Europeiska gemenskapernas officiella tidning Svensk utgåva Meddelanden och upplysningar ISSN 1024-3046 C 366 44. årgången 20 december 2001 Informationsnummer Innehållsförteckning Sida I Meddelanden revisionsrätten 2001/C 366/01 Årsrapport avseende EKSG för budgetåret 2000 samt kommissionens svar 1 SV [ ]
20.12.2001 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 366/1 I (Meddelanden) REVISIONSRÄTTEN ÅRSRAPPORT AVSEENDE EKSG för budgetåret 2000 samt kommissionens svar (Artikel 45c, 4 i EKSG-fördraget och artikel 88 i budgetförordningen av den 21 december 1977, senast ändrad genom rådets förordning (EG, EKSG, Euratom) nr 762/2001 av den 9 april 2001) (2001/C 366/01) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Punkt Sida EKSG:S SOLIDITET SAMT UTVECKLINGEN AV DESS HUVUDSAKLIGA VERKSAMHET... 1 15 2 Inledning... 1 2 2 EKSG:s soliditet... 3 8 2 Kapitaltäckningsgrad... 3 6 2 Reserv för stora exponeringar... 7 8 2 Utveckling av EKSG:s balansräkning... 9 12 2 Utveckling av resursanvändningen och av EKSG:s resurser... 13 15 3 EKSG:S AVVECKLING... 16 18 3 UPPFÖLJNING AV TIDIGARE IAKTTAGELSER... 19 23 4 Resultatet för de likvida medlen... 19 4 Tillbakadragna vilande åtaganden... 20 21 4 Lån till tjänstemän... 22 4 Återbetalning av skatt... 23 4 SLUTSATSER... 24 25 4 REVISIONSFÖRKLARING AVSEENDE EKSG... 26 30 5 Tabell 1 5...... 6 Kommissionens svar...... 11
C 366/2 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 20.12.2001 EKSG:S SOLIDITET SAMT UTVECKLINGEN AV DESS HUVUDSAKLIGA VERKSAMHET 4. Enligt artikel 47.1 i direktiv 2000/12/EG bör kreditinstituten ha en kapitaltäckningsgrad på minst 8 %. I fallet EKSG, som inte skall fortsätta sin verksamhet har kapitaltäckningsgraden gått från 37,8 % per den 31 december 1999 till 41,4 % per den 31 december 2000. Liksom under tidigare år beror denna utveckling på att garantifonden har ökat och framför allt på att utestående belopp för lån till bankinstitut har minskat. Inledning 1. Detta kapitel behandlar EKSG:s soliditet per den 31 december 2000 och utvecklingen av dess viktigaste budgetmässiga och finansiella verksamhet under budgetåret. 5. Det bör noteras att kapitaltäckningsgraden kommer att öka tills EKSG avvecklas. Eftersom upplåning och utlåning befinner sig under avveckling, eftersom ingen utlåning eller upplåning tillkommer och eftersom faktorerna i täljaren kommer att vara mer eller mindre stabila (på grund av garantifondens förutsägbara utveckling), kommer kapitaltäckningsgraden att öka hela tiden. 2. EKSG:s soliditet har till alldeles nyligen varit av särskild betydelse, bland annat av följande skäl: Vid sidan av en marginell verksamhet bestående i utlåning av eget kapital, finansierades EKSG:s långivning genom banklån eller obligationslån. För att få högsta kreditvärdighet på de finansiella marknaderna måste EKSG uppvisa en mycket god soliditet. EKSG:s utlåning bygger till största delen på upplåning med liknande villkor i fråga om räntesatser, valutor och förfallodagar. Därför består den främsta risken i att lånen inte återbetalas. Eftersom Parisfördraget om inrättandet av EKSG utlöper i juli 2002, bör man vara uppmärksam på utvecklingen av det egna kapital som krävs för att säkerställa EKSG:s soliditet under den återstående fördragstiden, och även därefter, för att säkerställa amorteringar och räntor på den resterande upplåningen. EKSG:s soliditet 6. Kommissionen har beslutat att ändra inriktningen på lånepolitiken på grund av att EKSG-fördraget löper ut år 2002 ( 2 ). Vid denna tidpunkt beräknar den uppnå en nivå där reserverna till 100 % motsvarar de lån utan statlig garanti som fortfarande är utestående. Den 31 december 2000 hade täckningen för dessa lån som borde uppgå till 572 miljoner den 23 juli 2002 nått upp till 98,8 %. Reserv för stora exponeringar 7. I enlighet med rådets direktiv 92/121/EEG om övervakning och kontroll av kreditinstituts stora exponeringar ( 3 ) inrättade kommissionen 1995 en reserv för stora exponeringar, vars belopp är beräknat på grundvalav överskridandet av de två gränser som fastställs i bilaga VI till rådets direktiv 93/6/EEG ( 4 ). Denna reserv är till för lån som inte har bästa garanti och som överskrider 25 % av EKSG:s egna kapital. Den skall alltså täcka de risker som är förbundna med denna koncentration och träda in vid eventuella betalningssvårigheter. Trots att direktivet rättsligen inte tillämpas på EKSG, innebär efterlevandet av dessa principer en rimlig försiktighet beträffande de överskridanden som härrör från tidigare transaktioner. Kapitaltäckningsgrad 3. Kapitaltäckningsgraden, enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG ( 1 ), är det främsta instrumentet för att analysera EKSG:s soliditet. Kapitaltäckningskvotens nämnare omfattar tillgångar och posterna utanför balansräkningen viktade enligt risknivån. I kvotens täljare använder kommissionen garantifonden och resultatet före avsättning (se tabell 1). Den definition av eget kapitalsom används vid beräkningen av kapitaltäckningsgraden motsvarar en tolkning av direktivet som innebär att rimlig försiktighet iakttagits vid värderingen. ( 1 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (EGT L 126, 26.5.2000, s. 1). 8. Beloppet för denna reserv minskar hela tiden: Den var 23 miljoner euro den 31 december 1998, 18 miljoner euro den 31 december 1999 och 17 miljoner euro den 31 december 2000. Denna utveckling beror på en minskning av berörda tillgångar på grund av de återbetalningar som skett de senaste åren. Utveckling av EKSG:s balansräkning 9. EKSG:s räkenskaper revideras av en privat revisionsbyrå. Mellan budgetåren 1999 och 2000 ersattes den byrå som hade hand om revisionen efter ett anbudsförfarande. Efter en ändring i ( 2 ) Omläggning av lånepolitiken med avseende på avtalets utlöpande (23 juli 2002) (EGT C 175, 28.6.1994, s. 5). ( 3 ) Rådets direktiv 92/121/EEG av den 21 december 1992 om övervakning och kontroll av kreditinstituts stora exponeringar (EGT L 29, 5.2.1993, s. 1). ( 4 ) Rådets direktiv 93/6/EEG av den 15 mars 1993 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (EGT L 141, 11.6.1993, s. 1).
20.12.2001 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 366/3 uppställningen av årsredovisningen 2000, och efter offentliggörandet av direktiv 2000/12/EG, har vissa siffror i tabellerna i bilagorna för budgetåret 1999 omarbetats. De huvudsakliga ändringarna rör anslagen för EKSG:s driftbudget (som från och med 2000 finns under en enda rubrik EKSG:s driftbudget i stället för de två som användes tidigare Åtaganden för EKSG:s driftbudget och Avsättning för finansiering av EKSG:s driftbudget ) liksom bokföringen av mottagna åtaganden och åtaganden mot tredje man för valutaoperationer (swaps). 14. Vad gäller resurserna är minskningen också större 2000 än 1999 ( 31,1 respektive 28,3 miljoner euro). De viktigaste orsakerna är att övriga resurser minskat ( 16,5 miljoner euro) och att det skett en minskning av tillbakadragna åtaganden ( 13,8 miljoner euro). Minskningen av de övriga resurserna beror på att EKSG 1999 inkasserade ett belopp på 16,6 miljoner euro i form av böter som beslutats av kommissionen i enlighet med artiklarna 58 och 65 i EKSG-fördraget och i form av tilläggsavgifter. Dessa poster var inte föremålför några rörelser under 2000. 10. Till och med 1999 redovisades dessa åtaganden inte bara utanför balansräkningen utan också i själva balansräkningen. Saldot för mottagna åtaganden och åtaganden mot tredje man lades i själva verket till balansräkningen vilket fick till följd att denna förstorades (för budgetåret 1999 med 12 miljoner euro). Från och med 2000 redovisas dessa åtaganden endast utanför balansräkningen. I EKSG:s bokslut för budgetåret 2000 påpekar kommissionen att uppställningen av bokslutet ändrats men ger inte någon förklaring till förändringen. Denna avsaknad av förklaring gör att det inte blir så lätt att förstå hur uppgifterna för 1999 har ändrats från bokslutet för detta budgetår till bokslutet för budgetåret 2000. 15. Den budgetmässiga verksamheten visade ett överskott för femte året i rad, vilket gjorde det möjligt att öka garantifonden till 565 miljoner euro (+ 12 miljoner euro) och avsättningen för finansiering av driftbudgeten till 401 miljoner euro (+ 8 miljoner euro, se tabell 5 för ytterligare detaljer). Denna avsättning kommer delvis att användas för att finansiera EKSG:s två sista budgetår (2001 och 2002). Tilldelningarna för budgetåren 2003 och 2004 och för upprättandet av en avsättning för oförutsedda utgifter ( 2 ) inom ramen för Kol- och stålforskningsfonden, som skall upprättas efter EKSG:s avveckling, skall komma från saldot från denna avsättning den 23 juli 2002. 11. EKSG:s totala balansomslutning har minskat med 503,6 miljoner euro (11,25 %) mellan den 31 december 1999 och den 31 december 2000, från 4 475,6 till 3 972 miljoner euro ( 1 ) (se tabell 2 för fler detaljer). På tillgångssidan beror denna nedgång till 88 % på en nedgång av kundfordringarna, 363 miljoner euro för kreditinstitut och 81 miljoner euro för företag. På skuldsidan beror nedgången till 85 % på en minskning av skulderna till kreditinstituten ( 427,2 miljoner euro). 12. De likvida medlen upptar 44,3 % av EKSG:s tillgångar och utgör därmed den näst största posten efter lånen. Dessa konton har minskat med 87 miljoner euro ( 4,7 %). De berörda kontona och motkontona på skuldsidan presenteras i tabell 3. EKSG:S AVVECKLING 16. Konsekvenserna av EKSG:s avveckling började analyseras i olika gemenskapsförsamlingar i början av 90 talet. Som en följd av Niceprotokollet kommer tillgångarna i EKSG under avveckling, som har sin huvudsakliga källa i de avgifter som i enlighet med artikel49 i EKSG-fördraget tas ut på produktionen av kol och stålatt återgå tilldessa två ekonomiska sektorer för att finansiera forskningsverksamheten för dessa sektorer, enligt en fördelningsnyckelsom ger 27,2 % tillkoloch 72,8 % tillstål( 3 ). Nettoinkomsterna (kommissionen beräknar att dessa uppgår till 45 miljoner euro per år ( 4 ) som kommer från förvaltningen av tillgångarna för fonden EKSG under avveckling kommer att bli inkomster som tas upp i den allmänna budgeten ( 5 ). Utveckling av resursanvändningen och av EKSG:s resurser 13. Eftersom EKSG-fördraget löper ut har anslagen för EKSG:s driftbudget under 2000 fortsatt att minska ( 15,7 miljoner euro, se tabell 4), med nästan dubbelt så mycket som 1999. För tredje året i rad blev budgetutgifterna kännbart lägre än beräknat (27,4 % 1998, 23 % 1999 och 24,2 % 2000). Som för de föregående budgetåren kan förklaringen sökas i att de faktiska behoven av omställningsstöd inklusive sociala åtgärder inom kolsektorn blev mindre än beräknat (30 % 1998, 50 % 1999 och 46 % 2000). Dessa beräkningar har gjorts av kommissionen på grundvalav upplysningar från medlemsstaterna. ( 1 ) Till följd av förändringarna i uppställningen av bokslutet för 2000 har siffrorna för 1999 omarbetats för att siffrorna skall kunna jämföras. ( 2 ) Kommissionens arbetsdokument avseende de förfaranden som skall tillämpas i samband med fastställandet av beloppet för nettoinkomster som skall användas till finansiering av forskningsprojekt som gynnar kol- och stålsektorerna såsom föreslås i bilaga till förslaget till beslut av företrädarna för regeringarna i Europeiska kol- och stålgemenskapens medlemsstater, församlade i rådet (KOM(2000) 519 slutlig av den 6 september 2000) (dokument SEC(2000) 2207 av den 7 december 2000, s. 2). ( 3 ) SEC(1998) 1948, s. 11: I värdet per den 31 december 1997, uppgår bidragen från kol- och stålsektorerna till 27,2 % respektive 72,8 %. ( 4 ) För denna uträkning, se KOM(2000) 518 slutlig. Detta belopp på 45 miljoner euro baseras på en avkastningssats på 4 % för placeringar på kort sikt och 5,5 % på medellång sikt och på lång sikt (för 2000, var avkastningssatsen på investeringar 4,72 % se EKSG:s bokslut per den 31 december 2000, s. 17). ( 5 ) Fördelningen av dessa inkomster utgör ett undantag till universalitetsprincipen i den allmänna budgeten vilket är tillåtet enligt artikel 4.2 i budgetförordningen: De totala inkomsterna skall täcka de totala betalningsbemyndigandena. Med avvikelse från första stycket och såvitt det finns mekanismer i budgeten avsedda för detta och utan inverkan på de särskilda bestämmelserna i avdelning XI, skall vissa inkomster endast användas för bestämda ändamål, bl.a. följande...
C 366/4 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 20.12.2001 17. I enlighet med rådets beslut kommer en Kol- och stålforskningsfond att skapas. Medel kommer att tillföras denna fond genom räntorna på förvaltade tillgångar vilka först kommer att tillhöra fonden EKSG under avveckling och sedan denna avslutats Kol- och stålforskningsfonden. 18. För att införa de förfaranden som har att göra med EKSG:s avveckling och fondens upprättande har kommissionen förelagt rådet tre förslag till beslut: Det första rör införandet av bestämmelser som är nödvändiga för genomförandet av Niceprotokollet ( 1 ). Det andra rör införandet av fleråriga ekonomiska riktlinjer för förvaltning av tillgångarna i EKSG under avveckling ( 2 ). Det tredje slutligen rör fleråriga tekniska riktlinjer för forskningsprogrammet ( 3 ). Eftersom datum för EKSG-fördragets utlöpande närmar sig drar revisionsrätten uppmärksamheten till att det enda beslut som hittills föreligger har fattats genom Niceprotokollet. flera år. Revisionsrätten uppskattar att ytterligare 12 miljoner euro hade kunnat dras tillbaka 2000. 21. När kommissionen får veta att det antaltjänster som skapats eller som återstår är mindre än det antal tjänster som föreskrivs i kontrakten sänker den motsvarande räntebidrag och begär i vissa fall återbetalning av för högt betalda belopp. Kommissionen kunde också dra tillbaka den del av åtagandet som motsvarar det antal tjänster som inte har tillskapats, vilket den inte gör. Detta tillbakadragande sker några år senare när man avslutar denna del av motsvarande lån. Lån till tjänstemän 22. Enligt artikel 11 i genomförandebestämmelserna för lån till tjänstemän skall kommissionen upprätta en årlig verksamhetsrapport. Sedan ett antal år tillbaka upprättas en sådan rapport vartannat år. För närvarande behandlar den sista tillgängliga rapporten perioden 1994 1995. Kommissionen har inrättat en arbetsgrupp som skall studera utlåningspolitiken och föreslå förändringar, med tanke på att lån endast kommer att beviljas fram till EKSG:s avveckling. Ännu föreligger inte några förslag. UPPFÖLJNING AV TIDIGARE IAKTTAGELSER Resultatet för de likvida medlen 19. I sin årsrapport avseende EKSG för budgetåret 1999 ( 4 ), rekommenderade revisionsrätten kommissionen att nödvändiga uppgifter som gör det möjligt att uppskatta det ekonomiska resultatet av dessa likvida medel i förhållande till marknadsvillkoren skall tas upp i EKSG:s årsrapport. I sitt svar förband sig kommissionen att från och med budgetåret 2000 ange den genomsnittliga avkastningen av förvaltade likvida medel. För budgetåret 2000 var procentsatsen 4,72 %. Återbetalning av skatt 23. I balansräkningen för EKSG per den 31 december 2000 (övriga tillgångar) förekommer en fordran på 2,4 miljoner euro avseende tre ansökningar om tillbakabetalning som hänför sig till skatter från mars 1989 till juni 1996. Dessa tre ansökningar inlämnades med en genomsnittlig försening på sex år och en månad. På grund av denna försening drabbades EKSG av ett inkomstbortfall på grund av utebliven uppbörd av lagliga räntor. Det har inte skett någon positiv utveckling vad gäller detta ärende under budgetåret 2000. Tillbakadragna vilande åtaganden 20. Efter korrigerande åtgärder under 2000 har kommissionen dragit tillbaka totalt 35,2 miljoner euro. Det tillbakadragna beloppet hade kunnat vara högre om kommissionen systematiskt hade rensat bort de utestående åtaganden där inga rörelser skett sedan ( 1 ) Förslag till rådets beslut om fastställande av nödvändiga bestämmelser för genomförandet av protokollet till Nicefördraget om de ekonomiska följderna av att EKSG-fördraget upphör att gälla och om Koloch stålforskningsfonden (KOM(2000) 519 slutlig av den 6 september 2000, ändrad genom KOM(2001) 121 slutlig av den 7 mars 2001). ( 2 ) Förslag till rådets beslut om fastställande av de fleråriga ekonomiska riktlinjerna för förvaltning av tillgångarna i EKSG under avveckling (KOM (2000) 520 slutlig av den 6 september 2000, ändrad genom KOM(2001) 121 slutlig av den 7 mars 2001). ( 3 ) Förslag till rådets beslut om fastställande av de fleråriga tekniska riktlinjerna för forskningsprogrammet inom Kol- och stålforskningsfonden (KOM(2000) 521 slutlig av den 6 september 2000, ändrad genom KOM(2001) 121 slutlig av den 7 mars 2001). ( 4 ) Årsrapport avseende EKSG för budgetåret 1999 (EGT C 347, 4.12.2000). SLUTSATSER 24. Den budgetmässiga och ekonomiska verksamheten för budgetåret 2000 har liksom tidigare påverkats av EKSG:s avveckling. Budgetverksamheten 2000 uppvisade ett överskott för femte året i rad på grund av tillbakadragna åtaganden och på grund av att budgetutgifterna blev lägre än beräknat, särskilt omställningsstödet. Överskottet har tillåtit EKSG att öka kapitaltäckningsgraden och nivån på reserver och nödvändiga värdekorrigeringar. 25. Vad gäller den nära förestående avvecklingen av EKSG noterar revisionsrätten att trots de förslag som kommissionen gett rådet har endast ett beslut fattats, nämligen genom Niceprotokollet. Detta protokoll reglerar bara principerna för den rättsliga grunden, överföringen av EKSG:s tillgångar, tilldelning av medel endast till forskning.
20.12.2001 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 366/5 REVISIONSFÖRKLARING AVSEENDE EKSG 26. I enlighet med artikel 45c i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) har revisionsrätten granskat EKSG:s räkenskaper i avsikt att till Europaparlamentet och rådet avge en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. 27. De aktuella räkenskaperna är bokslutet för kol- och stålgemenskapen per den 31 december 2000, vilket har upprättats under kommissionens ansvar och offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning ( 1 ). revisionsförklaringen vad gäller räkenskapernas tillförlitlighet och som publiceras tillsammans med bokslutet, finner revisionsrätten att den ger en rättvisande bild av Europeiska kol- och stålgemenskapens tillgångar och finansiella ställning per den 31 december 2000 samt av verksamhetens resultat för det budgetår som slutade samma datum. 29. För att förvissa sig om lagligheten och korrektheten vad gäller de underliggande transaktionerna i EKSG:s räkenskaper för budgetåret 2000 har revisionsrätten utfört sina granskningar i enlighet med internationellt erkänd god revisionssed. Revisionsrätten har därvid särskilt stött sig på systemanalys samt på resultaten av de gjorda kontrollerna. 28. I revisionsberättelsen för Europeiska kol- och stålgemenskapens årsbokslut per den 31 december 2000 ( 2 ), som motsvarar 30. Revisionsrätten anser att transaktionernas laglighet och korrekthet i sin helhet är tillräckligt säkerställda. Denna rapport har antagits av revisionsrätten vid dess sammanträde i Luxemburg den 10 oktober 2001. För revisionsrätten Jan O. KARLSSON Ordförande ( 1 ) Europeiska kol- och stålgemenskapens bokslut per den 31 december 2000 (EGT C 185, 30.6.2001). ( 2 ) Revisionsberättelse för Europeiska kol- och stålgemenskapens bokslut per den 31 december 2000 (EGT C 185, 30.6.2001 och rättelsen i EGT C 363, 19.12.2001).
C 366/6 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 20.12.2001 Tabell 1 Utveckling av EKSG:s eget kapital 2000 (miljoner euro) Poster (efter resultatdispositioner) 31.12.1999 Avsättningar Återföringar 31.12.2000 Garantifond ( 1 ) 553,0 12,0 0,0 565,0 Specialreserv 176,1 0,0 0,0 176,1 F.d. pensionsfond 74,6 0,0 0,0 74,6 Balanserat resultat 0,2 1,8 0,0 2,0 Deltotal (reserv och resultat) 803,9 13,8 0,0 817,7 Avsättning för stora exponeringar 18,0 0,0 1,0 17,0 Disponibelavsättning för finansiering av driftbudgeten 393,0 14,0 6,0 401,0 Totalt 1 214,9 27,8 7,0 1 235,7 ( 1 ) Eget kapital som tas upp av kommissionen i täljaren för EKSG:s kapitaltäckningskvot. Anm.: Sedan uppställningen ändrats i årsredovisningen för 2000 har uppgifterna för 1999 omarbetats för att uppgifterna skall kunna jämföras. Därför skiljer sig några sifferuppgifter i den här tabellen från uppgifterna i motsvarande tabell för 1999. Se punkt 10.
20.12.2001 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 366/7 Tabell 2 Utveckling av EKSG:s balansräkning i sammandrag före resultatdispositioner mellan31 december 1999 och 31 december 2000 31.12.1999 31.12.2000 miljoner euro % miljoner euro % Tillgångar Lån (till banker och företag) 2 473 55,3 2 071 52,1 Likvida medel (banktillgodohavanden och obligationer) 1 845 41,2 1 758 44,3 Driftbudget (utestående avgifter, böter och räntebidrag) 42 0,9 42 1,1 Materiella och immateriella tillgångar 1 0,0 Övriga tillgångar 9 0,2 5 0,1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 107 2,4 96 2,4 Totalt tillgångar 4 476 100,0 3 972 100,0 Skulder och eget kapital Lån (även obligationsemissioner) 2 436 54,4 2 044 51,5 Övriga skulder 24 0,5 7 0,2 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 89 2,0 92 2,3 Avsättningar för risker och kostnader 155 3,5 159 4,0 Avsättningar för stora exponeringar 18 0,4 17 0,4 Driftbudget (åtaganden och avsättningar) 949 21,2 836 21,0 åtaganden 556 12,4 435 11,0 avsättningar 393 8,8 401 10,1 Reserver och resultat 804 18,0 818 20,6 Totalt skulder och eget kapital 4 476 100,0 3 972 100,0 Anm.: Sedan uppställningen ändrats i årsredovisningen för 2000 har uppgifterna för 1999 omarbetats för att uppgifterna skall kunna jämföras. Därför skiljer sig några sifferuppgifter i den här tabellen från uppgifterna i motsvarande tabell för 1999. Se punkt 10. Källa: EKSG:s bokslut per den 31 december 2000.
C 366/8 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 20.12.2001 Tabell 3 Utveckling av EKSG:s likvida medel och motkontona mellan den 31 december 1999 och den 31 december 2000 (miljoner euro) Poster i balansräkningen 31.12.1999 31.12.2000 Partiellt Totalt Partiellt Totalt Likvida medel Fordringar hos kreditinstitut 76,3 33,7 avista 5,0 8,3 kapitalräkning 71,3 25,4 Obligationsportfölj ( 1 ) 1 855,6 1 803,7 offentliga utställare 1 223,3 995,0 obligationer EKSG 23,4 övriga utställare ( 2 ) 608,9 808,7 Motkonton Totalt likvida medel 1 931,9 1 837,4 Reserver 614,6 631,7 garantifond 553,0 565,0 specialreserv 27,8 42,1 reserv 176,1 176,1 användning ( 3 ) 148,3 134,0 f.d. pensionsfond 33,8 24,6 reserv 73,0 74,6 användning ( 4 ) 39,2 50,0 Åtaganden för driftbudgeten 556,2 434,5 Avsättningar för finansiering av driftbudgeten 393,0 401,0 för risker i samband med budgeten 59,0 73,0 för finansiering av kommande driftbudgetar 334,0 328,0 Åtaganden för risker och kostnader 113,5 116,4 Avsättningar för stora exponeringar 18,0 17,0 Värdekorrigeringar 231,1 223,0 för lån från upplånade medel 143,8 143,1 för obligationer 87,3 79,9 Övrigt 5,6 13,8 Totalt motkonton 1 931,9 1 837,4 ( 1 ) Före värdekorrigering. ( 2 ) Denna post innehåller finansiella instrument till ett värde av 98,1 miljoner euro utställda av en gäldenär i betalningssvårigheter. ( 3 ) Lån till byggande av socialbostäder. ( 4 ) Lån till Europeiska gemenskapernas tjänstemän för byggande av bostäder. Källa: EKSG:s bokslut per den 31 december 2000.
20.12.2001 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 366/9 Tabell 4 Utveckling av resursanvändning och resurser mellan 1993 och 2000 (miljoner euro) Poster 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 (a) 2000 (b) Förändring (b) (a) A. Resursanvändning Administrativa kostnader 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0 0,0 Åtaganden 531,2 386,4 277,9 201,2 180,9 154,0 145,6 129,9 15,7 Extraordinär resursanvändning 7,1 32,5 Totalresursanvändning (A) 543,3 423,9 282,9 206,2 185,9 159,0 150,6 134,9 15,7 B. Resurser härrörande från budgetåret Resultat av icke budgeterade transaktioner 201,3 112,5 90,8 95,6 143,3 69,6 82,9 82,1 0,8 Avgift 121,3 107,7 102,3 95,9 101,6 Övriga budgeterade resurser (böter, räntebidrag) 4,8 11,6 4,4 4,3 12,3 19,5 3,0 16,5 Tillbakadragna åtaganden 94,0 63,3 70,7 90,0 195,2 134,2 85,4 71,6 13,8 Extraordinära resurser 91,9 Totalt resurser härrörande från budgetåret (B) 416,6 380,2 275,4 285,9 444,4 216,1 187,8 156,7 31,1 B A 126,7 43,7 7,5 79,7 258,5 57,1 37,2 21,8 15,4 Återföring från (+)/avsättning till ( ) den disponibla reserven för finansiering av driftbudgeten 105,9 43,3 0,3 58,6 224,9 26 13 8 5 Återföring från (+)/avsättning till ( ) reserver 22,0 2,0 9,0 19,0 31,3 30,0 23,0 12,0 11,0 Källa: EKSG:s bokslut för de aktuella budgetåren. Budgetårets resultat 1,2 1,6 1,8 2,1 2,3 1,1 1,2 1,8 0,6
C 366/10 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning 20.12.2001 Tabell 5 Förändringar i avsättningarna för finansiering av EKSG:s driftbudget 2000 Poster Saldo per 31.12.1999 Användning Avsättning Nettoförändring (miljoner euro) Saldo per 31.12.2000 1. Disponibelavsättning för finansiering av driftbudgeten 393,0 6,0 14,0 8,0 401,0 2. Avsättning för böter och tilläggsavgifter som skall betalas senare och för räntebidrag som skall återbetalas ( 1 ) 41,7 1,2 1,8 0,6 42,3 Totalt 434,7 7,2 15,8 8,6 443,3 ( 1 ) Böter, tilläggsavgifter och räntebidrag anses inte som intäkter av EKSG förrän de inkasseras. Till dess görs en avsättning av ett belopp som motsvarar dessa fordringar. 42,3 miljoner euro är således ännu ej disponibla för finansiering av driftbudgeten Källa: EKSG:s bokslut per den 31 december 2000, not 13 och not 14.3.
20.12.2001 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 366/11 KOMMISSIONENS SVAR EKSG:S SOLIDITET SAMT UTVECKLINGEN AV DESS HUVUDSAKLIGA VERKSAMHET 4 6. Kapitaltäckningsgradens utveckling är ett gott exempel på kommissionens strategi för en försiktig finansiell förvaltning av EKSG till dess att fördraget löper ut. 10. Kommissionen noterar revisionsrättens anmärkning vad gäller bokslutsredovisningen och kommer i framtiden att ge mer detaljerade förklaringar till eventuella ändringar i uppställningen. EKSG:S AVVECKLING 18. Kommissionen vill påpeka att stora framsteg åstadkommits under rådets (industri) möte den 14 maj 2001. Uppföljningen av utlåningen gör att kommissionen kan upptäcka fall där räntebidraget kan behöva räknas om eller återbetalas. Eftersom annulleringar inte kan återkallas är det ändå av försiktighetsskäl nödvändigt att pengarna får förbli disponibla, om en indirekt låntagare skulle visa upp ytterligare dokument och med viss försening begära att räntebidraget skall utbetalas. Kommissionen vill slutligen understryka att annulleringen av åtagandena inte har någon finansiell effekt, eftersom resultatet av penningflödet (nettosaldot) inte påverkas. 22. Den behöriga avdelningen på kommissionen har trots brist på personal försökt åtgärda förseningen. En tillfredsställande granskning av tillgängliga data innebär att varje enskilt ärende måste verifieras bakåt i tiden. De tydligare förvaltningsförfaranden som införs mellan de olika avdelningar som berörs av utlåningsförvaltningen bör ge kommissionen möjlighet att lägga fram de felande rapporterna innan slutet av 2001. Det definitiva beslutet kommer att fattas när Nicefördraget ratificerats och Europaparlamentet yttrat sig. Arbetsgruppen har avslutat sina undersökningar. Dess slutsats är att det inte finns några andra lösningar att föreslå. UPPFÖLJNING AV TIDIGARE IAKTTAGELSER 20. Bokföringsmässigt sett genomförs de rättsliga åtagandena i delbetalningar, i enlighet med redovisningsprinciperna för EKSGlån, enligt vilka annullering av åtaganden skall göras för slutliga räkenskaper (knutna till en finansiell delbetalning) som är vilande, dvs. där inga rörelser skett sedan minst två år tillbaka. Förfarandena har följts korrekt. Revisionsrätten gjorde för övrigt under sina tidigare besök inga särskilda anmärkningar beträffande bokföringen av räntebidrag på delbetalningsnivå i budgeten. 23. Kommissionens försök att återkräva utbetalade avgifter förblev resultatlösa under 2000. Följaktligen har kommissionen inlett ett överträdelseförfarande gentemot medlemsstaten och sände en formell underrättelse därom under 2001. SLUTSATSER 25. På grundvalav detta antog kommissionen den 7 mars 2001 ändrade förslag. Stora framsteg åstadkoms också under rådets (industri) möte den 14 maj 2001.