2010-04-14
DIABETES Diabetes är en kronisk sjukdom som gör att sockerhalten i blodet är för hög. Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger full effekt. Insulin bildas i bukspottkörteln och behövs för att transportera blodsockret till kroppens celler. Sockerhalten mäts genom ett blodprov, sockret i plasma = P- Glukos. Normalvärde för P- Glukos är 5-7mmol/l. Orsaker: egen insulinproduktion har helt upphört Diabetes typ 1 egen insulinproduktion är otillräcklig Diabetes typ 2 egen insulinproduktion är otillräcklig, i kombination med minskad känslighet för insulin insulinresistens Diabetes typ 2 Typ 1 = brist på insulin Typ 1 diabetes, börjar oftast under barn- och ungdomsåren och beror på att antikroppar förstör cellerna som tillverkar insulin. Finns med hela livet. Behandling är alltid insulin. Typ 2 = minskad insulinproduktion och/eller minskad insulinkänslighet Typ 2 diabetes, som oftast bryter ut i vuxen ålder och orsakas av att man inte har förmåga att producera tillräckligt med insulin. Insulinresistens betyder att kroppens känslighet för insulin är nedsatt så att det tillgängliga insulinet inte kan tas upp av vävnaderna. Bukspottkörtelns produktion av insulin är normal eller förhöjd men däremot har insulinet minskad effekt på vävnaderna i kroppen, och blodsockerhalten förblir därför hög. Orsaken är att cellernas insulinreceptorer av okända anledningar inte längre svarar på insulin, och därför tar inte cellerna upp glukos från blodet. Behandling är kost, motion, tabletter och/eller insulin. När blodsockret inte kan hållas på normalnivå med kost och motion är det dags att börja med tabletter på typ 2-patienter. Preparat som stimulerar insulin frisättningen (mot P- Glukosstegring efter måltid) kan ge hypoglykemi (lågt blodsocker). Preparat som ökar insulinkänsligheten (mot generellt höga P- Glukosvärden och höga fastevärden) ger mindre risk för hypoglykemi. 2013-03-31 2
Klassiska symtom vid diabetes stora urinmängder - sockret i blodet drar med sig vatten ut i urinen törst - vätskeförlust pga. ökade urinmängder extrem trötthet - rubbad ämnesomsättning, sockret kan inte utnyttjas till energi avmagring/viktminskning - fettdepåerna töms, stora glukosmängder förloras via urinen underlivsklåda - bakterier och svampar trivs i den sockerhaltiga urinen torrhet i hud och slemhinnor upprepade urinvägsinfektioner. dimsyn stickande känsla eller känselbortfall i händer och fötter Riskfaktorer Ärftlighet: Vissa människor har ett medfött anlag för att utveckla insulinresistens. Brist på fysisk aktivitet och felaktig kost som kan resultera i övervikt (OBS Bukfetma) Dessa är de två i särklass viktigaste faktorerna. Stress Rökning Högt blodtryck Högt kolesterolvärde Mål för behandling av diabetes typ 1 och typ 2 Undvika för lågt eller högt blodsocker god livskvalitet minska risken för sena komplikationer Komplikationer Ett högt socker skadar de minsta blodkärlen. Detta leder till: Synproblem Njursjukdomar Hjärt- kärl sjukdomar Fotproblem som känselnedsättning, svårläkta sår och infektioner i fötterna. 2013-03-31 3
Behandling Livsstilsförändring. Hitta en livsstil som kroppen är skapad för. Ändra kosten Tillämpa tallriksmodellen (minst 1/3 grönsaker) och fördela maten jämnt över dagen. Frukost, lunch, middag och mellanmål. Frukt och bär innehåller fruktsocker men även fiber och vitaminer. En diabetiker kan äta två-tre frukter per dag, gärna som mellanmål eller dessert. Håll ner sockerätandet, undvik juice, söt saft, läskedrycker, marmelad, krämer, sylt, fruktsoppor och godis. Dessa produkter kan innehålla socker även om de klassas som osötade. Mjölk innehåller mycket socker och en del fett. Rekommendationer är högst 0,5 l per dag fördelad på flera tillfällen. Light -drycker sötade med aspartam höjer inte glukosvärdet. Godkända sötningsmedel som inte ger någon energi är: cyklamat, sackarin, acesulfam K och aspartam. Viktnedgång. Minskar man buk omfånget (bukfetman) ökar leverns insulinkänslighet. Glukosproduktionen i levern minskar och blodsockret sjunker. Motion förbättrar insulinkänsligheten. En vältränad muskelcell har mer än dubbelt så många insulinreceptorer som en otränad. Det finns inget som ökar insulinkänsligheten så mycket som muskelarbete. Varje möjlighet att röra på någon kroppsdel är av stor vikt, eftersom den ökade insulinkänsligheten underlättar sockertransporten in i cellerna och gör att blodsockret sjunker. Utbildning. En fungerande behandling förutsätter att patienten själv förstår VARFÖR han/hon måste gå ner i vikt och öka den fysiska aktiviteten. Läkemedelsbehandling LÄKEMEDELSBEHANDLING TABLETTBEHANDLING När blodsockret inte kan hållas på normalnivå med kost och motion är det dags att börja med tabletter på typ 2-patienter. Se bilaga tablettbehandling. Om tabletter mot diabetes ges till fel patient finns det risk för lågt blodsocker hos patienten. Kontakta alltid sjuksköterskan. 2013-03-31 4
INSULINBEHANDLING Vid Typ 1 = insulinbristsjukdom Insulinbehandling vid diabetes typ 1 är livsnödvändig och livslång. Vid Typ 2 när sockerläget är högt trots kost- och tablettbehandling. Fler dosbehandling innebär minst tre injektioner med direktverkande insulin i samband med huvudmåltider och 1-2 injektioner med långverkande basinsulin/dygn. Insulinets funktioner: En dörröppnare för sockret in till cellen, som kan utnyttja det som energi. Utan insulin blir sockret kvar i blodet i onormalt hög halt. Energin går outnyttjad ut med urinen och man går ner i vikt. Hämmar frisättning av fettsyror. Insulinbrist bryter ner kroppsfettet som omvandlas till ketonkroppar ( syror ). Risk för sockerkoma. Ökar upptaget av protein i musklerna - viktigt för uppbyggnaden Sårläkning Bygger upp energiförråd i form av glykogen i levern Insulin doseras i enheter (E) Ge inte insulin om patienten inte vill äta. Kontakta alltid sjuksköterska 2013-03-31 5
LÅGT BLODSOCKER - HYPOGLYKEMI Insulinkänning, insulincoma Orsaker: hoppat över maten för mycket insulin alkohol försenad måltid ökning av normal fysisk aktivitet kräkningar Symtom: Snabb utveckling. Uppträder som regel vid värden < 4 mmol/l. Patienter som haft diabetes i många år känner ibland inte av symtomen och kan plötsligt bli medvetslösa. svettningar, darrningar och hjärtklappning blekhet, kallsvettig hunger oro och ängslan sänkt uppmärksamhet, sluddrigt tal förvirring, minnesstörningar irritabilitet, aggression synstörning kramper koma Äldre är ofta mer känsliga för låga blodsockervärden. Symtomen kan variera mycket och ta sig oväntade uttryck. Tänk på att alla patienter inte kan förmedla sina symtom på ett tydligt sätt. 2013-03-31 6
Om en känd insulin- eller tablettbehandlad diabetiker har ett P- Glucosvärde under 5 mmol/l. Reagera: Mår patienten bra och är opåverkad? Kontakta sjuksköterska och rapportera Visar patienten symtom på lågt blodsocker? Ta ett blodsockerprov. GÖR SÅ HÄR: 1. Fyra druvsockertabletter eller sockerbitar eller juice eller mjölk eller annat sött som finns till hands, om patienten är vaken. Upprepa v.b. efter 10 min. 2. Tvinga aldrig i en medvetslös dryck. Istället kan man ta honung eller sirap och lägga under överläppen. Eller en krossad sockerbit. 3. Kontakta ansvarig sjuksköterska 4. Kontrollera blodsocker 5. Stanna kvar tills patienten mår bra. Observera att blodsockret inte stiger snabbare för att patienten äter mer! Tänk också på att effekten av enstaka sockerbitar snabbt klingar av. Ge även mer långverkande kolhydrat, t.ex. smörgås. På så sätt undviker man risk för ny hypoglykemi. Om en diabetiker beter sig egendomligt är det alltid motiverat att ta ett blodsocker! Om diabetesmedicin ges till fel patient finns det risk för lågt blodsocker hos patienten. Kontakta alltid sjuksköterskan. 2013-03-31 7
HÖGT BLODSOCKER - HYPERGLYKEMI Diabeteskoma, sockerkoma, ketonuri Utvecklas långsamt - någon till några dagar Orsaker: för lite insulin infektion, feber felaktig kost stress Symtom: kraftigt ökad törst ökad urinmängd slöhet, aptitlöshet Behandling: kontakta ansvarig sjuksköterska kontrollera blodsocker fysisk aktivitet Det finns inget som ökar insulinkänsligheten så mycket som muskelarbete. Varje möjlighet att röra på någon kroppsdel är av stor vikt, eftersom den ökade insulinkänsligheten underlättar sockertransporten in i cellerna och gör att blodsockret sjunker. Vid oklara symtom är det alltid motiverat att ta ett blodsocker. Men det är aldrig bråttom med en patient som mår bra! Svårt att bedöma om blodsockret är högt eller lågt? Om du inte får tag på sjuksköterskan ge patienten något att dricka eller äta. 2013-03-31 8
Äldre och diabetes Behandlingen ska utformas så att för lågt blodsocker (insulinkänning) i möjligaste mån undviks. Många äldre har förlorat tidiga symtom på lågt blodsocker och kan inte hantera känningarna själva. Förmågan att bryta ner läkemedel kan försämras vid hög ålder. Preparat som t.ex. Glibenklamid, Daonil och Mindiab kan bidra till att koncentrationen ökar i blodet, vilket kan leda till långdragna och svårhävda hypoglykemier. Vid undernäring (svält) saknas mycket av reservförråd av upplagrat socker i levern. Det gör att risken för hypoglykemi ökar. Alkoholintag kan leda till sena - nattliga - hypoglykemier. Blodsockermätare avsedda för egenvård är inte alltid helt tillförlitliga. Detta är särskilt viktigt att uppmärksamma vid låga värden, eftersom utveckling av en insulinkänning och dess effekter går snabbt. Vid ett lågt värde där patienten ändå mår bra, bör i första hand en ny mätning göras och sjuksköterska kontaktas. Lågt blodsocker kan ge ostadig gång och vara orsak till fallolyckor. Mat för äldre Inom äldreomsorgen är det mycket viktigt med allsidig, näringsrik och vitaminrik kost. Energibehovet minskar med åldern, och de äldre äter ofta mindre portioner. Har patienten svårt att få i sig tillräckligt med kalorier måste kanske fettintaget ökas. Låga blodsockervärden hos äldre kan vara uttryck för svält istället för en väl skött diabetes. God kontroll på blodsocker får aldrig uppnås genom svält! Äldre diabetiker behöver ofta individuell kostbehandling, där hänsyn tas till: Konsistens. Maten kan behöva konsistensanpassas vid t.ex. tugg- och sväljsvårigheter Undernäring Övervikt Andra kostbehandlade sjukdomar/tillstånd Kulturella traditioner Vid infektioner som förkylning, urinvägsinfektion och sår som inte läker, kan aptiten vara dålig. Men det är väldigt viktigt att personer med diabetes ändå får i sig den energi och näring de behöver. 2013-03-31 9
Omvårdnad av diabetesfötter Personal som sköter äldre diabetiker spelar en oerhört viktig roll i vårdkedjan och kan med relativt enkla åtgärder göra mycket stor nytta. Diabetes försvårar läkningen av sår på fötterna, har man samtidigt en känselnedsättning och/eller nedsatt cirkulation i fötterna. Inspektera patientens fötter varje dag för att förebygga sår. Hjälpa patienten med rena, torra strumpor på rena, torra fötter. Torka väl mellan tårna. Smörja torr hud. Patienten ska ha bra skor. Vid behov hjälpa patienten/vårdtagaren beställa fotvård. Finns misstanke om sår, tryckmärke, infektion, svullnad, rodnad, värmeökning, ökad sekretion från kroniskt sår. Reagera och rapportera förändringar till sjuksköterskan. Att tänka på: Bra strumpor är av bomull eller ull och utan hårda sömmar. Om hårda sömmar vänd dem utåt. Bra skor är av läder, rymliga över tårna och är stadiga att gå med. Patienten bör undvika att gå barfota. 2013-03-31 10
INJEKTIONSTEKNIK Insulin ges som subkutan injektion (i underhudsfettet) som regel i buken eller låret. Insulinet sugs upp snabbare från buk än från lår. En tumregel är att snabb- och blandinsulin ges i buken, medan långverkande insulin ges i låret. Insulin doseras i enheter (E) Förbered injektionen: Kontrollera att det finns nog med insulin i pennan Vippa pennan fram och tillbaka 20 gånger (om grumligt) Skruva på kanylen. OBS! Rätt längd! Om du tar en ny penna vrid fram ett par enheter och spruta ut med kanylen riktad rakt uppåt. Dels sprutar man bort luftbubblan som kan finnas, dels blir det en kontroll att den nya pennan fungerar Sätt ihop pennan till nolläge och kolla att den är tömd Kontrollera ordinationen på ordinationskort, apodoskort eller annan journalhandling samt kontrollera på signeringslistan att insulinet inte redan är givet. Skruva fram till rätt antal enheter. Blev det fel? Skruva i så fall baklänges till nolläge och börja om igen Ta isär pennan, ta bort kanylskyddet Observera att på vissa pennor (Optiset) är dosen förinställd och ska inte skruvas fram. Försäkra dig om att du kan pennan innan du tar emot delegering. Injektion i buk och lår: Lyft upp ett hudveck håll kvar under hela injektionen Stick in kanylen i hudvecket och injicera Håll kvar kanylen och vänta 10 sek innan kanylen dras ut. På så sätt undviker man läckage. Flytta injektionsstället några cm från gång till gång för att undvika att fettkuddar bildas. Injicera aldrig genom kläderna. Kanylen kan skadas och man har mindre möjlighet att kontrollera var injektionen hamnar. Släng förbrukad kanyl i burk för stickande, skärande. Ett bra alternativ är också Safeclip, som diabetiker gratis får hämta på apotek. Det är en liten dosa för kanylspetsar. Tar mycket mindre plats i patientens hem än den stora kanylburken. Signera given dos omedelbart efter injektionen. 2013-03-31 11
Viktigt: Det skall finnas en tydlig ordination på aktuell dos på ordinationskort, apodoskort eller annan journalhandling. Ta ny kanyl vid varje injektionstillfälle. Signeringslistan skall finnas vid insulinpennan. Tänk på risk för dubbel dosering: Signera direkt efter given dos! Diabetes Lokalt vårdprogram för hälso- och sjukvårdspersonal inom vårdsamverkan. Vårdhandboken FASS 2013-03-31 12
BILAGA Tablettbehandling Diabetes typ 2 Rekommenderade läkemedel i Västra Götalandsregionen Försthandsval Metformin, Glucophage Förstahandsval och ska sättas in direkt vid diagnos, även hos normalviktiga. Ingen risk för hypoglykemi. Övriga tabletter Glucobay Verkar i tarmen genom att försena upptaget av glukos i blodet. Kan ge hypoglykemi Glibenklamid, Daonil, Amaryl, Glimepirid, Mindiab, SU-preparat Hela dosen ges på morgonen, ca ½ tim före frukost Effekt sitter oftast i hela dygnet Kan ge hypoglykemi Actos Hjälper kroppen att bättre utnyttja det egna insulinet, så att blodsockernivån sänks till en normal nivå. Januvia Hjälper till att förbättra insulinnivåerna efter en måltid och minskar mängden socker som bildas i kroppen. Galvus, Glimepirid, Repaglinid Fungerar genom att öka mängden insulin som utsöndras från bukspottkörteln. INSULIN FÖR INJEKTION Måltidsinsulin Humalog Direktverkande snabb effekt, kan tas direkt i anslutning till måltid ökad flexibilitet avseende mattider färre insulinkänningar mellan målen verkar direkt och kraftigt i 2 timmar verkningstid 4-5 timmar 2013-03-31 13
NovoRapid Direktverkande måltidsinsulin, ges till måltid verkar direkt och kraftigt i 2 timmar verkningstid 4-5 timmar Mixinsulin: NovoMix 30 Mixinsulin 30 % direktverkande och 70 % medellångverkande insulin grumligt, skall blandas noga verkningstid upp till 24 timmar Humalog Mix 25 eller 50 Mixinsulin Basinsulin: Insulatard Medellångverkande basinsulin grumligt - skall blandas noga kraftigast effekt efter ca 3-12 tim, men kvarstår i ca 24 tim. tar 3-4 dygn för full verkan Humelin NPH - Medellångverkande Insuman Basal Övrigt insulin Lantus, Levemir Långverkande verkar upp till 24 timmar utan toppar. ger en stabil blodsockernivå över hela dygnet. minskar risken för blodsockerfall kan ges vid vilken tidpunkt på dagen som helst, dock vid samma tidpunkt varje dag. Förvaring Insulin som används ska förvaras i rumstemperatur (vid högst 30 C) upp till 4 veckor. Skydda insulinpennan för stark värme och solljus. Insulin som inte används ska förvaras i kylskåp 2 C - 8 C, inte nära frysfacket. Insulin får inte frysas. 2013-03-31 14