Fler vägar till j obb för unga Ungdomspaket på 8, 1 milj arder kronor i budgetpropositionen för 2013 För att skapa fler vägar till jobb för unga föreslår regeringen ett ungdomspaket på 2,2 miljarder kronor 2013 och nästan 2,4 miljarder kronor 2014. Totalt satsar regeringen 8,1 miljarder kronor 2013-2016. För att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv görs satsningar på lärlingsutbildningar och den gymnasiala yrkesutbildningen. För att möta den svaga konjunkturen föreslås en tillfällig ökning av antalet utbildningsplatser inom bland annat yrkesvux och lärlingsvux samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder, bland annat en förstärkning av nystartsjobben, ökat förmedlarstöd och studiemotiverande insatser. Alliansens politik sänker trösklarna in på arbetsmarknaden. De halverade socialavgifterna för unga är ett viktigt steg, liksom halveringen av restaurangmomsen då restaurangbranschen står för det första steget in på arbetsmarknaden för många ungdomar. Reformerna inom utbildningssystemet skapar på sikt en skola med större fokus på kunskap. Fortfarande kvarstår dock många stora utmaningar för att skapa fler vägar till arbete för unga och andra grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. I budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen angelägna reformer för att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv och för att möta den svaga konjunkturen. STARKARE KOPPLING MELLAN SKOLA OCH ARBETSLIV Underlätta ungas kontakter med arbetsgivare satsningar på lärlingsprogram och gymnasiala yrkesutbildningar (2 154 miljoner kronor 2013-2016): Regeringen föreslår ökade resurser till lärlingsutbildningen inom både gymnasiet och komvux samt till den gymnasiala yrkesutbildningen med syfte att höja kvaliteten, öka genomströmningen och minska avhoppen. SID 2 (7)
Anordnarbidraget till skolor och arbetsgivare som erbjuder lärlingsplatser föreslås bli permanent och den del som tillfaller arbetsgivaren fördubblas från 15 000 kr per år till 30 000 kr per år. För att stärka den gymnasiala yrkesutbildningen föreslås insatser för att öka andelen yrkeslärare med lärarexamen, ny nationell handledarutbildning, kvalitetssatsningar i yrkesintroduktionen och ett statsbidrag för att stärka kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet. Omfattningen på det arbetsplatsförlagda lärandet inom de gymnasiala yrkesprogrammen ska utredas. Rusta med kunskaper underlätta för unga att komplettera och stärka sin kompetens (342 miljoner kronor 2013-2016): För att särskilt motivera och stödja unga arbetslösa utan fullföljd gymnasieutbildning att återuppta studierna föreslås en förlängning av satsningen på studiemotiverande kurser inom folkhögskolan, liksom möjligheten för vissa långtidsarbetslösa unga mellan 20-24 år att få ett högre studiebidrag. Tillämpningen av kraven på att delta i studiemotiverande åtgärder inom jobbgarantin för ungdomar ska kartläggas. Regeringen avser att ge utredningen om översyn av komvux på grundläggande nivå ett utvidgat uppdrag för att se över möjligheten till ökade aktivitetskrav inom komvux och om så bedöms lämpligt föreslå hur närvaro- och aktivitetskrav kan utformas. Utredningen ska vidare föreslå hur inrapporteringen av bristande studieaktivitet kan skärpas så att studiemedel endast utbetalas till de studerande som bedriver aktiva studier inom komvux. Utredningen bör därutöver kartlägga de studerandes ekonomiska situation, inklusive försörjningen, på komvux. För att hjälpa ungdomar att tidigt göra mer välinformerade utbildningsval föreslår regeringen även fortbildningsinsatser för att förbättra studie- och yrkesvägledningen i grund- och gymnasieskolan. SID 3 (7)
FORTSÄTT MÖTA DEN SVAGA KONJUNKTURUTVECKLINGEN Fler utbildningsplatser (5 170 miljoner kronor 2013-2016): För att både stärka ungdomars kompetens inför framtiden och möta den efterfrågan på utbildning som kommer av den svaga konjunkturutvecklingen föreslår regeringen en ökning av antalet utbildningsplatser inom det reguljära utbildningssystemet med fokus på yrkesvux, lärlingsvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan samt universitet och högskolor. Under 2013 rör det sig om ca 18 000 helårsplatser till en kostnad av ca 1,8 miljarder kronor. Under perioden 2013-2016 omfattar regeringens satsningar totalt drygt 50 000 helårsplatser till en kostnad av ca 5,2 miljarder kronor. Tabell Tillfällig ökning av antalet utbildningsplatser Helårsplatser 2013 2014 2015 2016 Yrkesvux m.m. 9 400 6 150 375 0 Lärlingsvux 2 000 2 000 2 000 2 000 Yrkeshögskolan 1 500 3 000 3 000 1 500 Universitet/högskolor 4 200 4 200 4 200 0 Ingenjörsutbildning 1 200 600 1 000 1 300 Folkhögskolan 1 000 1 000 0 0 Totalt 18 300 16 950 10 575 4 800 Källor: Finansdepartementets egna beräkningar. 1) Permanent ökning. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder (427 miljoner kronor 2013-2016): Förstärkning av nystartsjobben för ungdomar som varit arbetslösa minst 12 månader. I dag kan arbetsgivare som anställer ungdomar som varit arbetslösa i minst 6 månader få ett stöd som uppgår till 31,42 procent av lönen (dvs. som motsvarar arbetsgivaravgiften för vuxna). Nu föreslår SID 4 (7)
regeringen att man för ungdomar som varit arbetslösa i 12 månader ska få ett större stöd, motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften. Kostnaden att anställa en ung långtidsarbetslös till en månadslön på 20 000 kr sänks med ytterligare ca 6 300 kr till ca 12 600 kr. Stödet ges fortsatt lika länge som ungdomen varit arbetslös, dock maximalt ett år. Arbetslösa ska erbjudas förmedlingsstöd redan från första dagen i arbetslösheten. För att stimulera till ökad rörlighet ska på försök även långtidsarbetslösa ungdomar omfattas av flyttningsbidrag. Uppdrag att kartlägga hur kravet på arbetssökande i jobbgarantin för ungdomar efterlevs. Om en ungdom säger nej till ett lämpligt arbete utan godtagbara skäl ska ersättningen upphöra. Tabell Ungdomspaket i budgetpropositionen för 2013 Miljoner kronor 2013 2014 2015 2016 2013-16 Varaktigt Underlätta ungas kontakter med arbetsgivare satsningar på lärlingsprogram och gymnasiala yrkesutbildningar 215 320 796 824 2 154 664 Rusta med kunskaper underlätta för unga att komplettera och stärka sin kompetens 90 156 59 38 342 33 Fler utbildningsplatser 1 799 1 752 1 095 525 5 170 201 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 94 130 129 74 427 74 Summa 2 197 2 357 2 080 1 461 8 094 971 SID 5 (7)
Diagram Statliga satsningar på vuxenutbildning 2006 respektive i BP13. Löpande priser. Miljarder kronor 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1,2 5,8 6,4 2006 2013 Höjning av generella statsbidraget Riktade anslag till vuxenutbildning Not: Det generella statsbidraget höjdes 2007 i samband med att regeringen tog bort det riktade anslaget till komvux BAKGRUND: ARBETSMARKNADSSITUATIONEN FÖR UNGA OCH REGERINGENS TIDIGARE UNGDOMSSATSNINGAR Regeringens mål är full sysselsättning. En viktig del i att nå detta mål är att skapa bredare vägar till jobb för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadssituationen för unga är bekymmersam. Ungdomsarbetslösheten har vuxit under lång tid och har sedan början av 2000-talet legat på höga nivåer. Krisen i vår omvärld, nu inne på sitt femte år, har försvårat ytterligare för de stora ungdomskullar som nu träder in på arbetsmarknaden. Brister sedan lång tid i utbildningssystemet och i kopplingen mellan skola och arbetsliv har inneburit att det kan ta lång tid för unga att få fast förankring på arbetsmarknaden. Utan goda kontakter med arbetsplatser blir det svårt att bygga upp jobbrelaterade nätverk och informella kontakter som stärker ungas framtida jobbchanser. Därutöver finns problem med stora avhopp från gymnasieskolan, bland annat inom yrkesprogrammen. På utbildningsområdet har regeringen stärkt lärarnas kompetens genom exempelvis fortbildningssatsningen lärarlyftet och en ny lärarutbildning. Tidigare SID 6 (7)
betyg och fler nationella prov har införts för att utvärdera elevernas kunskaper och därmed skapa förutsättningar för att snabbt åtgärda brister. Den nya gymnasieskolan som infördes 2011 höjer kvaliteten och minskar avhoppen genom att större tonvikt läggs på yrkesorientering på de yrkesförberedande programmen. Regeringen har också infört en omfattande lärlingsutbildning som nu stärks ytterligare. På arbetsmarknadsområdet har regeringen introducerat jobbgarantin för unga, som genom aktiva förmedlingsinsatser, tydliga krav, aktiveringsåtgärder och incitament till utbildning syftar till att unga ska få jobb eller söka sig till det reguljära utbildningssystemet. För att uppmuntra arbetslösa ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan att återuppta och slutföra sina studier införde regeringen år 2011 ett tillfälligt högre studiebidrag för ungdomar i jobbgarantin som påbörjade utbildningen under 2011. Detta föreslås nu förlängas. Dessutom har en temporär satsning gjorts inom folkhögskolorna riktad till arbetslösa ungdomar som inte avslutat sin gymnasieutbildning. Även denna föreslås nu förlängas. Sedan 2007 kan unga få nystartsjobb efter sex månader utan arbete. Regeringen har även tillfälligt förkortat kvalificeringstiden till särskilt anställningsstöd för långtidsarbetslösa ungdomar. I syfte att öka arbetskraftsefterfrågan på unga har regeringen halverat arbetsgivaravgiften för unga, från 31,42 procent till 15,49 procent. Den halverade restaurangmomsen stärker också ungas jobbchanser då restaurangbranschen står för det första steget in på arbetsmarknaden för många ungdomar. Regeringen har också tillsatt en utredning som, i samråd med bl.a. arbetsmarknadens parter, ska utreda en generell lärlingsprovanställningsform för ungdomar som är yngre än 23 år och som längst gäller under 18 månader. (Dir. 2011:87) Utredarens förslag ska redovisas senast den 30 november 2012. Regeringen för samtal om ytterligare ungdomssatsningar i samverkan med fack och arbetsgivare inom ramen för en jobbpakt. Samtalen med arbetsmarknadens parter fortsätter under hösten. SID 7 (7)