Halvvägs till Danmark turen SKL-CYKELKONFERENS Allmänt om turen (turen är 20 km lång) Turen tar dig längs delar av Malmös kuststräcka. Du får under turen se och höra mer om några av Malmös omvandlingsområden samtidigt som du passerar många kända turistattraktioner, bland annat Kalkbrottet i Limhamn. Du får under turen också lära dig mer om hur Malmö Stad arbetar med dialogprojekt och democykelstråk. Stopp på vägen 1. Automatiska cykelpumpar och democykelstråk För några år sedan arbeta Malmö med demonstrationscykelstråk som en del av EU-projektet Civitas SMILE. Som demonstrationscykelstråk valdes två populära cykelstråk, med koppling till kollektivtrafik Universitetsstråket och Heleneholmsstigen. Under projektet togs det fram en rad olika idéer om hur framtidens cykelbanor kan utformas. Idéerna togs fram av en arbetsgrupp på gatukontoret samt i olika konsultuppdrag. Testet bestod av fysiska åtgärder längs stråket såsom ny beläggning, uppsättning av nya staket, test av ny belysning och skyltning, speglar för bättre sikt i korsningar samt räcken för cyklisterna att hålla sig i när de väntar på grönt vid en signal. Det placerades också ut servicestationer med kartor, pumpar och verktyg som hängde i en stolpe. Efter att ha utvärderat democykelstråket har kommunen valt att behålla vissa åtgärder och även placera ut dem på fler ställen i staden. Exempel på detta är räckena, kartorna och en viss del av den belysning som testades. Idag finns 23 stycken automatiska pumpar och 5 stycken manuella pumpar uppsatta av Malmö Stad. 2. Ribersborg och Västra hamnen Västra Hamnen Jämfört med resten av Malmö har Västra Hamnen en kort historia. Området består av landmassor som fyllts ut successivt från 1800-talets andra hälft till 1980-talet. Utfyllningarna gjordes för att ge plats åt hamn- och industriverksamheter.
2001 arrangerades bomässan Bo01, vilket blev starten för utbyggnaden av Västra Hamnen. Temat för mässan var "Framtidsstaden i det ekologiskt hållbara informations- och välfärdssamhället" och förutom utställningsområdet uppfördes en helt ny stadsdel med innovativa miljölösningar, spännande arkitektur och stadsmiljöer. I kvarteret Fullriggaren finns bland annat Sveriges största samling av energieffektiva byggnader och man samlar in organiskt avfall via avfallskvarnar i varje hushåll. Under sommaren 2012 initierade Malmö stad ett pilotprojekt i form av en cykelpool med lådcyklar och cyklar med kärra i kvarteret. Malmö stad står för cykelkostnaderna och fastighetsägarna avsätter plats i sina garage. Efter sommaren 2013 tog ett företag över driften. Malmö stad har tagit fram ett dokument med mål och strategier för fortsatt planering och utbyggnad av Västra Hamnen. Målen siktar mot år 2031, 30 år efter bomässan. Ett av målen är att resandet ska ske hållbart: Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska stå för minst 75 % av de boendes resor och 70 % av resorna till arbetsplatserna. Saknade länkar för snabb och säker cykeltrafik till och från området ska identifieras och åtgärdas. Vid gatuarbeten, byggnadsarbeten mm ska cyklisternas framkomlighet prioriteras framför bilens och omläggning för cykel ska skyltas tydligt. Svar på klassiska frågan: Turning torso är 190 meter och 54 våningar. Ribersborg Ribersborgsstranden är Malmös mest besökta strand. Stranden är konstgjord och måste med jämna mellanrum fyllas på med sand. På Ribersborgsområdet finns också en populär hundrastplats, handikappbad, småbåtshamn, idrottsplats och en golfanläggning. Området används också för olika event där Malmö City Horse Show är det största. Ribersborgs kallbadhus Byggnaden uppfördes 1898 och badhuset låg då som hållplats längs järnvägen till Limhamn. Stationshuset och entrén till badet låg i samma byggnad. Badhuset förstördes i en storm 1902 men uppfördes igen och fick det utseende som det har idag. 1966 övertog Malmö stad ansvaret för badet. 1995 blev byggnaden kulturminnesförklarad. Manuella cykelpumpar Den manuella cykelpumpen är ett komplement till de automatiska pumpar som finns runt om i staden. Dessa pumpar kräver ingen el och har en låg installations- och driftskostnad. I Malmö stads cykelprogram förslås platser där manuella pumpar bör placeras.
3. Utbyggnadsområde Limhamn Ön, det är dock varken en ö eller att den heter ön utan det är en halvö som heter Sundholmen, och den fasta landförbindelsen består helt av utfylld mark, huvudsakligen av rester från cementtillverkningen i Limhamns kalkbrott. Tidigare har det varit en svängbro men fylldes ut på grund av att strömmar störde förtöjda båtar. Hela ön är ca 35 ha, i stort sett plan och på en nivå av 3-4 meter över Öresunds yta. Det har tidigare varit verksamheter på ön. Under första hälften av 1900-talet har olika industriella verksamheter bedrivits här: skeppsvarv (1916-1921) och flygplansproduktion (1925-1935). Två av kontorsbyggnaderna och en fabriksbyggnad står kvar idag. Området började bebyggas med bostäder 1992. Det byggdes cirka 600 bostäder fram till 2001, sedan har det varit en längre paus. Nu har bostadsbyggandet börjat ta fart igen och idag finns det cirka 1 000 bostäder med knapp 2 000 boende. Det kommer att byggas ytterligare cirka 4 000 bostäder och en den del service men inga större verksamheter. De enda cykelvägarna som planeras i området är fram till förskolor och skolor i övrigt ska man cykla blandtrafik till närmsta cykelväg som går runt området. Det finns planer på att göra om en del av de större silosarna till bostäder. I en av de mindre är tanken att det ska bli cykelgarage, planen är att den ska skapas så att den blir 8 meter. Över 50 % av alla resor som Limhamnsborna gör är med bil, för hela Malmö är det drygt 40 %. Cykel står för cirka 20 % och kollektivtrafiken för 15 %. I november 2013 gav Stadsbyggnadsnämnden stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram en strategi med fokus på hållbart resande i Limhamn. Strategin ska lyfta möjligheter för att motverka det bilorienterade läget som uppstår på grund av långa avstånd till kollektivtrafiken och bristande planering för cykeltrafiken. 4. Öresundsbroförbindelsen Information om bron Vid planeringen av Öresundsbron övervägde man möjligheten att även bygga en förbindelse för cykel. Beslutet blev dock att detta ej var möjligt att genomföra. Det var troligen priset för en bredare konstruktion som fällde avgörandet tillsammans med problemet med luftmiljön i den långa tunneldelen. Det är ju många som glömmer bort tunneln när man tänker på Öresundsbron. Det är lätt att ta med sig sin cykel på tåget över bron. Du köper en cykelbiljett för din cykel innan du tar den med dig ombord på tåg. Biljett köper du i biljettautomat eller på ett kundcenter. Cykelbiljett kostar till ordinarie pris 53kr och med JOJO 42kr. Öresundstågen tillåter max 9 cyklar/tågsätt. I Köpenhamn kan du ta med din cykel på metron om det är utanför rusningstid (7-9 samt 15.30-17.30). På sommaren (1 juni-31 augusti) är det alltid tillåtet att ta med sin cykel.
Om Öresundsmetron (allmänt) Malmö stad och Köpenhamns kommun arbetar tillsammans med en förundersökning om hur en metroförbindelse mellan städerna kan skapa ytterligare kapacitet över Öresund och därmed stärka integrationen och tillväxten i området. Öresundsmetron skulle, enligt förstudien, vara en effektiv och långsiktig lösning på kapacitetsproblemen, och kunna hantera hälften av passagerarna på Öresundstågen. Som ett helt självständigt system skulle metron inte bara avlasta utan också skapa ett mer robust och pålitligt trafiksystem tvärs Öresund. Förstudien lyfter fram hur en metro skulle bidra till att Öresundsregionen stärker sin internationella konkurrenskraft då den korta restiden gör det lättare att jobba, bo, studera, uppleva och mötas på andra sidan. Byggstart kan ligga runt 2025, för att metron ska kunna tas i bruk omkring 2030. För att klara det måste nu utrednings- och planeringsarbetet fortsätta. 5. Limhamns Kalkbrott och Elinelund Kalkbrottet Kalk från denna plats användes för framställning av cement. Kalken bildades för mellan 65-55 miljoner år sedan. Brytningen påbörjades 1866 och pågick fram till 1994. Brottet är 1300 meter långt, 800 meter brett och 65 meter djupt. Ungefär 70 liter vatten per sekund pumpas ut ur brottet för att förhindra att det fylls och blir en sjö. Det finns omkring 1400 djur- och växtarter i kalkbrottet. Mest uppmärksammad är den akut utrotningshotade grönfläckiga paddan. Här finns också rovfåglar, fladdermöss, rådjur, hare, räv och grävling. Sedan 2011 är kalkbrottet ett kommunalt naturreservat som förvaltas av gatukontoret. Det anordnas guidade turer i kalkbrottet och målet är att öka tillgängligheten för allmänheten. Elinelund Öster och söder om Limhamns kalkbrott ligger utbyggnadsområdet Elinelund. Här planeras bostadsbebyggelse samt en koppling mellan Annetorpsvägen och Yttre Ringvägen. Planprogrammet för området föreslår utbyggnad i tre etapper. Detaljplan för etapp ett är antagen och omfattar omkring 1200 nya bostäder. I planen ingår också verksamheter, två förskolor samt en grundskola för omkring 600 elever. I gränsen mot kalkbrottet anläggs ett 50 meter brett rekreationsområde.
Korsningen med Annetorpsvägen har studerats och detaljplanen föreslår planskild korsning med tunnel för gång och cykel. Nya cykelbanor ska anläggas längs huvudgatan i nord-sydlig riktning samt på ena sidan av den öst-västliga gatan. Ny cykelbana föreslås också på den södra sidan av Annetorpsvägen. Kopplingen till Hyllie station är viktig vad gäller cykel. 6. Annetorpsbron Bron binder samman cykelbanan längs Svennedalsgången och Elinelund. Den är 30 meter lång och 5 meter bred. Frihöjden till Annetorpsvägen är 4,70 meter. Bron har klätts med sammanlagt 240 lameller, som skall fungera som insynsskydd. Samtidigt symboliserar de ett böljande skånskt rapsfält. 7. Kroksbäcksparken temalekplats och dialogprojekt Kroksbäcksparken är en del av Pildamsstråket, som är ett av Malmös viktigaste grönstråk. I parken finns världens första puckelbollplan och en Äventyrslekplats som invigdes maj 2012. Den är en av Malmös temalekplatser som ska fungera som viktiga mötesplatser i stadsdelarna och som utflyktsmål för barn från hela Malmö. Kroksbäcksparken är något mindre känd bland Malmös stora parker, men nämner man kullarna så är det många som vet vad man pratar om. De sju kullarna i parken är ett välkänt landmärke i Malmö. I samband med invigningen av lekplatsen genomfördes Hej stadsdel, som är samlingsnamnet på ett dialogarbete som genomfördes i alla Malmös dåvarande 10 stadsdelar under åren 2007-2013. Kärnan i projektet har varit att skapa dialog med Malmös invånare om hur det är att bo och vistas i just deras stadsdel. Huvudaktiviteten i varje Hej-projekt var aktivitetsdagarna. I maj 2012 arrangerades "Hej Hyllie", arrangerat av Gatukontoret, Polisen och Hyllie stadsdelsförvaltning. På flera platser i området fanns representanter för att höra medborgarnas synpunkter om stadsdelen. Under de tio projekten samlades totalt drygt 10 000 synpunkter in. Synpunkterna sammanställdes sedan i en Åtgärdsplan, som skickades ut till samtliga hushåll i området. I de fall där åtgärderna uteblev, motiverades detta beslut. Den snabba återkopplingen var ett av projektets främsta styrkor, eftersom det visade medborgarna att det faktiskt går att göra skillnad om man engagerar sig och tycker till om sin närmiljö. Till hösten kommer fortsättningen på hej-projekten, Hej 2.0, att genomföras. Genom att tänka målgrupp snarare än geografi som man gjorde i stadsdelsprojekten kan en annan kunskap om staden och dess användning fås. Först ut är Hej Cyklist och målet är att lära oss mer om Malmös cyklister och deras cykelvardag. Vi vet redan en hel del via mätningar, men nu vill vi ut och prata med dem också.
8. Triangelområdet Rådmansgatan Station Triangeln är en underjordisk järnvägsstation som har två uppgångar, vi står nu vid den norra, och är en station på citytunneln som togs i bruk den 12 december 2010. Perrongen är 250 meter lång och 14,5 meter bred. År 2011 vann den arkitekturpriset Kasper Salin-priset. Lite siffror på hur många som passerar triangeln varje dag. Stort fokus har varit på att skapa bra cykelförbindelser och koppling till den övriga kollektivtrafiken i staden. Vid den södra uppgången finns det plats för 2 170 cyklar: 1 560 platser i tvåvånings cykelställ 234 platser att abonnera på i en låst del 376 bygelställ varav 40 stycken för lådcyklar Vid den norra finns det plats för: Nya cykelstråk har anlagts på Rådmansgatan och S:t Johannesgatan. Egentligen får man inte cykla utan man ska hoppa av cykeln och leda den. 9. Test på Södra förstadsgatan På Södra Förstadsgatan gick tidigare fem stadsbusslinjer. I samband med att Citytunneln byggdes (invigning december 2010) beslutades att dessa linjer skulle flytta till Rådmansgatan. Man ville knyta ihop stadsbusstrafiken med den regionala tågtrafiken. Det har i många år funnits tankar på att gatan ska bli en förlängning av gågatan och på så vis skulle hela sträckan från Malmö C till Möllevångstorget knytas ihop med en gågata. När busstrafiken flyttade fanns en oro att genomfartstrafiken på Södra Förstadsgatan skulle öka och för att förhindra detta beslutades att kvarteret mellan Spångatan och Friisgatan skulle stängas av för biltrafik på försök från mars till oktober 2014. Genom att förhindra genomfartstrafik kan fokus läggas framförallt på fotgängare men även på cyklister som tidigare cyklat i blandtrafik med bilar och bussar. Avstängningen ger även möjlighet till olika sorters upplåtelser som uteserveringar och tillfälliga event. Under försöket vill vi föra en dialog med både malmöborna och de som är verksamma längs gatan om den framtida utvecklingen. Många synpunkter och idéer har kommit in, de flesta positiva. 10. Kungsgatan cykelkorsning Här är två av Malmös största cykelstråk som korsar varandra, Storgatan och Kaptensgatan, med cirka 20 000 cyklister om dagen. Då det är två av Malmös starkaste cykelstråk som möts uppstår det en del konflikter och platsen har varit ganska drabbad av en del allvarliga olyckor. För att få bukt med problemet har man valt att sätta upp lyktstolpar som får cyklisterna att sakta ner och ta större hänsyn till varandra. Det är ingen
cirkulationsplats utan det är högerregeln som gäller, dock är det många som tror att lyktstolparna är en rondell och det kommer in många frågor om den. Lite längre bort finns det en cykelbarometer som räknar hur många cyklister som passerar varje dag. I Malmö finns det idag 2 stycken, en här och en vid Södervärn. I år kommer det att placeras ut ytterliga två stycken, just nu håller man på och ser över var de ska stå. 11. Södertull Kampanj Besök kampanjen Inga löjliga bilresor på södertull. 12. Bike and Ride Malmö C Malmös tredje bike and ride-anläggning invigdes i februari 2014. Större delen av anläggningen är underjordisk men det finns också plats för cyklar ovan jord. Det finns plats för 1500 cyklar varav 700 kan ställas i en låst del där du får tillträde genom att registrera ditt jojo-kort och betala en månadsavgift. Det finns flera entréer till anläggningen. Det går att cykla ner genom rampen i den östra delen. Här finns platser särskilt avsedda för lådcyklar och liknande. Andra bekvämligheter i anläggningen är offentliga toaletter, väntrum, luftpumpar, förvaringsmöjligheter, realtidsinformation om avgångar för tåg och buss. Det finns också en cykelbutik med verkstad. Det kostar ingenting att använda den öppna delen av anläggningen och den håller öppet dygnet runt. Det finns kameraövervakning och vakter som bevakar anläggningen flera gånger per dygn. 13. Slagthuset Start och Mål
Karta Halvvägs till Danmark
Allmänt om cykelplanering i Malmö Exempel på saker att berätta under cykelturerna 4/6 Cykelplanen och cykling i Översiktsplanen Sedan 1976 har Malmö Stad haft en Cykelplan. Cykelplanen är framtagen gemensamt av Stadsbyggnadskontoret och Gatukontoret och har uppdaterats regelbundet. Den består av en karta med befintliga och planerade huvudcykelstråk och används både vid nyplanering och vid ombyggnader i befintlig miljö för att skapa raka, genomgående stråk. Mer än hälften av Malmös cykelbanor är klassade som huvudcykelstråk. I den första cykelplanen låg fokus på att skapa stråk som kopplade ihop de friliggande cykelbanorna i de nybyggda, trafikseparerade miljonprogramområdena med centrum så att cyklisterna inte skulle behöva cykla i blandtrafik på huvudgatorna. Att bygga cykelbanor utmed huvudgatorna var dock inte aktuellt vid denna tidpunkt, cykelbanor som tidigare hade funnits utmed huvudgatorna hade under 1950- och 60-talet tagits bort för att ge plats åt den framväxande bilismen. Istället skapades stråk parallellt med huvudgatorna längs med mindre gator, en princip som länge höll i sig. Ett exempel på detta är Rosengårdsstråket (som dock byggdes redan 1973). I den kommande Översiktsplanen är cykelplanen inarbetad. Även tidigare har ÖP:n hänvisat till cykelplanen. Det är även på förslag med en klassificering av huvudcykelstråken ( prioriterade och övriga huvudcykelstråk). Cykelprogram Malmös nu gällande cykelprogram togs fram 2012 och gäller för åren 2012-2019. Målet för programmet är att öka andelarna cykelresor hos malmöborna från 23 % (2008) till 30 % 2018 (att målåret är 2018 beror på att resvaneundersökningen genomförs var femte år). Cykelprogrammet, som är väldigt åtgärdsinriktat, är politiskt antaget, men åtgärderna i programmet ska också antas inom budgeten från år till år. Totalt föreslås i cykelprogrammet åtgärder för runt 400 miljoner kronor under åren 2012-2019 uppdelade på fem områden: Åtgärder som stärker Malmös profil som cykelstad Driftsåtgärder för ökad trygghet och komfort Övergripande infrastrukturåtgärder Små infrastrukturåtgärder Åtgärder för förbättrad parkering De övergripande infrastrukturåtgärderna, till största delen byggande av nya cykelbanor utmed huvudgator, står för huvuddelen av kostnaderna. Olika typer av cykelstråk i Malmö (huvudsakligen från bilagan i slutet av cykelprogrammet) Cykelstråken i Malmö kan delas upp i fem olika kategorier. De olika kategorierna har alla för- och nackdelar och behövs för att komplettera varandra. Det går inte rakt av att säga att någon kategori är bättre än någon annan. Somliga kategorier tilltalar vissa grupper av cyklister men inte andra, somliga är tilltalande dagtid, men inte i mörker, o.s.v.
Cykling i lokalgator. Vissa av cykelstråken som pekas ut på cykelkartan går i blandtrafik i lokalgator (Exempel: Storgatan), men även i övriga lokalgator äger givetvis mycket cykling rum. Cykling i blandtrafik kräver ingen extra infrastruktur. Gatorna kan hållas smala och ges en prägel som många uppskattar. Nätet av lokalgator är finmaskigt och ger därför stor valfrihet när det gäller vägval. Närhet till bostäder och annan bebyggelse, samt till övrig trafik gör cykelturen varierande och trygg för cyklisten. En ringa mängd biltrafik och låga hastigheter gör lokalgatorna relativt trafiksäkra. Lokalgator i tät stadsmiljö, med många parkerande bilar och varutransporter utgör en komplicerad trafiksituation, särskilt för barn. Följderna kan bli att barn inte tillåts cykla på egen hand. En genomsnittlig cykelresa är tre kilometer och går sällan att genomföra utan att korsa en huvudgata. Korsningspunkterna kan orsaka både olycksrisk och tidsförlust. Mindre bostadsgator är ofta utformade som återvändsgator för att hindra genomfartstrafik med bil. Detta kan försämra orienterbarheten och även i de fall bra kopplingar finns för cyklister kan det vara svåra att hitta för obekanta i området. En cykelresa längs lokalgatunätet kan bli lång och ogen jämfört med att cykla samma sträcka längs med huvudgatorna. Cykelanpassade gator. För att skapa en hög framkomlighet för cyklister regleras korsande vägar med stopp- eller väjningsplikt och gatan utformas så att höga hastigheter och genomfartstrafik inte är möjlig. Gator anpassas då efter cykeltrafikens behov av framkomlighet och säkerhet. Exempel: Södra Skolgatan. Då trafiken på korsande gator lämnar företräde slipper cyklisterna tidsförluster. Att samla cyklister till specifika gator förbättrar säkerheten, då övriga trafikanter räknar med ett stort cykelflöde. Det krävs ofta endast små ändringar i infrastrukturen. Närhet till bostäder och annan bebyggelse, samt till övrig trafik gör att cykelturen ofta blir varierande och trygg förcyklister. Om trafiksituationen är livlig, med kantstensparkeringar och många cyklister kan barn ha svårt att cykla på egen hand. Smala passager kan ej driftas maskinellt utan kräver extra insatser. Cykling i gångfartsområdet och på gågator. I takt med att Malmös trafiksystem blir mer anpassat för miljövänliga transportslag har antalet gator reglerade som gågata eller gångfartsområde blivit fler. Vissa av dessa ingår i stadens sammanhängande huvudcykelstråk. Exempel: Kalendegatan. Gatorna kan utformas med fasta utrustningsdetaljer såsom bänkar, blomsterurnor och cykelställ, för att göra dem mer anpassade för cyklister och fotgängare. Fler gångfartsområden kan vara ett led i att skapa ökad tillgänglighet för cyklister. Närhet till bostäder och affärer gör cykelturen varierande och trygg för cyklisten. En ringa mängd biltrafik och låga hastigheter gör gågator och gångfartsområden trafiksäkra.
Cykling i gångfart medverkar till att cyklingen blir ineffektiv och i praktiken är det också svårt att utforma gator så att både cyklister och bilister tar sig fram i gångfart. Ökad risk för konflikter mellan fotgängare och cyklister. Bilar och varutransporter utgör en komplicerad trafiksituation, särskilt för barn. Följderna kan bli att barn inte tillåts cykla på egen hand. Om markbeläggningen har ytor som upplevs avsedda för vissa ändamål finns risk att regleringen inte fungerar. Cykelbanor längs huvudgator. För att cykling längs biltrafikens huvudgatunät ska kunna ske på ett säkert och tryggt sätt krävs separata cykelbanor utmed gatorna. Att det idag finns cykelbanor endast längs ett fåtal av Malmös huvudgator kan härledas till den stora utbyggnaden av staden som gjordes på 1960- och 70-talen då den trafiksepareringsprincip som var norm medförde att cykelbanor till viss del togs bort från huvudgatorna och förlades på parallellgator. Trots avsaknaden av cykelbanor cyklar många malmöbor utmed huvudgator, dels lagligt i körbanor och dels olagligt på gångbanor. Exempel på cykelbana längs huvudgata: Fersens väg. Raka, gena sträckningar med god orienterbarhet och framkomlighet då den korsande trafiken har väjningsplikt. Utmed huvudgatorna är det i regel liv och rörelse under större delen av dygnets timmar vilket bidrar till ökad trygghet. Cyklister når lättare det stora utbud av affärer, restauranger och service, som ofta ligger längs huvudgator. Anläggande av en cykelbana medför ofta att körbanor smalnas av och att korsningspunkter säkras vilket ger en bättre trafiksäkerhet och en attraktivare stadsmiljö. Cykelbanor utmed huvudgatorna gör att cyklister syns och får en höjd status. Huvudgator och korsningarna med andra huvudgator är ofta olycksdrabbade. Barn kan känna sig otrygga och osäkra. Avsmalning av köryta och andra anpassningar kan göra att biltrafik sprids till lokalgatunätet. Cyklister utsätta för avgaser, partiklar och buller. Minskat utrymme för andra trafikslag. Friliggande cykelbanor (ofta genom grönområden). Helt friliggande cykelbanor anlades i stor utsträckning i södra och sydöstra Malmö på 1960- och 70-talet. De korsar ofta gator för biltrafik i tunnlar eller på broar och är i regel åtföljda av gångbanor som separeras med en linje i asfalten eller genom olika ytmaterial. Exempel: Stadionstråket. Trafiksäkerheten är god tack vare de planskilda korsningarna. Cykelbanorna är i regel raka och planskilda korsningar gör att tidsförluster minimeras. Cyklingen bjuder på en vacker och grön miljö fri från avgaser och buller. Kvällstid kan cykling på friliggande cykelbanor, framförallt genom grönområden och i tunnlar, upplevas som otrygg.
En cykelbana kan upplevas som en barriär inom en park och störa det estetiska intrycket. Cykeltrafik i parkmiljö kan upplevas som störande av personer som uppehåller sig i parken. Utformning och reglering Cykelbanor i Malmö är nästan uteslutande dubbelriktade. I korsningar behandlas cyklister därmed i allmänhet som fotgängare snarare än som bilister. Vi eftersträvar (dubbelriktade) cykelbanor på båda sidorna av huvudgator, för att minimera antalet passager för cyklister, men det är inte verklighet på så många platser. På senare tid har det kommit upp interna diskussioner om enkelriktade cykelbanor. (Enligt en studie av kollisionsolyckor i Malmö framkom att det oftare är cyklisten som cyklar på höger sida om biltrafiken som blir påkörd av svängande bilar än cyklisten på vänster sida. Det gör att sanningen om dubbelriktade cykelbanors bristande trafiksäkerhet i korsningspunkter kan ifrågasättas något.) Minimibredden för cykelbanor i Malmö är 2,5 meter och ytmaterialet i allmänhet asfalt, även om andra ytmaterial också förkommer av estetiska skäl. Som separering mot biltrafik används (förutom kantstenen) en skiljeremsa på cirka 1 meter som ska hindra att cyklister cyklar in i bildörrar som öppnas. Skiljeremsan kan vara i asfalt (avskild med målad linje) eller smågatsten. Fotgängare och cyklister ska i princip alltid separeras, undantag kan vara kombinerade gc-banor på landsbygden där flödena är små och korsningspunkterna få (om totalbredden är under 4 m separeras inte gång och cykel). Separeringen består ofta i att cykelbanan har asfaltsbeläggning medan det är betongplattor på gångbanan. För att ytterligare öka tydligheten kan det anläggas en smal skiljeremsa i avvikande material, som smågatsten, mellan gång- och cykelbana. Det förekommer även att både gång- och cykelbana är i asfalt och endast separeras av en målad linje, men denna form uppfattas ofta som otydlig. I korsningar eftersträvas en väntyta på minst 2 m där cyklister och fotgängare kan stå utan att blockera cykelbanan.