Det viktigaste valet. (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.



Relevanta dokument
De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010

Det viktigaste valet (Del 1 av 3)

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010

Det viktigaste valet. (del 3) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

Sverigedemokraterna i Skåne

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Förord Inledning Ungas politiska engagemang Politiskt kontra partipolitiskt engagemang Vill unga engagera sig politiskt?...

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

Politikers syn på säkerhetskameror

Fredagsakademi på Regionförbundet 19 februari 2010

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs!

Hur jämställd är landsbygden?

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna?

Väljarnas syn på ökande klyftor

Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Väljarkontraktet Karin Nelsson

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

Företagarens vardag i Kristianstad 2015

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

Statens Folkhälsoinstitut

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Skåneopinion. Mars 2012

Splitvision. Juni 2005 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

Pensionsbarometern Januari-februari 2005

socialdemokraterna.se WORKSHOP

Metodsammanställning. Allmänheten

TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15

HYRESGÄSTFÖRENINGEN UNDERSÖKNING RÖRANDE ATTITYDERNA TILL OLIKA PRINCIPER FÖR HYRESSÄTTNING

Årsrapport för år 2007

Den nya översiktsplanen föreslår en fördubbling av antalet åretruntboende i Marstrand. 1 Vilka idéer har ditt parti om hur detta skall bli verklighet?

Valdeltagande varför är det viktigt, varför minskar det och vad kan vi göra åt det?

Allmänheten om politisk TV-reklam

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

P1071 GULLSPÅNGS KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Vabb och Vobb

P1071 TÖREBODA KOMMUN. Allmänhetens syn på valfrihetssystem inom hemtjänsten P1071

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Ipsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 2015

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män

Lönekartläggning behövs!

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning

Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd

Barn- och ungdomspsykiatri

STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

FACKFÖRBUNDET ST DITT ARBETSPLATSFACK

Företagarens vardag i Örebro

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

BO BRA PÅ ÄLDRE DAR I SÖDERHAMN

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Ann-Louice Lindholm, rådgivare

KARTLÄGGNING CHEFER INOM IOF

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Konsumentvägledning. Nöjd kund-undersökning 2010

Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011

Hot mot förtroendevalda

Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering

Företagarens vardag i Borås

Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm maj kongressombud. välfärdssektorn

BILAGA till huvudrapport 196 marknadschefers och marknadsansvarigas inställning till Effektiv marknadskommunikation

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

SKULLE DET INNEBÄRA ATT TULLINGE BLIR EN EGEN KOMMUN? HÄR FÅR DU SVAR PÅ DINA FRÅGOR!

Skall jag stanna eller ska jag gå? D

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

SkövdeNät Nöjd Kund Analys

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

STUDENTRAPPORTEN 2013

Äldre oskyddade trafikanter

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utbyggnad. Långsam avveckling. Vi måste agera nu för att ersätta enegiproduktionen med hållbara alternativ. Ersätt hälften av energibehovet

Transkript:

Det viktigaste valet (del 2) SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner.

2 April 2006 Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. (Del 2 av 3) Syftet med undersökningen Inför valet i september är det stort fokus på rikspolitiken i Sverige. De kommunala frågorna hamnar ofta i skymundan. SKTF vill lyfta fram kommunvalet som ligger närmare människors vardag. Med vår undersökning vill vi utforska medborgarnas syn på den lokala demokratin och hur intresset är för den lokala demokratiska processen i Sverige. Hur viktiga är de kommunala välfärdsfrågorna för dem som varje dag berörs av de beslut som fattas i landets alla kommuner? Vi vill veta hur medborgarnas förtroende för kommunpolitiken är och om det finns en vilja att engagera sig för att kunna påverka de frågor man tycker är viktiga. Vi har valt att förlägga undersökningen till de15 största kommunerna eftersom dessa representerar en tredjedel av den röstberättigade befolkningen. Rapport i tre delar Vi redovisar resultaten av undersökningen i tre rapporter med olika perspektiv av kommunpolitiken: 1. Partisympatier, röstbenägenhet och vikten av kommunpolitik. Här har vi bland annat ställt frågor om hur man ser på kommunpolitikernas insats för samhället, om man tänker rösta i kommunvalet och om man i så fall tänker rösta på samma parti som i riksdagsvalet liksom vilket parti man tror att man kommer att rösta på. 2. Förtroendet för demokrati och politik i kommunerna. I denna del av undersökningen har vi bland annat ställt frågor om förtroendet för de lokala representanterna för det parti man tänker rösta på, hur viktigt det är för demokratin att människor engagerar sig som lokala politiker och intresset för att själv engagera sig i lokalpolitiken. Vi har också frågat om inställningen till att kommunpolitikerna ska ha mer att säga till om jämfört med regering och riksdag. 3. Vilka frågor medborgarna anser vara viktigast bland de kommunala välfärdsfrågorna, samt hur nöjda medborgarna är med den kommunala servicen. Här har de svarande fått ta ställning till hur viktiga var och en av alla de kommunala välfärdsfrågorna är och hur nöjd man är med hur den egna kommunen sköter dessa frågor. Vi har också ställt frågor om hur man vill komma i kontakt med sina lokala politiker och synen på till exempel folkomröstning som ett sätt att påverka. Denna rapport presenterar del 2 av undersökningen. Inom kort presenteras del tre. Samtliga resultat kommer att presenteras sammanställda på såväl riks- som kommunnivå. För den som är intresserad av hur resultaten ser ut i detalj hänvisas till bilagan där tabeller återfinns. Sammanfattande resultat

92 procent av de svarande anser att kommunpolitikerna helt eller delvis gör en viktig insats för samhället. 53 procent instämmer helt och 39 procent instämmer delvis, endast 8 procent instämmer inte alls. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Var fjärde väljare uppger att de definitivt inte, 7 procent, eller troligen inte, 17 procent, kommer att rösta i höstens kommunval. 51 procent säger att de absolut kommer att rösta och 25 procent att de troligen kommer att rösta. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) De unga, under 30 år, är de som uppger lägst benägenhet att rösta i höstens kommunval. 66 procent säger att de absolut eller troligen kommer att rösta. Motsvarande siffra i gruppen 60+ är över 80 procent. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Drygt 54 procent av dem som uppger att de absolut eller troligen kommer att rösta har ännu inte bestämt sig för hur de tänker rösta i sitt kommunval. De yngre väljarna är mest osäkra, 58 procent för de som är under 30 och 63 procent för de som är mellan 30 och 39 år. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Röstspridningen är stor. 41 procent uppger att de tänker rösta på ett annat parti i riksdagsvalet än i kommunvalet. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Var tredje tillfrågad, som har bestämt sig för vilket parti de ska rösta på, säger sig ha mycket stort förtroende för sitt partis lokala representanter, medan endast 3 procent har mycket litet förtroende. 51 procent har ett ganska stort förtroende och 14 procent uppger att de har ett ganska litet förtroende. Bland de yngsta (under 30 år) har 39 procent mycket stort förtroende för sina lokalpolitiker och för gruppen studerande är siffran ännu högre (42 procent). 63 procent anser att det är mycket viktigt för demokratin att människor engagerar sig som kommunpolitiker. 2 procent ansåg att det var helt oviktigt. 31 procent ansåg att det var ganska viktigt och 3 procent ansåg att det var ganska oviktigt. 17 procent kan tänkas sig att engagera sig i lokalpolitiken. 10 procent svarade att de kanske skulle kunna tänka sig och 9 procent var tveksamma. 61 procent svarade nej på frågan. De yngre, under 30 år, kan i högre utsträckning än de andra tänka sig att engagera sig i lokalpolitiken, 23 procent svarar ja på frågan. 36 procent instämmer helt i påståendet att man tycker att kommunpolitiker ska ha mer att säga till om jämfört med regering och riksdag, även om det innebär att kommunernas service kan bli olika. 18 procent instämmer inte alls och 46 procent instämmer delvis. På frågan om man anser att det borde vara fler kommunala folkomröstningar så att medborgarna får mer att säga till om var det 39 procent som instämde helt och 33 procent som inte instämde alls. 28 procent instämde delvis. 3

4 När vi jämför de olika kommunerna kan man bland annat notera följande skillnader: Röstbenägenheten är högst i Stockholm, 87 procent, och lägst i Linköping, 61 procent. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Av Stockholmarna uppger över 66 procent att de absolut ska rösta, medan 34 procent av Linköpingsborna och 40 procent av umeåborna uppger detta. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) I Helsingborg uppger nästan 19 procent av de tillfrågade att de definitivt inte tänker rösta i kommunvalet i september. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) I Malmö har 54 procent bestämt sig för vilket parti de ska rösta på i höstens kommunval, medan knappa 36 procent av Gävleborna och Linköpingsborna har bestämt sig för val av parti i kommunvalet. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Örebro har den högsta andelen väljare som i kommunvalet tänker rösta på samma sätt som i riksdagsvalet, 69 procent. I Umeå är andelen 50 procent. (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Röstspridningen är störst i Umeå (50 procent), Sundsvall (48 procent) och Lund (47 procent). (Presenterades även i del 1 av denna rapportserie) Det största intresset för att engagera sig i lokalpolitiken finns i Lund och Göteborg. Lägst är intresset i Gävle och Västerås.

5 SKTFs slutsatser Med fem månader kvar till valet börjar valrörelsen dra igång på allvar. I media läser vi spaltmeter av analyser och kommentarer om vad partiledarna säger, om den borgerliga alliansens utspel och om socialdemokraternas valstrategier. Statsvetare, undersökningsföretag och media tävlar, i den ena opinionsundersökningen efter den andra, om att ställa frågor till medborgarna hur de kommer att rösta om det vore val idag. Fokus i valrörelsen ligger på rikspolitiken. Samtidigt som kommunpolitiken tenderar att hamna i skymundan vet vi att de flesta medborgare upplever ett stort intresse och engagemang för de välfärdsfrågor som berör deras vardag. Och dessa frågor avgörs av kommunpolitikerna. En ny stor undersökning som fackförbundet SKTF idag presenterar visar att de som svartmålar det politiska engagemanget i landet är helt fel ute. Fler än var fjärde medborgare säger sig vara beredd att engagera sig i kommunpolitiken. Till denna glädjande bild ska läggas det faktum att ju yngre man är, desto mer öppen är man för ett politiskt engagemang i sin kommun. SKTF har undersökt medborgarnas syn på kommunpolitiken i landets 15 största kommuner (Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg, Jönköping, Umeå, Lund, Borås, Sundsvall och Gävle). I dessa kommuner, där exakt en tredjedel av väljarna bor, har vi under februari och mars i år intervjuat 4500 röstberättigade invånare. Detta gör undersökningen till en av de större undersökningarna om kommunpolitiken i landet. I vår undersökning ställde vi frågan skulle du själv kunna tänka dig att engagera dig i kommunpolitiken? Här svarade 16 procent ja. Knappt 4 procent uppgav att de redan hade något engagemang. 10 procent svarade kanske och ytterligare 9 procent var tveksamma. Resten svarade nej. Upp ur sofforna träder hundratusentals medborgare som faktiskt kan tänka sig ett kommunpolitiskt engagemang och det är de yngre som i högre utsträckning än alla andra åldersgrupper uppger att de kan tänka sig ett kommunpolitiskt engagemang (över 27 procent under 30 år jämfört med åldergruppen 60 + där knappt 14 procent uppger detta). Medborgarna i Göteborg, Malmö och Lund kan i störst utsträckning tänka sig ett lokalpolitiskt engagemang. Lägst intresse finner vi i Västerås, Gävle och Linköping. Resultaten talar sitt tydliga språk; kommunpolitiken berör medborgarnas vardag. Hur skolan, barnomsorgen, äldreomsorgen, idrotten eller sophanteringen fungerar är politiska frågor som ligger nära medborgarna, och därmed skapas ett stort kommunalpolitiskt engagemang. En politiker som Christina Axén Ohlin är sannolikt viktigare än Fredrik Reinfeldt för stockholmarna. För väljarna i Umeå eller Jönköping är kommunalråden Lennart Holmlund och Ann-Mari Nilsson av större betydelse för de flesta människors vardag än vad Göran Persson eller Maud Olofsson är. Bilden av ett utbrett politikerförakt är betydligt överdriven. Vår undersökning visar att 53 procent av de tillfrågade instämmer helt i påståendet att kommunpolitikerna gör en viktig insats för samhället och ytterligare 39 procent instämmer delvis. Endast 8 procent uppger att de inte instämmer alls i påståendet. Till och med i den grupp som redan nu uppger att de definitivt inte eller troligen inte tänker gå och rösta på valdagen finns en övervägande positiv inställning till kommunpolitikerna. Bland dessa instämmer hela 87 procent helt och eller delvis i påståendet att kommunpolitikerna gör en viktig insats för samhället! En stor del av medborgarna tycker således att politiken är viktig, och att politikerna gör ett bra jobb, även om de själva väljer att lägga sitt intresse, sin tid och sitt engagemang någon annanstans. Var tredje tillfrågad, som har bestämt sig för vilket parti de ska rösta på, säger sig ha mycket stort förtroende för sitt partis lokala representanter, medan endast 3 procent har mycket litet förtroende. Bland de yngsta (under 30 år) har 39 procent mycket stort förtroende för sina lokalpolitiker och för gruppen studerande är siffran ännu högre (42 procent).

En ständigt aktuell fråga är diskussionen om det kommunala självstyret kontra nationell likvärdighet. Vi möter dagligen kommunpolitiker som är frustrerade över regeringens vilja att detaljstyra den kommunala verksamheten. I undersökningen frågade vi medborgarna om de anser att deras kommunpolitiker ska ha mer att säga till om i politiken jämfört med regering och riksdag, även om detta skulle innebära att kommunernas service i praktiken skulle bli olika. Absolut, svarar 36 procent medan18 procent inte alls instämmer. Delvis instämmer nästan hälften (46 procent). Till viss del ger medborgarna alltså kommunpolitikerna rätt. Ett starkt lokalt självstyre har en förankring bland medborgarna. Men många inser också behovet av nationella likhetsprinciper i ett antal grundläggande välfärdsfrågor. Svaren ger oss i SKTF anledning att fundera över hur vi i framtiden ska förhålla oss till de nationella likhetsprinciperna som i praktiken riskerar att försvaga kommunpolitikens makt och betydelse. Vi kommer därför i kommande undersökningar att borra vidare i dessa frågor och öppna upp för partiöverskridande diskussioner om framtidens avvägningar mellan nationell likvärdighet och det grundlagsskyddade kommunala självbestämmandet. SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund. Det betyder inte att vi tycker det är oviktigt med kommunpolitik. Oavsett vem som vinner valet är det våra medlemmar som kommer att arbeta med att omsätta de politiska ambitionerna i konkret och praktisk verklighet. Våra medlemmars arbete blir betydligt lättare att genomföra ju tydligare mål och politiska inriktningar partiernas lokala företrädare satt upp. Och ju bättre jobb våra medlemmar kan göra, desto bättre välfärd får medborgarna. Hur kan kommunalpolitiken och deras företrädare bli tydligare? Hur släpper vi lös en starkare lokal utvecklingskraft än idag samtidigt som vi behåller en svensk nationell välfärd värd namnet? Skall spärrarna i personvalen tas bort på kommunal nivå för att göra politikerna och deras politik mer kända? Eller är skilda valdagar ett nödvändigt sätt att faktiskt ge de kommunala valen den uppmärksamhet medborgarna tycker att de förtjänar? Vår undersökning visar fram en positiv bild av medborgarnas demokratisyn. Överraskande många, och i synnerhet yngre, är beredda att engagera sig politiskt i sin kommun. Frågan är hur detta tas om hand av de politiska partierna? Hur fångar man upp det intresse och nyfikenhet som finns hos många medborgare som vill engagera sig? Problematiken har aktualiserats av Sveriges Kommuner och landstings Demokratiredovisning från december 2005. SKLs enkätundersökning visar att en tredjedel av de tillfrågade kommunpolitikerna anser att det svårt att förena arbetsliv och att vara politiskt aktiv. Ju yngre man är, desto svårare tycker man att det är. SKL ställer sig frågan om det till exempel är ett så enkelt grepp som att anpassa mötestider och att dela ansvarsområden i politiken som kan vara en lösning? Det tror vi i SKTF kan vara en bra början. Eftersom vi vet att viljan att engagera sig finns hos många, och speciellt bland de yngre, har man allt att vinna och inget att förlora på att genast börja pröva alla möjliga nya grepp för att skapa förutsättningar för människor att vara politiskt aktiva. Vi tycker det är glädjande att medborgarnas tilltro till kommunpolitiken är stor. Det vi ser som bekymmersamt är att kännedomen om de lokala politikerna är liten i många kommuner. Därför borde vår undersökning bli en utmaning till landets alla kommunpolitiker. Synliggör er i valrörelsen! Lyft fram era kommunala frågor, blygs inte att visa upp er på valaffischer och plakat i era egna kommuner! Kliv fram på rikspolitikens bekostnad och presentera lösningar med kommunala förtecken. Medborgarna och våra medlemmar väntar förväntansfullt på vad ni har att säga. 6

7 Metod Undersökningen genomfördes under perioden 14 februari till 8 mars. 4 500 röstberättigade personer i höstens kommunval har telefonintervjuats av InfoOne i Gävle. Urvalet är obundet och slumpmässigt och den som ingått i undersökningen är den i det uppringda hushållet som är röstberättigad och står närmast i tur att fylla år. Den statistiska felmarginalen (konfidensintervallet) varierar beroende av urvalsstorlek och hur stor andel i urvalet som valt ett speciellt svarsalternativ. Om man exempelvis har ett urval på 200 individer (som det är i 11 kommuner i denna undersökning) och 80 procent har valt ett speciellt svarsalternativ, kan man med statistisk säkerhet säga att den faktiska andelen (i den population varur urvalet dragits) som valt just det svarsalternativet är 74-86 procent (se tabell B). Felmarginalen är alltså ± 6. Hade urvalet varit 1 000 individer skulle felmarginalen i detta exempel ha varit ± 2.

Vikten av kommunpolitik, röstbenägenhet och förtroende Många instämmer helt eller delvis i påståendet Jag tycker att kommunpolitikerna gör en viktig insats för samhället. Det finns dock skillnader mellan kommunerna (se bild 1). Om man tittar på den andel som tar direkt avstånd från påståendet så är det drygt 10 procent som uppger detta i den kommun där störst andel valde det svarsalternativet. Mot bakgrund av detta kan man dra slutsatsen att merparten av medborgarna tycker att kommunpolitikerna gör en viktig insats för samhället. 8 100 Kommunundersökning 2006 Kommunpolitikerna gör en viktig insats Instämmer helt Instämmer delvis 100 75 32,2 31,1 52,2 43,6 33,7 45,9 33,3 43,4 40,6 38,2 39,7 40,8 40,0 42,0 47,6 75 50 50 25 57,9 62,2 36,2 45,2 58,9 50,5 61,7 47,5 47,0 58,1 56,0 52,2 50,5 50,5 41,2 25 0 Lund 0 Göteborg Stockholm Malmö Örebro Västerås Linköping Uppsala Helsingborg Norrköping Jönköping Umeå Borås Gävle Sundsvall Autobase On Bostadsort Bild 1 visar hur stor andel som instämmer helt eller delvis i påståendet att kommunpolitikerna gör en viktig insats i samhället. 52 procent uppger att de absolut tänker rösta i höstens kommunval (se tabell 2a i bilagan). Andelen som troligen tänker rösta är 25 procent och om även dessa går och röstar innebär det ett valdeltagande på över 75 procent. Benägenheten att rösta skiljer sig markant mellan åldersgrupperna (se bild 2 på nästa sida). Ju äldre man är desto mer benägen är man att rösta i höstens kommunval.

9 (Tänker du rösta i kommunalvalet i höst) 60 50 40 30 20 10 0 SKTFs kommunundersökning 2006 Tänker du rösta i kommunalvalet i höst Ja absolut Ja troligen Nej troligen inte Nej definitivt inte Under 30 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60 år eller äldre Ålder Bild 2 visar hur röstbenägna medborgarna är i fördelat på ålder. 54 procent, av dem som uppger att de absolut eller troligen kommer att rösta har ännu inte bestämt sig för hur de tänker rösta i sitt kommunval (se tabell 3a i bilagan). I Malmö, Västerås och Uppsala har majoriteten redan bestämt sig för hur de tänker rösta, medan endast en dryg tredjedel i Linköping, Gävle och Borås uppger detta. De yngre väljarna är mest osäkra på hur de ska rösta i höstens kommunval. 58 procent av dem som är under 30 och 63 procent av dem som är mellan 30 och 39 år har ännu inte bestämt sig (se tabell 3b i bilagan). Röstspridningen är stor (se tabell 4 i bilagan). I Umeå, Sundsvall och Lund uppger cirka hälften att de tänker rösta på ett annat parti i riksdagsvalet än i kommunvalet. Minst är röstspridningen i Örebro och Malmö där en tredjedel uppger att de ska rösta på olika partier i kommun- och riksdagsvalen. Nästan 85 procent av dem som bestämt sig för vad de ska rösta på uppger att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för de lokala representanterna för det parti de tänker rösta på (se tabell 5a i bilagan). Detta ska dock tolkas med viss försiktighet eftersom endast en dryg tredjedel av de tillfrågade fick denna följdfråga. Det är framförallt det de yngre, under 30 år, och studerande (vilket till viss del är samma individer) som uppgett att de har mycket stort förtroende för de lokala representanterna för det parti de tänker rösta på (se tabell 5b och 5c i bilagan).

Lokalt politiskt inflytande Nästan alla tycker att det är viktigt för demokratin att människor engagerar sig som lokala politiker (se bild 3). 10 SKTFs kommunundersökning 2006 Lokalt engagemang viktigt för demokratin Mycket viktigt Ganska viktigt (Lokalt engagemang viktigt för demokratin) 100 75 50 25 0 27,0 25,8 67,7 68,3 Göteborg Stockholm 34,4 33,5 59,8 61,6 Malmö Uppsala 42,1 39,3 51,5 53,1 Västerås Linköping 33,8 62,7 Örebro 24,7 71,7 Norrköping 33,7 37,2 58,9 58,1 Jönköping Helsingborg 44,0 51,7 Umeå 26,4 70,6 Lund 34,5 55,0 Borås 29,5 65,5 Sundsvall 33,7 58,3 Gävle Autobase On Bostadsort Bild 3 visar hur viktigt medborgarna tycker det är för demokratin att människor engagerar sig som lokalpolitiker. Påfallande många säger att de själva skulle kunna tänka sig ett engagemang i lokalpolitiken (se bild 4 på nästa sida). 4 procent av medborgarna uppger att de redan är engagerade i lokalpolitiken och ytterligare nästan 40 procent tar i vart fall inte avstånd från att engagera sig i lokalpolitiken. Det är mycket stora skillnader mellan kommunerna. I Lund och Göteborg finns det största intresset för ett lokalpolitiskt engagemang, medan intresset är svalast i Gävle och Västerås.

11 (Kan du tänka dig engagera dig i politiken) 60 50 40 30 20 10 0 SKTFs kommunundersökning 2006 Kan du tänka dig engagera dig i politiken Jag är redan engagerad Ja Kanske Tveksamt 9,8 15,4 9,9 6,5 10,4 13,5 9,5 9,8 6,9 10,4 8,4 18,0 21,1 20,5 14,0 8,9 4,9 3,8 4,0 4,0 5,0 7,4 4,8 10,0 8,5 12,9 6,5 8,1 8,4 8,9 10,5 7,1 9,5 11,5 10,2 6,5 6,3 11,1 7,1 5,9 15,8 16,3 20,4 16,4 14,7 13,5 17,5 11,2 10,6 8,6 5,9 5,3 2,5 3,1 2,5 4,0 2,5 3,7 Örebro Borås Gävle Lund Umeå Stockholm Göteborg Uppsala Västerås Linköping Norrköping Jönköping Helsingborg Sundsvall Malmö Autobase On Bostadsort Bild 4 visar hur stor andel som säger att de i olika grad är intresserade av att engagera sig i lokalpolitiken. Det är framförallt de yngre som uppger att de kan tänka sig att engagera sig i lokalpolitiken (se tabell 7b i bilagan). Nästan var fjärde som är yngre än 30 år svarade ja på frågan och ytterligare 10 procent svarade kanske. i denna åldersgrupp är det färre än hälften som uppger att de inte är intresserade av att engagera sig i lokalpolitiken. Drygt en tredjedel av medborgarna instämmer helt i påståendet att kommunpolitikerna ska ha mer att säga till om i politiken jämfört med regering och riksdag även om det innebär att kommunernas service kan bli olika (se bild 5 på nästa sida). 18 procent instämmer inte alls i detta påstående och resten instämmer delvis. Om man slår ihop dem som instämmer helt och delvis framkommer vissa skillnader mellan kommunerna.

12 100 SKTFs kommunundersökning 2006 Mer lokalt inflytande i politiken Instämmer helt Instämmer delvis 75 50 40,3 46,3 48,5 43,2 49,5 44,4 47,3 49,5 48,5 51,8 57,4 51,2 40,5 49,5 52,4 25 38,7 36,3 34,8 31,2 34,7 34,7 37,8 36,9 32,7 35,6 29,2 28,9 43,0 40,5 33,2 0 Stockholm Göteborg Linköping Örebro Malmö Umeå Lund Borås Uppsala Västerås Norrköping Jönköping Helsingborg Sundsvall Gävle Autobase On Bostadsort Bild 5 visar hur stora andelar som instämmer helt eller delvis i att kommunpolitiker ska få mer att säga till om

13 Bilaga Det viktigaste valet SKTF undersöker medborgarnas syn på den kommunala demokratin i Sveriges 15 största kommuner. Undersökningen genomfördes under perioden 14 februari till 8 mars. 4 500 röstberättigade personer i höstens kommunval har telefonintervjuats av InfoOne i Gävle. Urvalet är obundet och slumpmässigt och den som ingått i undersökningen är den i det uppringda hushållet som är röstberättigad och står närmast i tur att fylla år. Antalet genomförda intervjuer i de olika kommunerna varierar beroende på kommunstorlek. De kommuner som ingår i undersökningen och det antal intervjuer som är genomförda i respektive kommun framgår av Tabell A. Kommun Urval Stockholm 1 000 Göteborg 650 Malmö 400 Uppsala 250 Linköping 202 Västerås 196 Örebro 201 Norrköping 198 Helsingborg 202 Jönköping 191 Umeå 209 Lund 201 Borås 200 Sundsvall 200 Gävle 187 Tabell A visar vilka kommuner som ingår i undersökningen och hur stort antal intervjuer som genomförts i respektive kommun.

Konfidensintervallet Den statistiska felmarginalen (konfidensintervallet) varierar beroende av urvalsstorlek och hur stor andel i urvalet som valt ett speciellt svarsalternativ. Om man exempelvis har ett urval på 200 individer (som det är i 11 kommuner i denna undersökning) och 80 procent har valt ett speciellt svarsalternativ, kan man med statistisk säkerhet säga att den faktiska andelen (i den population varur urvalet dragits) som valt just det svarsalternativet är 74-86 procent (se tabell B). Felmarginalen är alltså ± 6. Hade urvalet varit 1 000 individer skulle felmarginalen i detta exempel ha varit ± 2. 14 Tabell B Statistiskt konfidensintervall för olika procenttal vid olika urvalsstorlekar. Procent Urval 5 10 20 30 40 50 60 70 80 90 95 100 4 6 8 9 10 10 10 9 8 6 4 200 3 4 6 7 7 7 7 7 6 4 3 300 2 3 5 5 6 6 6 5 5 3 2 500 2 3 4 4 4 4 4 4 4 3 2 1000 1 2 2 3 3 3 3 3 2 2 1 Tabell B visar hur felmarginalen ser ut vid olika urval och frekvenser. Det procenttal man vill ha den rekommenderade felmarginalen för avläses kolumnvis (röda siffror), varefter man går till den rad som har det aktuella urvalet angivet längst till vänster (blå siffror). En procentsiffra som i rapporten anges till 80 står alltså att finna i nionde kolumnen. Om urvalet för siffran i rapporten anges till 200 går man till andra raden i den nyss uppsökta kolumnen. Siffran 6 står där angiven, vilket betyder att siffran i rapporten skall ses med en felmarginal om -6 till +6 procentenheter, d.v.s.74-86 procent.

15 Tabell 1: Jag tycker att kommunpolitikerna gör en viktig insats för samhället, fördelat på bostadsort Bostadsort Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls 4 487 2 384 1 726 377 100,0 53,1 38,5 8,4 Stockholm 1 000 579 322 99 100,0 57,9 32,2 9,9 Göteborg 650 404 202 44 100,0 62,2 31,1 6,8 Malmö 400 145 209 46 100,0 36,2 52,2 11,5 Uppsala 250 113 109 28 100,0 45,2 43,6 11,2 Linköping 202 119 68 15 100,0 58,9 33,7 7,4 Västerås 196 99 90 7 100,0 50,5 45,9 3,6 Örebro 201 124 67 10 100,0 61,7 33,3 5,0 Norrköping 198 94 86 18 100,0 47,5 43,4 9,1 Helsingborg 202 95 82 25 100,0 47,0 40,6 12,4 Jönköping 191 111 73 7 100,0 58,1 38,2 3,7 Umeå 209 117 83 9 100,0 56,0 39,7 4,3 Lund 201 105 82 14 100,0 52,2 40,8 7,0 Borås 200 101 80 19 100,0 50,5 40,0 9,5 Sundsvall 200 101 84 15 100,0 50,5 42,0 7,5 Gävle 187 77 89 21 100,0 41,2 47,6 11,2

16 Tabell 2a: Tänker du rösta i kommunalvalet i höst, fördelat på bostadsort Bostadsort Ja absolut Ja troligen Nej troligen inte Nej definitivt inte 4 487 2 309 1 106 756 316 100,0 51,5 24,6 16,8 7,0 Stockholm 1 000 664 206 76 54 100,0 66,4 20,6 7,6 5,4 Göteborg 650 330 186 91 43 100,0 50,8 28,6 14,0 6,6 Malmö 400 223 98 47 32 100,0 55,8 24,5 11,8 8,0 Uppsala 250 119 65 42 24 100,0 47,6 26,0 16,8 9,6 Linköping 202 68 56 65 13 100,0 33,7 27,7 32,2 6,4 Västerås 196 98 33 54 11 100,0 50,0 16,8 27,6 5,6 Örebro 201 107 39 43 12 100,0 53,2 19,4 21,4 6,0 Norrköping 198 86 44 56 12 100,0 43,4 22,2 28,3 6,1 Helsingborg 202 85 43 36 38 100,0 42,1 21,3 17,8 18,8 Jönköping 191 86 51 43 11 100,0 45,0 26,7 22,5 5,8 Umeå 209 83 71 47 8 100,0 39,7 34,0 22,5 3,8 Lund 201 110 50 30 11 100,0 54,7 24,9 14,9 5,5 Borås 200 89 59 38 14 100,0 44,5 29,5 19,0 7,0 Sundsvall 200 82 63 38 17 100,0 41,0 31,5 19,0 8,5 Gävle 187 79 42 50 16 100,0 42,2 22,5 26,7 8,6

17 Tabell 2b: Tänker du rösta i kommunalvalet i höst, fördelat på ålder Ålder Ja absolut Ja troligen Nej troligen inte Nej definitivt inte 4 500 2 315 1 108 760 317 100,0 51,4 24,6 16,9 7,0 Under 30 år 718 291 183 158 86 100,0 40,5 25,5 22,0 12,0 30-39 år 970 463 266 180 61 100,0 47,7 27,4 18,6 6,3 40-49 år 733 353 198 140 42 100,0 48,2 27,0 19,1 5,7 50-59 år 714 399 144 134 37 60 år eller äldre 100,0 55,9 20,2 18,8 5,2 1 365 809 317 148 91 100,0 59,3 23,2 10,8 6,7

18 Tabell 3a: Har du redan nu bestämt vilket parti du tänker rösta på, fördelat på bostadsort Bostadsort Ja Nej 3 415 1 557 1 858 100,0 45,6 54,4 Stockholm 870 397 473 100,0 45,6 54,4 Göteborg 516 236 280 100,0 45,7 54,3 Malmö 321 174 147 100,0 54,2 45,8 Uppsala 184 95 89 100,0 51,6 48,4 Linköping 124 44 80 100,0 35,5 64,5 Västerås 131 70 61 100,0 53,4 46,6 Örebro 146 70 76 100,0 47,9 52,1 Norrköping 130 54 76 100,0 41,5 58,5 Helsingborg 128 63 65 100,0 49,2 50,8 Jönköping 137 55 82 100,0 40,1 59,9 Umeå 154 69 85 100,0 44,8 55,2 Lund 160 67 93 100,0 41,9 58,1 Borås 148 57 91 100,0 38,5 61,5 Sundsvall 145 63 82 100,0 43,4 56,6 Gävle 121 43 78 100,0 35,5 64,5

19 Tabell 3b: Har du redan nu bestämt vilket parti du tänker rösta på, fördelat på ålder Ålder Ja Nej 3 423 1 562 1 861 100,0 45,6 54,4 Under 30 år 474 199 275 100,0 42,0 58,0 30-39 år 729 270 459 100,0 37,0 63,0 40-49 år 551 240 311 100,0 43,6 56,4 50-59 år 543 249 294 60 år eller äldre 100,0 45,9 54,1 1 126 604 522 100,0 53,6 46,4

20 Tabell 4: Röstar du på samma parti i de olika valen, fördelat på bostadsort Bostadsort Ja Nej 3 415 2 024 1 391 100,0 59,3 40,7 Stockholm 870 514 356 100,0 59,1 40,9 Göteborg 516 314 202 100,0 60,9 39,1 Malmö 321 213 108 100,0 66,4 33,6 Uppsala 184 112 72 100,0 60,9 39,1 Linköping 124 67 57 100,0 54,0 46,0 Västerås 131 84 47 100,0 64,1 35,9 Örebro 146 101 45 100,0 69,2 30,8 Norrköping 130 72 58 100,0 55,4 44,6 Helsingborg 128 76 52 100,0 59,4 40,6 Jönköping 137 79 58 100,0 57,7 42,3 Umeå 154 77 77 100,0 50,0 50,0 Lund 160 85 75 100,0 53,1 46,9 Borås 148 86 62 100,0 58,1 41,9 Sundsvall 145 75 70 100,0 51,7 48,3 Gävle 121 69 52 100,0 57,0 43,0

21 Tabell 5a: Hur stort är ditt förtroende för de lokala representanterna för det parti du tänker rösta på, fördelat på bostadsort Bostadsort Mycket stort Ganska stort Ganska litet Mycket litet 1 558 512 791 211 44 100,0 32,9 50,8 13,5 2,8 Stockholm 397 91 226 57 23 100,0 22,9 56,9 14,4 5,8 Göteborg 236 73 130 31 2 100,0 30,9 55,1 13,1 0,8 Malmö 174 89 61 21 3 100,0 51,1 35,1 12,1 1,7 Uppsala 95 33 45 15 2 100,0 34,7 47,4 15,8 2,1 Linköping 44 13 27 4 0 100,0 29,5 61,4 9,1 0,0 Västerås 70 26 27 15 2 100,0 37,1 38,6 21,4 2,9 Örebro 70 13 47 8 2 100,0 18,6 67,1 11,4 2,9 Norrköping 55 14 32 6 3 100,0 25,5 58,2 10,9 5,5 Helsingborg 63 14 38 10 1 100,0 22,2 60,3 15,9 1,6 Jönköping 55 14 35 4 2 100,0 25,5 63,6 7,3 3,6 Umeå 69 30 33 6 0 100,0 43,5 47,8 8,7 0,0 Lund 67 33 26 8 0 100,0 49,3 38,8 11,9 0,0 Borås 57 24 25 7 1 100,0 42,1 43,9 12,3 1,8 Sundsvall 63 32 22 8 1 100,0 50,8 34,9 12,7 1,6 Gävle 43 13 17 11 2 100,0 30,2 39,5 25,6 4,7

22 Tabell 5b: Hur stort är ditt förtroende för de lokala representanterna för det parti du tänker rösta på, fördelat på ålder Ålder Mycket stort Ganska stort Ganska litet Mycket litet 1 563 512 794 213 44 100,0 32,8 50,8 13,6 2,8 Under 30 år 199 78 91 25 5 100,0 39,2 45,7 12,6 2,5 30-39 år 270 92 141 33 4 100,0 34,1 52,2 12,2 1,5 40-49 år 241 77 125 35 4 100,0 32,0 51,9 14,5 1,7 50-59 år 249 62 144 36 7 60 år eller äldre 100,0 24,9 57,8 14,5 2,8 604 203 293 84 24 100,0 33,6 48,5 13,9 4,0 Tabell 5c: Hur stort är ditt förtroende för de lokala representanterna för det parti du tänker rösta på, fördelat på sysselsättning Sysselsättning Mycket stort Ganska stort Ganska litet Mycket litet 1 563 512 794 213 44 100,0 32,8 50,8 13,6 2,8 Studerande 165 70 73 19 3 100,0 42,4 44,2 11,5 1,8 Förvärvsarbetande 794 241 420 115 18 100,0 30,4 52,9 14,5 2,3 Egen företagare 95 31 49 10 5 100,0 32,6 51,6 10,5 5,3 Pensionär 509 170 252 69 18 100,0 33,4 49,5 13,6 3,5

23 Tabell 6: Hur viktigt för demokratin tycker du det är att människor engagerar sig som lokala politiker, fördelat på bostadsort Bostadsort Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Helt oviktigt 4 487 2 820 1 412 154 101 100,0 62,8 31,5 3,4 2,3 Stockholm 1 000 677 270 30 23 100,0 67,7 27,0 3,0 2,3 Göteborg 650 444 168 32 6 100,0 68,3 25,8 4,9 0,9 Malmö 400 239 134 17 10 100,0 59,8 33,5 4,2 2,5 Uppsala 250 154 86 5 5 100,0 61,6 34,4 2,0 2,0 Linköping 202 104 85 6 7 100,0 51,5 42,1 3,0 3,5 Västerås 196 104 77 11 4 100,0 53,1 39,3 5,6 2,0 Örebro 201 126 68 1 6 100,0 62,7 33,8 0,5 3,0 Norrköping 198 142 49 3 4 100,0 71,7 24,7 1,5 2,0 Helsingborg 202 119 68 7 8 100,0 58,9 33,7 3,5 4,0 Jönköping 191 111 71 6 3 100,0 58,1 37,2 3,1 1,6 Umeå 209 108 92 4 5 100,0 51,7 44,0 1,9 2,4 Lund 201 142 53 4 2 100,0 70,6 26,4 2,0 1,0 Borås 200 110 69 12 9 100,0 55,0 34,5 6,0 4,5 Sundsvall 200 131 59 5 5 100,0 65,5 29,5 2,5 2,5 Gävle 187 109 63 11 4 100,0 58,3 33,7 5,9 2,1

24 Tabell 7a: Skulle du själv kunna tänka dig att engagera dig i lokalpolitiken, fördelat på bostadsort Bostadsort Jag är redan engagerad Ja Kanske Tveksamt Nej Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Linköping Västerås Örebro Norrköping Helsingborg Jönköping Umeå Lund Borås 4 487 177 741 447 400 2 722 100,0 3,9 16,5 10,0 8,9 60,7 1 000 49 180 98 99 574 100,0 4,9 18,0 9,8 9,9 57,4 650 25 137 88 64 336 100,0 3,8 21,1 13,5 9,8 51,7 400 16 82 38 26 238 100,0 4,0 20,5 9,5 6,5 59,5 250 10 35 26 26 153 100,0 4,0 14,0 10,4 10,4 61,2 202 10 18 17 14 143 100,0 5,0 8,9 8,4 6,9 70,8 196 4 22 14 14 142 100,0 2,0 11,2 7,1 7,1 72,4 201 4 33 13 13 138 100,0 2,0 16,4 6,5 6,5 68,7 198 5 21 22 16 134 100,0 2,5 10,6 11,1 8,1 67,7 202 12 32 18 15 125 100,0 5,9 15,8 8,9 7,4 61,9 191 6 28 12 16 129 100,0 3,1 14,7 6,3 8,4 67,5 209 11 34 22 10 132 100,0 5,3 16,3 10,5 4,8 63,2 201 5 41 26 31 98 100,0 2,5 20,4 12,9 15,4 48,8 200 8 27 23 20 122 100,0 4,0 13,5 11,5 10,0 61,0 Sundsvall 200 5 35 19 17 124 100,0 2,5 17,5 9,5 8,5 62,0 Gävle 187 7 16 11 19 134 100,0 3,7 8,6 5,9 10,2 71,7

25 Tabell 7b: Skulle du själv kunna tänka dig att engagera dig i lokalpolitiken, fördelat på ålder Ålder Jag är redan engagerad Ja Kanske Tveksamt Nej Under 30 år 30-39 år 40-49 år 4 500 177 743 447 402 2 731 100,0 3,9 16,5 9,9 8,9 60,7 718 27 167 90 77 357 100,0 3,8 23,3 12,5 10,7 49,7 970 32 180 128 101 529 100,0 3,3 18,6 13,2 10,4 54,5 733 22 131 80 70 430 100,0 3,0 17,9 10,9 9,5 58,7 50-59 år 714 24 139 68 57 426 60 år eller äldre 100,0 3,4 19,5 9,5 8,0 59,7 1 365 72 126 81 97 989 100,0 5,3 9,2 5,9 7,1 72,5

26 Tabell 8: Jag tycker att kommunpolitikerna ska ha mer att säga till om i politiken jämfört med regering och riksdag även om det innebär att kommunernas service kan bli olika, fördelat på bostadsort Bostadsort Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls 4 487 1 609 2 084 794 100,0 35,9 46,4 17,7 Stockholm 1 000 387 403 210 100,0 38,7 40,3 21,0 Göteborg 650 236 301 113 100,0 36,3 46,3 17,4 Malmö 400 139 194 67 100,0 34,8 48,5 16,8 Uppsala 250 78 108 64 100,0 31,2 43,2 25,6 Linköping 202 70 100 32 100,0 34,7 49,5 15,8 Västerås 196 68 87 41 100,0 34,7 44,4 20,9 Örebro 201 76 95 30 100,0 37,8 47,3 14,9 Norrköping 198 73 98 27 100,0 36,9 49,5 13,6 Helsingborg 202 66 98 38 100,0 32,7 48,5 18,8 Jönköping 191 68 99 24 100,0 35,6 51,8 12,6 Umeå 209 61 120 28 100,0 29,2 57,4 13,4 Lund 201 58 103 40 100,0 28,9 51,2 19,9 Borås 200 86 81 33 100,0 43,0 40,5 16,5 Sundsvall 200 81 99 20 100,0 40,5 49,5 10,0 Gävle 187 62 98 27 100,0 33,2 52,4 14,4

27 SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för offentligt och privat anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Idag är vi drygt 170 000 medlemmar. Rapporten Det viktigaste valet med samtliga resultat, kommun för kommun, finns presenterad på www.sktf.se. Kontakter: SKTFs förbundsordförande Eva Nordmark, eva.nordmark@sktf.se 070-6241311. Presskontakter Maria Martinsson, maria.martinsson@sktf.se 08-7896477 eller 070-6555048. Karin Ottosson, karin.ottosson@sktf.se 08-7896378 eller 070-3176378. För frågor kring undersökningens genomförande kontakta Gerry Andersson, gerry.andersson@sktf.se 08-7896360 eller 070-2796360. SKTF Direkt Facklig rådgivning varje vardag måndag till fredag mellan 8 och 20. Telefon 0200 778 778 e-post sktfdirekt@sktf.se