Kommunplan med budget för 2018

Relevanta dokument
Gnosjö kommuns mål

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Dnr KS

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 17:2

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

RIKTLINJER. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Policy för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren (KF)

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Styrdokument för Hammarö kommun

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Karlstads kommun

Målstyrning enligt. hushållning

Verksamhetsplan

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

God ekonomisk hushållning

Riktlinjer Mål och resultat styrmodell

Budgetrapport

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum Riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Sala kommun

Granskning av delårsrapport

1(9) Budget och. Plan

Styrning, ledning och uppföljning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Styrprinciper för Dals-Eds kommun.

Hällefors kommuns inriktningsmål mandatperiod

God ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2008

Verksamhetsplan

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Ekonomiska styrprinciper - styrmodell och ekonomistyrningsprinciper

Planera, göra, studera och agera

Verksamhetsplan Överförmyndarnämnden

Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Finansiell analys kommunen

Styrprinciper för Melleruds kommun

STADSREVISIONEN November 2012 DNR /2012. Rapport 2012 GRANSKNING AV DELÅRSRAPPORT

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Utbildning Oxelösunds kommun

Granskning av delårsrapport

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

1(8) Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av resultatutjämningsreserven. Styrdokument

Riktlinjer för uppföljning. Motala kommun

Delårsrapport : Trelleborgs kommun

Styrmodell för Vingåkers kommun

Välj typ av styrdokument» Styr -och ledningssystem Munkedal Bilaga 1. Ekonomistyrning

Granskning av delårsrapport 2016

Gnosjö kommuns kvalitet i korthet 2017

Granskning av delårsrapport 2014

Budgetberedning inför oktober Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun

Svalövs kommun. Granskning av delårsrapport Granskningsrapport 2/2008. Per Pehrson Idha Håkansson

Finansiell analys kommunen

Ekonomipolicyn definierar principerna för hanteringen av ekonomistyrning och redovisning i Skövde kommun.

Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Kommunövergripande mål

Kommunfullmäktiges verksamhetsberättelse för år 2014

Ekonomirapport 2016 efter mars månad

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Granskning av bokslut och årsredovisning per

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

EKONOMISTYRNING. Antaget av kommunfullmäktige POLICY FÖR

haninge kommuns styrmodell en handledning

Granskning av delårsrapport

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Verksamhetsplan Budget Överförmyndarnämnden

POLICY. Policy för verksamhets- och ekonomistyrning

Transkript:

VISION GNOSJÖ MÖJLIGHETERNAS ANDA Kommunplan 2018 2020 med budget för 2018 Fastställd av Kommunfullmäktige Fastställd datum: 2018-06-28 Dnr 2018-00232 67 Version [1.0] 1

Kommunplanens syfte och funktion Kommunplanen är ett kommunövergripande dokument, som syftar till att skapa en röd tråd från kommunfullmäktige via nämnder och förvaltning till enhetsnivå. Planen knyter ihop politikens mål med kommunplanering och budget. I Kommunplanen ingår: Kommunfullmäktiges beslut Styrprocessen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Styrning och uppföljning av nämndernas verksamheter Planeringsförutsättningar Driftbudget för 2018 Treårsplan Investeringar och finansiering Uppföljning av privata utförare Bilagor: Verksamheternas behov från budgetberedning 2018 2

Ändringar från verksamhetsbudget 2018 Nedan återges de förändringar i kommunplanen som gjorts efter att verksamhetsbudget 2018 antogs 2017-09-28. Styrdokument för Gnosjö kommun 2018, antaget 2016-11-24, har tagits bort och informationen har inkorporerats i kommunplanen. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning har tillkommit. De finansiella mål som fanns tidigare heter nu ekonomiska mål och har reviderats. De verksamhetsmål som ska mäta kommunens ekonomiska hushållning är de som brutits ned från det ekonomiska inriktningsmålet. Här ingår både ekonomi och kvalitetsindikatorer för att mäta kommunens effektivitet. Av denna anledning har två indikatorer gällande brukarbedömning på särskilt boende helhetssyn, samt brukarbedömning inom hemtjänst helhetssyn, vilka tidigare fanns under inriktningsmålet Verksamhet (servicemålet) flyttats till det verksamhetsmål under inriktningsmålet Ekonomi som mäter effektivitet (definierat som hög nöjdhet till rimlig kostnad). Skrivelser kring hur styrningen ser ut under implementeringen av nya styrmodellen har tillkommit. Treårsplanen är reviderad och bifogas på slutet av dokumentet. Verksamhetsplanen med budget ska innehålla treårsplanen enligt kommunallagen. De delar som redan finns inskrivna i kommunplanen har strukits ur treårsplanen för att inte få kaka- på-kaka. Drift- och investeringsbudget för 2018-2020 har reviderats i treårsplanen. Nya behov har uppkommit efter att budgeten fastställdes i november 2017, vilka behöver finansieras. Revideringen av budgeten har också medfört att alla diagram i treårsplanen är reviderade. Behov redovisade vid budgetberedningen har lagts som bilaga. Antalet platser inom särskilt boende har uppdaterats. Verksamheten Hälso- och sjukvård har tillkommit i verksamhetsbeskrivningen för Socialförvaltningen samt revidering av texten för AME. Verksamhetsbeskrivningar kring HR- och löneenheten har reviderats. Referenser till kommunallagen 1991 har uppdaterats med kommunallagen 2017, utom i programmet för privata utförare. Uppföljning av privata utförare: listan med utförare har uppdaterats (förra var från 2016) Felaktigheter avseende ansvarig chef, namn på enheter etc. har rättats. Samhällsbyggnadsnämndens del har tillfogats sina verksamhetsbeskrivningar från sin tidigare nämndplan från 2017 och inte verksamhetsbudget 2018. Anledningen är att nämndplanen 2017 var mest aktuell. Verksamhetsmålet 2020 är Gnosjö kommun bland de 25 % bästa i Sverige på service, tillgänglighet och gott bemötande har uppdaterats med senaste värde från 2017. Text om verksamheten i räddningsnämnden har lagts till. Den fanns inte förut. Nya förslag till beslut efter att budgetramarna för 2018 fastställdes på Kommunfullmäktige i november 2017. Nya driftbehov har uppkommit efter att budgeten fastställdes i november 2017, vilka behöver finansieras. Ny förskoleavdelning i Törestorp. 2 031 tkr Förstärkning i köksverksamheten 114 tkr Två chefstjänster KUU och SU 100 %, avser 5 mån 2018 750 tkr Förskolechef 100 %, avser 5 mån 2018 315 tkr Dagverksamheten Bäckgården 60 tkr Kommunfullmäktiges oförutsedda 429 tkr 3

KS: oförutsedda 146 tkr Tilläggsanslag SU 1 700 tkr Överflytt från Teknik och Fritids Förvaltningen till SU 700 tkr Överflytt från Kommunledningsförvaltningen till SU 500 tkr Tillfällig budgetförstärkning SU (2018) 3 000 tkr Intäktsförstärkning på finansen 2 872 tkr Det ekonomiska målet föreslås ändras till att gälla ett genomsnitt för åren 2017-2020. Nya investeringsbehov / justeringar:: Kommunhuset inventarier 100 tkr Inventarier ny förskola 150 tkr Upprustning av kök 146 tkr Fastighetsförvaltningen, underhåll 1 400 tkr Dra tillbaka investeringsbudget för VA utbyggnad Nissafors -5 500 tkr 4

Styrprocess 2018 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och verksamhetsmål Utarbetande av vision och inriktningsmål övergripande för hela kommunen görs en gång per mandatperiod (andra året i mandatperioden). Med utgångspunkt i detta tar varje avdelning fram verksamhetsmål och verksamhetsidé vilka tas upp i respektive utskott som sedan skickar dem vidare till kommunstyrelse/nämnd för beslut. Verksamhetsmålen ska vara mätbara och det skall finnas en röd tråd mellan de olika nivåerna. 5

Gnosjö kommuns budgetprocess Budgetprocessen inleds med en strategidag/planeringsförutsättningar för hela KF. Kommunstyrelsens ordförandeberedning, tillika budgetberedning, tar sedan med utgångspunkt i senast beslutade rambudget och de av fullmäktige framtagna strategier/förutsättningar, fram politiska riktlinjer för budgetarbetet. En vision och inriktningsmål samt finansiella mål, vilka skall gälla för en period av fyra år, tas fram under det andra året i mandatperioden övergripande för hela kommunen. Kommunledningsgruppen tar sedan fram ett tjänstemannaförslag vilket, tillsammans med de politiska riktlinjerna, utgör underlag för budgetberedningens arbete. Förslaget skall avse driftbudget för ett år och investeringsbudget för tre år och lämnas till budgetberedningen. Till budgetberedningen kallas samtliga avdelnings/förvaltningschefer för att presentera senaste bokslut samt budgetförslaget för sina respektive verksamheter. Budgetberedningen tar sedan fram ett förslag till rambudget vilken skall fastställas av fullmäktige i juni. Under hösten görs en detaljbudget och varje avdelning tar fram verksamhetsmål som visar hur man uppnår kommunens övergripande inriktningsmål. Detaljbudgeten som presenteras innehåller ramen fördelad per ansvar 2. Eventuella förändringar kommenteras. Detaljbudget och verksamhetsmål tas upp i respektive utskott som sedan skickar detta vidare till kommunstyrelse/nämnd för beslut. Under hösten görs en 3-årsplan vilken innehåller driftsramar för tre år samt skattesats. Under hösten tas också beslut om kommande års taxor. 6

Start Budgetberedning April Riktlinjer Riktlinjer Budgetberedning KSO dec-jan Beslut Dec-jan i KF Beslut feb i KF Feb 3-årsplan Taxor Skattesats KF Nov nov Strategidag/ Planeringsförutsättning KF KF Nov-Dec nov Kommunledningsgr. Kommunledningsgruppen tar fram budgetförslag tar fram budgetförslag Mars Mars Detaljbudget Verksamhets Detaljbudget Resp mål utskott Resp Sep-Nov utskott sep-nov Rambeslut Drift drift 1 år investering 3 år KF Juni 7

Budgetregler Driftbudgetanslagen är bundna på 2 positioners ansvarsnivå och omfördelningar får ej medföra långsiktiga bindningar som exempelvis anställande av personal utöver personalbudgeten. Omfördelning får göras mellan kontobegrepp inom samma ansvar och beslutas av respektive utskott. Investeringsbudgetanslagen är bundna på identitetsnivå. Om en investering ej kan göras inom beviljad ram skall ärendet lyftas till kommunstyrelsen för omdisponering alternativt till fullmäktige för utökade investeringsramar. Möjlighet till omdisponering av medel mellan identiteter inom samma ansvar finns upp till ett belopp av 50 tkr och skall beslutas av förvaltningschef. Omdisponeringen får inte avse nya objekt/investeringar. Inrättande av ny eller förändrad tjänst beslutas av kommunstyrelsen efter förslag från respektive utskott. Förändringen skall inrymmas inom respektive avdelnings ekonomiska ramar. (Undantag från att hantera ny eller förändrad tjänst i kommunstyrelsen gäller för lärare, dagbarnvårdare, undersköterskor, personliga assistenter samt elevassistenter). Budget och budgetuppföljningar Låt budgeten vara det styrande dokumentet dvs. begränsa antalet förändringar under pågående budgetår. I uppföljningsarbetet kommenteras avvikelser i förhållande till prognostiserad volym, fastställd kvalitetsnivå och ekonomiskt utfall. Vid befarad budgetavvikelse (underskott) skall, av respektive utskott, fastställd åtgärdsplan lämnas skriftligen till KF. Observera att ett äskande om tilläggsmedel inte är att jämställa med åtgärdsplan. Mindre budgetuppföljningar görs efter mars, maj, september, oktober och november. Efter fyra och åtta månader görs tertialbokslut 1 och 2, samt slutligen görs ett årsbokslut. Utvärdering/avstämning av mål Vid årsbokslutet görs uppföljning på inriktnings- och verksamhetsmål med kommentarer. Vid tertialbokslut 2 görs en förenklad form av måluppfyllelse. Tidsplan När Vad Av vem Nov Strategidag KF Nov-feb Vision och inriktningsmål en gång per mandatperiod) KF Planeringsförutsättningar, riktlinjer Mar Förslag till budgetramar Kommunledn. gruppen Apr Budgetberedning KF Jun Beslut om ramar KF Sep-dec Detaljbudget och verksamhetsmål förvaltn/enhet 8

Styrning under övergångsfas till ny styrmodell Under 2018 ser Gnosjö kommun över sin styrmodell. Arbetet med framtagning av ny styrmodell beräknas vara klart 2018 för att implementeras i huvudsak under 2019 och framåt. Då beslut tas i kommunfullmäktige 28 mars skrivs inte modellen in i 2018 års kommunplan utan först i kommunplan 2019. Styrmodellen implementeras del för del och beräknas vara beslutad i alla sina delar i december 2018 och fullt ut implementerad 2020. Styrmodellen kommer under 2018 finnas tillgänglig som ett separat dokument. Beslut tagna för budget 2018 (återfinns tidigare i denna kommunplan) gällande styrning och ledning gäller tills implementering påbörjas enligt nedan. Övergripande plan för beslut och implementering ser ut så här: Del i styrmodellen Innehåll Beslut i KF Implementering påbörjas Analysgruppen Uppdrag för gruppen. (Grupp som stödjer politik och tjänsteledning med analys vid uppföljning och åtgärder) Beslut togs av kommundirektörens ledningsgrupp 2017 (då det är en hurfråga) I samband med årsredovisning 2017. Gör 2018: analys av mål i årsredovisning 2017 analys av mål vid T2 Analys av avvikelser i KKiK i november. Fullt implementerad 2019 med: analys av mål i årsredovisning 2018 Uppföljning av enhetsplanernas aktiviteter i T1 Analys av T2 mål Analys av avvikelser i KKiK i november. Mål- och resultatstyrning Principer för hur vi ser på mål och hur vi tar fram och arbetar med dem April 2018 1 januari 2019 Kvalitetsledningssystemet Kvalitetsledningsprinciper PDCA-cykel (Planera, Genomföra, Följa upp, Förbättra) April 2018 I samband med delårsuppföljningen 2018. 9

Koncerntänk April 2018 Direkt efter KF:s beslut Strategier, policys, program, riktlinjer Augusti 2018 1 januari 2019 Rollfördelning Augusti 2018 Direkt efter KF:s beslut Vision Utveckling, revidering av aktuell vision eller framtagning av ny vision November 2018 1 januari 2019 Resursfördelning Modell/er för hur resurser ska fördelas November 2018 Implementeras 2019 i beredning för budget 2020. Begreppsförklaring Vision Beskriver ett framtida önskvärt tillstånd Inriktningsmål Pekar ut inriktningen för hur visionen skall uppnås och behöver ej vara mätbara. Verksamhetsidé Verksamhetsmål inriktningsmålen. Beskriver varför en verksamhet finns, vad den skall göra och för vem. Skall vara mätbara och visar hur respektive verksamhet verkställer Mål för god ekonomisk hushållning beslutas av kommunfullmäktige och används för att mäta om kommunen använder sina resurser på ett hållbart och effektivt sätt. Vision Gnosjö möjligheternas anda 10

Styrning och uppföljning av nämndernas verksamheter Kommunfullmäktiges inriktningsmål och nämndernas verksamhetsmål Invånare Verksamhet Personal Ekonomi KF: Inriktningsmål Gnosjö kommun är en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i Kommunens verksamheter är effektiva, serviceinriktade och håller en hög kvalitet Kommunens organisation har en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetens och initiativ tas tillvara Våra gemensamma resurser hanteras på ett ansvarsfullt sätt 2020 har alla invånare i Gnosjö kommun möjligheter till en rik fritid i en hälsosam och hållbar livsmiljö 2020 är Gnosjö Sveriges bästa kommun, med under 15 000 invånare, på digitalisering 2020 är Gnosjö kommun en av Sveriges mest attraktiva kommunala arbetsplatser Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2,0 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag år 2017-2020 Nämndernas verksamhetsmål 2020 möjliggör Gnosjö kommun stora kulturupplevelser genom gränsöverskridande samarbeten och digital innovation. Gnosjö kommun erbjuder ett företagsklimat i toppklass 2020 är Gnosjö kommun en av länets sex bästa skolkommuner Gnosjö kommun tar tillvara brukarens självbestämmande och stärker medborgaren till ett tryggt och självständigt liv Alla tillsvidareanställda har den sysselsättningsgrad som de önskar Gnosjö kommuns tjänster utförs, senast 2020, på ett effektivt sätt, med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad Alla investeringar, exklusive nybyggnation, finansieras med egna medel 2020 är Gnosjö kommun bland de 25 % bästa i Sverige på service, tillgänglighet och gott bemötande 11

Invånare Gnosjö kommun är en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i Gnosjö kommuns ambition är att alltid hålla invånaren i fokus i allt vi gör. Därför är det också viktigt att skapa livsmiljöer som är attraktiva för de som bor, verkar och vistas i vår kommun. Att kunna ha en rik fritid är viktig, inte bara för unga och de i arbetsför ålder, utan i lika hög grad för äldre och de som bor på särskilt boende och liknande. Därför satsar vi på att skapa förutsättningar för en rik fritid inom både idrott och kultur samt god möjlighet till sociala aktiviteter på särskilt boende. För att vara en bra kommun att bo i behöver vi även ha friska sjöar att bada i och hälsosamma miljöer när det gäller t.ex. restauranger och andra företag som kommer i kontakt med invånares dagliga liv. För en företagarkommun som Gnosjö är det prioriterat att vara en av Sveriges bästa företagarkommuner. Därför målsätter vi också att vi ska ligga i topp 10 på Sveriges näringslivs rankinglist över Sveriges bästa företagskommuner. Verksamhetsmål: 2020 har alla invånare i Gnosjö kommun möjligheter till rik fritid i en hälsosam och hållbar livsmiljö Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden Indikator: Simhallens öppethållande utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 25 25 25 28 Jämförs med kommuner med 5 000-9 999 invånare. Indikator: Bibliotekets öppethållande (inklusive meröppet) utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 10 60 60 60 Avser Hillerstorps bibliotek. Jämförs med riket. Indikator: Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - sociala aktiviteter, andel (%) Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 62 % Bland de 25 % med flest nöjda Bland de 25 % med flest nöjda Bland de 25 % med flest nöjda Jämfört med riket 12

Indikator: Andel % vattenprover av totalt antal tagna vattenprover som har PH-värde på minst 5,6-6. Senaste Acceptabla värden värde 2016 2018 2019 2020 88 % 80 % 80 % 80 % Indikator: Andel % av alla tillståndspliktiga verksamheter i Gnosjö kommun som besökts under året Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 * 100 % 100 % 100 % * Finns ännu ej siffra, mäts för första gången 2017. Indikator: Andel % av alla anmälningspliktiga verksamheter i Gnosjö kommun som besökts under året Senaste Acceptabla värden värde 2016 2018 2019 2020 37 % 70 % 70 % 70 % Indikator: Andel % av övrig miljöfarlig verksamhet i Gnosjö kommun, som betalar årlig avgift, som besökts under året Senaste Acceptabla värden värde 2016 2018 2019 2020 * 25 % 25 % 25 % * Finns ännu ej siffra, mäts för första gången 2017. Indikator: Andel % av alla hälsoskyddsanläggningar i Gnosjö kommun som besökts under året Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 * 50 % av alla skolor 25 % av övriga 25 % av övriga * Finns ännu ej siffra, mäts för första gången 2017. Indikator: Andel % av alla livsmedelsanläggningar i Gnosjö kommun som besökts under året Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 * 90 % 90 % 90 % * Finns ännu ej siffra, mäts för första gången 2017. Verksamhetsmål: 2020 möjliggör Gnosjö kommun stora kulturupplevelser genom gränsöverskridande samarbeten och digital innovation. 13

Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen Indikator: Antal möjliggjorda evenemangstillfällen till kulturupplevelser från gränsöverskridande samarbeten eller digital innovation Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 56 58 60 62 Verksamhetsmål: Gnosjö kommun erbjuder ett företagsklimat i toppklass Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen Indikator: Svenskt Näringslivs ranking Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 Plats 12 Topp 10 Topp 10 Topp 10 14

Verksamhet Kommunens verksamheter är effektiva, serviceinriktade och håller en hög kvalité Det är en stor del av invånarnas pengar som går till välfärdsuppdraget i staten, landstinget och kommunen. Därför är det viktigt att kommunens verksamheter är effektiva, serviceinriktade och håller en hög kvalitet. För att åstadkomma detta tror vi att vi behöver ligga i framkant vad gäller digitalisering, jämfört med andra mindre kommuner. Vi behöver också ha en av länets bästa skolor och ta tillvara brukarens självbestämmande och stärka medborgaren till ett tryggt och självständigt liv genom effektiva insatser inom det sociala området. Människor som står långt från arbetsmarknaden behöver komma i jobb och barn och unga behöver få snabb hjälp och effektiva insatser om de riskerar fara illa. När du som invånare hör av dig till oss, via telefon och e-post, ska du få ett gott bemötande. Du ska också snabbt få återkoppling och svar på dina frågor. Då vi vet hur viktig måltiderna är för livskvaliten när man bor på särskilt boende, eller går i skolan, satsar vi även på att invånarna ska kunna välja på flera alternativa rätter i våra kommunala restauranger, så att var och en har möjlighet att hitta just det som passar dem. Det är för oss att hålla invånaren i fokus! Verksamhetsmål: 2020 är Gnosjö Sveriges bästa kommun, med under 15 000 invånare, på digitalisering Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen Indikator: Rankning i E-blomlådan. 3 p för uppfyller helt, 2 p uppfyller delvis, 1 p uppfyller inte, Sammanslagen poäng i förhållande till alla kommuner med under 15 000 invånare som gjort e- blomlådan i version 2016. Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 4 (av 7*) 2 1 1 * 2016/17 gjorde 7 kommuner, med under 15 000 invånare, E-blomlådan. Åren fram till 2020 kan denna siffra bli större beroende på hur många som gör utvärderingen. Totalt har 64 kommuner gjort e-blomlådan. Verksamhetsmål: 2020 är Gnosjö kommun en av länets sex bästa skolkommuner Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen Indikator: Sammanvägt resultat i grundskolan, kommunala skolor, ranking Senaste Acceptabla värden värde 2016 2018 2019 2020 8:e plats 8:a i 7:a i 6:a i 15

i länet länet länet länet Verksamhetsmål: Gnosjö kommun tar tillvara brukarens självbestämmande och stärker medborgaren till ett tryggt och självständigt liv Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen Indikator: Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som A. Börjat arbeta, andel (%) Senaste Acceptabla värden värde 2016 2018 2019 2020 46 % Bland de 25 % med högst andel Bland de 25 % med högst andel Jämfört med alla kommuner Bland de 25 % med högst andel Indikator: Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - hänsyn till åsikter och önskemål, andel (%) Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 74 % Bland de 25 % med flest nöjda Bland de 25 % med flest nöjda Bland de 25 % med flest nöjda Jämfört med liknande kommuner äldreomsorg Indikator: Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 13 Bland de 25 % med bäst resultat Bland de 25 % med bäst resultat Bland de 25 % med bäst resultat Jämfört liknande kommuner äldreomsorg Indikator: Ej återaktualiserade ungdomar 13-20 år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) Ekonomiskt bistånd och ensamkommande ingår inte. Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 91 % Bland de 25 % med bäst resultat Bland de 25 % med bäst resultat Jämfört med liknande kommuner IFO. Indikator: Bland de 25 % med bäst resultat 16

Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning inom barn och ungdom 0-20 år, medelvärde. Ensamkommande barn ingår inte. Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 103 Bland de 50 % med genomsnittligt resultat Bland de 25 % med bäst resultat Bland de 25 % med bäst resultat Jämfört liknande kommun IFO Indikator: Andel av Gnosjö kommuns restauranger som erbjuder sina brukare möjlighet att välja på två olika huvudrättssalternativ varje dag som mat serveras Senaste Acceptabla värden värde 2016 2018 2019 2020 0 av 3 1 av 3 2 av 3 3 av 3 Verksamhetsmål: 2020 är Gnosjö kommun bland de 25 % bästa i Sverige på service, tillgänglighet och gott bemötande Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen Indikator: Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 80 % = Resultatet var bland de 50 % med genomsnittligt värde Sverige Bland de 50 % med genoms nittligt värde Sverige Bland de 25 % bästa i Sverige Bland de 25 % bästa i Sverige Indikator: Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 65 % = Resultatet var bland de 25 % bästa i Sverige Bland de 25 % bästa i Sverige Bland de 25 % bästa i Sverige Bland de 25 % bästa i Sverige Indikator: Gott bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng (%) 17

Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 84 % = Resultatet var bland de med genomsnittligt värde i Sverige Bland de 25 % bästa i Sverige Bland de 25 % bästa i Sverige Bland de 25 % bästa i Sverige Indikator: Andel % anhöriga, som svarat på efterlevandeuppföljningen, som är nöjda med bemötande, trygghet, tillgänglighet och delaktighet i Gnosjö kommuns vård i livets slutskede. Senaste Acceptabla värden värde 2016 2018 2019 2020 99% 100% 100% 100% 18

Personal Kommunens organisation har en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetens och initiativ tas tillvara För att lyckas med att ha en effektiv kommun som skapar hög nöjdhet hos invånarna till låg eller rimlig kostnad behöver vi rätt personal på rätt plats. Kompetensförsörjning är därför en av kommunens största och viktigaste frågor. Det är vår personal som skapar välfärd varje dag. Därför är det viktigt att den personal vi har trivs och att vi lyckas rekrytera rätt kompetens i framtiden. Vi kommer därför att satsa på att till 2020 vara en Sveriges mest attraktiva kommunala arbetsplatser. Verksamhetsmål: 2020 är Gnosjö kommun en av Sveriges mest attraktiva kommunala arbetsplatser Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen Indikator: Hållbart medarbetar index, kommunens totala index. Senaste Acceptabla värden värde 2016 2018 2019 2020 74 78 Mäts ej 81 Jämfört med alla kommuner som gör HME. Målnivån mäts efter siffran. Färgsättning används bara som indikation för vad målnivån innebar för jämförelsefärg 2016. Verksamhetsmål: Alla tillsvidareanställda har den sysselsättningsgrad som de önskar Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen Indikator: Andel % av alla tillsvidareanställda som svarat på HME-enkäten och som anger att de har den sysselsättningsgrad som de önskar arbeta. Svar där personal angett att de inte medger förändrad arbetsplats eller arbetsuppgifter, som konsekvens av förändrad sysselsättningsgrad, sorteras bort från underlaget. Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 100% Mäts ej 100% 19

Ekonomi Våra gemensamma resurser hanteras på ett ansvarsfullt sätt För att vara en hållbar kommun nu och i framtiden behöver vi hushålla med våra resurser på ett ansvarsfullt sätt. Därför måste vi se till att vi har en stark ekonomi som klarar eventuella kriser. Vi måste också säkerställa att framtidens generationer inte behöver betala för vår konsumtion idag. Det är heller inte effektivt att lägga pengar på verksamhet som inte ger de resultat som önskas, därför behöver vi målsätta och mäta att vi är en effektiv kommun som levererar en hög nöjdhet hos invånaren till rimlig kostnad. Eftersom skola och vård/omsorg är en av våra största utgiftsposter, är det extra viktigt att vi målsätter och mäter inom just dessa verksamheter. Allt för att vi ska vara en bra kommun att bo i nu men även imorgon. Verksamhetsmål: Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2,0 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag år 2017-2020 Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen Indikator: Årets resultat som andel av skatt & generella statsbidrag kommun, (%) Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 3,7 % 1-3 % 1-3 % 1-3 % Indikator: Soliditet inkl. pensionsåtagande kommun, (%) Senaste Acceptabla värden värde 2016 2018 2019 2020 25 % 25 % 25 % 25 % Verksamhetsmål: Alla investeringar, exklusive nybyggnation, finansieras med egna medel Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen Indikator: Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar, andel % Senaste Acceptabla värden värde 2016 2018 2019 2020 86,2% 100 % 100 % 100 % Verksamhetsmål: Gnosjö kommuns tjänster utförs, senast 2020, på ett effektivt sätt, med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad Adresserad nämnd: Kommunstyrelsen 20

Indikator: Nettokostnadsavvikelse totalt (exkl. LSS), andel (%) Senaste Acceptabla värden värde 2016 2018 2019 2020 4,3 % 4 % 3,5 % 3 % Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Indikator: Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng Senast Acceptabla värden e värde 2016 2018 2019 2020 431 kr Bland de 50 % med genomsnittlig kostnad per betygspoäng Bland de 50 % med genomsnittlig kostnad per betygspoäng Bland de 50 % med genomsnittlig kostnad per betygspoäng Jämförs med kommuner med liknande struktur gällande: Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utb., invånarantal, utrikes födda invånare 18-64 år med vistelsetid 0-5 år efter uppehållstillstånd, andel (%) Indikator: Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Senaste Acceptabla värden värde 2016 2018 2019 2020 278547 kr Bland de 50 % med genomsnittlig kostnad/ brukare Bland de 50 % med genomsnittlig kostnad/ brukare Bland de 25 % med lägst kostnad /brukare Jämfört med liknande kommuner äldreomsorg. Indikator: Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 97 % Bland de 25 % bästa i Sverige Bland de 25 % bästa i Sverige Bland de 25 % bästa i Sverige Jämfört med alla kommuner 21

Indikator: Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Senaste Acceptabla värden värde 2016 2018 2019 2020 890 017kr Bland de 50 % med genomsnittlig kostnad/ brukare Bland de 50 % med genomsnittlig kostnad/br ukare Bland de 25 % med lägst kostnad /brukare Jämförs med liknande kommuner äldreomsorg Indikator: Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Senaste Acceptabla värden värde 2017 2018 2019 2020 77 % Bland de 25 % bästa Bland de 25 % bästa Bland de 25 % bästa Jämfört med liknande kommun äldreomsorg 22

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Om god ekonomisk hushållning Alla kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Det är kommunfullmäktige som ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Om kommun har en resultatutjämningsreserv ska riktlinjerna även ange hanteringen av denna reserv (Kommunallagen 2017:725 11 kap. 1 ). Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att skulden skjuts över på kommande generationer. Regler för det så kallade balanskravet (Kommunallagen 2017:725 11 kap. 12 ) anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Normalt sett ska kommunen uppvisa ett positivt resultat på en nivå som gör att dess ekonomi inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. Principer för god ekonomisk hushållning i Gnosjö kommun Principer för god ekonomisk hushållning i Gnosjö kommun innebär att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning i verksamheten innebär inte enbart en ekonomi i balans utan innefattar även ett krav på att resurserna används för rätt ändamål och på ett effektivt sätt. Därför ska även målen för verksamheten följas upp och utvärderas. Styrning och ledning för god ekonomisk hushållning För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål. Resultatanalyser och kontroller visar sedan hur verksamhetens prestationer och kvalitet motsvarar uppställda mål. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer för att bedriva dessa kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Målen skall för varje budgetår anges i budgetdokumentet. Styrmodellens olika delar fungerar som verktyg för ovanstående principer. Roll- och ansvarsfördelning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer kommunens mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Alla ändringar från målen eller eventuella avvikelser från riktlinjerna för god ekonomisk hushållning skall godkännas i förväg av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det löpande ansvaret för uppsikten över kommunkoncernens samlade verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen övervakar att kommunfullmäktiges beslut om mål och 23

riktlinjer efterlevs. Vidare samordnar och leder kommunstyrelsen arbetet med budget, uppföljning och årsredovisning samt fastställer, inom ramarna för dessa riktlinjer, hur arbetet skall bedrivas. Nämnder Nämnderna ansvarar för att fullmäktiges beslut om mål och ekonomi för den egna verksamheten följs. Nämnderna skall kontinuerligt följa anslagsförbrukning samt utvecklingen av kvalitet och kvantitet i sin verksamhet. Befaras större avvikelser skall detta rapporteras till kommunstyrelsen. Nämnderna skall vidta de åtgärder som krävs för att hålla sig inom beviljade anslag. Kommunrevisionen Revisorerna är fullmäktiges instrument för den demokratiska kontrollen med uppdrag att granska och ytterst ge fullmäktige underlag till prövning och beslut om ansvarsfrihet och måluppfyllelse. Mål för god ekonomisk hushållning för Gnosjö kommun Gnosjö kommuns mål för ekonomisk hushållning återfinns under det ekonomiska inriktningsmålet i målstyrningen. Under detta perspektiv ska finnas både mål av finansiell art och mål som handlar om en effektiv verksamhet till låg eller rimlig kostnad, dvs. en sammanvägning av kvalitet och ekonomi. Mål där sammanvägning ska ske mellan kvalitet och ekonomi bör innehålla mål och indikatorer som utgår från verksamheter som har stor påverkan på invånares liv, hälsa och väl i kombination med stor resursåtgång i kommunens budget. Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning Uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning skall ske minst två gånger om året både i delårsrapport och i årsredovisning. Det är kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen utvärderar uppfyllelsen av de inriktningsmål som kommunfullmäktige fastställt. Kommunstyrelsen skall även göra en samlad bedömning huruvida god ekonomisk hushållning har uppnåtts. För att kommunstyrelsen skall kunna göra denna bedömning är det viktigt att kommunfullmäktige anger en lägsta nivå av måluppfyllelse för att god ekonomisk hushållning skall ha uppnåtts. Lägsta nivån anges, i 2018-2020 års målstyrning, i indikatorernas målnivåer. Målen och indikatorerna viktas utifrån en angiven viktningsmodell. För att uppnå god ekonomisk hushållning krävs att: Samtliga verksamhetsmål under inriktningsmålet ekonomi har uppfyllts under räkenskapsåret. Mål för god ekonomisk hushållning i Gnosjö kommun 2018-2020 Alla indikatorer återfinns i KOLADA (kommun- och landstingsdatabasen) vilket medger jämförbarhet med andra kommuner. Jämförbarhet stödjer kommunen att bl.a. hitta kommuner att inspireras av i utvecklingsarbete. Målnivåerna för alla indikatorer återfinns i kommunplanen med budget. Inriktningsmål ekonomi Våra gemensamma resurser hanteras på ett ansvarsfullt sätt Verksamhetsmål Gnosjö kommuns tjänster utförs, senast 2020, på ett effektivt sätt, med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad Syftet med god ekonomisk hushållning är att skapa så stor nytta som möjligt för kommuninvånarna med de resurser som står till förfogande. Målet är avsett för att säkerställa hög kostnadseffektivitet inom kommunens största kärnverksamheter. Kostnadseffektiva verksamheter bidrar till bättre ekonomiskt resultat och har stor betydelse i den finansiella måluppfyllelsen. 24

En del av målet avser kvalitet för invånaren/brukaren, den andra avser kostnaden för det uppnådda resultatet. I indikatorerna inkluderas de enheter som har de största kostnaderna i kommunen och därför spelar en stor roll för det ekonomiska resultatet - utbildning och äldreomsorg. Indikator Nettokostnadsavvikelse totalt (exkl. LSS), andel ( %) Nettokostnadsavvikelsen för hela kommunen är ett mått där man tar hänsyn till de strukturella förutsättningar som råder. För en kommun med positiv avvikelse innebär det att kostnadsnivån är högre än vad strukturen motiverar och vice versa. Måttet visar hur effektivt verksamheten bedrivs och vilken ambitionsnivå som kommunen har. Stegvis minskning av positiva avvikelsen bl.a. kan leda till en kostnadseffektiv verksamhet. Indikator Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng Gnosjö kommun definierar 2018-2020 effektivitet som hög nöjdhet hos brukaren till rimlig kostnad. Kommunen har därför inom utbildningsområdet inkluderat betygspoäng i åk 9 som en viktig aspekt att koppla kostnader till. Resultatet i åk. 9 kan relateras till kvaliteten under tidigare grundskoleår. Betygspoäng i åk. 9 avgör också om eleven kan ta sig vidare till ordinarie program på gymnasiet. Något som torde anses som ett av huvudsyftena med grundskolans undervisning. En elev som uppnår behörighet till gymnasiet kan antas vara en elev som är nöjd med kvaliteten på den undervisning som denne fått. Därtill kopplas kostnader. Måttet kopplas samman inom kommunens kvalitet i korthetprojektet (SKL). Indikatorer Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/brukare Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) För hemtjänst och särskilt boende relaterar vi kostnaden per brukare mot hur nöjda brukarna inom respektive verksamhet är med den service de fått. Därmed kan vi jämföra kvalitéten (här definierat som nöjdheten hos brukare) mot vad det kostade. Har vi en hög nöjdhet till en rimlig kostnad föreligger effektivitet. Verksamhetsmål Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2,0 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag år 2017-2020. Indikator Årets resultat som andel av skatt & generella statsbidrag kommun, (2,0 %) För att säkerställa servicenivåer i framtiden och bibehålla tillgångarnas värde måste resultatmålet vara på en sådan nivå att inflationen inte urgröper kommunens ekonomi. Om resultatnivåerna inte motsvarar inflationen innebär det att nuvarande generation förbrukar den förmögenhet som tidigare generationer har byggt upp. Resultatmålet säkerställer också att utrymme finns för oförutsedda händelser och risker, t ex negativ skatteunderlagsutveckling, eventuella infriande av borgensåtaganden, oväntade kostnadsökningar etc. Indikator Soliditet inkl. pensionsåtagande kommun, (25 %) 25

Soliditeten är ett av de viktigaste måtten för att bedöma kommunens ekonomiska styrka ur ett längre perspektiv. Måttet anger hur stor andel av de totala tillgångarna som finansierats med egna kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktigt finansiell handlingsberedskap har kommunen. Verksamhetsmål Alla investeringar, exklusive nybyggnation, finansieras med egna medel Indikator Självfinansieringsgrad för kommunens investeringar, andel 100 % Målet innebär att investeringar inom den skattefinansierade verksamheten normalt inte ger någon avkastning. Lånefinansiering av dessa investeringar innebär på sikt en ökad finansiell belastning och tar resurser från övriga verksamheter vilket påverkar kommunens handlingsutrymme och betalningsberedskap. Resultatutjämningsreserv Enligt kommunallagen 11kap 1 ska kommunfullmäktige besluta om god ekonomisk hushållning. Om kommunen har en resultatutjämningsreserv (RUR) ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den. Enligt lagstiftningen får medel från en resultatutjämningsreserv användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Följande gäller som Gnosjö kommuns riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserven. Reservering till RUR Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent (vid positivt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser annars 2 procent) av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomiskutjämning. Disponering av RUR Syftet är att RUR ska vara en reserv för att utjämna konjunkturcykler. Det är balanskravsresultatet som ska vara negativt och reserven får användas för att nå upp till ett 0-resultat. Något av följande kriterier skall vara uppfyllt för att reserven ska få nyttjas. Förändringen av årets underliggande skatteunderlag ska understiga den genomsnittliga. Om antal invånare 1/11 året före redovisningsåret har minskat med mer än 50 invånare jämfört med ett år tidigare får RUR användas detta år för att ge tidsutrymme till anpassningar. Reserven får även användas för att täcka oförutsedda underskott. Underskottet får dock ej ha samma karaktär under 2 på varandra följande år. 26

Driftsbudget 2018-2020, tkr Basbudget Budget 2018 efter kfm Budget 2018 efter kfm 2018 2017-09-28 2017-11-30 Reviderad Budget 2018 Ramförändr. mellan Reviderad Reviderad basbudget och reviderad budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Kommunledningsförvaltningen 65 553 65 953 63 654 63 729-1 824 77 733 89 733 Socialförvaltningen 171 206 177 606 177 854 184 189 12 983 184 078 184 078 Kultur- & Utbildningsförvaltningen 261 497 264 512 267 632 270 790 9 293 270 790 270 790 Teknik-& Fritidsförvaltningen 39 324 39 324 39 168 37 778-1 546 37 400 37 400 Samhällsbyggnadsnämnden 5 526 6 026 6 026 6 026 500 5 966 5 966 Nämndernas/enheternas nettokostnad 543 106 553 421 554 334 562 512 19 406 575 967 587 967 Förtydligande till ramjusteringarna i reviderad budget 2018 I Kommunledningsförvaltningen ingår KF:s oförutsedda medel av vilka har beslutats att omfördela: Socialutskottet: Dagverksamhet - 450 tkr Kultur- o utbildningsutskottet: Skolskjuts - 550 tkr Renovering av möbler i Rosendals matsal - 95 tkr Del av driftkostnad för Solrosens nya förskola på Åviken -1 423 tkr Utvecklingsledare SU - 700 tkr Justering för minskad höjning av taxa - SU 150 tkr Summa: -3 068 tkr Inom Kommunledningsförvaltningen omfördelas medel till Stiftelsen Hylténs som inte kommer att påverka ramarna 200 tkr. Tillföra till Kf:s oförutsedda tas från finansen Överflytt av budget till Socialutskottet Tillföra till Ks: oförutsedda Summa: Omorganisering av tjänst från Teknik- o fritidsförvaltningen till Ekonomienheten Socialutskottet: Utvecklingsledare tas medel från KF:s oförutsedda Dagverksamhet Socialutskottet från KF:s oförutsedda Minskad höjning av taxa Summa: Socialutskottet: En chefstjänst 100 %, avser 5 mån 2018 tas från finansen Dagverksamhet Bäckgården tas från finansen Tilläggsansalg SU tas från finansen Överflytt av budget från Teknik- o fritidsförvaltningen Överflytt av budget från Kommunledningsförvaltningen Tillfällig budgetförstärkning (2018) Summa: Kultur- och utbildningsutskottet: 429 tkr - 500 tkr 146 tkr 75 tkr 690 tkr 700 tkr 450 tkr - 150 tkr 1 000 tkr 375 tkr 60 tkr 1 700 tkr 700 tkr 500 tkr 3 000 tkr 6 335tkr 27

Skolskjuts från KF:s oförutsedda Renovering av möbler i Rosendals matsal från KF:s oförutsedda Del av driftkostnad för Solrosens nya förskola på Åviken från KF:s oförutsedda Solrosens nya förskola på Åviken medel som tas från finansen Summa: Kultur- och utbildningsutskottet: Köksverksamheten tas från finansen Justering för felräkning avs. köksverksamhet tas från finansen Finansiering ny förskola Törestorp tas från finansen Chefstjänst 100 %, avser 5 mån 2018 tas från finansen Förskolechef 100 %, avser 5 mån 2018 tas från finansen Summa: 550 tkr 95 tkr 1 423 tkr 787 tkr 2 855 tkr 114 tkr 323 tkr 2 031 tkr 375 tkr 315 tkr 3 158 tkr 28

Kommunstyrelsen Kommunledningsförvaltningen Ordförande: Kristine Hästmark Förvaltningschef: Anna Engström Kommunledningsförvaltningen resultatbudget, tkr Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Reviderad Budget 2018 Reviderad Plan 2019 Reviderad Plan 2020 Verksamhetens intäkter 13 326 9 512 838 838 838 838 Verksamhetens kostnader inkl. kapitalkostnader -59 593-68 038-66 870-64 567-78 571-90 571 Verksamhetens nettokostnader -46 267-58 526-66 032-63 729-77 733-89 733 Kommunbidrag 53 018 58 526 66 032 63 729 77 733 89 733 Resultat 6 751 0 0 0 0 0 Nettoinvesteringar inkl. omdisp 5 713 8 291 11 360 11 460 841 8 750 Ekonomisk tilldelning utöver ram och omfördelning av ram I Kommunledningsförvaltningen ingår KF:s oförutsedda medel av vilka har beslutats att omfördela: Socialutskottet: Dagverksamhet - 450 tkr Kultur- o utbildningsutskottet: Skolskjuts - 550 tkr Renovering av möbler i Rosendals matsal - 95 tkr Del av driftkostnad för Solrosens nya förskola på Åviken -1 423 tkr Utvecklingsledare SU - 700 tkr Justering för minskad höjning av taxa - Socialutskottet 150 tkr Summa: -3 068 tkr Inom Kommunledningsförvaltningen omfördelas medel till Stiftelsen Hylténs som inte kommer att påverka ramarna 200 tkr Tillföra till Kf:s oförutsedda tas från finansen Tillföra till Ks:s oförutsedda Överflytt av budget till Socialutskottet Summa: Omorganisering av tjänst från Teknik- o fritidsförvaltningen till Ekonomienheten 429 tkr 146 tkr - 500 tkr 75 tkr 690 tkr Kommunstyrelsen gemensamt Verksamhetsbeskrivning Under kommunstyrelsen gemensamt samlas de delar som ej går att hänföra till eget resultatområde. I enheten ingår bl.a. kommunfullmäktige, kommunstyrelse, partistöd, anslag till Kulturarv Marieholm och överförmyndarverksamheten. Kansli- och kommunutvecklingsenheten Verksamhetsbeskrivning Bland verksamheter som sorterar under kansli- och kommunutvecklingsenheten kan nämnas budgetoch skuldrådgivning, informationsverksamhet, allmänna val, näringslivsfrågor och turismverksamhet. Kansliet sköter också administrationen av Entreprenörsregionens verksamhet och Smålandsriket ekonomisk förening. Kostnaderna för räddningstjänsten, som drivs gemensamt med Gislaveds kommun, ligger under kansliet. 29

Verksamhetsidé Kansliets uppgift är att hjälpa kommunstyrelsen och kommunfullmäktige med ärendehantering i form av utredningar, analyser, kallelser, protokoll, arkivläggning, service till allmänheten och övriga avdelningar. Kommunutvecklingsenheten arbetar också med samhällsutveckling samt service, utveckling och samordning av näringslivet Ekonomienheten Verksamhetsbeskrivning Inom begreppet ekonomifunktion ingår flera olika delar. Budgetarbetet är en stor del av verksamheten där uppgifterna består i att ansvara för budgetprocessen, ta fram underlag samt se till att dokument för beslut tas fram, samt sammanställa budgetdokumentet. En annan del är budgetuppföljningar där uppgifterna bland annat består av att tillse att redovisningen är uppdaterad och att materialet sammanställs. Inom redovisningsområdet ansvarar ekonomienheten för att kostnader, intäkter, fordringar och skulder bokförs på ett korrekt sätt, samt att momsredovisning görs varje månad. Systemansvar inkl. drift och underhåll av kommunens ekonomisystem Agresso. Enheten ansvarar också för att årsredovisningen sammanställs, handlägger kommunens lån och rapporterar in statistikuppgifter till SCB. Ekonomienheten administrerar kommunens kund- och leverantörsfakturor. Avskrivningar är en stor del av kommunens kostnader och dessa uppgifter genereras i ett anläggningsregister som varje månad uppdateras. Varje investering skall bedömas och åsättas en avskrivningstid. Hylténs redovisning med bokslut görs av enheten. Finansförvaltande Verksamhetsbeskrivning Under denna rubrik redovisas skatteintäkter, pensionskostnader, finansiella intäkter och kostnader samt avskrivningar. Kommunhuset gemensamt Verksamhetsbeskrivning Kostnader vilka är gemensamma för hela kommunen eller kommunhuset redovisas också inom Ekonomienhetens verksamhetsområde. Exempel på detta är kommunkontorets hyreskostnader inkl. städning, energi samt vaktmästare, kontorsmaterial, licenser, försäkringar samt leasingbilar. Stiftelsen J E Hylténs Metallvarufabrik Verksamhetsbeskrivning Äga och förvalta Hylténs industrimuseum. Vårda, förvalta och underhålla Gåröströms industrimuseum samt Häryds masugn. Samordna och vårda överlämnade företags-och föreningsarkiv. Omhänderta och vårda donerade och deponerade maskiner mm. Revisionen Verksamhetsidé Revisionens uppdrag är enligt kommunallagens 12 kap. att granska all verksamhet årligen i den omfattning som följer av god revisionssed. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Resultatet av den revision som genomförts ska i en revisionsberättelse avges till fullmäktige. Revisionsberättelsen ligger till grund för den årliga ansvarsprövningen. HR samt löneenheten Verksamhetsbeskrivning HR-enhetens uppgift är att stödja organisationens chefer och beslutsfattare med kvalificerad konsultation inom personalområdet. HR-enhetens uppdrag är både operativt och strategiskt och innefattar frågor som rör arbetsmiljö, rehabilitering/sjukskrivning, lönesättning, arbetsrättsfrågor samt 30

personalrelaterade frågor av olika slag. Löneenheten svarar för löneadministration och utbetalning av löner och arvoden till ca 1 300 personer varje månad. Arbetet på enheten består av kontroller, rättningar, registreringar, kontakt med myndigheter, utfärdande av intyg, kontoavstämningar, försäkringar, statistikuttag mm. Arbetet består även av support/utbildning och stöd till chefer/medarbetare. Enheten ansvarar och underhåller personalsystemet Heroma. IT-enheten Verksamhetsbeskrivning IT-enheten är kommunens sakkunniga inom IT-området och skall ses som en resurs för samtlig kommunal verksamhet i stora som små IT-frågor. IT-chefen ansvarar för kommunens IT-miljö, policy för IT-användning, IT-säkerhet, IT-utrustning samt telefoni. Enheten ansvarar även för operativ drift och utveckling av IT-verksamheten. IT-utrustning är datorer, skärmar, skrivare, läsplattor, mobiltelefoner samt övriga IT-tillbehör. ITutrustning som IT-enheten hyr ut till förvaltningarna är datorer, skärmar, läsplattor, all övrig ITutrustning står respektive förvaltning för men skall köpas in av och i samråd/via IT-enheten. IT-enheten skall alltid ha ett helhetsperspektiv för kommunen/koncernen. IT-enheten ska arbeta för en kostnadseffektiv Microsoft baserad PC/Server-miljö. Endast enstaka undantag får göras från ovanstående beslut av och i samråd med IT-chefen, detta för att säkerställa att kommunen bibehåller en kostnadseffektiv IT-miljö. All IT-utrustning/programvara skall köpas in av och i samråd med IT-enheten. Endast undantag får göras från ovanstående beslut av och i samråd med IT-chefen. Detta för att säkerställa att kommunen följer gällande upphandlade IT-avtal samt för att säkerställa att utrustningen/programvaran stämmer väl in med kommunens övriga IT-infrastruktur. IT-utrustning till personalen skall köpas in av IT-enheten. IT-enheten skall ansvara för support/service på IT-utrustningen. IT-utrustning till elever som EJ har en specifik namngiven elev skall köpas in av IT-enheten. IT-enheten skall ansvara för support/service på IT-utrustningen. IT-utrustning till elever med så kallade En En IT-utrustning skall köpas in av och i samråd med IT-enheten. Denna IT-utrustning leasas i dag men kan i framtiden hyras av IT-enheten. IT-enheten kan ansvara för support/service på IT-utrustningen. IT-enheten kan tillhandahålla endast nätaccess och då ansvarar förvaltningen själv för support/service på IT-utrustningen. I de fall kommunen sponsras med IT-utrustning dvs. erhåller IT-utrustning utan kostnad, måste IT-utrutningen stämma väl in med kommunens övriga IT-infrastruktur. IT-enheten kan ansvara för support/service på IT-utrustningen. IT-enheten kan tillhandahålla endast nätaccess och då ansvarar förvaltningen själv för support/service på IT-utrustningen. Växeln Verksamhetsbeskrivning Växeln representerar organisationen utåt samt ger service till kommunens medarbetare. Hanterar växel och reception, löpande administration, information till allmänheten, kommunkontorets leasingbilar, post och budhantering samt vissa ekonomiadministrativa uppgifter. 31