Tekniska förvaltningen, Örebro kommun. Inventering av underlagsmaterial avseende regional dricksvattenförsörjning. Uppdragsnummer 1553575 000

Tekniska förvaltningen, Örebro kommun VATTEN FRÅN VÄTTERN Inventering av underlagsmaterial avseende regional dricksvattenförsörjning Örebro 2009-11-23 Sweco Environment AB Åke Petersson Uppdragsnummer 1553575 000 ra02s 2008-06-03 SWECO Grubbensgatan 6, 702 25 Örebro Telefon 019-16 81 00 Telefax 019-16 81 49 Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

Innehållsförteckning 1 Orientering 3 2 Befolkningsunderlag 3 2.1 Antal invånare och prognoser för framtida vattenbehov 3 2.2 Uppgifter från Svenskt Vattens databank, VASS 4 3 Befintliga dricksvattenproduktionsanlägg-ningar med råvatten från Vättern 5 3.1 Allmänt 5 3.2 Råssnäs vattenverk i Motala kommun 6 3.3 Borgunda vattenverk för Skara, Skövde och Falköping 6 3.4 Harge vattenverk i Askersunds kommun 7 3.5 Vanäs vattenverk i Karlsborgs kommun 7 3.6 Hjo vattenverk i Hjo kommun 8 4 Vätternvattnet - vattenskyddet 9 4.1 Allmänt 9 4.1.1 Genomförandet av vattenförvaltningen 9 4.1.2 Vattenskyddsområde Vättern 9 4.1.3 Riskkällor - riskbedömning 10 4.1.4 Intressenter och verksamheter 10 4.2 Aktuell vattenkvalitet i Vättern 12 4.2.1 Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde 13 4.2.2 Kända undersökningar 13 4.3 Data för Vättern - nettoavrinning 13 4.4 Regleringen av vattenståndet i Vättern 14 5 Grundvattenförekomster 15 6 Vattendomar och tillstånd 16 7 Skyddsvärda områden 17 8 Identifiering av kunskapsluckor och utredningsbehov 18 8.1 Översiktlig planering och stora infrastrukturprojekt 18 8.2 Långsiktig hållbarhet ( Miljökonsekvenser ) 18 8.3 Klimatfrågan 18 ra02s 2008-06-03 Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 1 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

Bilagor Befolkningsprognos Bilaga 1 Administrativa och tekniska basdata från VASS Bilaga 2 Administrativa och tekniska basdata från VASS Bilaga 3 Basdata för vattenverken i Örebro kn Bilaga 4 Vattenskydd Vättern, Motala kn Bilaga 5 Synpunkter från Råssnäs vattenverk i Motala Bilaga 6 Analyser på råvatten till Råssnäs VV Bilaga 6.1 Analyser på renvatten från Råssnäs VV Bilaga 6.2 Vattenskydd Vättern, Skaraborgsvatten Bilaga 7 Synpunkter från Borgunda vattenverk, Skaraborgsvatten Bilaga 8 Vattenskydd Vättern, Askersunds kn Bilaga 9 Synpunkter från Harge vattenverk i Askersund Bilaga 10 Norra Vätterns tillrinningsområde, Recipientkontrollen 2008 Bilaga 11 Flödesschema Vanäs vattenverk i Karlsborgs kn Bilaga 12 Flödesschema Hjo vattenverk i Hjo kn Bilaga 13 Temperaturmätningar Bilaga 14 Flödesschema Harge vattenverk i Askersunds kn Bilaga 15 ra02s 2008-06-03 Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 2 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

1 Orientering I flera kommuner i Örebro län saknas alternativ för att klara dricksvattenförsörjningen om en allvarlig störning av den nuvarande försörjningen skulle inträffa. På uppdrag av Örebro kommun, Tekniska Förvaltningen, har Sweco inventerat underlagsmaterial som kan vara av intresse för det kommande utredningsarbetet avseende förutsättningar och möjligheter att försörja kommuner i Örebro län med vatten från Vättern. De kommuner som primärt deltar i det här arbetet är Örebro, Kumla, Hallsberg, Askersund, Laxå, Lekeberg samt BKT (Bergslagens KommunalTeknik, som representerar Lindesberg, Nora, Hällefors och Ljusnarsberg). 2 Befolkningsunderlag 2.1 Antal invånare och prognoser för framtida vattenbehov Tabell 1. Befolkningsunderlag och totalt levererad vattenmängd Totalt antal invånare (2008-12-31) Levererad vattenmängd 2007 (Mm3/år) 3 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc Årsmedelflöde 2007 (l/s) Örebro 132 277 12,9 410 Kumla 20 157 2,9 92 Hallsberg 15 256 0,1 3 Askersund 11 386 0,9 30 Nora 10 375 0,9 30 Lindesberg 23 099 3,3 105 Laxå 5 870 0,6 20 Lekeberg 7 111 0,2 6 Summa 225 531 21,8 696 ra02s 2008-06-03 Detaljerade och uppdaterade uppgifter om befolkningsutvecklingen kan hämtas från www.scb.se/pages/tableandchart 262456.aspx Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern

En preliminär prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till några de större vattenverken i de aktuella kommunerna i framtiden framgår av bilaga 1. Prognosen bygger på den historiska utvecklingen under perioden 1970 till 2008. 2.2 Uppgifter från Svenskt Vattens databank, VASS I bilaga 2 återfinns administrativa och tekniska basdata avseende vattenförsörjningen för kommunerna i Örebro län. Uppgifterna är hämtade från Svenskt Vattens databank VASS. De flesta kommunerna i Sverige levererar årligen in uppgifter till Svenskt Vatten AB:s VASS-system. Här finns samlat ett stort antal uppgifter som är av intresse i detta sammanhang. Uppgifter om aktuellt antal anslutna personer till de olika vattenverken i respektive kommun, verksamhetsområdenas storlek, antal och typ av vattenverk, ledningsnät, pumpstationer och reservoarer, aktuell elförbrukning, levererad och försåld vattenmängd mm. I bilaga 3 återfinns motsvarande uppgifter för kommunerna runt Vättern. Genom att kontakta Svenskt Vatten AB, sonja.landen@svensktvatten.se kan s.k. gästbehörighet till VASSsystemet erhållas. I Örebro kommun upprättas dessutom en ÅRSREDOVISNING med tillhörande statistikdel som detaljerat redovisar data för varje enskilt vattenverk i kommunen. Jämför bilaga 4. ra02s 2008-06-03 Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 4 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

3 Befintliga dricksvattenproduktionsanläggningar med råvatten från Vättern 3.1 Allmänt Befintliga vattenverk som utnyttjar norra delen av Vättern som råvattentäkt har besökts och/eller intervjuats för att erhålla en övergripande kartläggning av tillämpade behandlingsmetoder. Uppgifter om problem som kan uppkomma vid utnyttjande, produktion och distribution av dricksvatten baserat på råvatten från Vättern har sammanställts. Generellt gäller att vattnet från Vättern är mjukt varför någon form av hårdhetshöjning tillämpas vid samtliga större vattenverk. Vanligt förekommande desinfektionsmetod för vattenverk med större distributionsområden är UV-behandling följt av klorering enligt kloraminförfarande, dosering av natriumhypoklorit i kombination med ammoniak. Inget av vattenverken i Motala, Borgunda som förser Skara, Skövde och Falköping, Askersund, Hjo eller Karlsborg har konstgjort grundvatten enligt den behandlingsmetod som tillämpas i Örebro och Kumla. Gemensamt för flera av vattenverken runt Vättern är att man förlagt råvattenintaget på ganska stort djup för att även sommartid erhålla ett kallt råvatten. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter bör vattentemperaturen i levererat dricksvatten inte överstiga + 20 o C. Motala vattenverk har dubbla intagsledningar. En trätub ut till 140 m från stranden på ett djup av 4,5 m och en plastledning ut till 300 m på ett djup av 10 m. Båda ledningarna är i drift för att få omsättning på vattnet i ledningarna. Behandlingen i vattenverket består av snabbsandfiltrering, kalk-kolsyra-dosering och desinfektion med UVljus samt natriumhypoklorit och ammoniak. Se även pkt 3.2 nedan. ra02s 2008-06-03 Borgunda vattenverks råvattenintag ligger 970 m ut i sjön på ca 16 m djup. Intaget låg tidigare närmare stranden och på 9 m djup. P.g.a. problem med igensättning med iskristaller i samband med isläggning förlängdes intagsledningen ut till 16 m djup varefter man inte har haft Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 5 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

några problem. Råvattenkvaliteten är bra men viss uppgrumling erhålls vid ostliga vindar och temperaturen kan vid enstaka tillfällen på hösten gå upp mot + 18 o C. Man överväger att förlänga intagsledningen ytterligare för att få ett något kallare råvatten och minska risken för påverkan från uppgrumling av vattnet vid hårda ostliga vindar. Behandlingen i Borgunda vattenverk består av snabbsandfiltrering, kalk-kolsyra-dosering och desinfektion med natriumhypoklorit och ammoniak. Se även pkt 3.3 nedan. Karlsborg har valt kemfällning i kontinuerliga snabbsandfilter följt av kolfilter. Detta för att råvattnet tas ur Karlsborgsviken som påverkas av tillflödet genom Göta Kanal. Se även pkt 3.5 nedan. Hjo har valt ozonering och långsamfiltrering för att säkerställa ett lågt innehåll av organiskt material och samtidigt erhålla viss förbättring av vattnets smak och lukt. Se även pkt 3.6 nedan. 3.2 Råssnäs vattenverk i Motala kommun En kort beskrivning över vattenverket på Råssnäs i Motala framgår Vattenskydd Vättern med den tillhörande tekniska beskrivningen av 2008-04-29 som Motala kommun/tekniska förvaltningen Vattenenheten upprättat. Se bilaga 5. Synpunkter som framkommit vid besök på Råssnäs vattenverk 2009-06-24 finns redovisade i bilaga 6. 3.3 Borgunda vattenverk för Skara, Skövde och Falköping En kort beskrivning över vattenverket i Borgunda som förser Skara, Skövde och Falköping med dricksvatten framgår av Vattenskydd Vättern med den tillhörande tekniska beskrivningen av 2008-09-17 som Kommunalförbundet Skaraborgsvatten upprättat. Se bilaga 7. Synpunkter som framkommit vid besök vid Borgunda vattenverk 2009-06-25 finns redovisade i bilaga 8. ra02s 2008-06-03 Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 6 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

3.4 Harge vattenverk i Askersunds kommun En kort beskrivning över vattenverket i Harge som förser Askersund med dricksvatten framgår av Vattenskydd Vättern med den tillhörande tekniska beskrivningen av 2008-09-17 som upprättats av Askersunds kommun. Se bilaga 9. Synpunkter som framkommit vid kontakt med personalen på Harge vattenverk finns redovisade i bilaga 10. Flödesschema över Harge vattenverk framgår av bilaga 15. 3.5 Vanäs vattenverk i Karlsborgs kommun Normalförbrukning 1200 1400 m³/dygn. Maxdygnsförbrukning 3600 m³/dygn Råvatten från Vättern genom en 1200 m lång intagsledning på ca 10 m djup. Yttre intagsbrunn med grovsil, maskvidd 2 mm. I den inre intagsbrunnen (volym 15,7 m³) finns två stycken råvattenpumpar placerade. Dessa pumpar råvattnet till ett kontaktkärl där fällningskemikalien ekoflock 90 blandas. Som föralkanisering tillsätts kolsyra i ledningen till kontaktkärlet för att höja alkaniteten. Från kontaktkärlet fördelas vattnet parallellt över de fyra Dynasand-filtren. Från filtren leds det förfällda vattnet till en fördelningslåda där vattnet fördelas till respektive kolfilter. I fördelningslådan tillsätts lut. Det finns tre kolfilter på vardera 18 m². Aktiva kolet adsorberar lukt och smak samt övriga organiska ämnen. Som efteralkanisering tillsätts kolsyra för att höja alkaniteten ytterligare. I en blandningsbassäng tillsätts lut för att få rätt ph och klor för desinfektion. Efter blandningsbassängen pumpas vattnet till en lågreservoar (360 m³). Intaget till Karlsborgs vattenverk ligger i Karlsborgsviken och påverkas av tillflödet genom Göta Kanal. Vattenverket är gammalt och var från början ett sk blandvattenverk med en del grundvatten och en del ytvatten. Grundvattnet har emellertid förorenats av försvarsmaktens aktiviteter i området varför försörjningen nu sker med enbart vatten från Karlsborgsviken. ra02s 2008-06-03 Verket kompletterades 2001 med DynaSand-filter. Flödesschema för Vanäs vattenverk i Karlsborgs kommun framgår av Bilaga 12. Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 7 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

3.6 Hjo vattenverk i Hjo kommun En kort beskrivning över vattenverket i Hjo som förser Hjo med dricksvatten framgår av Vattenskydd Vättern med den tillhörande tekniska beskrivningen av 2008-09-17 som upprättats av Hjo kommun. Ett flödesschema framgår av nedanstående Figur 2. Verket byggdes om för ca 10 år sedan och i samband därmed förlängdes intagsledningen till 2700 m så att intaget sker på ca 25 m djup. Endast under mycket korta perioder kan temperaturen nå upp till + 16 o C. Normalt ligger temperaturen på ca 12 13 o C. Inkommande vatten silas i en mickrosil med maskvidden 60 um. Tillfälliga turbiditetstoppar reduceras effektivt genom enbart silningen. Flödesschema Hjo Vattenverk framgår av bilaga 13. ra02s 2008-06-03 Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 8 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

4 Vätternvattnet - vattenskyddet 4.1 Allmänt Vätternvårdsförbundet med säte på Länsstyrelsen i Jönköpings län svarar för kontroll och samordning av vattenskydd mm som rör förhållanden i och omkring Vättern. Under www.vattern.org finns samlat ett mycket omfattande informationsmaterial om Vättern. Kontaktman på Länsstyrelsen i Jönköping är Måns Lindell, mans.lindell@lansstyrelsen.se. 4.1.1 Genomförandet av vattenförvaltningen Genomförandet av vattenförvaltningen, som är det svenska genomförandet av EU:s vattendirektiv, innebär att Sverige ska kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål/kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna i Sverige samt övervaka dem. Syftet är att uppnå målsättningen god vattenstatus i alla vatten senast år 2015. Andra kvalitetskrav får fastställas om det finns särskilda skäl. Vattenmyndigheterna ska fastställa miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan senast den 22 december 2009 efter att ha genomfört samråd under minst 6 månader (www.vattenmyndigheterna.se). Vattenmyndigheten har genomfört en kartläggning av alla vattenförekomster och gjort en statusklassificering. Statusklassificeringen visar hur vattnen mår och ligger till grund för miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen samt förvaltningsplanerna. Klassificeringen finns tillgänglig på www.viss.lst.se. 4.1.2 Vattenskyddsområde Vättern Kommunerna runt Vättern har utarbeta ett gemensamt förslag till vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Vättern och lämnat in ansökan till respektive länsstyrelse. ra02s 2008-06-03 I detta sammanhang är det i första hand det material som Askersunds kommun sammanställt i sin ansökan som är av intresse. Se bilaga 9. Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 9 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

4.1.3 Riskkällor - riskbedömning Inom ramen för upprättandet av ansökningshandlingar för fastställelse av skyddsområden och skyddsföreskrifter för de befintliga vattentäkterna runt Vättern har sammanställts generella riskkällor inom inventeringsområdet. De verksamheter som omfattats av inventeringen är bl.a Arbete i vatten, Bad- och campingplatser, Bensinstationer, Båtar, hamnar uppställningsplatser för båtar, Fruktodlingar, Golfbanor, Enskilda avlopp, Idrotts- och parkanläggningar, Kyrkogårdar och krematorier, Boskapsskötsel, Markavvattning, Motorsport, Schaktningsarbeten, Vattenuttag för bevattning och Trafik. Beträffande Trafik har sammanställningar upprättats för berörda vägavsnitt avseende tung trafik indelade enligt Räddningsverkets olika klasser för farligt gods. Av det insamlade materialet har gjorts en Sammanvägning bedömning risker inom inventeringsområdet. En kommun har upprättat en sk Säkerhetsprofil för varje enskilt tillflöde till Vättern. Här bedöms sannolikhet och konsekvens för att beräkna en riskklass för varje potentiell föroreningskälla. Identifiering av riskkällor och riskbedömning bör även göras för varje system som upprättas för försörjning av här aktuella kommuner med dricksvatten baserat på råvatten från Vättern. 4.1.4 Intressenter och verksamheter Tekniska Verken i Linköping Enligt preliminära uppgifter inhämtade från Ola Palmquist, driftchef vattenkraft på Tekniska Verken i Linköping, tel 013 20 81 64 mobil 070 553 81 64, har fallrättsinnehavaren, som i detta fall är Tekniska Verken i Linköping tillsammans med Holmen (Tekniska Verken äger 7 st och Holmen 1 st vattenkraftverk i Motala Ström), sannolikt rätt till ersättning för förlorad produktion. ra02s 2008-06-03 Munksjö Aspa Bruk AB Aspa Bruk är beläget i Olshammar ca 17 km söder om Askersunds tätort. Bruket ligger på en halvö strax öster om Olshammars samhälle vid Vätterns norra del. Fabriken byggdes 1927 med en produktionskapacitet om 6000 ton oblekt sulfatmassa per år och har sedan dess fortlöpande byggts om och moderniserats. Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 10 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

Munksjö Aspa Bruk AB tillverkar blekt och oblekt sulfatpappersmassa till papperstillverkare över hela världen. Produktionskapaciteten är ca 550 ton/dygn vilket motsvarar en årskapacitet om ca 185 000 ton. Produktionen utgörs av helt klor- och klordioxidfri blekt långfibrig sulfatmassa, klordioxidblekt massa samt oblekt specialmassa. Fabriksvattnet tas som ytvatten från Vättern ca 1 km öster om fabriken. Vattenrecipienten är Vättern där anläggningens processavlopp utmynnar i Sörviken. Avloppsflödet är ca 30 000 m 3 /dygn. Bolaget gör återkommande recipientundersökningar i Vättern utanför Sörviken. Information om utsläpp till vatten från verksamheten och resultat och recipientundersökningar finns i de senaste årens miljörapporter för verksamheten. Rapporterna kan erhållas från tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen i Örebro. Zinkgruvan Mining AB Zinkgruvan minning driver gruvverksamhet ca 12 km sydost om Askersunds tätort. Gruvverksamhet har bedrivits kontinuerligt på platsen sedan 1857. Vid verksamheten bryts bly, zinkhaltiga malmer. Årligen bryts upp emot 1000 000 ton malm. Fram till och med slutet av 1976 transporterades malmen till Åmmeberg där den även anrikades. Sedan 1977 anrikas malmen i Zinkgruvan. Överskottsvatten från verksamheten släpps, efter rening i sand- och klarningsmagasin, till Ekershyttebäcken som slutligen mynnar i Kärrafjärden i Vättern. För mer information om nuvarande utsläpp till vatten, se Zinkgruvan Minings miljörapporter som kan erhållas från tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen i Örebro. Beträffande tidigare gruvverksamhets påverkan på Kärrafjärden och Vättern se bl.a. årsrapporter över Norra Vätterns tillrinningsområden. http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/projektwebbar/vatternvardsforb undet ra02s 2008-06-03 Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 11 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

4.2 Aktuell vattenkvalitet i Vättern Vättern är en näringsfattig klarvattensjö kännetecknad av låga fosforhalter samt stort siktdjup. Under mitten av 1900-talet var sjön dock påverkad av övergödning och andra föroreningar. Efter omfattande åtgärder på reningsverk och industrier har näringshalterna gradvis minskat från ca 10 µg Tot-P/l vid 1970-talets början då mätningarna påbörjades till dagens ca 3 5 µg Tot-P/l. Den minskade näringstillgången har lett till att vattnet åter har blivit klart, med ett medelsiktdjup på 13 m. Det är dock en bit kvar till de äldsta noteringarna av siktdjup från tidigt 1900-tal som uppvisar siktdjup på ca 17 m. De lägsta siktdjup som noterats i Vättern ligger kring 6 7 m något som dock endast noterats under korta perioder. När Vättern var som mest övergödd var siktdjupet således endast en tredjedel av vattnets klarhet vid opåverkat tillstånd. Det tidigare hotet om övergödning av fosfor i Vättern är idag att betrakta som borta och sjön är ur näringssynvinkel tillbaka till det tillstånd som rådde i sjön vid förra sekelskiftet. Omfattande sammanställningar av analysdata har utförts av bl.a. Institutionen för Vatten och Miljö, SLU, i Uppsala. Djupvattnets egenskaper och kvalitetsvariationer framgår av analyssammanställningar som utförts av SLU för provtagningsstation i norra Vättern, Jungfrun NV. Sammanställning av analysdata återfinns under adress http://info1.ma.slu.se/ma/www_ma.acgi$station?id=intro&s=579 ph-variationer återfinns under adress http://wwwmarkinfo.slu.se/sve/kem/trender/photot.html och temperaturvariationer framgår av http://info1.ma.slu.se/ma/www_ma.acgi$station?id=intro&s=579 Djupvattnets egenskaper och kvalitetsvariationer framgår av http://info1.ma.slu.se/ma/www_ma.acgi$station?id=intro&s=579 ra02s 2008-06-03 Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 12 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

4.2.1 Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Samordnad recipientkontroll (SRK) för Norra Vätterns tillrinningsområde sköts av Norra Vätterns SRK sammanslutning. Recipientkontrollen omfattar bland annat kemiska och biologiska undersökningar och resultaten från kontrollen sammanställs årligen i en rapport. Resultaten från den samordnade recipientkontrollen lagras bla hos Länsstyrelsen. Vattenkemidata finns även tillgänglig hos datavärden för vattenkemi i sötvatten - Inst. för miljöanalys, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Resultatet av recipientkontrollen under år 2008 framgår av bilaga 11. Tidigare rapporter kan laddas ned från följande adress: http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/projektwebbar/vatternvardsforb undet 4.2.2 Kända undersökningar Trender för ph-förändringarna i humus har upprättats av SLU för perioden 1963 1999. Markområdena norr om Vättern visar en sjunkande trend medan stora områden öster och väster om Vättern inte uppvisar någon statistiskt säkerställd förändring under den här perioden. Resultatet av undersökningen återfinns under adress http://www-markinfo.slu.se/sve/kem/trender/photot.html Halterna kväve i vattenmassan uppvisar en ökande trend även om trenden verkar avstanna på senare tid. För närvarande föreligger en obalans mellan kväve och fosfor (N/P-kvot) i Vättern (ca 120-200), att jämföras med en N/P-kvot <100 som kan anses normalt för en sjö av Vätterns typ. Vad en hög N/P-kvot får för konsekvenser är dock oklart. Dock finns belägg att förändringar av växtplankton kan ske inom gruppen kiselalger mot mer fastsittande och kletiga former när N/P-kvoten ökar. Resultatet av genomförda temperaturmätningar på bottenvattnet i Vättern återfinns i bilaga 14. 4.3 Data för Vättern - nettoavrinning ra02s 2008-06-03 Vättern är 135 km lång, maximalt 31 km bred, medelbredd 13,7 km. Maximalt djup 128 m och ett medeldjup på 39,8 m. Sjöarea 1912 km 2 och en beräknad volym av 74 km 3 ger en utbytestid på ca 60 år för vattnet i Vättern. Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 13 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

Tillrinningsområdet inkl. sjöytan uppgår till 6360 km 2 varav sjöytan utgör ca en tredjedel eller 1912 km 2. Nederbörden över sjöytan uppgår till ca 500 mm/år vilket motsvarar en årsmedelavrinning av ca 30 m 3 /s. Avdunstningen över sjöytan uppgår emellertid till ca 435 mm/år vilket motsvarar en förlust på ca 26 m 3 /s. Nettoavrinningen för enbart sjöytan uppgår alltså i medeltal till ca 4 m 3 /s. Till detta kan läggas nettoavrinningen från omgivande mark, 4448 km 2, vilket vid en antagen nettoavrinning av 200 mm/år motsvarar en årsmedelavrinning från Vättern på ca 28 m 3 /s. Sammanställningar av flödesserier för Vätterns utlopp, Motala kraftverk 3 dygns gildande medelvärde, visar variationer i avrinningen mellan 2 100 m 3 /s. 4.4 Regleringen av vattenståndet i Vättern Vattenståndet i Vättern är i medeltal 88,48 m ö h. I Vättern har vattenståndet observerats vid Motala sedan 1832. Dagliga observationer påbörjades 1858. Från och med 1926 har vattenståndet registrerats kontinuerligt. Vattenståndsmätningarna utgör en viktig del i den reglering av Vättern som finns vid Motala ström. Regleringen byggdes 1929 för kraftändamål. Totalt beräknas utbyggbar fallhöjd uppgå till 85 m i Motala ström, varav ca 83 m utnyttjas för kraftproduktion. Reglering utförs utifrån äldre data om Vättern naturliga d.v.s. oreglerade yta så att det är den naturliga avbördningen som tappas. Vid en övre nivå tillåts Vättern svämma över regleringsnivån. Vättern sägs utgöra ett s.k. flerårsmagasin där normala årscyklerna (vår/höstflod) överskuggas av förändringar över flera år. ra02s 2008-06-03 I den vattendom som gäller för regleringen av vattenhushållningsbestämmelser, Dom 580409 i Mål AD 51/1946 anges att Vättern inte anses ha någon maxhöjd som styrs av regleringen utan är att betrakta som ett naturligt varierande vattenmagasin. I vattendomen slås det också fast att vattenståndet endast får mätas i Motala. Det finns andra peglar runt Vättern men dessa är ej gällande för att följa vattendomen. Vattennivån mäts via automatisk avläsare. Kontrollmyndighet gentemot vattendomen är SMHI som också är datavärd. Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 14 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

5 Grundvattenförekomster I området mellan norra Vättern och Örebro finns fyra stråk med isälvsavlagringar som betraktas som grundvattenförekomster 1 ; Olshammarsåsen, Askersundsåsen, Forsaåsen, och Karlslunds- /Hallsbergsåsen. Den till ytan mest dominerande grundvattenförekomsten är Åsbromagasinet (Vatten-ID SE653993-145691) i Karlslunds-/Hallsbergsåsen. Denna del av åsen, även benämnd Vissbodasektionen/-mon, har tidigare undersökts med avseende på bl.a. infiltrationsmöjligheter 2. Enligt SGU:s karta över grundvattnet i Örebro län 3 bedöms grundvattentillgången vara mycket stor (25-125 l/s) och uttagsmöjligheterna utmärkta eller ovanligt goda. SGU har studerat åsen längs sträckan Mariedamm Lindesberg och har bl.a. genomfört georadarmätningar vid Vissbodamon. Uppgifter om dessa undersökningar kan erhållas från Carl-Fredrik Mullern, SGU (tfn 070 222 43 31). Längs Karlslunds-/Hallsbergsåsen finns bl.a. Mariedamm, Åsbro och Blacksta (Kumla) vattentäkter. Vid Norrudden, en del av Olshammarsåsen, ligger vattentäkten som försörjer Laxå, Röfors, Hasselfors och Mullhyttan med dricksvatten. Längs Askersundsåsen finns Snavlunda och Vretstorp vattentäkter. Längs Forsaåsen finns Zinkgruvan vattentäkt. ra02s 2008-06-03 1 En grundvattenförekomst är den minsta enheten för beskrivning av tillstånd och fastställande av miljökvalitetsnormer m.m. inom ramen för vattenförvaltningen. Detta innebär grundvattenförekomster som ger mer än 10 m3 dricksvatten per dag eller som betjänar fler än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning. 2 VBB och K-Konsult, den 18.11 1968. Utredning angående grundvattentillgången inom Kumla-Hallsberg regionen. Etapp IIb och IIc. 3 SGU, 2000. Karta över grundvattnet i Örebro län. SGU Serie Ah nr 20. Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 15 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

6 Vattendomar och tillstånd I Tabell 2 redovisas vilka kommunala vattentäkter som har eller inte har tillstånd till uttag från Vättern. Tabell 2. Redovisning över vilka vattentäkter runt Vättern som har tillstånd eller saknar tillstånd för uttag av vatten ur Vättern (Källa: Tyréns, 2008. Vattenskyddsområde Vättern. Uppdragsnummer 217328). Kommun/Huvudman Vattentäkt Tillstånd till uttag av vatten ja/nej Askersund Harge Nej Motala Råssnäs AD 9/1969, Söderbygdens vattendomstol Vadstena Vadstena Borghamn Nej Nej Ödeshög Ödeshög Nej Jönköping Häggeberg Brunstorp Gränna Visingsö Vätterleden AD 68/1955 AD 14/1941; AD 41/1955; AD 38/1970 Nej Nej Nej Skaraborgsvatten Hjällö AD 107/1954; Deldom A 82/1956; AD 95/1961Vattendomstolen i Växjö Hjo Hjo DVA 65/1983 Vattendomstolen i Växjö Karlsborg Karlsborg Granvik Den dom som gäller för reglering och vattenhushållningsbestämmelser heter Dom 580409 i Mål AD 51/1946. DVA 47/1991 Vattendomstolen i Växjö Nej ra02s 2008-06-03 Uttaget till Borgunda vattenverk regleras i deldom A 82/1956 och dom A 95/1961, AD 107/1954 Växjö 8 december 1961 där rätt att från Vättern via intagsledning bortleda vatten i en mängd av 13,5 miljoner m3/år. Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 16 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

7 Skyddsvärda områden I området mellan norra Vättern och Örebro finns skyddsvärda områden som skulle kunna bli berörda av eventuell ledningsdragning eller av anläggningar erforderliga i ett system baserat på vatten från Vättern. Norra delarna av Vättern är i sig av riksintresse för naturvården och Natura 2000-område. Dessutom är norra Vättern riksintresse för friluftslivet. Vidare norrut finns riksintressen för kulturmiljövården och naturvården, naturreservat samt vattenskyddsområden. (Länsstyrelsen i Örebro läns GIS-data: www.gis.lst.se alternativt www.lst.se/orebro). ra02s 2008-06-03 Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 17 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

8 Identifiering av kunskapsluckor och utredningsbehov 8.1 Översiktlig planering och stora infrastrukturprojekt 8.2 Långsiktig hållbarhet ( Miljökonsekvenser ) 8.3 Klimatfrågan ra02s 2008-06-03 Tekniska förvaltningen, Örebro kommun 2009-11-23 Vatten från Vättern 18 (18) Uppdrag 1553575 000; PEKE p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\ravättern-inventering-bakgrundsmtrl-090914.doc

2009-04-14 Bilaga 1 Sid 1(9) Historisk befolkningsutveckling i aktuella kommuner Kommun 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Örebro 89 899 93 917 96 822 102 850 111 304 111 322 110 286 111 255 114 042 119 635 124 207 Kumla 15 704 16 198 16 200 16 127 16 271 16 939 17 760 17 786 18 621 19 086 18 983 Hallsberg 15 765 15 973 16 338 16 517 16 895 16 643 17 246 16 699 16 735 16 397 15 685 Askersund 13 444 13 414 12 793 11 765 11 198 11 342 11 896 11 614 12 008 12 230 11 530 Nora 9 909 9 892 9 832 9 452 9 031 9 269 10 211 10 043 10 516 10 799 10 465 Lindesberg 24 931 24 873 25 633 25 229 24 205 24 545 24 956 24 631 24 663 24 835 23 525 Laxå 7 210 8 273 8 549 9 180 9 553 8 664 8 662 7 972 7 622 7 065 6 699 Lekeberg 9 423 9 160 8 550 7 797 6 580 6 515 6 683 6 788 6 902 7 054 7 008 Summa 186 285 191 700 194 717 198 917 205 037 205 239 207 700 206 788 211 109 217 101 218 102 Prognostiserad befolkningsutveckling i aktuella kommuner Kommun 2008 2010 2020 2030 2040 2050 Historisk Historisk Antagen Aktuell Antagen Antagen Antagen Antagen Antagen förändring förändring förändring folkmängd folkmängd folkmängd folkmängd folkmängd folkmängd pe per år pe per år pe per år 1950-2000 1990-2000 2008-2050 Örebro 686 1017 800 132 277 133877 141877 149877 157877 165877 Kumla 66 36 50 20 157 20257 20757 21257 21757 22257 Hallsberg -2-105 0 15 256 15256 15256 15256 15256 15256 Askersund -38-48 0 11 386 11386 11386 11386 11386 11386 Nora 11-5 10 10 375 10395 10495 10595 10695 10795 Lindesberg -28-114 0 23 099 23099 23099 23099 23099 23099 Laxå -10-92 0 5 870 5870 5870 5870 5870 5870 Lekeberg -48 11 10 7 111 7131 7231 7331 7431 7531 Summa 636 699 870 225531 227271 235971 244671 253371 262071

2009-09-14 Bilaga 1 Sid 2(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Skråmsta vattenverk i Örebro kommun Aktuella förutsättningar Av kommunens totala befolkning är ca 85 % anslutna till Skråmsta vattenverk Av den totala produktionen sker ca 1 % vid andra vattenverk i kommunen än Skråmsta Historiskt ökade perkapitaförbrukningen och produktionen mycket kraftigt mellan 1950 och 1970. Från 230 l/p.d till 400 l/p.d Mellan 1997 och 1990 var perkapitaförbrukningen oförändrad för att därefter sjunka till 334 l/p.d år 2003 Prognosen för den framtida erforderliga produktionen vid Skråmsta vattenverk baseras förslagsvis på antagandet att perkapitaförbrukningen för perioden ligger konstant vid 340 l/p.d och att andelen anslutna till Skråmsta successivt ökar till 90 % av den totala befolkningen år 2050. Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Skråmsta vattenverk Kommun 2008 2020 2050 Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Örebro 132 277 141877 123433 41967 52459 165877 149289 50758 63448 Beräknad årsprouktion 15,3 Mm3/år 18,5 Mm3/år Aktuell årsprouktion år 2007 12,7 Mm3/år OBS! Ovanstående prognos ska bara ses som en preliminär uppskattning av det framtida vattenbehovet vid Skråmsta vattenverk. Ansvarig driftpersonal bör granska ovanstående antagna förutsättningar och fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern.

2009-09-14 Bilaga 1 Sid 3(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Glanshammars vattenverk i Örebro kommun Aktuella förutsättningar Av församlingens totala befolkning är ca 20 % anslutna till Glanshammars vattenverk Historiskt ökade perkapitaförbrukningen och produktionen mycket kraftigt mellan 1950 och 1970. Från 230 l/p.d till 400 l/p.d Mellan 1997 och 1990 var perkapitaförbrukningen oförändrad för att därefter sjunka till 334 l/p.d år 2003 Prognosen för den framtida erforderliga produktionen vid Glanshammars vattenverk baseras förslagsvis på antagandet att perkapitaförbrukningen för perioden ligger konstant vid 340 l/p.d och att andelen anslutna till Glanshammars VV successivt ökar till 25 % av den totala befolkningen år 2050. Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Glanshammars vattenverk Kommun 2008 2020 2050 Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Glanshammar 3 426 3500 805 274 342 3600 900 306 383 Glanshammar Produktion 2002 700 personer 75400 m3/år 207 m3/d 295 l/p.d OBS! Ovanstående prognos ska bara ses som en preliminär uppskattning av det framtida vattenbehovet vid Glanshammars vattenverk. Ansvarig driftpersonal bör granska ovanstående antagna förutsättningar och fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern. Problem Bekämpningsmedelsrester i grundvattnet

2009-09-14 Bilaga 1 Sid 4(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Kilsmo vattenverk i Örebro kommun Aktuella förutsättningar Av församlingens totala befolkning är ca 50 % anslutna till Kilsmo vattenverk Prognosen för den framtida erforderliga produktionen vid Kilsmo vattenverk baseras förslagsvis på antagandet att perkapitaförbrukningen för perioden ligger konstant vid 340 l/p.d och att andelen anslutna till Kilsmo successivt ökar till 60 % av den totala befolkningen år 2050. Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Kilsmo vattenverk Kommun 2008 2020 2050 Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Kilsmo 1 000 1000 600 204 255 1050 630 214 268 Kilsmo Produktion 2002 504 personer 62546 m3/år 171 m3/d 340 l/p.d OBS! Ovanstående prognos ska bara ses som en preliminär uppskattning av det framtida vattenbehovet vid Kilsmo vattenverk. Ansvarig driftpersonal bör granska ovanstående antagna förutsättningar och fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern.

2009-09-14 Bilaga 1 Sid 5(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Blacksta vattenverk i Kumla kommun Aktuella förutsättningar Av den totala befolkning i Kumla är 85 % och av totala befolkningen i Hallsberg är ca 70 % anslutna till Blacksta vattenverk Av den totala förbrukningen i Hallsberg produceras en mindre del vid vattenverken i Hjortkvarn och Vretstorp Historiskt ökade perkapitaförbrukningen och produktionen mycket kraftigt mellan 1950 och 1970. Från 230 l/p.d till 400 l/p.d Mellan 1997 och 1990 var perkapitaförbrukningen oförändrad för att därefter sjunka till 334 l/p.d år 2003 Prognosen för den framtida erforderliga produktionen vid Blacksta vattenverk baseras förslagsvis på antagandet att perkapitaförbrukningen för perioden ligger konstant vid 340 l/p.d och att andelen anslutna till Blacksta VV successivt ökar till 90 % respektive 80 % av den totala befolkningen år 2050. Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Blacksta vattenverk Kommun 2008 2020 2050 Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Kumla 20 157 20757 18059 6140 7675 22257 20031 6811 8513 Hallsberg 15256 15256 10984 3735 4668 15256 12205 4150 5187 Industriförbrukn. 1200 1500 1500 2000 Summa 35413 36013 29043 11075 13843 37513 32236 12460 15700 Beräknat årligt behov 4,0 Mm3/år 4,5 Mm3/år Blacksta Produktion 2002 28000 personer 3600000 m3/år 9863 m3/d 352 l/p.d Uttag av råvatten från Tisaren 1992-1997 4,5 Mm3/år varav till Blacksta för infiltration 2,7 Mm3/år 7000-9000 m3/d resten till Kvarntorp 1,8 Mm3/år Uttag av grundvatten i Blacksta har prognostiserats 3,9 Mm3/år 10000 12000 m3/d år 2010 Aktuellt årligt behov år 2007 2,9 Mm3/år OBS! Ovanstående prognos ska bara ses som en preliminär uppskattning av det framtida vattenbehovet vid Blacksta vattenverk. Ansvarig driftpersonal bör granska ovanstående antagna förutsättningar och fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern.

2009-09-14 Bilaga 1 Sid 6(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Harge vattenverk i Askersunds kommun Aktuella förutsättningar Av den totala befolkning i Askersund är 60 % anslutna till vattenverket i Harge och 20 % till vattenverket i Åsbro Historiskt ökade perkapitaförbrukningen och produktionen mycket kraftigt mellan 1950 och 1970. Från 230 l/p.d till 400 l/p.d Mellan 1997 och 1990 var perkapitaförbrukningen oförändrad för att därefter sjunka till 334 l/p.d år 2003 Prognosen för den framtida erforderliga produktionen vid Harge vattenverk baseras förslagsvis på antagandet att perkapitaförbrukningen för perioden ligger konstant vid 340 l/p.d och att andelen anslutna till Harge VV successivt ökar till ca 65 % av den totala befolkningen i Askersundår 2050. Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Harge vattenverk Kommun 2008 2020 2050 Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Harge 6 000 6000 6000 2040 2550 6500 6045 2055 2569 Åsbro 2000 2000 2000 680 850 2200 2200 748 935 OBS! Ovanstående prognos ska bara ses som en preliminär uppskattning av det framtida vattenbehovet vid Harge och Åsbro vattenverk. Ansvarig driftpersonal bör granska ovanstående antagna förutsättningar och fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern.

2009-09-14 Bilaga 1 Sid 7(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Laxå vattenverk i Laxå kommun Aktuella förutsättningar Av den totala befolkning i Laxå är 80 % anslutna till vattenverket i Laxå Laxå vattenverk försörjer även Hasselfors och Mullhyttan med vatten. Aktuellt underlag saknas fn. Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Laxå vattenverk Kommun 2008 2020 2050 Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Lekeberg Edsberg 1 527 Mullhyttan Laxå Ramundeb 3 636 Laxå Laxå Finnerödja- 1 613 Laxå Skagershu 621 OBS! Ansvarig driftpersonal bör fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern.

2009-09-14 Bilaga 1 Sid 8(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Fjugesta vattenverk i Lekebergs kommun Aktuella förutsättningar Av den totala befolkning i Lekebergs kommun är 65 % anslutna till vattenverket i Fjugesta Historiskt ökade perkapitaförbrukningen och produktionen mycket kraftigt mellan 1950 och 1970. Från 230 l/p.d till 400 l/p.d Mellan 1997 och 1990 var perkapitaförbrukningen oförändrad för att därefter sjunka till 334 l/p.d år 2003 Prognosen för den framtida erforderliga produktionen vid Fjugesta vattenverk baseras förslagsvis på antagandet att perkapitaförbrukningen för perioden ligger konstant vid 340 l/p.d och att andelen anslutna till Fjugesta VV successivt ökar till 80 % av den totala befolkningen år 2050. Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Fjugesta vattenverk Kommun 2008 2020 2050 Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Fjugesta 7 111 7231 4917 1672 2090 7531 6025 2048 2561 Fjugesta Produktion 2002 personer m3/år m3/d l/p.d OBS! Ansvarig driftpersonal bör fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern.

2009-09-14 Bilaga 1 Sid 9(9) Prognos för utvecklingen och behovet av vatten för abonnenter anslutna till Nora vattenverk i Nora kommun Aktuella förutsättningar Av den totala befolkning i Nora är ca 85 % anslutna till vattenverket i Nora Historiskt ökade perkapitaförbrukningen och produktionen mycket kraftigt mellan 1950 och 1970. Från 230 l/p.d till 400 l/p.d Mellan 1997 och 1990 var perkapitaförbrukningen oförändrad för att därefter sjunka till 334 l/p.d år 2003 Prognosen för den framtida erforderliga produktionen vid Nora vattenverk baseras förslagsvis på antagandet att perkapitaförbrukningen för perioden ligger konstant vid 340 l/p.d och att andelen anslutna till Nora VV successivt ökar till ca 90 % av den totala befolkningen år 2050. Prognostiserat behov av dricksvattenproduktion vid Nora vattenverk Kommun 2008 2020 2050 Aktuell Antagen Antagen Beräknad Beräknad Antagen Antagen Beräknad Beräknad folkmängd total ansluten erforderlig erforderlig total ansluten erforderlig erforderlig folkmängd folkmängd produktion produktion folkmängd folkmängd produktion produktion personer personer med m3/d max m3/d personer personer med m3/d max m3/d Nora 10 375 10495 8921 3033 3791 10795 9716 3303 4129 Nora VV Produktion 2002 700 personer 75400 m3/år 207 m3/d 295 l/p.d OBS! Ansvarig driftpersonal bör fastställa den medel- respektive maxproduktion som ska läggas till grund för utredningen om vattenförsörjning baserad på vatten från Vättern.

2009-09-14 BILAGA 2 Sid 1(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Antal anslutna personer år 2007 Kommun Folkmängd Bd100 Bd101 Bd102 Bd106 Bd108 Antal Antal ansl. Antal säsongsboende Antal anslutna Antal invånare till vl-ätet utöver mantalsskrivna kunder till vatten vattensommar/vinter anslutna mätare till vattenledningsnätet Namn personer st. st. st. st. st. Örebro 128977 130429 112636 16258 16280 Kumla 19643 19852 16370 0 4178 4438 Hallsberg 15287 15268 12100 5 3491 3463 Lekeberg 7096 7100 2895 5 965 965 Askersund 11470 11394 7870 600 2827 2827 Nora 10482 10482 7570 0 2335 2293 Laxå 6046 6046 4727 10 1613 1650 SUMMA 199001 200571 164168 620 31667 31916 Kommun Bd109 Bd200 Bd201 Bd202 Verksamhets- Totalt antal Antal grundvatten- Antal grundvattenområde för vatten ytvattenverk verk utan konstgjord verk med konstgjord infiltration infiltration Namn km2 st. st. st. Örebro 43,6 0 4 1 Kumla 10,4 0 0 1 Hallsberg 14,2 1 2 0 Lekeberg 2,22 0 0 1 Askersund 16,3 1 5 1 Nora 9,7 1 0 1 Laxå 10 1 3 0 SUMMA 106,42 4 14 5

2009-09-14 BILAGA 2 Sid 2(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Data över ledningsnätet år 2007 Kommun Bd300 Bd305 Bd306 Bd307 Bd310 Bd403 Ledningslängd Antal serviser Antal tryck- Reservoarer Avstäng- Förnyelse av för vattenledning vl-nätet stegringspstn på vl-nätet ningsvent. vattenledningar Namn km st. st. st. st. km Örebro 643,5 15690 12 5 5794 1,68 Kumla 149,18 4178 0 2 1,6 Hallsberg 168 3491 3 7 1500 3 Lekeberg 49 965 0 2 0 Askersund 164,5 3196 6 9 3876 0,79 Nora 90,1 2335 3 4 2170 0,14 Laxå 83 1613 2 1 800 12,5 SUMMA 1347 31468 26 30 14140 20

2009-09-14 BILAGA 2 Sid 3(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Elenergiförbrukning år 2007 Kommun Mi100 Mi101 Mi102 Elförbrukning för vattenverk Elförbrukning för Elförbrukning för tryckstegringar och reservoarer avloppsreningsverk avloppsledningsnät Namn kwh kwh kwh Örebro 8371773 7500000 1152578 Kumla 2094436 1428922 206000 Hallsberg 448205 1728314 240979 Lekeberg 336655 318000 25410 Askersund 925000 1255643 425000 Nora 218000 1051000 130000 Laxå 356500 582600 53300 SUMMA 12750569 13864479 2233267

2009-09-14 BILAGA 2 Sid 4(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Levererad vattenmängd år 2007 Kommun Vb100 Vb101 Vb102 Vb103 Levererad vattenmängd Levererad vattenmängd Levererad vattenmängd Levererad vattenmängd från egna allmänna från egna allmänna från egna allmänna från egna ytvattenverk grundvattenverk utan grundvattenverk med allmänna vattenverk konstgjord infiltration konstgjord infiltration Namn m3 m3 m3 m3 Örebro 0 141958 12728214 12870172 Kumla 0 0 2918240 2918240 Hallsberg 0 92756 0 92756 Lekeberg 0 23218 201765 224983 Askersund 714251 118688 101098 934037 Nora 871823 0 11732 883555 Laxå 3247 543876 0 547123 SUMMA 1589321 920496 15961049 18470866 Kommun Vb104 Vb105 Levererad vattenmängd Levererad vattenmängd från annan till den egna kommunens kommun/regionalt bolag samt annan kommuns allmänna vattenledningsnät Namn m3 m3 Örebro 0 12870172 Kumla 0 2918240 Hallsberg 1047433 1140189 Lekeberg 37485 262468 Askersund 0 934037 Nora 0 883555 Laxå 0 547123 SUMMA 1084918 19555784

2009-09-14 BILAGA 2 Sid 5(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Debiterad vattenmängd år 2007 Kommun Vb106 Vb107 Vb108 Vb109 Levererad/försåld Vattenleverans till Debiterad vattenmängd D:o till hushåll vattenmängd till annan den egna kommunens inom den egna kommunen kommun/regionalt bolag vattenledningsnät Namn m3 m3 m3 m3 Örebro 41890 12828282 9750000 6939000 Kumla 1040200 1878040 1878040 1626714 Hallsberg 0 1140189 905567 719212 Lekeberg 0 262468 184838 171553 Askersund 0 934037 611000 485000 Nora 0 883555 567396 468936 Laxå 5148 541975 346602 194799 SUMMA 1087238 18468546 14243443 10605214 Kommun Vb110 Vb111 Vb112 Vb113 D:o till industri Debiterad allmän D:o till Vattenverkets vattenförbrukning annan kommun egen vattenförbrukning Namn m3 m3 m3 m3 Örebro 1860000 951000 41890 521643 Kumla 251326 1040200 Hallsberg 118097 68258 0 7789 Lekeberg 10785 2500 0 869 Askersund 80000 46000 0 3120 Nora 67318 31142 0 0 Laxå 146154 5649 5148 5000 SUMMA 2533680 1104549 1087238 538421

2009-09-14 BILAGA 2 Sid 6(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Vattenkvalitet år 2007 Kommun Vb300 Ks100 Ks200 Ks201 Ks202 Nederbörd Antal klagomål på Antal kemiska D:o som bedömts D:o som bedömts dricksvattenkvalitén undersökningar tjänligt med anm.. otjänligt på dricksvatten Namn mm st. st. st. st. Örebro 585,7 3 216 7 1 Kumla 498 53 0 0 Hallsberg 509 0 45 0 0 Lekeberg 713,3 65 23 0 0 Askersund 713 25 69 10 0 Nora 212 27 1 0 Laxå 603 5 44 8 0 SUMMA 98 477 26 1 Kommun Ks203 Ks206 Ks207 Ks208 Antal undersökningar Totalt antal utförda D:o som bedömts D:o som bedömts på lukt och smak mikrobiologiska tjänliga med anm. otjänliga som bedömts som undersökningar tjänligt med anm. på dricksvatten Namn st. st. st. st. Örebro 0 209 2 2 Kumla 0 49 0 0 Hallsberg 0 72 11 0 Lekeberg 3 76 6 1 Askersund 0 196 15 0 Nora 0 84 1 0 Laxå 0 100 3 0 SUMMA 3 786 38 3

2009-09-14 BILAGA 2 Sid 7(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Rörbrott och vattenläckor år 2007 Kommun Ks300 Ks301 Antal rörbrott/ Antal rörbrott/ vattenläckor vattenläckor på ledningsnätet på serviser Namn st. st. Örebro 56 21 Kumla 13 3 Hallsberg 9 5 Lekeberg 7 5 Askersund 15 11 Nora 11 7 Laxå 3 9 SUMMA 114 61

2009-09-14 BILAGA 2 Sid 8(8) SAMMANSTÄLLNING AV BASDATA FÖR VATTENFÖRSÖRJNINGEN FÖR VISSA KOMMUNER I ÖREBRO LÄN ÅR 2007 Intäkter och kostnader år 2007 Kommun Ek100 Ek200 Ek203 Ek206 Ek300 Totala årliga Total årlig Avskrivnings- Ränte- Totala intäkter kostnad kostnad kostnad investeringsutgifter Namn tkr tkr tkr tkr tkr Örebro 136129 125798 9428 51532 Kumla 34148 33229 9626 13574 Hallsberg 29608 28750 3341 4003 5629 Lekeberg 5864 6771 1308 1104 Askersund 19276 18533 2575 2379 6665 Nora 15619 13982 3416 1755 2086 Laxå 10672 10073 1251 590 7653 SUMMA 251316 237136 30945 9831 87139 Kommun Ek500 Ek501 Ek600 Elkostnad Drift och underhålls- Drift- och underhållskostnader för vatten och kostnad vattenverk för vattenledningsnätet avloppsförsörjningen som drivs inom samt tryckstegringsden egna organisationen stationer och reservoarer Namn tkr tkr tkr Örebro 14378 22803 10702 Kumla 2895 8220 375 Hallsberg 2276 3833 2095 Lekeberg 816 1200 819 Askersund 2057 3742 1977 Nora 1363 871 1714 Laxå 1147 1143 943 SUMMA 24932 41812 18625

Bilaga 4

Bilaga 5 Teknisk beskrivning 2008-04-29 Motala Kommun/Tekniska förvaltningen Vattenenheten Vattenskydd Vättern Teknisk Beskrivning 2008-04-29

Teknisk beskrivning Teknisk 2008-04-29 Beskrivning 2008-04-29 Innehållsförteckning 1. VV vattenförsörjning 2 1.1 Vattenverket 2 1.2 Vattenproduktion 3 1.3 Vattenförbrukare distributionsområde 3 1.4 Ägarförhållanden 4 1.5 Vattenkvalitet 5 1.6 Reservvattenförsörjning 5 2. Gällande tillstånd 5 2.1 Vattendom 5 2.2 Vattenskydd 5 2.3 Strandskydd 5 3. Planförhållanden 6 4. Kommunens miljöpolicy 7 5. Potentiella föroreningsrisker 8 6. Åtgärdsplan vid olycka Beredskapsplan 8 Bilagor 1. Vattenverkets läge 2. Flödesschema för vattenverket 3. Distributionsområde 4. Naturvårdsområden 5. Riskanalys i Vattenskyddsområde Vättern

Teknisk beskrivning Teknisk 2008-04-29 Beskrivning 2008-04-29 Sökande Huvudman: Huvudmannens adress: Huvudmannens besöksadress: Ansvarig person: Kontaktperson: Motala kommun Motala kommun 591 86 Motala Motala kommun Tekniska förvaltningen Drottninggatan 2 Peter Malmsjö Pernilla Rudin/Jessica Johansson Telefon: Växel: 0141-22 50 00 Direkt: 0141-22 58 97 Fax: 0141-21 45 68 E-post VV vattenverk Enhetens besöksadress: pernilla.rudin@motala.se jessica.johansson@motala.se Motala kommun Vattenenheten Reningsverket Karshult (Borensvägen 134) 591 96 Motala Vattenverk (Råssnäs) Besöksadress: Fastighetsbeteckning Biskopsvägen Råssnäs Råssnäs 2:1 1 av 8 Vattenskyddsområde Vättern

Teknisk beskrivning Teknisk 2008-04-29 Beskrivning 2008-04-29 1. VV vattenförsörjning 1.1 Vattenverket Vattenförsörjningen för Motala sker från Råssnäs vattenverk. I bilaga 1 visas anläggningens geografiska läge. Vattenverket har två råvattenintag i Vättern. Den äldre ledningen, trätub, är belägen ca 140m ut från strandkant på ett djup av ca 4,5m och den yngre ledningen, plastledning, är ca 300m ut från strandkant och ligger på ca 10m djup. Vattenverkets kapacitet är följande: Max dimensionering ca 24 000 m 3 /d Medel år 2005 var ca 8500 m 3 /d Vattenverkets principiella uppbyggnad framgår av flödesschemat i bilaga 2. Av säkerhetsskäl redovisas vattenverkets flödesschema i form av ett blockschema. De mikrobiologiska barriärerna som finns på Råssnäs VV är UV-ljus samt klorammoniak desinficering. En form av säkerhetsbarriär är de sex snabbfilter som finns i vattenverket, fyra äldre på vardera 21,5 m 2 och två nyare på vardera på 43,2 m 2, men dessa räknas ej som någon mikrobiologisk säkerhetsbarriär enligt livsmedelverket. Det finns även två UV-ljus installerade i tryckstegringsstationer på rörledningsnätet, Nykyrka tryckstegring samt Fågelsta tryckstegring, som extra säkerhet. Inför framtiden har vissa funderingar uttryckts om att anlägga och ansluta långsamfilter till vattenverket för att få ytterliggare en mikrobiologisk-estetisk barriär. De två lågreservoarer som finns i Råssnäs VV är på 700 m 3 respektive 800 m 3. De kemikalier som använd vid Råssnäs VV i produktion är följande: Släckt kalk (Ca(OH) 2 ) > 80%, max årsförbrukning 50 ton Kolsyra, max årsförbrukning 40 ton Natriumhypoklorit (NaClO) 15% aktivt klor, max årsförbrukning 9100 l Ammoniakgas 99,8-99,9%, max årsförbrukning 145 kg 2 av 8 Vattenskyddsområde Vättern

Teknisk beskrivning Teknisk 2008-04-29 Beskrivning 2008-04-29 1.2 Vattenproduktion De producerade vattenmängderna för de senaste 6 åren framgår av tabell 1. Tabell 1 Producerade vattenmängder 2001 2006. År Total prod Max dygn Medeldygn Mindygn Anm m 3 /år m 3 /d m 3 /d m 3 /d 2006 3 300 012 13 520 9041 6100 2005 3 115 334 11 272 8535 4090 2004 3 118 374 11 906 8591 4733 2003 3 204 312 13 134 8803 4859 2002 3 434 780 14 853 9410 4911 2001 3 514 509 15 123 9709 5996 Medel 3 281 220 13 301 9014 5114 Mängden producerat vatten har minskat på senare år, troligen på grund av industrinedläggningar samt att snålspolande duschar och toaletter har installerats mer aktivt i de hyresfastigheter som ägs av Platens bostadsbolag samt i privata hushåll. Troligen kommer produktionen av vatten minska något för de kommande 25 åren, men det finns en osäkerhet för hur stor denna minskning blir. Bland annat beror minskningen troligen på att vattenledningsnätet förbättras och att arbetet i Sverige för ett Hållbart Sverige leder i samhället till en ökad miljömedvetenhet som kan påverka personer att minska sin vattenkonsumtion. 1.3 Vattenförbrukare distributionsområde Antal anslutna till vattenverket är ca 32 700 personer, inklusive industri, se tabell 2. Tabell 2 Antal anslutna personer till Råssnäs VV 2002 2006. År Anslutna Industri Anm personer m 3 /år 2006 32 267 817 032 2005 32 268 767 332 2004 32 449 729 261 2003 32 422 929 489 2002 32 510 1 083 354 En inventering av storförbrukarna av dricksvatten i kommunen har identifierats i samband med leveranssäkerhetplansarbete. I tabell 3 redovisas en sammanställning över årsförbrukningen för 2004. 3 av 8 Vattenskyddsområde Vättern

Teknisk beskrivning Teknisk 2008-04-29 Beskrivning 2008-04-29 Tabell 3 Vattenförbrukning 2004. Storförbrukare Motala m 3 per år (2004) Lasarettet 46 500 Sporthallen 22 500 Dometic AB 15 500 Vätterliden (äldreboende) 12 500 Strandvägen (äldreboende) 12 000 Stadshotellet 10 000 Mixum AB 9 800 Kommunen, delfinvägen 7 000 Contitech Hycop AB 6 500 Assarssons trädgård AB 6 500 Carlsunds utbildningscenter 6 500 Strömsborg (äldreboende) 6 300 Råssnässkolan 5 400 Motala Verkstad AB 5 000 Det finns 2 olika gallerier (Baltzarhuset och Cityhuset) i centrum av Motala kommun som båda har totalt en hög vattenförbrukning. Dessa gallerier innehåller ett antal företag. Följande tätorter försörjs från vattenverket: Bona, Österstad, Norrsten, Varv, Fågelsta, Fivelstad, Fornåsa, Klockrike, Nykyrka, Lönsås, Ekebyborna, Älvan och Älvestad. Utöver dessa områden finns det ett antal avtalsanslutna hushåll som försörjs med vatten från Råssnäs VV. Karta över verksamhetsområde (distributionsområde vatten) redovisas i bilaga 3. 1.4 Ägarförhållanden Motala kommun är registrerad ägare för Råssnäs 2:1 samt dess intagsledning och vattenverk. 4 av 8 Vattenskyddsområde Vättern

Teknisk beskrivning Teknisk 2008-04-29 Beskrivning 2008-04-29 1.5 Vattenkvalitet Det råvatten som används för produktion av dricksvatten provtas enligt ett kontinuerligt schema. Råvattenkvaliteten i Vättern är stabil över åren. Motala ströms vattenvårdsförbund har en provtagningspunkt i Motalaviken som ligger närmare in mot staden än vad täkten gör. Resultat visar att totalkvävehalten är måttligt hög men fosforhalten i provpunkten samt organiskt material (TOC) ligger lågt. För mer information kontakta Motala ströms vattenvårdsförbund eller gå in på deras hemsida www.motalastrom.org. 1.6 Reservvattenförsörjning Råssnäs VV har ingen reservvattenförsörjning. Motala kommuns Tekniska förvaltning Vattenenhet har identifierat områden i kommunen som kan vara intressanta som reservtäkt, men vidare arbete behövs för att säkerställa hur man ska hantera frågan reservvattentäkt i framtiden. De områden som är av intresse finns med i den översiktsplan som fastställdes 2006-05-22. För att på så sätt hålla uppsikt vad som händer i dessa marker samt att visa på att det finns ett framtida intresse i området. Råssnäs VV (inklusive råvattenintagen) är kopplat till ett reservkraftsaggregat som går igång automatiskt vid strömavbrott. 2. Gällande tillstånd 2.1 Vattendom Vattendom fastställd av Söderbygdens vattendomstol nr AD 9/1969 innehåller tillstånd att bortleda 7,5 milj m 3 vatten om året. 2.2 Vattenskydd Det finns inget vattenskyddsområde för vattentäkten och därför finns ett behov att upprätta skyddsområde för att säkra vattenkvaliteten i täkten. 2.3 Strandskydd För Vättern inklusive dess tillflöden finns ett generellt strandskydd på 150m. Inom detalj planerat område för Motala stad är strandskyddet upphävt. 5 av 8 Vattenskyddsområde Vättern

Teknisk beskrivning Teknisk 2008-04-29 Beskrivning 2008-04-29 3. Planförhållanden Den översiktsplan som gäller för Motala kommun, ÖP 06 Motala möter framtiden, är antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22. Motala kommun förvaltar följande naturreservat: Sjöbo-Knäppan Staffanstorp Motalaöarna i Vättern Fjuk, Sandön, Erkerna, Åholmen, är även de naturreservat men förvaltas inte av kommunen. I Motala kommun finns även ett antal naturvårdsområden. Några av dem som ligger i nära anslutning till Vättern är bland annat (se även bilaga 4 med karta över naturvårdsområden i kommunen): Gammal tallskog och sanddyner på Lilla Halsudden, Lemunda - riksintresse Äldre tallskog vid Lemunda riksintresse Lilla Halsudden 1 km SV Lemunda kommunalt intresse Blandsumpskog i Lemmingstorpeviken - lokalt intresse Sandstrandsvegetation i Norra Frebergaviken - regionalt intresse Ädellövskog vid Gatugården kommunalt intresse Ekskog i Lemunda lokalt intresse Djurkällaplatån kommunalt intresse Medeviöarna kommunalt intresse Strandnära skog i Västanvik - kommunalt intresse Torpa granskog, Medevi kommunalt intresse Ekar vid Råssnäsbadet, Motala - kommunalt intresse Fålehagen kommunalt intresse Hagmark vid Jerusalemsbadet, Södra Freberga kommunalt intresse Hamrabäcken kommunalt intresse Allé vid Sjöhamra - kommunalt intresse Hela Vättern är även klassad som naturvårdsområde av riksintresse. I Motala kommun finns flera Natura 2000 områden av olika naturtyper. Allt från kalkkärr och artrika betesmarker till gammelskogar och Vätterns klara vatten. Nedan finns listat de bevarandeplaner för Natura 2000 områden som finns inom Motala kommun. Bevarandeplaner för Natura 2000-områden i Motala kommun: Bibergskärren SE0230385 Bredsjömossen SE0230339 Byckorp SE0230307 Fränntorpkärret SE0230239 Fågelmossen SE0230156 Göta Kanal (Vättern - Roxen) SE0230391 Götala kalkfuktäng SE0230243 Hilltorps kalkkärr SE0230348 Håleberget SE0230343 6 av 8 Vattenskyddsområde Vättern

Teknisk beskrivning Teknisk 2008-04-29 Beskrivning 2008-04-29 Kristberg SE0230275 Kärnskogsmossen SE0230176 Lillsjökärret SE0230175 Långvrån SE0230082 Petersborg SE0230347 Ringarhultsån SE0230240 Ruda SE0230220 Sjöbo-Knäppan SE0230087 Skrikstad SE0230315 Soldatängen Motala SE0230300 Staffanstorp SE0230084 Stubba ekhage SE0230278 Södra Freberga - Jerusalemsviken SE0230386 Trolleflod SE0230337 Vålberga SE0230393 Vättern (östra) SE0230268 Förslaget på rv 50 förbifarten med högbro över Motalaviken, Skepparpinan, planeras inom Motala kommun att påbörjas inom de närmaste åren. Sträckningen kommer att samfinansieras av privata och offentliga intressenter. Planarbetet inom Motala kommun ska påbörjas hösten 2007 och enligt planeringen ska byggstart kunna börja ske under 2010. 2002 gjordes en mindre utredning inom Motala kommun angående rv 50 förbifarten. I samband med utredningen gjordes en mindre miljöutredning och riskinventering. Det vägdagvatten som uppkommer på bron ska avledas och hanteras lokalt i anslutning till bron genom dagvattendammar. Förberedelser pågår för byggstart av dubbelspår mellan Mjölby och Motala och Banverket beräknar starta bygget under våren 2008. Dubbelspåret kommer att ge en bättre möjlighet att öka trafiken på järnvägen och därmed blir det troligen en ökning av farligt godstransporter på järnvägen. 4. Kommunens miljöpolicy Motala kommun har en miljöpolicy som antog under hösten 2004 som visar hur man vill hantera miljöfrågor inom kommunen. Kommunen har ingen gemensamt ledningssystem för alla verksamheter utan varje verksamhet formar sitt eget miljöarbete. Utifrån kommunens övergripande policy för miljö har Tekniska förvaltningens Vattenenheten en miljöpolicy som är anpassad till verksamheten. Vattenenheten blev i april 2005 miljöcertifierade enligt ISO 14 001. 7 av 8 Vattenskyddsområde Vättern

Teknisk beskrivning Teknisk 2008-04-29 Beskrivning 2008-04-29 5. Potentiella föroreningsrisker Under 2006 genomfördes en riskinventering av riskobjekt som fanns belägna inom området från Vätterns strand och ca 100m in mot land samt en bit upp längs vattendrag som mynnar ut i Vättern. Under inventeringen fördes protokoll som stöd för insamling av uppgifter. På de riskobjekt som framkom under inventeringen gjordes bedömningen av hur stor risken var att objektet/händelsen skulle påverka dricksvattnet negativt. Riskbedömningen gjordes med hjälp av en variant av en modell från Vägverkets publikation 1995:1 Yt- och grundvattenskydd. Med hjälp av denna modell gjordes bedömningen av sannolikheten av att en händelse ska inträffa och vad konsekvensen av den händelsen blir. Utifrån det fick riskobjektet en riskklass på 1-3. Resultatet för Motala redovisas i bilaga 5. Vid inventeringen fanns kännedom om två framtida riskobjekt, Skepperpinan och dubbelspåret, se kapitel 3. Av dessa riskobjekt gjordes ingen bedömning. Utifrån alla genomförda riskanalyser runt Vättern gjordes en gemensam bedömning för hela Vättern. För mer information se den gemensamma tekniska beskrivningen för hela Vättern. 6. Åtgärdsplan vid olycka Beredskapsplan För Motala kommuns anställda finns en krishandbok som beskriver hur kommunens krisarbete går till. Krishandboken innehåller bland annat vad man ska tänka på innan under och efter en kris. Vid kris eller extra ordinära händelser har Motala kommun en krisledningsorganisation för att förstärka ordinarie verksamhet. Krisledningsgruppen träder i kraft då behov av övergripande ledning och ett stort informationsbehov föreligger, till exempel när flera nämnders verksamheter är involverade i händelsen. Vattenenheten ingår dessutom i Beredskapsplan för teknisk försörjning. 8 av 8 Vattenskyddsområde Vättern

Bilaga 6 PM 2009-07-20 Vatten från Vättern Uppgifter om Råssnäs vattenverk i Motala erhållna vid besök 2009-06-24 och telefonsamtal med Seppo Tyrväinen på telefon 0706-923357 Allmänt pm01s 2008-04-30 Råssnäs vattenverk i Motala förser ca 32700 personer med dricksvatten. Råvattnet hämtas från Vättern. Totalt produceras ca 3,3 Mm3 per år. Produktionen under medeldygn uppgår till ca 9000 m3/d. Vattenverket är dimensionerat för ett maxdygn på 24000 m3/d. 1 (4) Sweco Environment AB p:\1533\örebro\1553575000 vatten från vättern\19_original\bilaga 15 synppunkter från råssnäs vattenverk i motala.doc

Råvattenintag intagsledning Vattenverket har dubbla intagsledningar. En trätub ut till 140 m från stranden på ett djup av 4,5 m och en plastledning ut till 300 m på ett djup av 10 m. Båda ledningarna är i drift för att få omsättning på vattnet i ledningarna. I vattenverket finns en enkel intagssil i form av ett nät i en ram som lyfts upp och spolas ren vid behov. Även om vattentemperaturen vintertid kan vara väldigt låg har man inte haft några allvarligare problem med igensättning med iskristaller under senare tid. Råvattenkvaliteten är bra men temperaturen kan vid enstaka tillfällen på hösten gå upp mot + 20 o C. Man har diskuterat en förlängning av intagsledningen men frågan har fn inte någon hög prioritet. Vattenbehandling Behandlingen i vattenverket består av snabbsandfiltrering, kalk-kolsyra-dosering och desinfektion med UV-ljus samt natriumhypoklorit och ammoniak. Filteringen sker i 6 st snabbsandfilter, 4 st äldre filter på vardera 2x21,5 m2 och 2 st nyare på vardera på 43 m 2 eller totalt 258 m 2. Filterbottnarna har dysor av porslin. Backspolning av filtren sker 2 gånger per vecka under sommaren och 1 gång per vecka under vintern. Kolsyradosering Lagertank och förångare hyrs av AGA. Doseringen av kolsyra sker till inloppsledningen efter råvattenpumparna och före sandfiltren. Även tillsatsen av kalvatten sker till inloppsledningen direkt efter kolsyratillsatsen. pm01s 2008-04-30 Lagertank för kolsyra Doseringsutrustning Kalkvattentillsats PM 2009-07-20 Vatten från Vättern 2 (4) p:\1533\örebro\1553575000 vatten från vättern\19_original\bilaga 15 synppunkter från råssnäs vattenverk i motala.doc

Kalkvattenberedening och dosering Utrustningen för beredning och dosering av kalkvatten är dubblerad och består av doserapparat-kalkupplösare-kalkvattenberedare. Tömning och rengörning av kalkvattenberedarna sker ca 1 gång per månad. Upplösare Kalkvattenberedare Uttag av kalkslam Hårdhetshöjning sker med 12,6 g CO 2 och 13,8 g Ca(OH) 2 per m 3. Teoretiskt motsvarar detta en ökning av alkaliniteten, halten HCO 3 med ca 18 g/m 3 och en ökning av halten Ca med ca 7 g/m 3. Årsförbrukning ca 40 ton kolsyra och ca 50 ton släckt kalk. Parameter Råvatten Dricksvatten ph 7,5-7,7 7,7-8,2 HCO3 32-36 50-55 dh o 2,6 3,0 3,4-3,8 Ca 15-17 21-23 Mg 2,4-2,7 2,3-2,5 COD Mn 1,6-1,8 1,3-1,7 Turbiditet FNU 0,31 0,46 0,14 0,37 pm01s 2008-04-30 PM 2009-07-20 Vatten från Vättern 3 (4) p:\1533\örebro\1553575000 vatten från vättern\19_original\bilaga 15 synppunkter från råssnäs vattenverk i motala.doc

Desinfektion Desinfektionen sker med UV-ljus på ledningen till lågreservoaren och tillsatsen av ammoniak sker till en doseringsränna före lågresevoaren och hypoklorinten tillsätts på ledningen direkt efter UV-aggregatet. Förbrukning av ammoniakgas 99,8 99,9 % uppgår till ca 145 kg/år och förbrukningen av natriumhypoklorit uppgår till ca 9100 l/år. UV-aggregat Ammoniakdosering Natriumhypokloritdosering En komplettering av vattenverket med långsamfilter har övervägts för att erhålla ytterligare en säkerhetsbarriär och ytterligare förbättra vattenkvaliteten. pm01s 2008-04-30 PM 2009-07-20 Vatten från Vättern 4 (4) p:\1533\örebro\1553575000 vatten från vättern\19_original\bilaga 15 synppunkter från råssnäs vattenverk i motala.doc

2009-09-14 BILAGA 6:2 Sid 1(2) Analys av dricksvatten från Råssnäs vattenverk i Motala Provtagnings- Temperatur vid Alkalinitet, HCO3 Aluminium, Al Ammonium, NH4 NH4-N Färg vid 405 nm dag provtagning ISO 9963-2 ISO 11885-1 ISO 11732 ISO 11732,mod ISO 7887 C utg 1 mg/l mg/l beräknad mg/l mg/l del 3 mod mg/l Pt 2008-12-17 5 53 <0.02 0,04 0,028 <5 2008-11-13 8 55 <0.02 0,03 0,023 <5 2008-10-23 11 53 <0.02 0,03 0,027 <5 2008-09-18 10 50 <0.02 <0.02 <0.010 <5 2008-08-07 11 51 <0.02 <0.02 <0.010 <5 2008-07-02 17 55 <0.02 0,06 0,044 <5 2008-06-04 14 53 <0.02 0,04 0,03 <5 2008-04-29 8 54 <0.02 0,05 0,04 <5 2008-03-19 4 50 <5 2008-02-06 4 <5 2008-01-30 3,5 <5 Provtagnings- Fluorid, F Hårdhet Järn, Fe Kalcium, Ca COD-Mn Klorid, Cl dag ISO 10304-1 tyska grader ISO 11885-1 ISO 11885-1 fd SS028118-1 ISO 10304-1 mg/l Beräknad dh mg/l mg/l mg/l mg/l 2008-12-17 0,16 3,6 <0.05 22 1,5 10 2008-11-13 0,11 3,6 <0.05 22 1,7 10 2008-10-23 0,13 3,6 <0.05 22 1,6 10 2008-09-18 0,14 3,4 <0.05 21 1,8 10 2008-08-07 0,13 3,6 <0.05 22 1,3 10 2008-07-02 0,12 3,8 <0.05 23 1,4 10 2008-06-04 0,11 3,6 <0.05 22 1,6 10 2008-04-29 0,13 3,8 <0.05 23 1,4 11 2008-03-19 <0.05 22 1,5 10 2008-02-06 <0.05 2008-01-30 <0.05 Provtagnings- Kond. 25 C Koppar, Cu Lukt Lukt, art Magnesium, Mg Mangan, Mn dag SS-EN 27888-1 ISO 11885-1 SLV 1990-01-01 SLV ISO 11885-1 ISO 11885-1 ms/m mg/l Metod I mg/l mg/l 2008-12-17 17,4 0,05 ingen - 2,4 <0.02 2008-11-13 17,3 0,02 ingen - 2,5 <0.02 2008-10-23 17,6 <0.01 ingen - 2,4 <0.02 2008-09-18 17 0,02 ingen - 2,3 <0.02 2008-08-07 17 0,02 ingen - 2,5 <0.02 2008-07-02 17,7 <0.01 svag obestämd 2,5 <0.02 2008-06-04 17,5 0,02 ingen - 2,4 <0.02 2008-04-29 17,5 <0.01 ingen - 2,5 <0.02 2008-03-19 2,5 <0.02 2008-02-06 <0.02 2008-01-30 <0.02

BILAGA 6:2 Sid 2(2) Provtagnings- Natrium, Na Nitrat, NO3 NO3-N Nitrit, NO2 NO2-N ph 25 C dag ISO 11885-1 ISO 10304-1 ISO 10304-1 ISO 13395 ISO 13395 PH-K mg/l beräkn mg/l mg/l beräkn.mg/l mod mg/l SS028122-2 2008-12-17 8,1 2,5 0,56 <0.003 <0.001 8 2008-11-13 8,1 20 4,5 <0.003 <0.001 8,1 2008-10-23 8,1 2,3 0,52 <0.003 <0.001 8 2008-09-18 7,9 2,4 0,54 <0.003 <0.001 8 2008-08-07 8,6 2,4 0,54 <0.003 <0.001 7,9 2008-07-02 8,5 0,93 0,21 <0.003 <0.001 8,2 2008-06-04 8,2 2,2 0,5 <0.003 <0.001 8 2008-04-29 8,5 2,3 0,53 <0.003 <0.001 8,1 2008-03-19 <0.001 8,1 2008-02-06 <0.001 7,7 2008-01-30 <0.001 7,9 Provtagnings- Sulfat, SO4 Turbiditet FNU dag ISO 10304-1 fd SS-EN 27027 mg/l FNU 2008-12-17 18 0,14 2008-11-13 18 0,16 2008-10-23 18 0,18 2008-09-18 18 0,15 2008-08-07 18 0,37 2008-07-02 18 0,41 2008-06-04 17 0,16 2008-04-29 18 0,29 2008-03-19 18 0,25 2008-02-06 0,27 2008-01-30 0,35

Bilaga 7 Teknisk beskrivning Skaraborgsvatten 1 (7) Rolf Bergström 044-689 15 12 2008-09-17 VATTENSKYDD VÄTTERN KOMMUNALFÖRBUNDET SKARABORGSVATTEN TEKNISK BESKRIVNING Beställare: Skaraborgsvatten Vattenskydd Vättern, Uppdragsnummer: 217328S k:\iuppdrag\217328\teknik\h\011- ansökan 080901\dummy 080901\pärm 1 ansökan\bilaga x - x tekniska beskrivningar\skaraborgsvatten-ok\tb skaraborgsvatten rb 080917.doc

Teknisk beskrivning Skaraborgsvatten 2 (7) Rolf Bergström 044-689 15 12 2008-09-17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilagor... 2 1 Sökande... 3 2 Vattenförsörjning... 4 2.1 Vattenverk Borgunda... 4 2.2 Vattenproduktion... 4 2.3 Vattenförbrukare distributionsområde... 5 2.4 Ägarförhållanden... 5 2.5 Vattenkvalitet... 5 2.6 Reservvattenförsörjning... 5 2.7 Egenkontrollprogram... 5 3 Gällande tillstånd... 6 3.1 Vattendom... 6 3.2 Vattenskydd... 6 3.3 Strandskydd... 6 3.3.1 Hjo kommun... 6 3.3.2 Habo kommun... 6 4 Planförhållanden... 6 4.1 Hjo kommun... 6 4.2 Habo kommun... 6 5 Kommunalförbundet Skaraborgsvattens miljöpolicy... 6 6 Potentiella föroreningsrisker... 7 6.1 Allmänt...7 6.2 Kommunalförbundet Skaraborgsvatten... 7 6.3 Habo... 7 6.4 Hjo... 7 7 Åtgärdsplan vid olycka Beredskapsplan... 7 Bilagor 1. Anläggningarnas lägen inklusive distributionssystem 2. Flödesschema 3. Inventering potentiella föroreningskällor Beställare: Skaraborgsvatten Vattenskydd Vättern, Uppdragsnummer: 217328S k:\iuppdrag\217328\teknik\h\011- ansökan 080901\dummy 080901\pärm 1 ansökan\bilaga x - x tekniska beskrivningar\skaraborgsvatten-ok\tb skaraborgsvatten rb 080917.doc

Teknisk beskrivning Skaraborgsvatten 3 (7) Rolf Bergström 044-689 15 12 2008-09-17 1 Sökande Huvudman: Huvudmannens adress: Huvudmannens besöksadress: Kommunalförbundet Skaraborgsvatten Borgunda vattenverk 520 50 Stenstorp Borgunda vattenverk Stenstorp Ansvarig person: Kent Karlsson Kontaktperson: Telefon: Direkt: 0500-45 12 59 Fax: 0500-45 12 58 E-post info@skaraborgsvatten.se Beställare: Skaraborgsvatten Vattenskydd Vättern, Uppdragsnummer: 217328S k:\iuppdrag\217328\teknik\h\011- ansökan 080901\dummy 080901\pärm 1 ansökan\bilaga x - x tekniska beskrivningar\skaraborgsvatten-ok\tb skaraborgsvatten rb 080917.doc

Teknisk beskrivning Skaraborgsvatten 4 (7) Rolf Bergström 044-689 15 12 2008-09-17 2 Vattenförsörjning 2.1 Vattenverk Borgunda Vattenförsörjningen för Skövde, Skara och Falköpings kommuner sker från Borgunda vattenverk. Råvattenintaget för Borgunda vattenverk är beläget vid Hjällö, Hjo kommun, ca 1 000 m ut från strandkant på ett djup av 16 m. I bilaga 1 visas anläggningarnas läge. Vattenverkets kapaciteter är dimensionerat enligt följande: Max 43 000 m 3 /d (ca 1 800 m 3 /h) Medel förbrukningen är ca 23 000 m 3 /d (ca 1 000 m 3 /h) Vattenverkets principiella uppbyggnad framgår av flödesschemat i bilaga 2. Av säkerhetsskäl redovisas vattenverktes flödesschema i form av ett blockschema. Kemikalieförbrukning per år: Natriumhypoklorit 52 m³ Ammoniak 700 kg Koldioxid 80 ton Kalk 100 ton Totalt finns ca 12 000 m³ reservoarvolymer, exklusive respektive kommuns reservoarvolymer. Säkerhetsbarriärer: Klor och kloramin på två ställen 2.2 Vattenproduktion De producerade vattenmängderna för de senaste 5 åren framgår av tabell 2.1 nedan. År Total prod m 3 /år Max dygn m 3 /d Medeldygn m 3 /d Mindygn m 3 /d 2006 8471000 30388 17409 2005 8188000 28921 17709 2004 8420000 27691 16900 2003 8340000 28351 17094 2002 8248000 27630 16580 Medel 8333000 Anm Tabell 2.1. Producerade vattenmängder 2002 2006. Inga stora förändringar i vattenförbrukningen förväntas för närvarande. Beställare: Skaraborgsvatten Vattenskydd Vättern, Uppdragsnummer: 217328S k:\iuppdrag\217328\teknik\h\011- ansökan 080901\dummy 080901\pärm 1 ansökan\bilaga x - x tekniska beskrivningar\skaraborgsvatten-ok\tb skaraborgsvatten rb 080917.doc

Teknisk beskrivning Skaraborgsvatten 5 (7) Rolf Bergström 044-689 15 12 2008-09-17 2.3 Vattenförbrukare distributionsområde Antal anslutna till vattenverket är ca 90 000 personer. Karta över distributionsområde vatten redovisas i bilaga 1. 2.4 Ägarförhållanden Borgunda vattenverk ägs av Kommunalförbundet Skaraborgsvatten. Vattenverket ligger på fastigheten Borgunda 40:5, vilken ägs av Kommunalförbundet Skaraborgsvatten. Intagsledningen är beläget på Hjällö 2:1 som ägs av enskild markägare. Nyttjanderätt finns enligt vattendom. 2.5 Vattenkvalitet Inga trender som visar på förändring av vattenkvaliteten har påvisats under senaste åren. 2.6 Reservvattenförsörjning Vid råvattenintaget vid Hjällö finns ett reservvattenintag ca 100 m ut från stranden på 1 2 m djup. Anslutna kommuner har egna reservvattentäkter Vid ett brott på råvattenledningen till Borgunda finns normalt en reserv i reservoarerna som motsvara ca 1 dygns förbrukning Vid Hjällö finns reservkraft som klara en kapacitet på ca 1000 m 3 /timme. Vid Borgunda vattenverk finns ett stationärt reservkraftverk installerat som startar med automatik vid strömavbrott för att försörja själva vattenverksbyggnaden. För distribution finns mobila reservkraftverk som startas manuellt. 2.7 Egenkontrollprogram Det finns ett egenkontrollprogram som fastställts av Miljönämnden i Falköping 2003-12-17. Programmet omfattar bland annat följande punkter: Vattenprovtagning Driftkontroll och dokumentation Rutiner för ordning och rengöring Åtgärder vid försämrad vattenkvalitet Hälsokontroll och utbildning Beställare: Skaraborgsvatten Vattenskydd Vättern, Uppdragsnummer: 217328S k:\iuppdrag\217328\teknik\h\011- ansökan 080901\dummy 080901\pärm 1 ansökan\bilaga x - x tekniska beskrivningar\skaraborgsvatten-ok\tb skaraborgsvatten rb 080917.doc

Teknisk beskrivning Skaraborgsvatten 6 (7) Rolf Bergström 044-689 15 12 2008-09-17 3 Gällande tillstånd 3.1 Vattendom Deldom A 82/1956 och dom A95/1961, AD 107/1954 Växjö 8 december 1961 Att från Vättern via intagsledning bortleda vatten i en mängd av 13,5 miljoner m³/år. 3.2 Vattenskydd Det finns idag inget vattenskyddsområde med tillhörande föreskrifter. 3.3 Strandskydd För Vättern inklusive dess tillflöden finns ett generellt strandskydd på 300 m. 3.3.1 Hjo kommun Inom planlagda områden inom Hjo kommun är strandskyddet upphävt. 3.3.2 Habo kommun I Habo kommun gäller ett strandskydd på 300 m 4 Planförhållanden 4.1 Hjo kommun Planerna på ett vattenskyddsområde strider inte mot Översiktsplanen (som är under omarbetning). 4.2 Habo kommun Planerna på ett vattenskyddsområde strider inte mot några planer inom Habo kommun. 5 Kommunalförbundet Skaraborgsvattens miljöpolicy Miljötänkandet inom Kommunalförbundet Skaraborgsvatten skall genomsyra verksamheten inom alla dess olika grenar och på alla nivåer. Den kunskap vi successivt bygger upp skall användas och föras in i vårt miljömedvetande så att den finns med vid alla våra övervägande och beslut. Anställda på Skaraborgsvatten genomgår för närvarande utbildning för miljödiplomering. Beställare: Skaraborgsvatten Vattenskydd Vättern, Uppdragsnummer: 217328S k:\iuppdrag\217328\teknik\h\011- ansökan 080901\dummy 080901\pärm 1 ansökan\bilaga x - x tekniska beskrivningar\skaraborgsvatten-ok\tb skaraborgsvatten rb 080917.doc

Teknisk beskrivning Skaraborgsvatten 7 (7) Rolf Bergström 044-689 15 12 2008-09-17 6 Potentiella föroreningsrisker 6.1 Allmänt Det område som berörs av vattenintaget i Hjällö omfattar både Habo och Hjo kommuner. Detta har inneburit att inventeringar utförts av tre olika verksamhetsutövare. Den av kommunalförbundet Skaraborgsvatten utförda inventeringen har omfattat områden från kommungränsen mot Habo i söder upp till och med Rydbobäcken i norr. I övriga delar inom Hjo kommun har kommunen utfört inventeringen och Habo kommun har utfört inventeringen inom sin kommun. 6.2 Kommunalförbundet Skaraborgsvatten I bilaga 3 redovisas den säkerhetsprofil som utarbetats efter inventeringen av potentiella föroreningsrisker. Resultaten från inventeringen visar på att de verksamheter som bedöms utgöra den största risken utgörs av Riksväg 195 och några gödselstäder utan bottenplatta. Dessutom görs bedömningen att strandbeten, några enskilda avlopp och jordbruk kan utgöra risk för vattenförsörjningen pga deras lägen i förhållande till vattenintaget. 6.3 Habo Resultaten från inventering utförd av Habo kommun visar på att de verksamheter som bedöms utgöra den största risken är järnvägen och ett par strandnära grustäkter. 6.4 Hjo Resultaten från inventeringen utförd av Hjo kommun visar på att de verksamheter som bedöms utgöra den största risken är haverier i den kommunala spillvattenförsörjningen, dvs bräddat orenat avloppsvatten från avloppspumpstationer eller avloppsreningsverket. 7 Åtgärdsplan vid olycka Beredskapsplan Både Habo och Hjo kommuner har utarbetat en beredskapsplan för kommunens verksamhet som bygger på en utförd risk- och sårbarhetsanalys. Beställare: Skaraborgsvatten Vattenskydd Vättern, Uppdragsnummer: 217328S k:\iuppdrag\217328\teknik\h\011- ansökan 080901\dummy 080901\pärm 1 ansökan\bilaga x - x tekniska beskrivningar\skaraborgsvatten-ok\tb skaraborgsvatten rb 080917.doc

Bilaga 8 PM 2009-07-01 Vatten från Vättern Uppgifter om Borgunda vattenverk erhållna vid besök 2009-06-25 och telefonsamtal med Ive Palmborg på telefon 0733-464695 Allmänt Borgunda vattenverk förser ca 40000 personer i Skövde, Skara och Falköping med dricksvatten. Råvattnet hämtas från Vättern. Totalt produceras ca 8 Mm3 per år. Under vardagar ca 24000 m3/d. pm01s 2008-04-30 1 (5) Sweco Environment AB p:\1533\örebro\1553575000 vatten från vättern\19_original\bilaga 17 synppunkter från borgunda vattenverk.doc

Råvattenintag intagsledning Råvattenintaget ligger vid Hjällö 970 m ut i sjön på ca 16 m djup. Intagsledningen har dimensionen 800 mm och består till en del av betongrör, en del trätub och en del plaströr. Intagssilen har hål med diametern 25 mm. Intaget låg tidigare närmare stranden och på 9 m djup. Pga problem med igensättning med iskristaller i samband med isläggning förlängdes intagsledningen ut till 16 m djup varefter man inte har haft några problem med sörping. Råvattenkvaliteten är bra men viss uppgrumling erhålls vid ostliga vindar och temperaturen kan vid enstaka tillfällen på hösten gå upp mot + 18 o C. Man överväger att förlänga intagsledningen ytterligare för att få ett något kallare råvatten och minska risken för påverkan från uppgrumling av vattnet vid hårda ostliga vindar. Råvattenpumpstation I råvattenpumpstationen sker förklorering med natriumhypoklorit och ammoniak. Tillsatsen av ammoniak uppgår till 1 del till 10 delar klor. Detta för att kloreringen ska få räknas som en barriär enligt Livsmedelsverkets krav. ( Vissa hävdar att man bör tillreda monokloraminlösning av 1 del ammoniak och 3,5 delar klor. Detta för att undvika fri klor och minimera överskottet av ammoniak.) I det här fallet är klordoserna emellertid låga, 0,45 g Cl 2 /m 3 sommartid och 0,35 g Cl 2 /m 3 under övrig tid på året. Råvattnet håller dessutom låga halter av organiska föreningar. Halten COD Mn uppgår till 1,9 mg/l vilket kan jämföras med gränsvärdet för tjänligt med anmärkning vid provtagningspunkt som för oxiderbarhet (permanganatindex) anges till 4,0 mg O 2 /l. Ingen mikrosilning eller annan behandling än förkloreringen sker av råvattnet. Råvattnet lyfts upp till en reseservoar på Hökensås för att sedan ledas med självfall till vattenverket i Borgunda. Kapaciteten på råvattenledningen vid överföring med självfall är ca 800 m3/h men om råvattnet tryckstegras i en station belägen ca 2 km från Borgunda kan överföringskapaciteten ökas till 1800 m3/h. pm01s 2008-04-30 PM 2009-07-01 Vatten från Vättern 2 (5) p:\1533\örebro\1553575000 vatten från vättern\19_original\bilaga 17 synppunkter från borgunda vattenverk.doc

Råvattenledning Råvattenledningen utgörs av 1575 m ståtub och resten ca 3 mil Centabrör med dimensionen 700 mm. Vid 2 tillfällen har åskan slagit ned i råvattenledningen. 1989 skadades 230 m av Centabledningen av åsknedslaget. Numera skyddas ledningen av jordlinor som ska avleda åsknedslaget. Efter denna komplettering har man inte haft några flera nedslag. Man tror emellertid att den primära orsaken till nedslaget i ledningen var att grundvattenytan var lägre än den nivå som ledningen ligger på. Centabrören som nu är snart 50 år gamla är i god kondition. Några korrosionsangrepp som kan hänföras till mjukt vatten från Vättern har inte konstaterats. Man har inte heller några problem med påväxt i råvattenledningen. Vattenbehandling Behandlingen i vattenverket består av snabbsandfiltrering, kalk-kolsyra-dosering och desinfektion med natriumhypoklorit och ammoniak. Desinfektion av utgående dricksvatten sker med 1 del ammoniak till 8 delar klor. Filteringen sker i 6 x 2 st snabbsandfilter vardera på 31,5 m 2 eller totalt 378 m 2. Kolsyradosering Lagertank och förångare hyrs av AGA. Doseringen av kolsyra sker genom dubbla injektionsnipplar direkt vid inloppet till vattenverket med en ganska lång raksträcka av inloppsledningen efter doseringspunkten. Detta för att minska risken för att kolsyran skall avgå till luften och inte lösa sig i vattnet. Doseringen av kolsyra sker före snabbsandfiltren medan tillsatsen av kalvatten sker till en blandningränna före lågreservoaren. Lagertank-förångare Doseringsutrustning Injektionsnipplar pm01s 2008-04-30 PM 2009-07-01 Vatten från Vättern 3 (5) p:\1533\örebro\1553575000 vatten från vättern\19_original\bilaga 17 synppunkter från borgunda vattenverk.doc

Kalkvattenberedening och dosering Utrustningen för beredning och dosering av kalkvatten är dubblerad och består av doserapparat-kalkupplösare-kalkvattenberedare. Från lagersilon för släckt kalk transporteras kalken med pneumatik till dubbla dagsilos varifrån kalkdoserarna-skruvarna matar kalken till upplösarna. Kalkvattnet från upplösarna leds till en ränna för avledning till kalkvattenberedaren. Från botten på slamfickan uttas kontinuerligt ett litet flöde av oupplöst kalkslam med hjälp av en enkel mammutpump bestående av plastslangar. Någon gång per vecka öppnas en bottenventil i kalkvattenberedaren för tömning av oupplöst kalkslam. Kalkslammet avleds till en sedimenteringsficka som slamsugs vid behov. Kalkvatten från sedimenteringsfickan bräddar till Vättern. För att minska spridning av kalkdamm i lokalen sprayas kontinuerligt vatten där den upplösta kalken rinner ned i rännan som för kalkvattnet till beredaren. Pneumatisk transport Upplösare Mammutpump (Plastslangar) Spraydysa Hårdhetshöjning sker med 9 g CO 2 och 12 g Ca(OH) 2 per m 3. Teoretiskt motsvarar detta en ökning av alkaliniteten, halten HCO 3 med ca 13 g/m 3 och en ökning av halten Ca med ca 6 g/m 3. Parameter Råvatten Dricksvatten pm01s 2008-04-30 ph 7,8 8,5 HCO3 32 47 dh o 2,4 3,3 Ca 14 20 Mg 2,1 2,3 COD Mn 1,9 1,6 PM 2009-07-01 Vatten från Vättern 4 (5) p:\1533\örebro\1553575000 vatten från vättern\19_original\bilaga 17 synppunkter från borgunda vattenverk.doc

Desinfektion Även desinfektionen av dricksvattnet sker med hypoklorit och ammoiak. Dosering 0,35 g Cl 2 / m 3 under vintern, 0,40 g Cl 2 / m 3 under höst och vår och 0,45 g Cl 2 / m 3 under sommaren. Ersättning till kraftverksägarna i Motala Ström Till Tekniska Verken i Linköping betalas ca 5 öre/m3. pm01s 2008-04-30 PM 2009-07-01 Vatten från Vättern 5 (5) p:\1533\örebro\1553575000 vatten från vättern\19_original\bilaga 17 synppunkter från borgunda vattenverk.doc

Bilaga 9 Harge vattenverk Vattenskydd Vättern Teknisk Beskrivning Rev 2008-06-10

Bilaga 9 Innehållsförteckning 1. Vattenförsörjning 2 1.1 Vattenverket 2 1.2 Vattenproduktion Harge VV 3 1.3 Vattenförbrukare distributionsområde 3 1.4 Ägarförhållanden 3 1.5 Vattenkvalitet 4 1.6 Reservvattenförsörjning 4 1.7 Egenkontrollprogram 4 1.7.1 Beskrivning 4 1.7.2 Driftinstruktion 4 2. Gällande tillstånd 5 2.1 Vattendom 5 2.2 Vattenskydd 5 2.3 Strandskydd 5 3. Planförhållanden 5 4. Kommunens miljöpolicy 5 5. Potentiella föroreningsrisker 5 6. Åtgärdsplan vid olycka Beredskapsplan 6 Bilagor 1. Vattenverkets läge och distributionsområden 2. Flödesschema 3. Ägarförhållanden 4. Ledningsrätt 5. Säkerhetsprofil i

Bilaga 9 Sökande Huvudman: Askersunds kommun Tekniska förvaltningen Huvudmannens adress: Askersunds kommun Tekniska förvaltningen Box 6 696 21 Askersund Huvudmannens besöksadress: Stöökagatan 8 Ansvarig person: Kontaktperson: Sinan Sami Nouri Telefon: Växel: 0583-810 00 Direkt: 0583-810 56 Fax: 0583-811 03 E-post sinan.nouri@askersund.se VV vattenverk Besöksadress: Hargebadsvägen 87 696 94 Hammar Fastighetsbeteckning Harge 1:27 1 av 1

Bilaga 9 1. Vattenförsörjning 1.1 Vattenverket Inom Askersunds kommun finns ett ytvattenverk som tar sitt råvatten från Vättern. Vattenverket är beläget i Harge ca 12 km söder om Askersund längs Vätterns östra strand. Vattenverket förser Askersund, Hammar, Olshammar och Åmmeberg med dricksvatten. I bilaga 1 visas vattenverkets läge. Vattenverket i Olshammar som togs ur drift år 2006 är avvecklat och kan inte nyttjas som reservvattentäkt. Råvattenintaget för Harge vattenverk är beläget ca 2 700 m ut från strandkant på ett djup av 30 m. Vattenverkets kapaciteter är dimensionerat enligt följande: Max 4752 m 3 /d (ca 200 m 3 /h) Medel 3456 m 3 /d (ca 145 m 3 /h) Vattenverkets principiella uppbyggnad framgår av flödesschemat i bilaga 2. Av säkerhetsskäl redovisas vattenverktes flödesschema i form av ett blockschema. Kemikalieförbrukning år 2006: Natronlut 21,6 m³ = 21600 liter, Kolsyra 18,5 ton = 18500 kg, Natriumhypoklorit 1,6 m³ = 1600 liter. Reservoarvolymer: Harge VV 180 m³ Askersund 500 m³ Åmmeberg 300 m³ Olshammar 300 m³ Säkerhetsbarriärer (kemiska, mikrobiologiska, estetiska): UV-ljus och hypoklorit 2 av 2

Bilaga 9 1.2 Vattenproduktion Harge VV De producerade vattenmängderna för de senaste 5 åren framgår av tabell 1.1 nedan. År Total prod m 3 /år Max dygn m 3 /d Medeldygn m 3 /d 2006 673875 1846 2005 688314 1886 2004 661310 1812 2003 668360 1831 2002 701679 1922 Medel 678708 1860 Mindygn m 3 /d Anm Tabell 1.1. Producerade vattenmängder 2002 2006. Anledningen till den minskade produktionen är lagning av läckor som medfört en produktionsminskning. Prognosen för de kommande 20-25 åren är ca10 %. 1.3 Vattenförbrukare distributionsområde Antal anslutna till Harge vattenverket är ca 5 986 personer, inklusive industri se tabell 1.2. År Anslutna personer Industri m 3 /år 2006 5986 60523 2005 5988 61839 2004 6023 61918 2003 6049 55388 2002 6033 55606 Anm Tabell 1.2. Antal anslutna personer till Harge VV 2002 2006. Karta över VA-Verksområdet (distributionsområde vatten) redovisas i bilaga 1. 1.4 Ägarförhållanden De som äger områden för intaget, intagsledning, vattenverket samt fastighetsbeteckning/-ar redovisas i bilaga 3. 3 av 3

Bilaga 9 1.5 Vattenkvalitet Mycket hög kvalité på renvattnet i Harge under en 10-årsperiod när det gäller bakteriologiska och fysikalisk-kemiska kvalitet och ingen tendens för försämrad kvalité. 1.6 Reservvattenförsörjning Reservvattentäkt för Askersund (Harge) är en grundvattentäkt som är belägen i Askersund. Kapaciteten uppgår till: max 950 m 3 /dygn medel 605 m 3 /dygn Vid driftstörning kommer övriga orter att förses med vatten via utställda tankar 0,8 m 3. Dessutom finns 2 mobila tankar på vardera 3 m 3. Vid vattenverket i Harge finns ett fast monterat reservkraftaggregat som klarar normal drift vid avbrott av el leverans även Askersund har reservkraftaggregat. 1.7 Egenkontrollprogram 1.7.1 Beskrivning o o o o o o Allmänna uppgifter Vattentäkt Planritning Beredningsmetod Utrustning Flödesschema Kemikalier 1.7.2 Driftinstruktion o o o o o o o o o Dosering av kemikalier Driftkontroller Program för egentillsyn Dokumentering Larm Driftstörningar Skyddsområde Namnlista Skydds säkerhetsföreskrifter Hygien 4 av 4

Bilaga 9 2. Gällande tillstånd 2.1 Vattendom För vattentäkten i Harge finns inga tillstånd, men däremot finns det ledningsrätt som redovisas i bilaga 4. 2.2 Vattenskydd För vattentäkten i Harge finns inget vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. 2.3 Strandskydd För Vättern inklusive dess tillflöden finns ett generellt strandskydd på 100 m. 3. Planförhållanden För närvarande finns det inga aktuella planer t.ex. översiktsplaner, detaljplaner naturreservat och områdesbestämmelser, med reglering av markanvändningen och eventuella planerade förändringar av dessa redovisas. 4. Kommunens miljöpolicy Det är svårt att ge en hel täckande bild och att gardera angelägenheten av åtgärder. Speciella naturvärden är naturligtvis knutna till Vättern och dess skärgård och stränder. Lagerresurser (ändliga naturresurser) får inte utnyttjas snabbare än de nybildas. Stabila naturfrämmande ämnen får inte förekomma i miljön. Omsättningen av resurser måste anpassas till vad de naturliga kretsloppen klarar av. 5. Potentiella föroreningsrisker Riskinventeringens sammanfattning redovisas i bilaga 5. De största potentiella riskerna för Askersunds vattentäkt vid Harge utgörs av avlopp och trafik. Hultsjöån korsas nära utloppet av en tryckavloppsledning samt av Rv 50. Dessutom förekommer enskilda avlopp och fritidsbåtar i Hargeviken som bedöms utgöra risk för. 5 av 5

Bilaga 9 6. Åtgärdsplan vid olycka Beredskapsplan Askersunds kommun har utarbetat en Krislednings- och krisinformationsplan som fastställdes av fullmäktige den 27 augusti 2007 som omfattar den kommunala verksamheten. Som grund för planen ligger en risk- och sårbarhetsanalys. 6 av 6

BILAGA 10 PM 2009-11-23 Vatten från Vättern Uppgifter från Harge vattenverk i Askersunds kommun erhållna vid telefonsamtal med Jan Forsling 070 678 58 99 Allmänt Harge vattenverk i Askersund förser ca 6000 personer med dricksvatten. Råvattnet hämtas från Vättern. Totalt produceras ca 0,7 Mm3 per år. Produktionen under medeldygn uppgår till ca 2000 m3/d. Flödesschema över Harge vattenverk framgår av bilaga 15. Råvattenintag intagsledning Intagsledningen är ca 2,7 km lång och uttaget sker på ca 30 m djup. Vattenbehandling Behandlingen i vattenverket består av 4 st snabbsandfilter, lut-kolsyra-dosering och desinfektion med natriumhypoklorit. Tidigare har filtren varit fyllda med alkalisk filtermassa men erfarenheterna från denna behandling var inte odelat positiv. Hårdhetshöjning sker med kolsyra g CO 2 och natronlut g NaOH per m 3. Teoretiskt motsvarar detta en ökning av alkaliniteten, halten HCO 3 med ca g/m 3. Natronlut doseras även på ledningen till lågreservoaren för ph-höjning. Årsförbrukning ca 18,5 ton kolsyra och ca 21,6 ton natronlut. Parameter Råvatten Dricksvatten ph 7,7 8,4 HCO3 dh o Ca Mg COD Mn Turbiditet FNU 0,65 0,42 pm01s 2008-04-30 Desinfektion Desinfektionen sker med natriumhypoklorint som tillsätts på ledningen till lågreservoaren. 1 (1) Sweco Environment AB p:\1533\örebro\1553575_vatten_från_vättern\19_original\bilaga 10 synpunkter från harge vattenverk i askersund.doc

8996619563935535891 012343156785698153 99448961353883 519869 5271 371%&9361585 9635!3"55 #593$935 1353883'916(15)*+ ++5271,1+-+++ *)./+-*-035.81135238833144431352388331 Bilaga 11

01123455 0292212* 025731)1 015211&* +121171789711382&, 6788719711 577&025757595759188211: 577)'721287121179$21: 577*'721287121179779416 577,'721913712117 577$27552.72187 577728117..721283827552 57721971711712.721 577#219717!7575;1 577/219717!7917583575;1 577&1-5717752 577&&7529921554251 577&)-.12 577&*0727215 225842379!218675741)/ 225842*3521842825521)* 225842,3688254121)7 2258423+121* 225842)35741)) 225842&3'21184251)1 -.711712392.21&, +121188213822& +.21&/ 5712117&& 71 2232827 28712117 '(5711&) 219717&) 18121 62934557121 "11# %712&& $27552#!934557121 +:

#' ';/ "$3+"'.' (/".$01")2("$3+"0& -93$$)"-")(7"%!"#$"%&'("))($* #' )&1"%&'0* )/ 0'* '"0"3">1?" <'3.'$$))'""#$"%&'("))($* $$)).$"($"$("+/('">???"@,' ($" &"""'$)"()";'(0"'3.''("'("$3+";$)$("))(* &"(.$'"0"&(&'"$3+"'))'"*"$* D'"..$"' 4556"$3+"$"0''1"'))'""0'$((1"0&E.)$"$3+";$'7" D'(($" '))'"($"&"'))"" '7"D'"&"/"))")=/.$;)'""))"/+/= '7"8/"(= ';/ '"'"' '""-('( ('("'()'"' '"..0( (/; '"*'"" $0("'()'"*" "+/'"&"$)""-('( "'"(/'"$0".*";$)$(" '"$3+"#0* ($* '";'2 "0& '" "0"'(/"0($* '"0" '"0'"&"$)""+')"0''7"8/"))" )"+/'"'.''"&"$)7"F(' ''"+"$3(*"'()"*")&((2')('"":';$" '"+",' "0('' '" '" (0''"0&(7" '"4556"$)"$3+")' 012345426789679497726 ("$)$"-"'+*))".. '".*"' '"45567"8/" '(/"($"'$/(" ">???A7"B$'"&""($"..)" ($* '"$3+" '"/)='"*"$3+"' '7 "+)'"0"&(&'"$3+" '(/7",*)(&'" '7 '"))"#$"%&'7 '"'(")2('"+" "/& '"))"')0"$)" '"" "/0'" "*"4555"'" 1"("";'C ')'.'C '"*"

0 12345426789679497726 4327488729772674466469 293!9!97476 27 "722 2 26#$%&'(()*+,-./(01234./( 52*678/*./(0./(262 967:2;;2*<=>??@ABC @?>D@?>ABC&'(()*+EFGHIJAKJLMNO PHMMLQIMAKRIJAKJLMNO SRIJAKJLMNO PTUBNMAKRIJAKJLMNO VWMONCMAKRIJAKJLMNO XQLYMHZ[ \LJYY ]@^E> _`abcdefgfehhcdcgafi` ]???AjkMMNOZ ]]^?AlBTLmNOIYHZ ]]E>AnOBJONZ ]]EFAjNZJHZ ]]>?AoCCNLHZINZ ]]D?AoCCNLHZINZYAJpqLR[N ]@@?AlJLJHZ ]@^?ArJLmTHZ ]@>>AVBNOYKTMMNmkUBNZ ]@D?A\kOOJqskO[NZ ]@D]A\kOOJqskO[NZYAtMLuvv ]@F?AlMuOJASJCCJOYtZ[NM ]^@?AwLYtZ[NM ]^^?AruKZJquOYHZ ]^E?AwLYNZ ]^EFAwLYNZYAJpqLR[NxApQ[AV[R ]EE?AyJINOMkOZ ]>@?AlMAXONKROZQZINZ ]>z?a{z[nz ]>zfa{z[nzyatmluvv ]>D?AjQBNZ ]>?A}OLNZ ]> >AyuOYpQBYHZ ]>F?A~uMMNZYsRZ /7 /*( 667(4+ 7ƒ + 67)+ ;;)64+ )+ ˆ Š Œ Ž Œ ŽŠ Œ Ž Œ š œ Œ &'(()*+ + )+ž(ÿ0 *): *+ + )+ Œ Œ & )+./( ž ) /(()+ *6)+5'**2 ƒ'* )+ 2 )*('*+ ª««««ª «««ª«««±«±ª ««± «±ª «««±±««

! [\](IJ$KLMMN&O*& -/:1146!;8-6 "#$%&'(#)&*& GH$*IJ$KLMMN&O*& 18 +,!-..-/-0 1234--!5 012345426789679497726 5.--6/3.-4-1-.617 6,!4,.,!123T44---15-Q.!-6,!-8V,.-3 -----.-.40 S,!-.?134,-4---3.-43,?43 3 ::,--4-.!-..6,..8X15.0./!Q3.--,-::0:-.40:3/.189--5,167 :/!1!---..4.!:15.?-..R:.6146 404.!,46 <.--434:/,!6--!-../--.!-,!6 :14:--1=./!123>.1/-?,/--.!-,!-..,7!6 /8T-!,U,--?T123V-1W3 ;4--Q,--4---4.!66-4-6/.6-8X14-!!47 12/:/6 V./14/::4---4!-Q-..-/:/18Z6-1- 614---89.!4-1-.61611!01--6/.4,- 1233-4/4--!,--44--015?123.,2!6// 4--41.Q:/!--..3,1.-6,-1-...-4-3 >.-..6 =./!3.-4-1-.61611-.!-..CD0E123CDDE?123 4--4DF7-.-:/./!4/?3 P/!Q!3.-0,1236 Q!3.-./!:/!4-!46!6.-:14:-4--8;S14/4--Q-412!61613.-?-1-4--6/91361/123>.-8B-6-3Q6--!..Q66-1,!,6/>-,-1-1234.1::!48; 3/../@6!;A8>.?1.!!:/!,../--.!-3 3/..43 1:/-51.1!.4-0 51--4--4---2:/3 3/..43!Q3.-6.-4--!8T-!-,CYYF 4--41.Q12351--,!-4-:/4123 3/..51--4---/--14!3.-434---8S.-.-0!Q3.-,.!-3-8 -,--!1-..R:..-..12-!,!,3.-1::,--8!,--Q-51--4-- 8;40 -!8!-..6446-1!..Q2-.4,!7 3/...,12-4--6 1.7? 7

.$%)#4&)-"#-$$)+78892$)$+#)"$"#)$$#)#)$"$# %*+*")&)"':)$%&4"##)$"",&"#*") "*%&$&+*$"#."' ;<=>?=@A@B /$#$"#)###4$#-")#.")+*"$)+"-..*$$),-%2 %$%&)'C-%%$).) )%4*"#"$ +)$$+)$1$$)%&!&4")' 5"-")$))+6"3#!)$$1 0)(*$$#$#"$$$$$$$$#$"4-.'0$,)$*)$$#$"4-2 /!)%#"*)+*".,".G 6" K)$*+).G2+*")#))$$,$$%)-)#)$#)")$#' $3.-")+"+)$!&)%&")##%$$!)%*$)%) J+##)"))+K+##)+#"-..*$$# LMNOPPM= 5$)%&#$!)-"#&$#+)$$ +)$$+#)")$$!)0)(*$$"$+)$),)#$)$3#. "",&"#*"#$+"))$$+)$$$#%*&)-"",&"#)."' /$*)$")$+$!&)%*+*"#$)"))+0)(*$$#+)$$#1#2 JJT'U+,1%&!&)!)$S%-JJJT'(*#$"),,)$+)E*)%4*"#"$ "%&!&4")!)$)+R R!)$)+)!&)'J:))!&)!)$'/##-$-..*$$#!&),1!)$#)+%&"3#)$$$$!&)!)$)+,1 12345426789679497726!"##-$..!)"#+),-%%$).)!#%&#-#$&$),"&"##$'6")$)$*7FF9!RD##-$..'!"##$%&"'()$$")#%*+*"+))$#$" $$+)"1!,1#)$).+.-$-$/),13"*")#$!V#!1$$,* $#$$#$"4-.3!)"-"#&$)#4&)) 0!))$$-..*$$#,"H99H!+)$$##)'Q#-$)$)+$) $$+*")!)+)$#$),)'J %&*+)"-$$$ $"*#$)!)D#2E*2 #$.%&#-' $)+RS%-!%-$-)!H99I'

012345426789679497726 4327488729772674466469 293!4687476 27 "722 2 26#$%&'(()*+,-./(01234./( 52*678/*./(0./(262 967:2;;2*<=>??@ABC @?>D@?>ABC&'(()*+EFGHIBJKALMNOAPOLKJQ RMNOAPOLKJQ GMKKLSNKAPTNOAPOLKJQ UTNOAPOLKJQ GHIBJKAPTNOAPOLKJQ VSLWKMXY ZLOWW [@\E< ]^_`abcdedcffabae_dg^ [???AhiKKJQX [[\?AjBHLkJQNWMX [[E>AlQBOQJX [[EFAhJXOMX [[>?AmCCJLMXNJX [[D?AmCCJLMXNJXWAOnoLTYJ [@@?AjOLOMX [@\?ApOLkHMX [@>>AqBJQWPHKKJkiIBJX [@D?AZiQQOoriQYJX [@D[AZiQQOoriQYJXWAsKLtuu [@F?AjKtQOAUOCCOQWsXYJK [\@?AvLWsXYJK [\\?AptPXOotQWMX [\E?AvLWJX [\EFAvLWJXWAOnoLTYJwAnSYAqYT [EE?AxONJQKiQX [>@?AjKAVQJPTQXSXNJX [>y?azxyjx [>yfazxyjxwaskltuu [>D?AhSBJX [>{?A QLJX [>{>AxtQWnSBWMX [>F?A}tKKJXWrTX ~+ (667(4+ WrTX 67)+ƒ;;)64+ )+ ˆ Š Œ ŽŽˆ ˆ Š ŽŽ ŽŽ &'(()*+ š+ )+ (œ0 *):ž*++ )+ Ÿ & )+ Œˆ /(()+ *6)+5'**2 '* )+ ª2 )*('*+ ««««±² «³««««± ««² ««² ««± ««³

01 23456537897858837 54385998388378557757!34"#858 7!38 $83 3!3!37%&'()**+,-./ 01*23456 01* 74,89:1,01*201*484 ;89<4==4,>?@A ABCDE BA@FB A@CDE()**+,-GHIJKDLMCNOPQCRQNMLS TOPQCRQNMLS IOMMNUPMCRVPQCRQNMLS WVPQCRQNMLS IJKDLMCRVPQCRQNMLS XUNYMOZ[ \NQYY ]B^G> _`abcdefgfehhcdcgafi` ]AAACjkMMLSZ ]]^AClDJNmLSPYOZ ]]G@CnSDQSLZ ]]GHCjLZQOZ ]]@ACoEELNOZPLZ ]]FACoEELNOZPLZYCQpqNV[L ]BBAClQNQOZ ]B^ACrQNmJOZ ]B@@CsDLSYRJMMLmkKDLZ ]BFAC\kSSQqtkS[LZ ]BF]C\kSSQqtkS[LZYCuMNvww ]BHAClMvSQCWQEEQSYuZ[LM ]^BACxNYuZ[LM ]^^ACrvRZQqvSYOZ ]^GACxNYLZ ]^GHCxNYLZYCQpqNV[LyCpU[Cs[V ]GGACzQPLSMkSZ ]@BAClMCXSLRVSZUZPLZ ]@{AC Z[LZ ]@{HC Z[LZYCuMNvww ]@FACjUDLZ ]@}AC~SNLZ ]@}@CzvSYpUDYOZ ]@HACvMMLZYtVZ 8 * 889*6-ƒYtVZ 89+- ==+86- +- ˆ Š ˆŒ Ž Š Š Œ šˆ ()**+,- œ-ƒ+- *ž2ÿ,+<,- - +- šˆ ( +- ŽŠ 1**+-,8+-7),,4ª«),ƒ+- 4 +,*),- ±² ³ ² ±µ ±± ± ±³ ² ³ µ

xr~ryxpwnzšo}ump woxoynm p woxoynmzž nsšm m}pumwusz ŒŒ Ÿ z }uozuwr~ryxpwnzpsnsšpuozw~nppnspzr zu qumstu} spz u}znpuuo}uzq zv sq~nowsrozr z nsšm m}pumwuszqšt~x umn}uzšo}umz ŒŒ zuozo ztu} oxoypymšo}z{ mztxr~ryxpwnzšo}um trssuo{nšon @ABCDDEFGE@HAIJKLHMCHEANEIOHPIQJORICIELSTERCMADDCHEUHVIEWDJCIELSTEXOHHAUYOHZCIEMPDDEILHHAE cdefghidjkd lmnopqrmstumvwoxoynmonz{ mz}uozormmnz}u~uoznz vssumoz{mn y mznzsntu~~zƒ zlx~~{ mpu~oz šuztxr~ryxpwnzqmrsnyoxoynmonzšs wn}upz{m ozr z u}z mz ŒŒŒzxz{mn { mzn~~sẑvm [OMMCHIE\]]^_`aab {m oz ~puozr ẑvmmn{ vm}uozšo}umz ŒŒ zšqqyx wzsx~~z nz Ž zsroz{rp{rmžz0œ zsrozwvužz 0 Ž zsroz xowžz zwyzt~ zr z Ž zwyzwn} xš z rm n~nz{~ }uozšo}umz mz ŒŒ z~u}}uzsx~~z nsszsmnopqrmsumonzt~uz{ m ~~no}uxpzorm n~n xwpr zsx}xynmuz mzsmnopqrmsumn}upz}uszšsz umz xowz{m oẑvmmn{ vm}uozvozn}zpr zsx~~{ m }upzxnz n~n ozr z u~ oyuopzn{~ }u zšussnzxooutvmznssẑvmmn{ vm}uozsx~~{ m}upz xowz o yropsnopzxox{m ozr m }us z uoz{ mzwn} xš zr zt~ zxpn}uzqmrsnyoxoynmonznssz}usz {noopzuozxosumozwv~~nzpr ztu~npsn}uznssouszxẑvmmn{ vm}uo zœozpsrmzno}u~zt~ zwr z~xwpr z sx}xynmuz mz{m oz u~ oyuo mn{ vm}pr m }us zœ~{xpwuzxzmxoono}uznssuožzovsqmr{xpwuzxẑvmmn{ vm}uozr z{~umztrssuo {nšonqmrqšowsumzsx~~wr z} Žz uozuoz}u~znz}uppnzšo}ump woxoynmzšs{ mpzuo}npszxppnz m z <=>=?452311854145:85384858822352 12234563265617588531985848:359 122795:814:541;5285433858137659 12261538:953:59854678588:4959 122:4533;252;53854318588:3952 122;95;417854165285788858197656 1222356317159175785714858142757 488875331;45:445785;79858173;54 4881959911359135785319858189352 48844536181531956854;68588;2353 4889157;64593538548;858894958 488345;114:5:1454859798588:3751 48874582:45:;5885946858878956 4886459;275225485939858862356 488:456918859185385366858862356 488;45:31865719598572;8588::352 *+,-./+,-./+,-./+,-./+,-./+&0-/ *+,-./+,-./+,-./+,-./+,-./+&-/ m ozr z u}z ŒŒ z mpzmu xqxuoswrosmr~~z nmz}vm{ mz 0012345426789679497726!"#$%&'&(%"")%

123! <.+,)< C!<.+! )$%!,1-(% IJKL 69"=1'' M'$'9)!C!P& )#9'$)!$''!)'>+%(%*$+%$!1+)$&$, S>#%#F2& S$+'(%!N(9%*-$%?V+16 59%,$# %/+(%*)+(&$!5>+3.##$%, #$%, -())=(#,$, )&$,1+!3$+! 3$+!,.!'1#&$')!)1-!$''!5>+3>6,$!- &$')!$<!- "+1< )1-!-.''#(*!".!=., %$%!'(,(*$+ +&$%!$<!%/+(%*)/-%,>-,!"#$%&'()&$!$#*,!$<),(%)!G(1#1*(!0G! &1-)' %5$9%$%!% +)3F'' ''!-.''#(*'!%/+(%*)+(&'!'(##)'.%,!(!4/++$56/+, %$!)1-!-.''#(*'!%/+(%*)+(&$!'(##!%/+(%*)+(&$!- +%$!)1-!'1*)!(!4/++$56/+, &'$%)<$+(*B 23456537897858837 D" %!- %!"+1<'1*)7!C!4/++$56/+, )!)1-!#(' +'= %5$9%$%!9%, %, '$##5>+1+!1@@T;@U;0U ')!= %$!)922 +$,!3$+!=!56/, =/2&,!$<) -,>-%(%*!$<!)6>$+%$!%!".!$%%$%!".<,>-%(%*)*+9%, )!$<!&() *$'(<'7 9'+15((%,(&$'1+ +-F**#$+< +'(,!5>+ %!= +%$!(%,(&,>-')!)1-!)'>+,Q!'F2&)!'(##)'.%, %!(!4/++$56/+, ))(<'!3$+!5>+=/''+$')!5>+!=1'' %(%*$+7!M$-'(,(*'!(%,(&!#1&$#!1!?*1#5=$%$%B!123!#1&$#!0!?M$#$.%)!9'5#>,,>-, %!)1-!'F,#(*!'(##!)'$+&!(!0#) %!)$-'! +)>&' #$#* &1--('!'(,(*$+ +$, +&$%! )!=1'' +!".'+/55$, +!(!=.,$!#1&$# )!(!0#) )!$<!3>*$!- ''!)F+ %!= %!(%,(& +!?1@@AB!5.+!0#) +7!E/-5>+'!- %!123!'F,#(*!(!0#) '$##3$#' +(%*! ''!-.''#(*'!%/+(%*)+(&'!'(##!%/+(%*)+(&'!'(##)'.%,!(!0#) D" %5$9%$%!#(&)1-!'(,(*$+,>-,,*+$, %!123!4/++$56/+, 5$''(*'!=1'' +'= D" )!<(,!.+!.+!(!=., +!(!<$''%,>-, )!)'$'9) 01 +$+!<(!)6>$+%$!'(##!-.''#(*!)'$'9)!"*$!, +%$7!H()& +'= +$+!>&$%, '$##3$#',>-, %5$9%$%7!R< %7!8(,! %!123!4/++$56/+, ')!9%, ''!9+)"+9%*#(*'!'(##)'.%,!= %<$'' )!)1-!-.''#(*7!M&$,1+%$!&$%!3$!1+)$; %5$9%$%)!)$--$%)/''%(%*!-.''#(*'! %!123!'F,#(*!(!4/++$56/+, %!123O!4/++$56/+, %!- '!3$!5>+=/''+$')7!G#$%,!, +7%!5>+!=#1-%(%*!$<!2F$%1=$&' %7!G., )!)1-!-.''#(*!(!=.,$!)6>$+%$7!C%*$!!$+'$%'$#!123!5>+1+ ''!-.''#(*'!)F+ %7!C!0#) +)>&%(%*7!N$+<,!$<) %!)'$'9)&#$))%(%*!9'(5+.%!:$'9+;!.+!<$+$!)&$,$,Q!123!)'$'9) +!) %!(!M$#$.%Q!,/+!=1''!)9=#('1+$# %!123!0#) %!=,(-%!*1,!%/+(%*))'$'9)7!!".!$%%$%!".<,>-, B7! +(&'!=1'' +!- %!3$+!".< %!123!"+1; '!&$%!(%' %(%*)(%, %7!M&$,1+%$! )!5>+3.#;,>-,!)'+$%,%/+$! %7!G(1-$);,!-9%, %<$'' %!)'1+$! %5$9; )!".; +&$%!!9' +&$'! D!$''! #); +!

91 =*7'$ >?& >$## :( *%%- 1-* @' 91!"##$#$%&'$#&("%$# 0123456537897858837 ) $*$%*+ %") ) #)# /0, $%% 54#*# 3# $-$# * )* ;*-) 9$*$-$ A54#*# $# 53 7## % '$*) "$"% $## 4$#$ 4-*# <$ $%# 6 $-## 5*$& ), $0*$#74 $ 5*$& )## *#4% $%%(##$ $*,'-*$%&. 4)4-*# #$4# & $-## 44# )##%& $#0 1 BCCC. 54#$ (0# -#0) % 53 4&)* < *%%- :(*-'' %,0. ' $*73# #)*# (& 4-*#-#$"44 #"##$ 53 ) )$ /0 )$ (%(0 91 ) 53 & ), %# "$$#7$ $-## )*$%3# )##*)## " 91 3 (0 "$"% $# D< 4& *%$* $-## # $. 3&# 4)4-*#. ( $-## '$* 4& / 54#*# $)*. *-# (& -$0* )"#$. # 6"!"##$ ) 0EEEF. %&$)$ *%%-+ 53 $# 7$ 44#. $% -44# %&# $%%(##$ @' # '$* (& 53 =%# -$0*. $,0 %"*$ #$%&8 * G%%# $&)" (0 /0,*# %#. BCCH '($ "+ -$# & ") %#)# ## #$ (0-#% -#$"44 (%& 4%"# $*0# &$!"##)&$(0'-#+ #$#&+ (0". 53 $$-#% 0)4 -$0*. 9>5# '!"##. -#)"$ "$"%. 4)#+,'-*# 53 (& ## <&$"## ) $## %,0( %%% $%# $% #' (0, (& )*$%3# %,04'% 0-44# %&#. 4$#$!* I(# 91. ## BCCH $-## )*$%3# 0. (& $-##. ") '"* 3! ## 7$ 6$$-#% 54#*#. $% &$ 53 " -)-$#+ 1 # -#)" #-)&$)*# ## -$0* $-## % $% # 53 $% #$4# (& J" 53 %,0'2 ($ -#$"44$ $*-#$ -#7##, )*$%2 )$$ BCCC %#)2 4)2 % (0-2 %$2 $,0 $* 3 ##

'!($$$!!%&#(!"#$$!%&"$!!( "!"$!("2. : $ &-$2$8" / & 0#. 23456537897858837,$"2 )**+,!($ & "$- 6!!"#. 01 & ($$" ) $ 78$$ $! )**+4!%& & $2--,!""$,! 2!$$#.,!( $$ $--"" : "4 ($$" $--!"9 034 (/,!($,.$ '!($$$! )*** "94 9 " 8 5 )**+4 (8<$,-$!,!( $,!$28 $$ $!,!($ $!$,!($$$! 01. #2. " $- )**+!%&,.$ ( "!%& $$ "$-- "/4 #"9,$(..$4 ( "1 "$-- ( " ($$"! '!( $2-- "/1 =!$$#.,!(5,$(.5!%&..$ 04 # : 8-$ 2- -!!#;--5!%&.$#.5!%& 0)

onpqx V 54385998388378557757 y9l8: } } }ƒ v).u/0f+s+f&&/0/s.+() pwww567789: pvnw=7i9k?98@a9:b:c8: pvqw;:<8: pvqy;:<8:mw7liss pvow5bg8: pvxwy9l8: pvxvzi9mobgmr: pvyw{i778:mta: }~ } ~ } 5BG8:HI7 }ƒ} [\]D\^_`aDb%ac^d =GAO<8HI7 {I778: mpkl=jfkl=nwv ;:<8:=7>?98@A9:B:C8: ehfghi=jfkl= ehfghi=l;hhif D0)1&E.)FPKQRHI7 0123456537897858837 21&30440) 567789: XYWVGZ mrs+'t %&'()&*+,-./010!33!57!37575!3" VWVW JKLLMN89C HTALNU PB:GASB:C F)*u0+!37!357757!3#$5773768757885737888

01 23456537897858837 54385998388378557757 33 6679837 3!938866798375387" 37798#67983755838 5"5$%&''()*+,-(*.//(,0*1(* 23 45'6780 45' 97),-:5)145'45'7,745' ;7,,-:()1 <=>?@AA@BC>DEB>FGHIAAEJEBKLMGDN KBFO@G P@AA@B QRS/ TQTQ RQT UBVOW@KGMGK>>W@WMVGEB XQQQ%&''()*Y XXZQ[S\,:()1-0* XX2T])S7)(* XX23%(*70* XXTQ.//(,0*1(* XX^Q.//(,0*1(*-7_`,ab( XRXQcS()-d\''(:&eS(* XRRQ[7,70* XRZQf7,:\0* XRZTf7,:\-ga* XRTQ%hS-ga* XRTX%hS-ga*-i',5jj XRTTcS()-d\''(:&eS(* XR^Q9&))7`g&)b(* XR^X9&))7`g&)b(*-i',5jj XR3Q['5)7;7//7)-i*b(' XZRQ+,-i*b(' XZZQf5d*7`5)-0* XZ2Q+,-(* XZ23+,-(*i',5jj XTRQ['k)(da)*h*1(*Y XTlQm*b(*Y XTl3m*b(*-i',5jjY XT^Q%hS(*Y XTnQo),(*Y XTnTp5)-_hS-0*Y XT3Qq5''(*-ga*Yrstu rvvurvsu rvwurvwt rsxrrssu rsyyrsvurrwy rsxurrwt rryu rrvu9&))7`g&)b(* rrxursru rsyursvy rsyr

!" #$"! ;*9 $'"-!,!"'&";K#! 0";*9!"!00""&<" C<"0'4 "-40! -(("ST57U5759 "0$!""700'"EDE> * 6'!-&<&!"4-","0L&'0!!")'(( L-($<0'" 700'"EDE> C :F?0")E6:"F'(( )3-+." EE">"O6"?1"H?H" 7&"!!"&'0!'!&!"( '"'&"( EE"G?"H0"IG9":"(!"""6'!-&<&!"$'0","0L&&'9"0G"(!!""0$!""*D6"EF"00")6:"F'(( %"&'!!'"( 8'9":"!'! '"!'00'"&'"'0--."'."408."'-." A0GH."0IHJ+" D"L''"$'""&'!!'"(!L-(." 8'7!!'")( 0&."#0" #<"' #$", -!&!!."(/."'0'0!!."123."!-4!!")56+.",7!'0."!!!,'-'-'"$'" ""&''!""0GG"!"'""(!&"( &!'"$'"P"(''!'"( &!'"'&"&'!!,'!,!"QI0A" '0"-!"70!"-0' ")3+."'-")3+."#0")6+."408")C4+." #$"P"(!" -!&!!."(/."'0'0!!."!-4!!")56+.",7!'0."123."8'")(, -."!'!=!!>&7&" #$"''08""0$!""700'"EDE> #$"B9"C ")1?+9"@!'00""&'!!")*A+"$'"''08'!"&",0'"0 #$"QI?0+9"5<4 '"";0"''08'" #$"0!"6'!-&<&!"$'0","0L&&'9":"!'"&!-00'"40'"(<"4 &"!,0+."!!"A0GH."0IHJ+9";'08'"'&"&#0&")/+."'");+." &!'",0L"7&"" "'""6'!-&<&!"4-","0L&'0!!",-'0>" &!'""'"&'!!")*0+"$'" ""-40! '","!'00$'0!4!7"!'0&7&" &"9";!4!7"&"!"!00""&<" &!'"$'"!!""0$!""*D6"EF"00")6:"F'((!''"4!7"!00"'!"7"!"&'"L0!9 ")"40''"J+9";'08'"$'"-!,!"'&";K# #$"-40! &"!'!"(<"&'L"0 '0")P">"1""L-(+9"O'$-"! &!'")*?+" #$"!,!""'"&'!!" #$",!'0, '0,'-'""L'" 0123456537897858837!"A0GH."0IHJ+",'!, 9"D";0" "$, #<"' '09"E ")1?+9"M&"$7"$'"( ",L78 '! &,'!!'!"&'!!!('!-")( <9";!4!7"&" 4!!,'-'9"D"( "!!" #$"* 0!")3 #$"''08""0$!"",""0$!""*D6" 4 -."!'!=!!>&7&",'!!'!"&'!!!('!-." #$"L'"0!!"QI0A"!'0&7&."! 0!." "!!L"''08'" +"! (0!"'0'" "-""!'R #$"B")N+"L (('." &"! "6'!-&<&> 0";*9 '09"%"''08> #$"QI?0+9" "0-(&",-'0"!'0, ""L" '0B."&#>, "0!"! '",0+." (('" 0" #$"!"

ˆŸ ~ š Œ ~ ̼ ³»»± ± ¹ ³¹ ¹» ³Ì µ»± ± Ó Ô Ö» ¹ ¹± ²³²ÐÖ ¹ ¹µ ²¼Ðѳͻ¹ ̹ ¹» ¼ µ» ³² ¹»²¼¹ µ»¹ë ¹¼ ͹³Ñ³¾ª¼Á ³ ¹ ̹Р¼¹ ²± ³¹½ ³ ¹ ¹» Ñ Ó¹Õ̹ ³ ¹ ²± ¹ ²µ»¹ ³² ¹ ¹ÉÁ¼ ³»»± ± ¹¼ ͹¾ ª ¹ ¹ ¹ ̹¼ ³¹ Ì µ ¹³Ñ³Ó¹Ô Ö» ¹¾ ³¹Ë Ðѳ»¹ ¹Ô ½² ³² ¹Ôع µ ¹µª Í ¹ÀÙÀÁ ²³¼¹ }~ ƒ ˆ ~Š Œ Š ~ Œ Ž Œ Š ƒ ˆ~ Œ Œ ª«± ² ³² µ µ ¹ ³ º» ª¼ µ ¹²½¾¹º ³ª± µ ³¹ ¹º ²¼»»²³¹¾ ³¹µ ²³»¹ Œ ~ ˆ~ š ˆ~ Œ Œ š œ ~ ˆ~ Œ ~ žš }ƒ Œ ŸŠŠ µ ¹ÀÀÁÂù0ÄÅÆÇÈÅÆÆɹʹà ˳ ̳ͻ ³±»¹ÎÏ Í Í µ¹ðñ³¹¼ ÑÑ ³ ± µ ¹ ª«± ² Î¹Ë µ¹åææòáæåáæéó¹ô³» ¼¼»ª µ ¹ Í Í ¹²½¾¹º ²¼»» ¹º» ª¼Á Í»¹Ð³Ì ¹ ¹» ¼ µ» ³² ¹Ð³Ì ¹Ð ¼¹ ²± ³¹½ ³ ¹ ¹» Ñ Ó¹Õ̹ ³ ¹ ²± ¹ ²µ»¹ ³² ¹ ¹ Ú» ¹º µ ¹ÉÛÓ _`abcdefghiajkflemnodiepqrsti Œ Š ~ ~ ~ š } Œ ŸŠŠ Ÿ Œ Š ~ ~ ~ š ˆ ~ Œ ˆ~ ~š -.../011234567849:3846;/-<=>?@2A56/B/011234CD3E>:F3G84E21 -HH.<I9231034J<=>?@2A6;I183CD3E>C23@21 -KJ.LM>84E21KN-56OJP2QRBR241:F324R4924 -KK.STU4I:T3>D4KN-56OJP2QRBR241:F324R4924 -KH.LM>24KNJ56OJ56/B56V:56WMP2QRBR241:F324R4924 -KHXLM>2456YEFKN-56NK56OJP2QRBR241:F324R4924 --K.W@=MG239>D4HN-56NK56ZC56N:56ZP2QRBR241:F324R4924 --H[\3@I324HN-56NKP2QRBR241:F324R4924 --HX/24ID4HN-56NK56ZCP2QRBR241:F324R4924 --[.]AA2MD4924HNJP2QRBR241:F324R4924 --^.]AA2MD4924>6IC:MHN-56NKP2QRBR241:F324R4924 -JJ.WIMID4[N-56NK56ZC56N:56ZP2QRBR241:F324R4924 -JK.SIMG=D4[N-56NK56ZC56N:56ZP2QRBR241:F324R4924 -J[[Y@23>U=112G0Q@24[N-56NK56ZC56N:56ZP2QRBR241:F324R4924 -J^.u033I:v03E24[NJ56/B56V:56WM56wR56ZP2QRBR241:F324R4924 -J^-x1:M6u033I:v03E24[N-56NKP2QRBR241:F324R4924 -JX.W1T3I6yIAAI3>84E21[<=>?@2A/011234CD3E>:F3G84E21 -[J.W1T3I6O32UF34R4924^NJw04>>1=32M>246R6z32G3T -[{.x4e24^njw04>>1=32m>246r6z32g3t -[{Xx4E24>681MTBB^N-OF32GTEI56uI3M>GT39 -[^./R@24^NJOF32GTEI6@TAA84 -[.z3m24^njorg3t6@taa84 -[ [<T3>CR@>D4^<=>?@2A/011234CD3E>:F3G84E21 -[X.NT1124>vF4^NJ56OJuI3M>GT39>6@TAA84 23456537897858837 ~ ~š Œ ~ ~ Œ Œ ~ š ŒŠ~ Œ Œ Œ Š~ ~ ~ Œ Œ ~ ˆ~ š!"#$%&'(")*+*, ~ ~ Œ ~ š ~ ~

&!'+#)-#"(?++ "' C&=( D&'( >#+"( &#)*#>+,*( '#'"># A -'? (>'( <#(+ "$%#> (#0 #>&+!+$ +'"##=+!!"#"$%#&#% '!"# +E')*) > # '!"#% #0G#>;)+;#4551:#%!!" ''# )*'!#">#"$%#'"+(# #& ##=+ ++#% +='( #'>#"$%#> #)*#=") #"$%#=*>'&#)*#L!+ #>#>&'##( #% #(++"#"$%##"#0=E#&)#) #++'-#"$%#=*># #>+/3#> #05; ( #11023#11453#26473#26483#86923#1017:;# #' +##!"++)++#>#>- #% '#)*#++'-'(+ #1; #)'#"' '# +#' #,"'#)*# #(">>#)-#FGHI#"$%##=( #=( )*#=( >#G'#=*>'&#)*#=") +'"##=+ #++)*'+#)-## /#"$%#>#)-###' '##&# ##%&&' '#"># ##',* ##=+ '!" ++#% #"$%# '' " ##% 0123456537897858837 #++)*'+#=+##'#'">#) #'&>> (#)*+,#-#"$%#(+,#)-#. #73#8#"$%#1;#. #=( (+'#)*# ##"$%#&#&#?+'#"$%#D ;#@#># #(& '#>+ # #)'##=+ ("#"' +#( '##- #>- #* #"' #+#JKF/>"++; # &-'('#=*>'/ '+:#'">#'(##',*;# +, ' (>'( '#%+#)&++' #(++"#)*##-# )*;#B#" #!"!&(#"># +E''&+ '#-# #='(# '!" #6;'#++' ;# ';#?++ &'*(/ >> &-'/ ),;# >> > #++)*/ '#># ;#B# #+( #)'# + # #

$%&' ()*+&#!#%,&-&+#!"!# "'6#.//0123 5 ƒ 3 ˆ 3Š 883757 Œ3 7 "%%#7$:&'#;&6;#"(111<#4:&#=*#6+# 23456537897858837 &-5& %66#%&5%%&:&'#? tjuokkvvwvlmnofpqiwvxfhuxymiwvhz{v H OMWVJUPOOMNOVNOKH F}NOV~VyMNOFVv EFGHIJKLMNOFPQIMRMSTMPUJFRSVHFSJMRPJWRHM XYYYZ[\\]^_àbc_de^c_afZg]hìaZ[j\klmZ[\\]^_no^pqer^sc_p]\ 016!!4& 6+& &6*+&#7 &!#4#7 Àµ Á Âà ª «± ²Ÿ ³ µ ššš Ž œ žÿ ¹º»¼½ ³ ¾» $%&' >! 5&!:5 C&D!8%%&# ##&& (45&6*+&#!#%,&-&+#78 #+&@&6!"'#)9;'#%9#A+&&:B+& #6*+&#%?##& 7*#"6!#! 6# &4%!#4'&!56&!4 ##&& %&' #6*+&#;'6&"!44&!9"&# #;;4#% %&' #7$

.:+%*+/'2'01=/*%@ L0)*,+.:.4 $%&'()*+, $%&'(-./+0.12%130)240.1.&%5'2,+1&617-.48%-.916:++1:1;2++0%.1:1<=>516051?*%),3&%4@1 A01'*++0./06:,/*1*.*)F,0%.*1':,*501*++1'*++0./'*):+0+0.1'*%16FD/0+14&51':51(%&'(-./C M1+*30))1I1%05&':,*,1<-%16FD/0+1.2%:.4,26.0.1&D<160+*))0%1,&61G%):40.1+:))8=%+,1;2++0%.1 E*6+):4*1(%&'+*4.:.4*%1&D<1*.*)F,0%140.&68=%,1:1;2++0%.'G%5,8=%3-.50+,1%04:@ ;*++0./06: +0.1H,013:)*4*11&D<1IJ@1K&,8&%<*)+0%.*1<*%1':,*+10.1+0.50.,1*++16:.,/*1605*.1<*)+0%.*1*'1 40.&61N:))*1&D<1E+&%*1O*66*%,-.50+@1P%*.,(&%+0%.*1'*%:0%*%1:1<-'-5,*/16051'*++0.8=C %:.40.91&D<1.&%6*)*18)=50.1-.50%1G%10QQR1)05501+:))1*++1+%*.,(&%+0%.*13)0'18=%<G))*.50':,1 pqquptrwyxtrytxwtsuvwtwwysxtx pqqystrrzqtqztrwtsrpwtwwyrxtq pqqzxtzspvwtsputqwtvwwwtwpxvutu pqqqrturpvptxpvtvwtvpswtwpsqvtv swwwvtrrpzstysstvwtzvxwtwpvrzts swwpxtxxpprtxprtvwtrpxwtwpwxrtq swwsstrupwptrpxtuwtszuwtwwzqrtr swwxptvzustxrtrwtswzwtwwxsxtw swwrstzppsytypstswtxvxwtwwyrvtp swwvstwqystyztwwtxsuwtwwvwxtu swwustxzqvtqqtswtxrxwtwwuqrtu swwystuxpwwtxpwtrwtruuwtwwuqrtu swwzstyrpwutvpxtxwtvqzwtwwyyrtq!" # ƒƒ ˆ Š Œ ˆ Ž ˆ ˆ Ž ƒƒ ˆ Ž ˆ ƒƒ ˆˆ A01-.50%,=/.:.4*%1,&6140.&68=%,1&68*++*%1'*++0./06:1,*6+1'2B+C1&D<15>-%()*./+&.@1.&%6*)*@STUVTWXYZY[\]^_`abXcde]feg[d[aVahd[ ˆ ˆš ƒƒ œ ˆ ˆŽž Œ ž Œ ˆ ˆ Œ Ÿ pqqrsturqutupvtwwtrpxwtwswyrtx pqqvxtywpsytspztqwtsrrwtwprvutx iwjkt^lmwnjkt^lmwnjkt^lmwnjkt^lmwnjkt^lmwnjeolun iwjkt^lmwnjkt^lmwnjkt^lmwnjkt^lmwnjkt^lmwnjelun 0123456537897858837 { } ~stqrppwtspstywtrwswtwwqqrtq

<=>?@ABC=D0EDFGHIBJ KLLMNOP IJI>cG^ ±²³ µ PN O A?TH>IRGD UIRR=J\=@V { }~ di[=arsajedg?@dsad=jd\i>\a=q=a=jggbaedijgtiaiadfir]atbacgt=a\=rdqaadha?tri[jvj[d?yzd?yzdtiadg]ar^dh `TSAC=RDZIAD]HHA=HIC=D[BJ[=ADC=DG=JIGR=DBA=JDTIAVRDGBD>B[RDIRRDCb]A>VT=RD <=>?@ABC=D0DFGHIBJD?@QIRRIAD?@ABC=RDJSA@IGRDTSGR=AD?@DUSRR=AJDVJ?@DWA=XA?D>SJD?YZD no%pq% 4 29 2ª«5 6 46646 9 2 2 276 ebajdx=ca@c=gdg?@da=>irvtrdjsavj[gqirrv[^duirrj=rdzic=d=jd@cy\=rdgti[dx]qq=ar\ihiyvr=rd >V[[=ADVJ?@DFG\=AG]JCGD\?@@]J^D_DTSGRAIDC=>=JDITDFGHIBJGDITAVJJVJ[G?@ABC=DC?@VJ=` AIADG\?[G@IA\=AED@=CIJDC=JDaGRAIDC=>=JDC?@VJ=AIGDITDb?ACXA]\GXc[C^DFGHIBJDITTIRRJIAD =RRDQ>=ARI>DGbaIADCSAVX>IJCDdI[=ARSAJEDeIJCGbaJEDeDFGH>BJ[=JEDfDFGH>BJ[=JD?YZDgaGbaJ^D _D?@ABC=RDQVJJGD=JCIGRD=JDHA?TH]J\REDTV>\=JDSADX=>S[=JDVDGbaJDdI[=ARSAJDhRIX=>>DiD?YZD QV[]ADij^D<=JDRVCV[IA=DHA?TH]J\R=JDVDFGHIBJGD@cJJVJ[D>IC=GDJ=CDQABJD?YZD@=CDkllm^D_D RA?>V[=JDG\ICIRGDVDGbaJ^D¹JC=ADG>]R=RDITDkllº`RI>=RDa\IC=DTIRRJ=RGDQSA[RI>DGI@RVCV[RDG?@D GV\RCb]H=RD@VJG\IC=DVDGbaJ^D<SA=QR=ADRcY\GDTSAC=JIDZIDGRIXV>VG=AIRDGV[^ di[=arsajdsad=jd\i>\a=q=a=jggbadcsadha?tri[jvj[d?yzdiji>cgdg\argditdfir]atbacgt=a\=r^d A?T=AJIDRIGDQcAID[BJ[=ADH=ADBAD@VRRDVDGbaJDHBD=JDZI>TD@=R=AGDCb]H^ '(()*+,-./0.12-345+/6.78.9:7-.;-/ 12345426789679497726 Š Œ Ž &%r$rs&%tu%vv&%!%vw%x%s%xyyz ƒ ˆˆ žÿ š š œ 00!"#$!"%"!&!

1!"# $ # %&&'()* :"#!$C1DE.+21#$+"# 6 798 8µ66 65+/$2 ##$#8/!#-.91+# 5!#/#0+06$ 365#3 Ž ##+,+$$+ qrstuuvwxvyz{t }~ rv ƒ z t v v tz vˆv{tu {tvšv z{t v ŒŒ FGHIJKLMNOPGQRJNSNTUNQVKGSTWIGTKNSQKXSIN YZ[\]GINWRVPGWULQ^NOPX_P`SaWVKXXPNbRGSNTcPdSeSPNXbRGPNSNTPN YZZ\fIgNKbIGQhNQẀiNNSNT_P`SaWVKXXPNbRGSNTcPdSeSPNXbRGPNSNTPN YZj\ULQPN_P`SaWVklXeLmaWnIXXPNbmcPdSeSPNXbRGPNSNTPN YZjoULQPNQWKVbLROPWVSOWpOR_P`SaWVKXXPNbRGSNTcPdSeSPNXbRGPNSNTPN #-. $//##/#0 0123456537897858837 1,2 $#12 $-. Ž œ ž Ÿ š #2+,/## -.,/0"@A38/+.+"# #12 $2,+,5+$/65:7!#"$#+$/#2/#0 ª5«3 ±²3³ µ93µ 7²µ ±²38 3² µ37 8 77«36683²3!,<+1+$$#!/ "# $ $!!"# "#-.#"$,/##!"#34"1"#+1++#"$05 +1::!+-/:/#$!#$:"#!$ #/#0 5!#/#0++112B$:+#!$#-.7$$#,+"#+06$ ++#.2#0+#67"! 1!+#12# :1$+0/$ 2##!0 2/#$ -/:/#$3;$ +!#/1/ +!3/#+# "#0==>?$+7@ +#$/$3; / ++ #3

#$%&'()(*+,-*(.''%(/01%2')%%0.03*)4*056.03%570$0*%)77)08)(()%*.*()9$''*:;*<*-$')*+76/1$(* ˆˆ Š Œ Ž Ž Ž ˆ Ž ˆ Ž š ˆœ ˆˆ žÿÿš 6+4()30.03)6*)4*.02E*9'B*+,-*2)17.&7*.*4)(($0*-)6*3 +6(%*4.1*?6+4?&02(*G 1H*%$1)0* 4)6*8+%8+6-)'($60)*-=3)*$''$6*7/(('.3(*-=3);*>4$0*2454$-)'($60)*4)6*-=3)*.*)'')*?&02@ ($6;*<*A'%$0%*9+(($04)(($0*&??75(%*6$3$'9&01$(*%B6$86.((*$''$6*05%()0*%B6$86.((*(.''%(/01;* C01$6%=20.03)60)*)4*9+(($08)&0)*+,-*45D(?')02(+0*.*A'%$0*4.%)6*?/*7/(('.3(*056.03%6.2)* 8=6-/'')01$0E*?/*3650%$0*(.''*056.03%6.2);*F578=6(*7$1*GHIJ@()'$(*-)6*056.03%%()(&%$0*.* -=%($0*GHH1;* $1$'-)'($60)*&01$6*1$0*%$0)%($*(6$/6%?$6.+1$0*4)6*7/(('.3(*-=3)*7$1* )6%$0.2ª*8=6$2+7*.*'/3)*$''$6*7B,2$(*'/3)*-)'($6;*«)'($60)*)4*86)78=6*)''(*.02*+,-*9'B* 8657%(*%'52($(* µ4 35;*.+7)%%)0*+,-*)01$'$0*)4*,B)0+9)2($6.$6*9$1=71$%*%+7* A'%$0*8=695((6)(%*7)62)0(E*7$0*(B,2%*%$1)0*0JJJ*-)*%()9.'.%$6)(*%.3; )4%$$01$*?/*.02*+,-*9'B*7$1)0*=46.3)*7$()''$6* 2)17.&7E*2+??)6E*26+7E*0.,2$'*+,-* 4)6*9$(B1'.3(*'536$*50*.* 566)8 561$0%*&('+??* %$*9.')3)*Gª;*!! ± ²5D(?')02(+0*-)6*&01$6%=2(%*.*A'%$0*%$1)0*%'&($(*)4*GH³J@()'$(;*<*)&3&%(.*0JJ³*9$1=7@ 1$%*1$0*(+()')*45D(?')02(+09.+7)%%)0*4)6)*7/(('.3(*%(+6*+,-*1+7.0$6)1$%*)4*2.%$')'3$6E* 7B,2$(*'.($0;* $0*?+($0(.$''(*9$%456%9.'1)01$*8')3$'')($0*¹7º 8»µ» 3»37*8=6$2+7@ 7$6*.*A'%$0*7$0*?/(6588)1$%*.0($*.*/6;*¼ <*4)6*-=3(*+,-*(6+8..01$D*9$1=71$%*4)6)*7/((@ '.3(*-=3(;* $(*8=6$2+7*9$(B1'.3(*8'$6*056.03%(+'$6)0()*50*056.03%250%'.3)*()D);* ².1*$0*%()(&%2')%%0.03*&(.86/0*½)(&64/61%4$62$(%*9$1=70.03%36&01$6* 0JJIª*8/6*A'%$0* 3+1*056.03%%()(&%;*<*4/6*$D?$6(9$1=70.03*0$136)1$6)6*4.*% =0*(.''*7/(('.3*%()(&%*?3)*1$0* %(+6)*8=6$2+7%($0*)4*$&(6+8..01.2)(+6$6;*¾)77)0()3$(*4.%)1$*45D(?')02(+0&01$6%=2@ (.''%(/01*9$1=71$%*?/4$62)0*%+7*(B1'.3;*².1)6$*9$1=71$%*6.%2$0*8=6*'/034)6.3)*9'+7@ +,-*056.03%6.2*+,-*9$1=70.03)60)*-)6*4)6.$6)(*=4$6*/6$0;* 0.03$0*?/*$((*7/(('.3(*056.03%6.2(*(.''*056.03%6.2(*(.''%(/01;*F578=6(*7$1*$((*&6%?6&03'.3(* 0.03)6*)4*9'/36=0)'3$6*4)6)*(B1'.3;*A'%$0*'.33$6*?/*3650%$0*7$'')0*7/(('.3(*056.03%6.2* KLMNOPMQRSOTUVSWVSQRXUUWOYMZRSOTUN[\[]RXUUWOYMZ cdefghijklmnofpfdcqrsgtuiofpvvqrsgtuio cddfgwxtluyxzj{lfpfdvqrsgtuiofp cqrsgtuio cd}fghijnlfpfe}~{ooisogtrsgtuiofp qrsgtuio cd}vghijnlg mg mrfpfeƒqrsgtuiofp fqrsgtuio 23456537897858837!" ^_`aub^_`aub

"1511# 1#%"##"!#3 +%'- <=>?@AB=CDBEFDGHIJKCGK=LM?N?J O +"/7+1+".PQR90%.9P 8!"151")3! )'.P90195)2#%%0% /:#$#30% (,/T 1%!1#S!/\ 1#%"'" :5##0% 0%1%23# ))% %$5" #%%0% 1#0% š œ žœ Ÿ RXYPY.4R(Y00Z, 0YYZ,950 "3'-%+!1#3"5%%/O#%%! mnopqrstpuvwxyz{ t}~s~} ˆ nšop Œv q}qsrs}~ mnopqrrtp ƒyo w yq}s sr} nvpuvw{yr}rrž}t ypuvw{ys}tr }rs}tt}tž t}ttqr { {y n yq}rtsž} { {y n ypnp r~rr 2!1#3"5%%-3# $%#%/73)# 5#3##")2%#35#3 +$5"#3!%!"#3;+$!) 1Y9RX20% #%%! $5"15+2'1]#/ 1%!1#S!/\ &PR],91#%"5#)%#315/ 25#)%#315/^%#" /T %#%%0% "-)%%#+25 91#%"!" ##)ZY"3/[535%% œž ž ž œ Ÿ Ÿ œ Ÿ œª ž «)20!" $%#%'-)2%#3-!3#+%/ %#%%0% )0R91)\- #3 +$5"#3)321$%%(/U++3#)#%%! fghbijklfghbijklfghbijklfghbijklfghbijkl $%1%% "%%#$5## _`ab_cde ))$5"#3 # $#%*5)633%1$ $%#%&'()*+,'-+%&'.1)*+,/ 1"$#).Q."395)2#%%0% +21"1)#%*!3#9 9.90Q2\- $%15)P9PP 5"-#$5"#31# 9%"151'-#"151-3* 2V#WS#' 1%!1#S!9- "%%#$5#& 2ZX"151)1(9P1#0% )1 )'.191'-%+ 4'- "))& 0123456537897858837!))#$%5#3 )1/0 1###3#%%5%%# 6#"!-2%%#$2+% +2##3 $5" *!+20Z9X"151&PP],9 %5++ &.RR(,&152+# %#")%%/:#2 1 2#3 )09YP 2#%%!0P91&$%% ) 2'-'.9.02 #3 0YYZ2 /8*5)633%1 %533#3,# #312 3/8!#4 ##)'Q9Q +1)%4 ))2%#3#$2 $%#%69 1"$#3 )RYY #+14 1" *!+2' )4 %1

!"! #$$%&'( 1)"01B93C1*12*3).2>/-!03!*3)3*+C)!3++*!3*)4 39D!+2-!)!"*,3*),*33!++*6*".3+)3,>,>0!-356/)")+- >,3*"!)!")1*,/33!1*0!*6*03123+)7-8/"+!+*3) )!*+*,+-"+*-)!+*"*,./0-+*-1*12*3)4 Œ5 Ž 3 3 3 7 37 8 77 36683 36Ž798Ž8š66!*-)!" :31)!!+15)>)!3-!3>0!-3+>,3*")3+0!0??@A3*/@56!"!;+3+.2!<03!="+.2!567-)!9!"!567-8/"9:31)!!+5-+1**3),3+3*+.2*!"!9 pqrsttuvwuxyzs{ }~qu { ƒy~s{u u syu uzst {ˆzsu uƒyzs{uš v EFGHIJKLMNOFPQIMRMSTMPUJFRSVHFSJMRPJWRHM XXYZ[I\K]OFSP^MVURNV_JKJ`OaRbVUJWWOMaHPPJbV]HWWOMcdeOfRgROMWcQFOMRMSOM XXhijFIJFOMPVkWKHgg`OaReOfRgROMWcQFOMRMSOM XXhlmOMJ^MPVa\MMRMS`OaRbVUJWWOMaHPPJeOfRgROMWcQFOMRMSOM XXiZnaaOK^MSOM`OaReOfRgROMWcQFOMRMSOM XXoZnaaOK^MSOMPVkWKHgg`OaRbVUJWWOMcQFRMSeOfRgROMWcQFOMRMSOM 23456537897858837 ª«ª ±«²³³ µª «01 œ œ žÿ

156*1$0*4)6*7/(('.3(*-@3;*<*=77$'/03$0%*1B&?-/')*56*1$(*%C6$86.((*05%()0*4)6B$*%+77)6; -@3)*-)'($6;*<*%)7('.3)*?6+4?&02($6*&??75(($%*-@3)*2454$-)'($6*&(+7*.*=77$'/03$0A* -@3)*-)'($6*)4*2+??)6A*)6%$0.2*+,-*9'CA*7$1)0*@46.3)*7$()''$6*8@6$2+7*.*'/3)*(.''*7/((> '.3(*-@3)*-)'($6*ê()9$''* ë; $0*&??75(($%*-@3)*8+%8+6-)'($6A*7$1)0*@46.3)*?6+4?&02($6*&??4.%)1$*'/3)*$''$6*7/(('.3(* š.*=77$'/03$0%*&('+??*4)6*'.2%+7*(.1.3)6$*/6*%/*-@3*)((*1b&6'.4$(*.*/0*2)0*-)*%2)1)(%;* 46.3)*7$()''-)'($6*4)6*'/3)*$''$6*7C,2$(*'/3); /0*ê?2(* ç ë*4.%)1$*(6$/6%7$1$'4561$0)*?/*'/3)*$''$6*7/(('.3(*-@3)*-)'($6*)4*%)7('.3)* &01$6%@2()*7$()''$6;*<*ì$0)/0*ê?2(* è:ë*&??75(($%*7c,2$(*-@3)*-)'($6*)4*2+9+'(*+,-* #$%&'()(*+,-*(.''%(/01%2')%%0.03*)4*056.03%570$0*%)77)08)(()%*.*()9$''*:;*<*=77$'/03> ƒ ˆ Š Œƒ ŠƒŽ Š ƒœƒ ŠŒƒ Š ƒ Œ š œž ž #$%&'()(*+,-*(.''%(/01%2')%%0.03*)4*7$()''$6*.*4)(($0*%)77)08)(()%*.*()9$''* ;* 'C-)'($0* ƒ á ˆ Š Œƒ ŠƒŽ Š ƒœƒ ŠŒƒ â Žã äž Œ å ƒš ƒ æ$()''$6*.*4)(($07+%%)*&01$6%@2($%*&01$6*/6$(*.*?6+4?&02(* ç *+,-* è:;*<*é2c''9$63%> Œ š œžš \\]^_`abcdefghij^k^lmnioocpgo_qrg_qsco^ktuvrg_qsco DEFGHIFJKLHMNOLPOLJKQNNPHRFSKLHMNGTUTVKQNNPHRFS \\um_wfasfej^k^\unioocpgo_qrg_qsco^kxtvrg_qsco \\uy_zejsij^k^\l{ig_qsco^kx]vrg_qsco \\m^_ }}ecijgej^k^]^vrg_qsco^kmtnioocpgo_qrg_qsco \\~^_ }}ecijgejh_oc^k^\ynioocpgo_qrg_qsco^k~uvrg_qsco ª «± ²³ ± ²µ ² ± ² ½½¾ ÀÁÂÃÄÅÆÇÈÉÊËÌÍÃÎÂÆÏÀÄÊÈÀÐÑÄÏ Ò¾ÓÊÈÀÐÑÄÏ Ò ½ÔÓÊÈÀÐÑÄÏ ½½ÌÕÀÖÇÂÑÇÆ˽ ÓÊÈÀÐÑÄÏ Ò ÓÊÈÀÐÑÄÏ Ò ½ØÓÊÈÀÐÑÄÏ ½½ÌÙÀÚÆËÑÊ˽ÛÓÊÈÀÐÑÄÏ ÒÛÓÊÈÀÐÑÄÏ Ò ÌØÓÊÈÀÐÑÄÏ ½½Û ÀÜÝÝÆÄÊËÈÆËÉÀÞÏĽ ÓÊÈÀÐÑÄÏÌÒ ßàÈÀÐÑÄÏ Ò ÓÊÈÀÐÑÄÏ Ÿ!" ¹º» ¼ ¹º» ¼ ¹º» ¼ WXYZN[WXYZN[ 0123456537897858837

>'-)0.&,-'(,/&%.*,?*.2*&2%('(,98*(-,9%&&'()*+(*.'/+8&*&'(<,F'-,+(-*(&*:,*?,?2//*,;., @*.,'(,)0.9C&&.2(:,*?,)0.@;88*(-'(*,)0.,9%&&'()*+(*(,1+((*&,%9/'.?'.*/,/'-*(,3G11E, >'-,).*>)0.,*88&,01*(-',*.&*(&*8,%H@,1%8%(2/*&2%(,*?,1C(/82:*,*.&'.,I/',928*:*,3J<,K2-, ;.'&/,+(-'./01(2(:,'LA'.&9'-0>-'/,/&*&+/'(,/%>,(C.*,('+&.*8,>'-,*?/''(-',A;,/+.@'&E, *?/''(-',A;,*((*(,A;?'.1*(< M"N"OP!"Q R.*(/A%.&9'.C1(2(:*.,@*.,2,%>.;-'&,'(-*/&,:S%.&/,)0.,T>>'8;(:'(/,+&8%AA<,T./&.*(/A%.&D A.%?&*:'(,A:*,A'.2%-?2/,@0:*,)80-'(,/*>&,'&&,@'&'.%:'(&,9%&&'(/+9/&.*&E,?281'&,/*((%821&, /%>,:%-,A;,:.C(/'(,&288,>;&&82:,>'-,*?/''(-',A;,'+&.%)2'.2(:,/*>&,/%>,:%-,&288,@0:,>'-, '.(*,/'-*(,3GGU,).*>:;.,*?,&*9'88,30<,B21/%>,&2-2:*.',;.,?*.,&.*(/A%.&'.(*,*?,)%/)%.E, 9%&&'()*+(*(,?281'(,9'-0>-'/,/%>,%A;?'.1*-,*?,)0.%.'(2(:*.<,B%1*8'(,C.,(;:%&,/?;.D 1?C?',%H@,V2(1,(;:%&,8C:.',SC>)0.&,>'-,&.*(/A%.&'.(*,+&,).;(,W8/'(<,R.*(/A%.&'.(*,*?, $%&&'()*+(*(,+(-'./01&'/,2,3345,617889'.:/;(<,=(:*,>2//928-(2(:*.,%9/'.?'.*-'/,@%/, ).*>)0.,*88&,987E,>'(,C?'(,1*->2+>E,?*.,-C.'>%&,@0:.',2,T>>'8;(:'(/,+&8%AA<,R.*(/D jklmnlopqrjklmnlopqrjklmnlopqrjklmnlopqrjklmnlopqrjklmnlopqrjklmnlopqrjklmnlopqrjklmnlopqr!"#" ˆ ˆˆƒš œƒš ˆƒ œ ƒ žˆž ˆŠ Ž ˆ ƒ Š œ œˆž Š ˆ ~ ƒ ƒ ˆ Š ƒ ƒ~ˆ Œ ˆ Š Ž ˆŠ ƒžƒ ˆƒ ƒž ƒ Œ ƒ ˆƒ ~ ƒ ƒì ˆ Šƒ ˆ ˆ Í ˆ ƒžƒ ˆ œ ƒ Κƒ ˆƒŽ ŠƒÏ œ ƒž Í̓ A%.&'.(*,8;:,A;,)0.@;88*(-'?2/,(%.>*8*,(2?;'.,2,%H@,>'-,;.'&/,(%.>*8*,)80-'(< Ð Ñ Òƒž Š ˆƒÍ ˆ Š ƒ ÓÓ ƒœƒ XYZ[\]Z^_`XabcbdbYb^efghiZ sstuvwxyuwzxs{tw{uwu{szwvxz ss ystw{}tvwssx}}xvw uwu{s wtvy{ ÈÉÊÉ˽À½Å ÄÀ ½ÀÂÂÀÁÄ ÂÀÂÂÁÁÁÀ½ ½¾¾ ½ÀÁÂýÀ½ÀÂÂÀÂÄÂÂÀÂÂÂŽÀ¾ ½¾¾Ä½ÀÆÂÅÇÀ½À ÂÀÁÆÂÂÀÂÂÁÅÁÀÆ ½¾¾ÅÂÀÇÂÁ¾ÀÂÂÀÄÂÀ½ ÄÂÀ½ƽÀÄ ½¾¾ÆÂÀÆÂÁÄÀÂÂÀÇÂÀ½½ÆÂÀÂÂà ½ÀÆ ½¾¾Ç½ÀÃÂÄ À½ÀÃÂÀÃÆÆÂÀ ÇÁÀÇ ½¾¾¾½ÀÃÂĽÀÂÂÀ¾ÂÀÁÇÇÂÀÂÂÁ ½À¾ ÁÂÂÂÁÀ½ÁǽÀÁÁÀÃÂÀÄÅÂÂÀÂÂÃÅÃÀÄ Á½½À½Ç ÅÀýÀÂÂÀÁÄÅÂÀÂÂÁÂÁÀ ÁÂÂÁÂÀ¾Ç ÃÀ½½À½ÂÀÁ¾ÂÀÂÂÁ½ÀÇ ÁÂÂÃÂÀÅÂÁ¾ÀÄÂÀ¾ÂÀ½ÆÅÂÀ½½½À Á ½ÀÂÆ ÄÀ¾½ÀÂÂÀÁÃÁÂÀÂÂÁÂÁÀ½ ÁÂÂÄÂÀÇÂÃÃÀÇÂÀÇÂÀÁ½ÅÂÀ½Á½ÀÄ ÁÂÂŽÀÁÅ ÀýÀÂÂÀàÂÀÂÂÁÄÁÀ ÁÂÂƽÀ½½ ÅÀÄÂÀÇÂÀÁ¾ÃÂÀ½ŽÀ¾ ÁÂÂǽÀÁÄÄÃÀ½ÂÀ¾ÂÀý½ÂÀÂÂÁ½ÁÀ½ µ 23456537897858837 Ÿ ª ¹µ ª«± ²±Ÿ ³ ª ¹µ ª ¹µ 01 ª ¹µ ª ¹º»µ±¼ ¹

!"#$!%&'""% ())*+,- /%1"2%"./5131%0245"%9 Õ66Ê«««.#"//"%"01%231%0245"%67 Š Œ ŽŽ š œ ž š œÿ GHIJKLMNOPQHRSKOTOUVORWLHTUXJHULOTRLYTJO Z[[\]LML^O_Q`TaXWLYYQO`JRRLaXbJYYQOcdeQfTgTQOYcSHQOTOUQO Z[h\iLMbj^O_Q`TaXWLYYQO`JRRLaXbJYYQOcdeQfTgTQOYcSHQOTOUQO klmnopqrstuvwxpypuqz{ }~u Z[ KQHR jyyqb fkqo_q`taxwlyyqo`jrrlaxbjyyqocdeqftgtqoycshqotouqo Z[ƒ\_ HHLc HPQO_Q`TaXW YgMdaXbJYYQOcdeQfTgTQOYcSHQOTOUQO Z[ƒZ_ HHLc HPQORX YMJgg_Q`TeQfTgTQOYcSHQOTOUQO Z[ \]YJHLXˆL``LHR OPQY_Q`T YYQHOW^HPRcSHb OPQY œ š Žœ ž 0123456537897858837!"#$!%1%". À ÁÁ ¼Â ÃÄŲª³ µ»¼½¾ #124BF9/!#!./1$:A80%4/%"/1/".!1%/.."%/"1/9 Æ5ÇÈÉÊË3ÌÍÎ3ÏÊÐÑÒÎ37ÓÔÍ7ÊÔ8Ò77Ç36683Î36È798È8Ó "5.02."01%."2"5$840."09'/:.$:"1/!;10.$:%;10".$:% 67"8<.$:%9=112"7"/8151/.24550."7/1#"""5"51%%1%2.& >/#1%%.?@61A1%/A4%0/"5510"BA5/"21/.4%0@@CD/"8?E67 «± «««ª««««¹º ««

1$(*&??4.%)1$*'/3)*$''$6*7/(('.3(*-@3)*-)'($6*)4*8+%8+6A*&(+7*B)')/0*156*-)'($0*4)6*-@3<* 6$3$'9&01$(*$((*%G6$86.((*$''$6*05%()0*%G6$86.((*(.''%(/01<*K+(($08)&0)0*56*+,2%/*0$3)(.4(*?/4$62)1*)4*1$*/($62+77)01$*'/3)*%G63)%-)'($60)*.*9+(($04)((0$(*L%$*9.')3)*:M<* )((*1$(*8.00%*6.%2*8@6*0$3)(.4)*$88$2($6*?/*1H&6'.4$(<* '$6*.*4)(($07+%%)*.*()9$''*: <*±56*1$(*35''$6*7$()''$6*.*4)(($0*4)6*².02-)'($0*-@3*.*-$')* '/3)*$''$6*7G,2$(*'/3)*-)'($6< #$%&'()(*+,-*(.''%(/01%2')%%0.03*)4*056.03%570$0*%)77)08)(()%*.*()9$''*:;<*=$')*+76/> C$*+'.2)*7$()''&01$6%@20.03)60)*4.%)1$*)((*-)'($60)*.*%(+6)*1$')6*)4*+76/1$(*56*%/*-@3)* C$*-@3%()*2454$-)'($60)*&??75(($%*%+7*4)0'.3(*.*:DEE*F2$6%-G(($95,2$0A*7$0*54$0*@4> 6.3)*?6+4?&02($6*&??4.%)1$*8@6-@H1)*2454$-)'($6<*I*J566)8H561$0%*9+(($04)(($0*&??75(%* #$%&'()(*+,-*(.''%(/01%2')%%0.03*)4*7$()''$6*.*4)(($0*%)77)08)(()%*.*()9$''*:E*+,-*7$()'> %G%($7$(<*=@3%(*².02-)'($6*0+($6)1$%*'.2%+7*(.1.3)6$*/6*.*:DEE*F2$6%-G(($95,2$0*+,-*.* :DD1*B)')/0<*³'')*?6+4?&02($6*&??4.%)1$*-@3)*9'G-)'($6*&(+7*:D01*C)'9G/0*156*-)'($0* 4)6*'/3<*I*:DD1*B)')/0*+,-*:DEE*F2$6%-G(($95,2$0*-)6*9'G-)'($0*1$%%&(+7*@2)(*%$1)0* @46.3)*7$()''$6*%+7*)0)'G%$6)1$%*L2+??)6A*26+7A*0.,2$'*+,-*)6%$0.2M*0+($6)1$%*$01)%(* 9@6H)0*?/*: 1>()'$(<*I*:DD1*B)')/0*-)6*1+,2*9'G-)'($0*450(*0$1/(*.3$0*1$*%$0)%($*/6$0<* =@3)*-)'($6*)4*2)17.&7*-)6*&??75((%*.*:DEE*F2$6%-G(($95,2$0*+,-*.*:DD1*B)')/0<*³4*!" Ž š œ Ž š ž Ÿ Ž œ š œ Ž š ž Ÿ ž š ªª«ªª NOPQRSPTUVRWXYVZYVTU[XXZR\P]UVRWXQ^_^`U[XXZR\P] fgghijklkmnhohgpqrsitklufovgwxyz{uitrsitklu fgvhi kl}xmnhohfpwmuul~suitrsitkluhofwmuul~suitrsitklu fg i z{ ƒtxuu{} yz{nhohfh msitklugoghwxyz{uitrsitklu fg hi kˆ Š{nhohf wmuul~suitrsitkluho qrsitklu fg fi kˆ Š{nƒi ulhohfœwmuul~suitrsitkluhoœqrsitklu fgphijuiqk k ƒ nš{uhohfœwmuul~suitrsitkluho pwmuul~suitrsitklu µ ¹º»¼½ ¾½ À¹Á Âà ľ½ À¹Á ÂÅÆÂǽ Ǿ½ À¹Á  ÍÎÖÏÐäÒÓåæÔÕçÏØÙÚÐÛÒÓÜÏÞßèÔÚÐÛÒÓÜÏÞÏÝ èôúðûòóü ÍÎàÍÐðîììÒñòîìóëÕíÐôÜÓÍÎßØÙÚÐÛÒÓÜáÞÝØÙÚÐÛÒÓÜÏÞÏßÍèÔÚÐÛÒÓÜ ÍÎçÏÐÑÜÐØÒõõÒìíôÕóëÜàÝØÙÚÐÛÒÓÜÖÞÝØÙÚÐÛÒÓÜÏÞÏ ÖèÔÚÐÛÒÓÜ 23456537897858837 ÈÉÊË ÌÈÉÊË ÌÈÉÊË Ì abcdxeabcdxe Ÿ ž Ÿ Ÿ ö ø ù Ÿ ž 01Ÿ ž ž š ÍÎ ÐéêëìíÛæÜÜëåîïêëÕÍÖÍØÙÚÐÛÒÓÜÍÎÞÎØÙÚÐÛÒÓÜÏÞÍáÎâÔÜÜÓãÚÜÐÛÙÚÐÛÒÓÜ ÍÎÎÏÐÑÒÓÒÔÕÍÖ ØÙÚÐÛÒÓÜÝÞßØÙÚÐÛÒÓÜÏÞÍàáâÔÜÜÓãÚÜÐÛÙÚÐÛÒÓÜ

ž Ÿ!"# ª««ª ««±²³ µ ¹ $$! ##"%! 0123456537897858837 ##&$'(%)*+* $#! * :;<=<>;?@ABCDEFG?H@D;D>AG I%##3 #N$#% 3*4$$ %&%$#%)* %)*,%3- O1877L*'##&M)&"&%##3 yz{ }}~ ~ ƒ ~ ~y ˆ ƒ }Š Œ~zŠ~ƒ z}} ~Ž~Šz Œƒ z~ ˆ ~ z} ~Ž~ º5»¼½¾ ÀÁ3½Ã3Á3788Ä636ÅÆ 8ÇÈÉÊ57Á3ÄË78388ÄÅÁ»ÊÌ ƒ ~y ~ zƒz ~ƒz z ~ š z~ z} ~ Œ}Ž ~ z œ Š Š ~{ šƒœžœ œœ Í49Ê4Î788Æ7ÁÏ5Å8837Á»4ÎÆÐÑ583½Ò57Ð377»3»7Æ37ÓÑÀ»8 ÇÈÉÊ57Á3Ä5Å8837Á»3Æ63985Å3ÆÐÑ583½ STUVWXUYZ[S\]^]_]T]Y`abcdU noopoqnronqsntnouqvpqpruvqnvop notpoqvrpnqosnutqrpqpwruquvtt norruqwnppnqsopnprqppqprnnpqxstt žž ž ž ž ž ž ž "#$ # žÿ 4%#,%!,-# #')%)*!*!$4,%!,-#./# efghigjklmefghigjklmefghigjklmefghigjklmefghigjklmefghigjklmefghigjklmefghigjklmefghigjklm -##! 23%""')#$4 $5M $5M "# P%)* $$* 3&M## 3NM.K-#%"-#N-,&%##3 $#%"4$-,,"M#,%!,-#.J#- "$$ "# # # # ## 1667%)*89971"* $03-Q2.K# 1669(# $$0%,, 0J #$$"4##$#* - $ $#1" 41K $%"# 1 #-#$-# $&'4%)*L*'##&M)2 "-"1!)$!1%"1)$1 * $#.5!)$!* 4%" # " # - $%)*P.R! ###% #%3&%##( -&$#% 1" #. $# $ "# (