Verksamhetsplanering, läsåret 2015-2016. Trappgränds montessoriförskola Solgläntan Solgläntan är en småbarnsavdelning med 16 barn ht-15 i åldrarna ett - tre år. Personalen består from okt 2014 av en förskollärare/ montessoripedagog och tre barnskötare.
Årsplanen Vi arbetar efter en planeringsmall som kallas Årsplanen och som tillämpas på många förskolor i Danderyds kommun. Under de första månaderna på höstterminen lägger stor vikt vid den Grundverksamheten. Den innebär att vi fokuserar på trygghet, rutiner och anknytning/inskolning av nya barn. Med hjälp av lekar och aktiviteter stärks barnens själkänsla och bygger gemenskap i gruppen. Ett positivt bemötande ligger som en god grund för dagen, att se, lyssna och bekräfta varandra och att ge alla barn möjlighet att vara delaktiga, känna gemenskap och träna turtagning- visa hänsyn och få uttrycka sina åsikter och önskemål. Den som visas respekt och blir lyssnad på förstår också meningen med att lyssna på andra. Att sätta Stopp, visa med handen gränser och sin integritet. Att göra förlåt sätta ord på känslor och händelser. Träna sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andras situation och vilja hjälpa andra - empati Att få hjälp att reflektera; Vad hände? Hur gjorde jag? Kunde jag ha gjort på ett annat sätt? osv Dessa värderingar tillsammans med förskolans rutiner hjälper barnen att bli trygga i förskolan, vilket i sin tur är en förutsättning för utveckling och lärande. Grundverksamheten pågår fortlöpande under året. Efter de första månaderna under hösten och efter avstämningssamtal med föräldrarna, görs en sammanställning av barnens behov, utveckling och intressen Sen görs grovplanering för hur resten av året kan se ut. Vi delar ofta den stora gruppen i mindre för att kunna tillgodose barnens intressen och utvecklingsmöjlighet. Och ge arbetsro. Den här barngruppen är åldersmässigt som två grupper, men gränsen kan vara flytande efter deras behov och intressen.
En dag på Solgläntan Förskolan öppnar 7.30. Solgläntan är öppningsavdelning för hela förskolan till 8.00. Därefter går barnen till respektive avdelning. Vi leker en stund, äter lite frukt och sen går vi ut eller börjar en inom/ utomhusaktivitet. Innan lunch har vi Samling, ofta i två grupper. Lunch äter vi ca 11.00. Efter lunch vilar barnen och har en lugn stund. Mellanmål äter vi strax efter 14.00 och sen fortsätter dagen med det som barnen vill göra. Senast halv fem kommer de kvarvarande storbarnen till Solgläntan som är stängningsavdelning. Förskolan stänger 17.30. Lunch/mellanmål Måltiden ska vara en lugn och trevlig stund. Barnen har bestämda platser vid borden. De lär sig äta själva med sked, gaffel och så småningom skära med kniven. Barnen får ta maten själva och skicka den vidare. De tränar på att ösa och hälla och att ta lagom mycket mat. Under lunchen har vi chansen att samtala och benämna saker, räkna och jämföra. Välja vad och hur mycket man vill ha och träna på att vänta på sin tur. Vilan Förskoledagen ska bestå av en avvägd balans mellan aktivitet och vila. Det är bra för barnen att kunna koppla av. Under sömnen bearbetar och sorterar hjärnan alla intryck som barnen får under dagen. För de som inte sover så länge läser vi och samtalar om böcker och har lugna aktiviteter.
Av- och påklädning, toaträning Att få försöka själva! Plocka fram sina kläder, hänga upp kläderna på sin plats. Pedagogerna ger stöd och uppmuntran som ger barnen tilltro till sin egen förmåga. Detta är en viktig stund för samtal, träning av motoriken, kroppsuppfattningen och klara toabesöken, och att så småningom att bli blöjfri. Många är intresserade av pottor och toan när de ser andra försöka. Samlingen En stund för gemenskap. Vi sjunger, samtalar och uppmärksammar barnen. Vi pratar om händelser, begrepp och arbetar med vad som intresserar barnen just nu. Barnen ska känna sig delaktiga och samlingen ska vara meningsfull ur barnens perspektiv. Och framför allt ha roligt! Det är mycket sånger och rörelselekar. Vi har delat in barnen i två grupper efter utveckling och behov. Språk och talutveckling Barnens tal- och språkutveckling. Med hjälp av sånger, sagor, bilderböcker, dramatiserade sagor och tecken utvecklas barnens förmåga att kommunicera. Med ett aktivt lyssnande bekräftar pedagogerna barnens vilja till kommunikation. Vi sätter ord på saker, handlingar och vad vi ser och upplever. Delar fokus med barnen. Barnen ökar sitt ordförråd och får begrepp som de kan använda sig av framöver. Barnen har alltid tillgång till böcker med bilder som ger möjlighet till samtal som utökar ordförrådet och ordförståelsen. Även enklare sagoböcker finns alltid tillgängliga. Bokstäver och ordbilder kommer in i verksamheten vartefter barnen utvecklas att känna igen symboler tex sitt namn. Vi rimmar och ramsleker med ord och ljud för att få barnen uppmärksamma på språkets delar.
Små barns språkförståelse stärks om de får hjälp av stödtecken. För de barn som ännu inte har ett talat språk underlättar tecken att förstå och bli förstådda. Modellen heter TAKK. Matematiskt tänkande Vi pedagoger har matteglasögonen på oss och använder oss av vardagsmatematik för att stimulera och utmana barnens matematiska tänkande. Barnen får uppleva med sina sinnen, känna tyngd, djup, längd och former. Begrepp som lika många, stor-liten, bakom-framför-mellan, mängd och antal använder vi i den dagliga verksamheten. Vi fångar mattestunden här och nu, men har även samlingar och sagoböcker där vi kan fokusera på ett visst begrepp. Flano-sagor där alla kan vara med och dela fokus är ett bra arbetsmaterial. T.ex. Bockarna Bruse, Sagan om det lilla loket. Visst montessorimaterial som passar de yngre åldrarna använder vi också. Motorik och kroppsuppfattning Barnen inspireras i leken, sånger och rörelselekar till motoriska utmaningar, att försöka själv och tro på sin egen förmåga. Genom att få prova och känna att man kan, utvecklar barnen sin motorik, koordination och kroppsuppfattning. Hjälp mig göra det själv. Det gör inget om det inte alltid blir som man tänkt det. Och man får prova igen. En förmiddag i veckan är vi Rörelserummet där miljön är anpassad för mycket rörelse med ribbstol, byggkuddar, trappa, madrasser, bollar och mycket golvyta. Vår gård och skogsbackarna här omkring ger också många tillfällen till motoriska utmaningar och erövringar.
Finmotoriken får många tillfällen till att övas upp med pussel, ös- och hällövningar, trä pärlor, plocklådor, sorteringsövningar och måla, klippa och rita. Naturen som inspiration och utmaning Vi pedagoger ser oss som barnens medforskare i naturen. Vi upplever tillsammans med barnen stort och smått, det som växer eller rör på sig. Växter och djur lockar till samtal och barnen får uppleva med alla sinnen. Vi följer årstidernas växlingar. Det finns mycket att undersöka på vår gård som har en liten skogsbacke. Annars gör vi promenader i vår närmiljö. Motoriskt utmanas barnen att ta sig fram, upp, genom, under och på så sätt stärker kroppen och ökar balans och smidighet. Att vara rädd om och visa respekt för vår natur och vår jord finns med hela tiden. Vi arbetar för en hållbar utveckling. Vi komposterar våra matrester och undviker slöseri av resurser. Teknik och utforskande Ett utforskande arbetssätt som utmanar barnen till att undersöka olika fenomen som luft och vatten finns med som ett uppskattat inslag i verksamheten. Att få använda olika redskap och se vad man kan använda det till är utvecklande. Öppna och stänga burkar och lås, hamra och spika, knäppa knappar och dragkedjor. Lösa problem på olika sätt med olika hjälpmedel. Dator, i-pad och i-phone används av både pedagoger och barn för att leta fakta, dokumentera och åskådliggöra barnens förskoletid. Dokumentation - Min bok
Vi dokumenterar på i-pad och bearbetar i Pic-collage. Syftet är att barnen skall få en bild av sitt eget lärande och att vi pedagoger och föräldrar får en tydlig koppling till Lpfö 98. Bilder som dokumentation och barnens skapande sparas i deras pärmar eller sätts upp på väggarna. All dokumentation ligger till grund för barnens individuella utvecklingsplan som vi gör tillsammans med föräldrarna. Vi har nu börjat använda oss av en verksamhetslogg i schoolsoft där syftet är att genom bilder dokumentera barnens dagliga aktiviteter och lärande. Då våra yngsta barn har svårt att fömedla vad som gjorts under dagen tycker vi att detta är ett bra verktyg. Genus En av grundstenarna i Montessoripedagogiken är att stärka individen i sig själv samt respekten för allt omkring. Genusarbetet är en del av detta och vi ser det som en självklarhet för individens växande och utveckling. Montessorimaterialet i sig är genusneutralt. Information I den dagliga kontakten, i samband med lämning och hämtning, har vi möjlighet till kortare information och frågor om hur dagen varit. Vi kommer också berätta på Schoolsoft om våra aktiviteter. Där finner föräldrarna också annan aktuell information från förskolan. Föräldrarna kan nå oss pedagoger per telefon och på mail. Anslagstavlan i hallen är också en bra plats för information. Där finns läroplanen, likabehandlingsplanen mm Två utvecklingssamtal kommer att erbjudas föräldrarna under året. Ett föräldramöte under november månad och föräldrakaffe vid två tillfällen kommer också att ge en möjlighet att få en inblick i barnens vardag.