beredning för energi- och klimatfrågor. Nationella myndigheter bör använda sig mer av länsstyrelsernas kompetens, erfarenhet, bedömningar och kontaktvägar, till exempel inom arbetet med Uthållig kommun. Vässa de ekonomiska styrmedlen så att incitamenten för att genomföra åtgärder stärks, till exempel genom differentierade styrmedel för att stimulera val av klimatsmarta varor och tjänster. Utveckla tillämpningen av enskilda styrmedel och kombinera användningen av olika styrmedel för att få ökad effekt. 10

11 Rekommendationer till länsstyrelserna Etablera normer för energiomställning och minskade växthusgasutsläpp genom länsstyrelsens alla styrmedel, beslut och insatser. Stärk länsstyrelsernas nationella energi- och klimatsamverkan, LEKS, för att vidareutveckla och förvalta arbetsmetoder och verktyg samt kommunicera goda exempel med alla länsstyrelser. Stöd kommunernas övergripande och åtgärdsinriktade energiomställningsarbete och bidra till att normera arbetssätt och bedömningar så att de blir likartade i kommunerna. Ta initiativ till sektorsamverkan för att skapa former för samordnat klimat- och energiarbete i alla sektorer. 11

12 Skåne Dalarna Norrbotten Läs mer om pilotlänens arbete och resultat i Skåne, Dalarna och Norrbottens slutrapporter. De finns att ladda ner på Foton: Björn Olsson