Landstingsstyrelsens förvaltning

Relevanta dokument
Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Den fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

NLL Kost till inneliggande patienter

Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Problemanalys och åtgärdsförslag vid undernäring eller risk för undernäring Nedan listas de vanligaste problemområdena hos patienter med undernäring.

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR PILTRÄDETS SERVICEHUS 2010

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?


Hela ben hela livet. om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

ANNAS OCH LARS HÄLSA

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Testa dina kunskaper om fall

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Rutiner kring mat, rörelse och hälsa

Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast/fysioterapeut

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Att Irene görs delaktig i momenten i syfte att på sikt återfå sin motivation och rutin gällande mathållningen och kan bereda måltider på egen hand.

Team 4 Team 5 Team 6

Fotkomplikationer vid diabetes. Lars-Göran Sjöström Medicincentrum Endokrinsektionen NUS

Trycksår, undernäring och fallolyckor HUR KAN DU MINSKA RISKEN?

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

Varmt välkomna till SK Ägirs baby- och minisim på Sollidenbadet!

Enheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Utbildning för sjuksköterskor inom kommunal verksamhet

En liten guide till kvinnohälsa

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

Hjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård

Patientsäkerhetsberättelse S:t Annas Demens och äldreboende

Behandlingsskor. Information till brukare

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

Bilaga 1 SVP Fallprevention

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne

Multiglide Glove. Svensk bruksanvisning

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Mat och måltider för äldre

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena

Finns det skriftliga rutiner över hur hantering av klagomål/incidencer ska gå till

Umeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB Antal sidor: 14

Artrosskola på Gotland

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

Hälsa på lika villkor? År 2006

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Patientenkät öppenvård Samtliga enkäter Sjukgymnastik och Arbetsterapi 2010

Vad säger lagen?

Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

opereras för åderbråck

Nu är det jul igen...

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

FALLPREVENTION MALMÖ STAD

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre, barnpsykologi, vårdandets pedagogik och didaktik. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK10 A

Socialförvaltningen informerar. Hemtjänst. Biståndshandläggning och insatser från hemtjänsten

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

Information inför operation höftprotes

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Flödesschema för mat, måltider och nutrition

INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1415. Instruktion: Skriv kodnummer och sidnummer på varje skrivningspapper

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

Lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

Patientsäkerhetsberättelse. År Datum och ansvarig för innehållet

Fall-och fallskadeprevention

Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN

Till dig som ska få en PICC-line

Ansökningsblankett för stimulansmedel till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om de mest sjuka äldre.

Älsklingsmat och spring i benen

Ämne Exempel skattningar Kvalitetsregister BPSD

Mål- och riktlinjer för kostverksamheten i Östhammars kommun

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM

Intervjufrågor - Sjukhus - Ring upp

Information till dig som har opererats för höftfraktur

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Bäckagården.

Egenkontroll. - ditt ansvar som verksamhetsutövare

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Transkript:

Vad är TUFF? En satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. TUFF står för trycksår-, undernäring-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen.

Risk En förutsättning för att man ska kunna förebygga risker i vården är att man kan identifiera dem och se möjligheter att påverka.

TRYCKSÅR Landstingsstyrelsens förvaltning

Definitionen av ett trycksår Ett trycksår är en lokaliserad skada av huden och underliggande vävnad orsakad av tryck eller skjuv, eller en kombination av dessa. Viktigt med tidig identifiering av risk. Vi har direkt ansvar för att trycksår inte ska uppstå.

Hur uppstår ett trycksår? Försämrad möjlighet att ändra läge i kombination med olika sjukdomstillstånd ger försämrad cirkulation i hud och vävnad.

Så här upptäcker vi trycksår Tidig identifiering av patienter som är i risk. Kontrollera huden och leta efter rodnader. Är huden varmare, kallare, hårdare, svampigare? Vad säger patienten? Håll rodnader under uppsikt. Ta hjälp av bedömningsinstrument:

Vi har stora möjligheter att förebygga! Avlastning Använd tryckavlastande madrasser/dynor. Flytta kudde för att förändra belastningen. Lägesförändring Små lägesförändringar ofta. Hjälp de patienter som behöver ändra ställning. Mobilisering Involvera patienten. Kan du få patienten att sitta upp är det bra. Ta med de patienter som orkar på en promenad.

UNDERNÄRING

Undernäring Minst var fjärde patient som skrivs in på sjukhus visar tecken på undernäring. Uppstår ofta pga sjukdom som orsakar dålig aptit och ätsvårigheter. Även sociala faktorer som ensamhet och svårigheter att handla och laga mat kan ha stor betydelse. Näringsbristen skapar ökad känslighet för infektioner och nedsatt läkningsförmåga. Undernäring innebär också minskad muskelkraft och funktionsförmåga, vilket i sin tur ökar risken för fall och trycksår.

Nutritionsbedömning Enkel nutritionsbedömning baseras på frågor om: Viktförändring/ofrivillig viktförlust - största riskfaktorn. Ätsvårigheter Till exempel aptitlöshet, tugg- och sväljsvårigheter eller munhåleproblem. Undervikt BMI under 20 och 22 för patienter äldre än 71 år är en riskfaktor, men behöver inte alla gånger innebära undernäring. MNA, kan användas för patienter som är 65 år och äldre

Nutritionsbedömning Samtliga patienter som skrivs in på vårdavdelning och i hemsjukvård ska nutritionsbedömas av vårdpersonal inom 48 timmar, helst snabbare. Notera att patienten alltid ska vägas och mätas, det vill säga inte bara tillfrågas om vikt och längd. Läs mer om olika verktyg på ww.vardsamordning.se

Vi har stora möjligheter att förebygga! En vårdplan med åtgärder och mål ska utarbetas Välj kost utifrån patientens behov: energi- proteinrik kost, allmän kost, konsistentanpassad eller specialkost. Energi- och näringsrika mellanmål minst tre gånger/dag, näringsdrycker, eneral och/eller parenteral nutrition Individanpassa måltidsmiljö, antal måltider och mattider Måltidsassistans Äthjälpmedel Kontakt med dietist och/eller arbetsterapeut

Vi har stora möjligheter att förebygga! Förbättra sittställning Fysisk aktivitet Hjälp med påminnelse om att äta och dricka Smärtbehandling i samband med måltid Munvård flera gånger per dag Informera patienten om maten och näringens betydelse Läkemedelsavstämning med fokus på undernäringsrisk Kontakt med biståndsbedömmare hjälp med handling och matlagning

FALL Landstingsstyrelsens förvaltning

Definition på fall och fallskada Fall är en händelse då en person oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller ej. Detta innebär att det inte bara är när någon snubblar eller halkar som anses som fall, utan även när någon rullar ur sängen eller glider ner på golvet från en stol. Fallskada är en fysisk konsekvens som uppstår vid ett fall.

Vanliga riskfaktorer för fall Muskelsvaghet Tidigare fall Gång- och balanssvårigheter Användande av hjälpmedel Nedsatt syn Artros Nedsatt ADL Depression Nedsatt kognitiv förmåga Läkemedel Omgivningsfaktorer Undernäring Hjärt- och kärlsjukdom Rädsla att falla Ta hjälp av Bedömningsinstrumentet:

När, var och hur inträffar fall? Fallen sker oftast i den inledande delen av vårdtiden. Två tredjedelar av alla fall inträffar under den tid som patienterna är som aktivast (mellan kl 07-18) och många fall sker utan personalens kännedom. De flesta fallskador i åldergruppen 80 år och äldre sker främst nattetid. De flesta fall sker på patientrummet eller på väg till och från toaletten. 18.00-24.00 19% 16% 24.00-07.00 66% 07.00-18.00

Vi har stora möjligheter att förebygga! Placera patienter med hög fallrisk närmast toaletten Erbjud er att följa patienten till och från toaletten Kontrollera att ring- och larmsignaler fungerar Prioritera signaler från patienter med hög fallrisk Lås sängen och sängbordet, se till att stolar har rätt höjd och armstöd Erbjud dagliga promenader om patientens hälsa tillåter Gå regelbundna snubbelronder Torka upp spill från golv Ta bort sladdar och utstickande stolsben och stativ Gör läkemedelsavstämningar med fokus på fallrisk

Förebyggande Vad är förbättringsbehoven på just vår avdelning? Vilka riskfaktorer är vanligast på vår enhet? 1. Hur mycket riskbedömning har vi gjort? 2. Vilka händelser har skett hur många drabbas/är i riskzonen? 3. Vilka förbättringar har vi planerat? Vad kan vi mäta (t ex leder riskbedömningar till fler åtgärder och färre inträffade fall)? Vad behöver vi för att införa tuffare och bättre förebyggande rutiner? Hur kan vi bättre förbereda patienter när de lämnar oss?