5. KOMMUNIKATIONER KOMMUNENS MÅL MED KOMMUNIKATIONER Välutvecklade ger bland annat goda pendlingsmöjligheter. Ronneby kommuns infrastruktur är välutvecklad och ändamålsenlig med en tydlig miljöprofilering och ingår också i en större regional helhet. Barn och ungdomars behov av en trygg uppväxtmiljö och utvecklingsmöjligheter är väl tillgodosedda. Hela kommunen utvecklas och servicen är god i våra olika kommundelar. En infrastruktur med hög standard och väl fungerande är några av de grundläggande ingredienser som skapar möjligheter till arbete och utveckling i vårt samhälle. Ett bra boende och ett välmående näringsliv är liksom en trygg och utvecklande uppväxtmiljö för barn- och ungdomar viktiga delar av kommunens attraktivitet. Detta förutsätter att infrastrukturen och goda utvecklas med hänsyn till miljön, att den erbjuder valmöjligheter, är effektiv, att tillgängligheten och framkomligheten är bra och att säkerheten för alla trafikanter är på en hög nivå. Väntar Ni på skolbussen? Blekinges transportsystem 2004-2015, förslag till länstransportplan Den befintliga strukturen i regionen är mycket gynnsam när infrastrukturen och na ska anpassas till de nationella miljökvalitetsmålen. Städerna ligger längs det gemensamma stråket E 22 och Blekinge Kustbana på avstånd som ger rimliga pendlingstider. Ronneby kommun anser att de fysiska förutsättningarna i länet bör bejakas och att den tidigare framförda tanken på Bandstad Blekinge är en viktig utgångspunkt vid planeringen av infrastrukturen och na i länet. Städerna i Blekinge ligger relativt nära varandra med mindre orter emellan. Man skulle kunna betrakta det som ett stadsområde med flera kärnor som successivt mer eller mindre kommer att växa samman. Bandstad Blekinge är en beskrivning av det i många stycken gynnsamma förhållandet att tätorterna hålls samman av 132
ett gemensamt kommunikationsstråk som mycket väl skulle kunna erbjuda täta kollektiva förbindelser med korta restider. Kärnan är det dagliga nyttoresandet, till och från arbete och skola, till fritidaktiviteterna och till affären för att handla. Kommunens målsättning är att så stor del som möjligt av detta resande ska göras med kollektiva färdmedel, med cykel eller till fots. Målsättningen är också att förbättra möjligheterna att utnyttja kollektiva färdmedel i hela kommunen och att skapa säkra och gena gång- och cykelvägar i våra tätorter. En trafikmiljö ska utvecklas i symbios med samtliga trafikanter. För resandet är resekedjan utgångspunkten och persontrafik ska i ökad utsträckning flyttas över till miljövänliga och energisnåla transportmedel som gång-, cykel- och kollektivtrafik. För kommunens invånare och för näringslivet är det viktigt att den kollektiva persontrafiken inom regionen fungerar på ett bra sätt. Det bör gå att ta sig till och från ett arbete inom regionen även om detta kräver byte mellan olika färdmedel eller olika linjer. Det är också mycket viktigt att na medger att man över dagen kan ta sig till och från storstadsregionen runt Öresund, till Stockholmsregionen och till Göteborg. Viktigt är det också att kommunikationsnätet på ett smidigt sätt gör det möjligt att nå viktiga kommunikationsnoder för den internationella trafiken. Utan en medveten satsning på tåg-, buss- och cykeltrafiken finns det ingen möjlighet att uppnå de miljömål som riksdagen har beslutat. Därför måste förbättringsarbetet fortsätta med anläggningarnas standard, turtätheten och möjligheten att byta trafikslag utan längre väntetider. De turer som går måste vara synkroniserade i så stor utsträckning som möjligt så att det är möjligt att åka vidare från resecentrum med annat färdmedel. 133
134
5.1 ETT MILJÖANPASSAT TRANSPORTSYSTEM OCH HÅLLBAR TILLVÄXT I mars 1998 lades en proposition om Transportpolitik för en hållbar utveckling (prop. 1997/98:56) vars förslag antogs av riksdagen i juni samma år. Utgångspunkten är att transportpolitiken ska bidra till en socialt, kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Enligt Vägverket finns tre vägar, som alla bör nyttjas, för att bättre miljöanpassa transportsystemet; att resandet minskar, att transporterna utnyttjas effektivare samt att alternativa drivmedel används. Minimimål Effektivitetsmål Säkerhetsmål Miljömål Regionalpolitiskt mål Transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov tillgodoses Transportsystemet ska utformas så att det bidrar till ett effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet Transportsystemet ska utformas så att det motsvarar högt ställda krav på säkerhet i trafiken Transportsystemet ska utformas så att en god miljö och en långsiktigt god hushållning med naturresurser främjas Transportsystemet ska byggas ut så att det bidrar till regional balans De transportpolitiska målen tillsammans med miljöpolitiska och arkitekturpolitiska mål ställer stora krav på utveckling och förändring av den fysiska miljön. För att på ett varaktigt sätt uppnå de politiska målen är det därför viktigt att satsa på långsiktig samhällsplanering. Ronneby kommun avser att ta fasta på detta och verka för effektiva, integrerade transportlösningar. För resandet innebär detta att resekedjan är utgångspunkten och att persontrafik i ökad utsträckning flyttas över till miljövänliga och energisnåla transportmedel som gång-, cykel- och kollektivtrafik. 5.1.1 Ansvarsfördelning Det finns givetvis ett kommunalt ansvar för att infrastrukturen och kommunikationsfrågorna behandlas i enlighet med de nationella miljömålen och de transportpolitiska målen liksom de mål som ställts upp för IT-infrastrukturen som riksdagen har beslutat. Kommunens möjligheter att påverka de större satsningarna är dock mycket begränsade. Staten har ett stort ansvar för infrastrukturen för transporter och. Idag ansvarar Näringsdepartementet för dessa frågor. Regering och riksdag fattar beslut om utvecklingsinriktningen och ramanslag. De olika centrala trafikverken tar fram nationella planer för investeringar och regionförbunden eller länsstyrelserna tar fram länsplaner, som behandlar behov och prioriteringar i regionerna. Kommunen har möjlighet att påverka prioriteringarna i länsplanen genom att tydligt argumentera för de satsningar man anser vara viktiga. Kommunen har också möjlighet att påverka och argumentera för prioriteringar som rör kollektivtrafiken inom Blekingetrafikens ansvarsområde. Kommunens direkta och huvudsakliga ansvar ligger inom tätortsområdena. 5.1.2 Infrastrukturen i regionen och i kommunen All infrastruktur i kommunen ingår som en del i ett större, och för kommunen livsavgörande, regionalt-, nationellt- och internationellt system. Till de större och viktigare delarna inom kommunen hör flygplatsen i Kallinge, Blekinge Kustbana, E 22 och Rv 27, hamnen och huvudstråken med optisk fiber. För Ronnebys del är också Kust till Kustbanan, som går mellan Karlskrona och Göteborg viktig liksom hamnarna i Karlshamn och Karlskrona. Det är viktigt att kommunerna i länet genom regionförbundet, länsstyrelsen och trafikverken fortsätter att arbeta för en helhetssyn på infrastruktur och. Infrastrukturen i regionen är i det mesta en gemensam angelägenhet och det är viktigt att de regionala parterna är överens om hur de större satsningarna ska prioriteras. De nationella miljömålen och de regionala delmålen ska genomsyra de prioriteringar och satsningar som Ronneby kommun gör under planeringsperioden. 135
5.2 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Kommunen planerar att successivt bygga ut gång- och cykelvägnätet i de större tätorterna. (Se karta sidan 137.) Ett gång- och cykelnät av hög standard är en viktig kvalitet, som höjer boendekvaliteten. Det ger barnen trygga skolvägar, som stimulerar till motion och som ger möjlighet att föra över mycket av det korta bilresandet inom tätorterna till gång- och cykel. Detta i sin tur minskar trafiken i tätorten och höjer trafiksäkerheten. Kommunen har tillsammans med Vägverket inom projektet Säkereken tagit fram nätanalyser för Ronneby, Kallinge och Bräkne-Hoby med avsikt att få ett bra underlag vid diskussion om och prioritering av trafiksäkerhetsåtgärder. Det är viktigt att de cyklande kan ställa ifrån sig sina fordon i anslutning till järnvägsstationerna, busshållplatser, i centrum osv. Cyklarna ska kunna låsas fast. Ett program för cykelparkeringar i tätorterna kommer att tas fram. Vissa sträckor i kommunen kan ses som upplevelsesträckor för turism. Gång- och cykelbro över Ronnebyån I Ronneby finns det flera bra cykelvägar. Möjlighet finns också att cykla mellan Ronneby och Kallinge helt på cykelväg. En annan trevlig runda är att cykla förbi Vidablick - Risatorp - Ekenäs - hamnen och tillbaka till stan längs Ronnebyån - en runda som också kan köras helt på cykelväg. Cykelvägnätet kan givetvis förbättras. Som ett led i detta arbete genomfördes våren 2003 en cykelvägsanalys. Det befintliga gång- och cykelvägnätet inom Kallinge/Ronneby är relativt omfattande, men det finns fortfarande flera viktiga avsnitt som behöver byggas ut. Mellan tätorterna gäller det sträckan längs gamla Karlshamnsvägen i två avsnitt. I Kallinge är det en tvärförbindelse i samhällets norra del, som också innefattar en bro över ån, en sträcka längs Häggatorpsvägen och två slingor i östra delen av samhället. I Ronneby är det främst förbindelsen med Saxemara, längs Hamnvägen med förbindelse till Angelskogsvägen och en tvärförbindelse söder om staden mellan Härstorp och Hjorthöjden över till Brunnsvägen. Det planeras även nya säkra cykelförbindelser till den planerade ridskolan i Påtorpsområdet. Cykelvägar finns även på de mindre orterna i kommunen men inte i den bemärkelsen att de fungerar som några längre länkar. Det är oftast bara kortare sträckor eller grusstigar som fungerar som cykelvägar. Cykelvägar mellan t ex Ronneby och Listerby är inte kommunens utan Vägverkets ansvar men en länkar mellan orterna är ett önskemål. De felande länkarna i gång- och cykelvägnätet ska kompletteras så snart det är möjligt så att de oskyddade trafikanterna på ett säkert sätt kan röra sig i och emellan tätorterna. Det är också viktigt att längs kusten skapa möjlighet för en turistcykelväg. Ronneby kommun ska ta initiativ till att ett samarbete mellan kommunerna och Vägverket påbörjas. 136
5.2.1 Ronneby cyklar Ronneby cyklar uppkom som ett samarbetsprojekt mellan Vägverket region Sydöst och Ronneby kommun. Syftet är att minska andelen korta bilresor till förmån för cykling, gång och kollektivtrafik. Målet är att göra en kombinerad friskvårdssatsning riktad både till den egna kommunala organisationen och anställda i företag i Ronneby. 137
5.3 BUSSTRAFIK Kustbusstrafiken är ett komplement till järnvägen och fungerar bra idag. Det finns ett allmänt önskemål att busstrafiken ska förbättras. Speciellt i de mindre tätorterna och på landsbygden anser man att na är dåliga. För att förbättra förhållandena måste en radikal förändring ske i sättet att behandla dessa frågor. I första hand måste medborgarnas behov få styra trafikplaneringen. Kommunen ska verka för att en utbyggd beställningstrafik kommer till stånd för att tillgodose behoven i de mindre tätorterna och på landsbygden. Pendlingsmöjligheterna måste bli bättre liksom möjligheterna att utnyttja Del av den kollektiva tätortstrafi ken i Ronneby år 2006 138
tätorternas fritidsutbud. Intressanta försök med behovsanpassad kollektivtrafik har gjorts i landet och i länet. Dessa visar bl. a. att det med en samplanering av alla samhällsbetalda transporter och att allmänheten ges möjlighet att utnyttja dem ger ett ökat utbud, höjd standard och lägre kostnader. Blekingetrafiken trafikerar länets busslinjer. All stadstrafik bedrivs med moderna låggolvbussar vilket underlättar resandet för alla resenärer. Blekingetrafikens mål är att göra busstrafiken mer handikappanpassad och miljövänlig under kommande år. Ett flertal busslinjer trafikerar idag vägarna i Ronneby kommun. De flesta med utgångspunkt från Ronneby/Kallinge. Vid planering av ny bebyggelse ska kollektivtrafikförsörjningen beaktas i ett tidigt skede och så långt som är möjligt även vara lätt tillgängligt för nya bebyggelseområden. 5.4 BILTRAFIK 5.4.1 Vägarna E 22 och Rv 27 har som tidigare nämnts en överordnad betydelse i regionen och i kommunen. Det finns behov att ytterligare förbättra standarden på E 22. Ronneby kommun kommer därför att aktivt verka för att E 22 ska byggas ut till fyrfältsväg med god standard genom hela länet. Den planerade ombyggnaden mellan Björketorp och Nättraby bör därför göras som en etapp av en stadsmotorväg, som ska binda ihop Ronneby och Karlskrona och orterna Listerby och Nättraby där emellan. Vägen bör byggas om i befintligt läge och förses med ett väl fungerande lokalvägnät. Riksväg 27 fungerar idag som en viktig länk för trafik som i framtiden väntas utgöra en del av SEB-Translink som troligtvis skulle innbära ökad trafikbelastning. Problem som finns idag längs sträckan som passerar Backaryd och Hallabro är bristande framkomlighet och säkerhet samt en störning av boendemiljön i form av buller. Dagens sträckning passerar dessutom i närheten av framtida skyddsområden för vattentäkt. Vägverket utreder nu möjlighet till förbifart kring Backaryd och Hallabro där framför allt barriäreffekter, olycksrisk och hot mot vattenskyddsområden ingår som viktiga planeringsfrågor. Förbifarterna kan dock innebära att fritids- och rekreationsområden kan komma att påverkas negativ. Även näringsstrukturen kan komma att påverkas då underlaget för service eventuellt minskar om trafiken leds om utanför samhällena. Ombyggnad av resterande del av Rv 27 är samtidigt viktig för Ronneby kommun och regionen och för näringslivet i södra Sverige. Vägen utgör bl a en viktig led för godstrafiken till hamnarna. Några mindre vägar längs kusten som försörjer ett flertal samhällen, fritidshusområden, campingplatser och badplatser har en belastning som under sommartid medför att problem uppstår i olika punkter. Trafiksäkerheten når inte upp till önskvärd nivå och förhållandena drabbar i första hand oskyddade trafikanter. Det är framförallt Kuggebodavägen/Yxnarumsvägen och Saxemaravägen till Vierydsvägen, vägen mellan Backaryd och Eringsboda och vägen till Järnavik och några till dessa anslutande mindre vägar. Kommunen har presenterat en detaljerad prioriteringslista med förslag till åtgärder som redovisas i länstransportplanen, Region Blekinge. Det finns skäl att utreda och genomföra miljö- och trafiksäkerhetsförbättrande åtgärder i flera av de mindre samhällena i kommunen. Detta har bl a framkommit vid de olika samrådsmöten som hållits i samband med denna översiktsplans 139
utarbetande. Framförallt gäller det åtgärder för att förbättra situationen för de oskyddade trafikanterna. Det finns behov av att förbättra miljöutformningen och trafikförhållandena längs infarterna till Ronneby. Arbetet med den västra infarten, Karlshamnsvägen, har påbörjats och tankar på att utveckla vägen vidare finns. Den norra infarten är föremål för utredning (se vidare under kapitel 10 Fördjupningar). Sektion Gamla Karlshamnsvägen - Vierydsvägen En stor del av Sveriges vägnät är enskilt vägnät. I Blekinge län finns 157 mil enskild väg med statsbidrag och i Ronneby kommun finns ett stort enskilt vägnät som har stor betydelse för landsbyggdens möjlighet till verksamheter och boende. Ägare till enskilda vägar kan vara en eller flera markägare men även organisationer fungerar som väghållare. 5.4.2 Bilen som färdmedel De flesta av oss färdas dagligen med bil, till jobbet eller för att handla, skjutsa barnen till skolan eller till någon fritidsaktivitet. Vi kan konstatera att bilen är viktig för oss och att den skapar möjligheter som vi kanske inte skulle ha annars, men det ställer stora krav på samhället och oss som individer och trafikanter. Det finns många goda skäl att minska bilåkandet inte minst med tanke på miljön och bilarnas stora utsläppsmängder. Kommunens ambition är därför att vi ska använda bilen mindre och istället åka kollektivt, cykla eller kanske till och med gå. Framförallt är det de korta bilresorna inom tätorterna som, om de byttes ut mot buss, cykel eller promenad, skulle ge positiva effekter. Det handlar om antalet bilar i centrum, boende som störs, skolvägar som är osäkra, utsläpp som påverkar vår hälsa, krav på parkeringsytor och utsläpp som påverkar klimatet på vår planet. (Se också kommunens Miljöprogram.) Det finns ett inbyggt motsatsförhållande när vi diskuterar och planerar för våra. Vi önskar största möjliga frihet att röra oss dit vi vill, när vi vill och det ska gå så fort som möjligt. Samtidigt önskar vi oss högsta möjliga säkerhet och en absolut minimering av miljöpåverkan. Detta är en ekvation som med dagens kunskap och teknik är omöjlig att lösa. Men vi kan ständigt försöka förbättra förhållandena. 140
5.5 JÄRNVÄGEN Järnvägsstrukturen i sydöstra delen av landet är inte utbyggd i önskad omfattning och medger idag inget rationellt systemutnyttjande eller vidare utveckling. För att kunna uppnå uppsatta miljömål och en hållbar utveckling är det nödvändigt att större satsningar görs. Viktiga grundförutsättningar, som det har argumenterats för under de senare åren, är att Blekinge Kustbana måste elektrifieras och att standarden på Kust till Kustbanan förbättras. Elektrifieringen innebär att de blekingska banorna då ingår i ett sammankopplat system med bättre resmöjligheter. Elektrifieringen påbörjades 2005 och meningen är att projektet ska vara genomfört vid utgången av år 2007. Kommunen anser att åtgärder för att minska bullerpåverkan, bland annat i Johannishus, bör genomföras i samband med att banan elektrifieras. Även projektet med upprustning av Kust till Kustbanan finns med i Banverkets förslag till nationell plan för järnvägen 2004-2015. Banverket föreslår att projektet ska genomföras i slutet av planperioden. Det är viktigt också för Ronneby att den diskuterade länken mellan Karlshamns hamn och Älmhult/stambanan via Olofström byggs ut så att en rationell järnvägsförbindelse skapas för godstrafiken. För att kunna minska restiden ordentligt finns det också goda skäl för Ronneby att stödja tanken på den så kallade Diagonalen i Skåne, en ny bansträckning mellan Kristianstad och Hörby ner mot Öresundsregionen. Tidigare har rätning av sträckningen mellan Ronneby och Märserum utretts och det har också diskuterats att leda järnvägen förbi Ronneby, norr om E 22. Ronneby kommun anser att det finns flera viktiga skäl att vidare utreda kustbanans sträckning och att särskilt se på sträckan mellan Levalunda och Märserum med ett nytt stationsläge norr om Ronneby tätort. En ny sträckning ska inte ersätta den befintliga, utan avsikten är att skapa en från transportsynpunkt mer rationell järnväg med möjlighet att återuppta godstrafiken och ge kortare restider bl a till Örestadsområdet och samtidigt utnyttja den befintliga banan till ren lokal/regional trafik. Den nedan redovisade sträckning går igenom ett område som föreslås som framtida utredningsområde för bostäder och det är av vikt att inte de olika förslagen utesluter varandra. Diskuterad sträckning mellan Ronneby och Märserum 141
5.5.1 Resande med järnväg Pendlingstrafiken längs Blekinge Kustbana har vuxit sig stor och utgör idag en viktig del i det kollektiva resandet. Alla förbättringar som görs på banan kommer att medföra en ökning av resandet och en vidgning av den lokala arbetsmarknaden. Detta har betydelse för kommunens långsiktigt hållbara utveckling. För att förbättra regionens konkurrensmöjligheter och styra över resandet till kollektiva färdmedel krävs en rad olika åtgärder och satsningar. En del har nämnts ovan. Restiden till Öresundsregionen behöver minskas så att det i arbetet och i studierna är möjligt att delta i möten, konferenser och föreläsningar över dagen liksom att man ska kunna tillbringa en dag för nöjes skull i någon av de stora städerna. Det är viktigt att förbindelserna i den sydöstra regionen förbättras och att de två banorna (BKB och KTK) kopplas samman och att de får en bra standard. Systemet ska t ex göra det möjligt pendla till de olika högskolorna i regionen. För Ronneby är det viktigt att järnvägen behåller och stärker sin ställning när det gäller resandetrafiken. Dagens stationsläge i Ronneby är bra från resandesynpunkt och bör behållas. Fördelarna med detta uppväger de störningar järnvägstrafiken har i staden med buller, vibrationer, plankorsningar och estetiska värden längs ån. I samband med elektrifieringen av järnvägen rustas tågstationerna upp för att bli mer attraktiva, tillgängliga och trygga. En möjlighet som ska hållas öppen, som även tidigare nämnts, är att leda förbi delar av järnvägstrafiken, exempelvis godstrafik och en del fjärrtrafik, på ett spår norr om staden. Detta skulle öppna för en snabb och effektiv interregional förbindelse som erbjuder goda pendlingstider till Örestadregionen. Minst lika viktigt är att den nuvarande banan skulle kunna utnyttjas som ett andra spår för den regionala och lokala pendlingen. Då skulle exempelvis en pendlingsstation i Kallinge bli väl motiverad (mer än 5.000 personer) liksom en i Johannishus (och i Nättraby i Karlskrona kommun). Förutom att resandeunderlaget skulle förbättras så skulle detta skapa en större acceptans i samhällena för järnvägen, minska bullret och stärka den regionala arbetsmarknaden. De tidigare framförda tankarna på ett resecentrum söder om flygplatsen är idag inte aktuella. Det är ändå inte uteslutet att i framtiden ha en regional spårbunden kollektiv förbindelse till flygplatsen. 5.6 FLYGTRAFIK Ronneby har behov av att det nationella och internationella kommunikationsnätet fungerar bra. Det innebär att Ronneby är beroende av att flygplatsen får möjlighet att utvecklas. Det är viktigt att flygtrafiken utvecklas i takt med regionens behov och i takt med andra trafikslag. Konkurrensen mellan flygplatserna i regionen är hård och kommer sannolikt att hårdna ytterligare under de kommande åren. 5.6.1 Civil flygverksamhet Det kan konstateras att det idag finns direktflyg till Stockholm, men att det för övrigt saknas förbindelser till kontinentens stora flygplatser. Utvecklingen av flygförbindelser utvecklas hela tiden så det är i dagsläget svårt att säga vilka förbindelser som kommer att finnas från Kallinge flygplats i framtiden. I Luftfartsverkets förslag till utvecklingsplan, 2003-2025, ges två förslag till markreserver för omplacering av flygterminalen. Ett förslag utgår från befintligt läge där en utveckling av terminalen och dess funktioner utvidgas österut. Ett västligt förslag innebär att passagerarterminalen får en mer strategisk placering och där man även kan ansluta en pir för busstrafik. Luftfartsverket har en förhoppning om att det ska finnas intressenter som gör att olika verksamheter ska bidra till att skapa underlag för utveckling av en central plats eller tyngdpunkt i området. Det är i första hand det västliga förslaget som skulle vara en förutsättning för att få till stånd ett sådant område med närheten till som E22:an, riksväg 27 samt järnvägen. 142
Det västliga alternativet är även en satsning som måste utföras i samarbete med andra intressenter för att få den bredd man efterfrågar. Kommunen är positiv till Luftfartsverkets planer på att flytta flygterminalen till ett läge väster om dagens start- och landningsbana. BEFINTLIGT LÄGE - ALTERNATIV SYD NYTT LÄGE - ALTERNATIV VÄST 143
5.6.2 Militär flygverksamhet F17, Blekinge flygflottilj, och Helikopterflottiljen finns placerad på Bredåkra hed i Kallinge. Idag finns här två divisioner JAS 39 Gripen. En del ombyggnadsarbeten av flygplatsen har utförts för att klassningen av flygplatsen för den civila trafiken ska kunna bibehållas och för att klara kraven som ställs när JAS 39 Gripen har börjat användas. Arbete pågår för att kunna omhänderta konsekvenserna av försvarsbeslutet 2004, vilken bland annat innebär förändringar för helikopterverksamheten. Denna verksamhet, som bedrivs av Helikopterflottiljen, kommer att utökas. Efter 2008 kommer de stora förändringarna med ny hangar, platta och start/landning för de nya helikoptrarna i norr. Verksamhet kommer att bedrivas från samma område i söder som nu fram till dess att de gamla helikoptersystemen är avvecklade. I kommunens översiktsplan från 1991 framfördes tankar på att lokalisera ett transportcentrum söder om flygplatsen men denna plan är inte längre aktuell. Avsikten var att dra nytta av närheten mellan de olika trafikslagen flyg, järnväg och väg. Ronneby kommun kommer att stödja en utveckling av flygplatsen i Kallinge, både civil och militär verksamhet, och aktivt delta i det arbete som bedrivs för att höja tillgängligheten till flygplatsen. En spårbunden koppling tåg/ flyg är inte uteslutet i framtiden. 5.7 SJÖFART Ronneby hamn har under en lång period fört en tynande tillvaro och har ingen trafik av regional betydelse. Ett samarbetsavtal har tecknats med Karlshamns hamn och viss trafik sker idag. Möjlighet finns dock att vid behov utveckla verksamheten. Investeringar är dock nödvändiga i bl. a. kajer och muddring av hamn och farled. I förarbetet till en fördjupad översiktsplan för kustavsnittet där hamnområdet ingår har det framförts att det inom eller i anslutning till hamnen bör finnas möjlighet att anlägga en marina. Hamnen ska dock fortfarande fungera och utvecklas som handelshamn. Karlshamn är en nationellt viktig hamn för godshantering och Karlskrona har en nationellt viktig färjelinje för person- och godstrafik. Båda hamnarna kvalificerar sig som TEN-hamnar dvs de har över 200.000 passagerare eller över 1 miljon ton gods per år. En utveckling av trafiken över Karlshamn och Karlskrona påverkar Ronneby när det gäller transittrafiken på de större vägarna och de är betydelsefulla för kommunens näringsliv och kontakten med det kontinentala transport- och vägnätet. För att hamnarna ska kunna utvecklas i önskvärd utsträckning krävs det att de ovan nämnda förbättringarna av E 22 och Rv 27 genomförs och att anslutningarna till hamnarna håller en hög standard. Vidare måste järnvägsnätet förbättras i den omfattning som beskrivits ovan. Detta ska Ronneby kommun verka för under kommande planeringsperiod. 144
ÅTGÄRDSSTRATEGIER FÖR KOMMUNENS KOMMUNIKATIONER Den fysiska planeringen ska, bland annat genom detaljplaneringen, sörja för att bra gång- och cykelvägar och kollektivtrafik försörjer nya bebyggelseområden. Nya gång- och cykelvägar och hållplatser för kollektivtrafik ska också samspela med befintligt nät. Kommunen ska verka för att en utbyggd beställningstrafik kommer till stånd för att tillgodose behoven i de mindre tätorterna och på landsbygden. För att få kommuninvånarna att cykla mer bör projekt som exempelvis Ronneby cyklar fortsättningsvis arrangeras. För att i framtiden kunna utföra de tankar som finns att leda en del av järnvägen norr om E22:an måste den tänkta sträckningen mellan Ronneby och Kallinge ses som ett reservat. Ronneby hamn 145