Antagande - Detaljplan för Kile 1:125 m fl, Sydkoster

STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 4 (22) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-09-10 Kf 85 Ks 124 Au 139 KS/2011-0362 Antagande - Detaljplan för Kile 1:125 m fl, Sydkoster Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut att antaga detaljplan för Kile 1:125 m fl, Sydkoster, daterad 2015-04- 27, reviderad 2015-06-25 Sammanfattning av ärendet Antagandehandlingar har godkänts av miljö- och byggnämnden 2015-06- 25, 141. Exploateringsavtal krävs ej. Syftet med detaljplanen är att utreda lämpliga tomtplatser till befintlig bebyggelse och hur allmänna intressen kan säkerställas Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Björn Richardsson, Översiktsplanerare 2015-07-10 Planbeskrivning, Genomförandebeskrivning, Plankarta med bestämmelser, Utlåtande efter utställning samt Samrådsredogörelse Justerandes sign Strömstads Kommun Kommunstyrelsen 452 80 STRÖMSTAD Telefon: 0526-191 24 Fax: 0526-191 10 E-postadress: ks@stromstad.se Kommunens hemsida: www.stromstad.se

Kommunledningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (1) KS - Utvecklingsavdelning 2015-07-10 Dnr KS/2011 0362 Björn Richardsson, 0526-196 80 MBN/2005-0128 bjorn.richardsson@stromstad.se Kommunstyrelsen Detaljplan för Kile 1:125 m fl, Sydkoster Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta - Antaga detaljplan för Kile 1:125 m fl, Sydkoster, daterad 2015-04- 27, reviderad 2015-06-25 Ärendet Antagandehandlingar har godkänts av miljö- och byggnämnden 2015-06- 25, 141. Exploateringsavtal krävs ej. Syftet med detaljplanen är att utreda lämpliga tomtplatser till befintlig bebyggelse och hur allmänna intressen kan säkerställas Följande handlingar tillhör detaljplanen. Handlingar markerade med fylld fyrkant ingår i de handlingar som skickas till ledamöterna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Utlåtande efter utställning Samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Björn Richardsson Översiktsplanerare Beslutet skickas till: Diariet, MBN Strömstads kommun 0526-196 90 (växel) Besöksadress: Kommunledningsförvaltningen 0526-191 10 (fax) N. Bergsgatan 23 KS - Utvecklingsavdelning mbn@stromstad.se Org nr: 212000-1405 452 80 STRÖMSTAD www.stromstad.se Bankgiro: 5492-8379

STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Miljö- och byggnämnden 2015-06-25 Sida 29 MBN 141 Dnr MBN/2005-0128 Kile 1:125 m fl, Sydkoster detaljplan Sökande: Erik Sollenberg, Änggårdsgatan 3, 413 19 Göteborg Ärendebeskrivning: Föreligger tjänsteskrivelse från Plan- och byggavdelningen, planeringsarkitekt Jimmy Magnusson, daterad 2015-06-12. Plan- och byggavdelningens förslag till Miljö- och byggnämndens beslut: att godkänna utlåtande efter utställning daterat 2015-06-25 att med godkännande överlämna planförslaget, upprättat 2015-04-27, reviderat 2015-06-25, till Kommunfullmäktige för antagande att avtal om VA-anslutning för bostadsfastigheterna inom planområdet ska finnas undertecknat innan planen överlämnas till Kommunfullmäktige. Miljö- och byggnämndens protokollsanteckningar: Planeringsarkitekt Jimmy Magnusson informerar att undertecknat avtal om VA-anslutning för bostadsfastigheterna inom planområdet inkom 2015-06-22. Miljö- och byggnämnden beslutar att godkänna utlåtande efter utställning daterat 2015-06-25 att med godkännande överlämna planförslaget, upprättat 2015-04-27, reviderat 2015-06-25, till Kommunfullmäktige för antagande. forts Justerandes sign Adress: Strömstads kommun Miljö- och byggnämnden 452 80 Strömstad Telefon: 0526-196 90 Fax: 0526-191 10 Nämndens E-postadress: mbn@stromstad.se Kommunens webbsida: www.stromstad.se

STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Miljö- och byggnämnden 2015-06-25 Sida 30 MBN 141 forts Dnr MBN/2005-0128 Expedieras till: Kommunfullmäktige Länsstyrelsen Västra Götalands län, Samhällsbyggnadsenheten, 462 82 Vänersborg endast digitalt till: vastragotaland@lansstyrelsen.se Statens Geotekniska Institut - SGI, Myndighetsfunktionen, 581 93 Linköping Lantmäteriet, Södra Hamngatan 4, 452 30 Strömstad Räddningstjänsten Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Tekniska förvaltningen Sökanden Akten Justerandes sign Adress: Strömstads kommun Miljö- och byggnämnden 452 80 Strömstad Telefon: 0526-196 90 Fax: 0526-191 10 Nämndens E-postadress: mbn@stromstad.se Kommunens webbsida: www.stromstad.se

ANTAGANDE Detaljplan för Kile 1:125 m fl Sydkoster Dnr MBN/2005-0128 Datum 2015-04-27 Reviderad 2015-06-25 PBL 1987:10

Sammanfattning Gällande detaljplan för området är till stora delar inte aktuell att genomföra. Den rymmer outnyttjade byggrätter för uthyrning av stugor i form av en stugby. Syftet med detaljplanen är att utreda lämpliga tomtplatser till befintlig bebyggelse och hur allmänna intressen kan säkerställas. Eftersom planarbetet påbörjades innan den 2 maj 2011 hanteras detaljplanen enligt den äldre Plan- och bygglagen (PBL 1987:10). 2(16)

Detaljplan för Kile 1:125 m fl Sydkoster Dnr MBN/2005-0128 ANTAGANDEHANDLING Planbeskrivning Inledning Planens syfte och huvuddrag Gällande detaljplan för området är till stora delar inte aktuell att genomföra. Den rymmer outnyttjade byggrätter för uthyrning av stugor i form av en stugby. Syftet med detaljplanen är att utreda lämpliga tomtplatser till befintlig bebyggelse och hur allmänna intressen kan säkerställas. Eftersom planarbetet påbörjades innan den 2 maj 2011 hanteras detaljplanen enligt den äldre Plan- och bygglagen (PBL 1987:10). Handlingar Till planhandlingarna hör Planbeskrivning Plankarta Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Planprogram 2011-07-05 Redogörelse för programsamråd Samrådsredogörelse Utlåtande efter utställning Övriga handlingar och utredningar: Behovsbedömning 2011-06-30 Bergteknisk besiktning, Bergab, 2015-03-12 Stabilitetsutredning, Tellstedt, 2013-06-04 Plandata Bakgrund För området, del av jordbruksfastigheten Kile 1:10, upprättades en byggnadsplan under 1981. Syftet med den var att utveckla området för fritidsboende i form av en stugby med uthyrningsstugor. I planen finns också ett område för bad och sjöbodar. Planen genomfördes inte, istället avstyckades en bostadsfastighet för fritidshus under 2001, Kile 1:125. Bygglov lämnades senare under 2002 och 2008 för fritidshus, en annan markanvändning än gällande plan syftade till. 3(16)

Idag vill samtliga fastighetsägare inom den gällande detaljplanen ersätta den med en ny detaljplan där pågående markanvändning säkerställs samtidigt som Strömstads kommun vill säkerställa tillgängligheten till området längs vattnet, naturreservatet och nationalparken. Läge och areal Planområdet omfattar drygt 1,9 hektar stort område i Hattevik och berör hela fastigheten Kile 1:125 (6 279 m 2 ), delar av mark från Kile 1:10 (cirka 8 000 m 2 ) och ett vattenområde i Hattevik (cirka 2 000 m 2 ). Området når i öster ända fram till havet, Hattevik, och gränsar i söder till naturreservatet Kosteröarna. Inom planområdet finns också tre samfälligheter: Kile S:10 (drygt 580 m 2 ) som är en gemensam väg med en bredd på 4 meter som leder fram till samfälligheten Kile S:15 Kile S:15 (drygt 2 200 m 2 ) som berör område för båtplan och vattenområde. Inom samfälligheten finns en mindre byggnad som ägs av Kile 1:10. Kile S:16 (drygt 130 m 2 ) som är ett samfällt dike för dagvatten som också berör andra fastigheter. Allmän platsmark inom byggnadsplanen från 1981 ligger inom Kile S:15, S:10 och 1:10. Vid bildandet av fastigheten Kile 1:125 erhöll den nybildade fastigheten delar av Kile 1:10:s andelar. I nu aktuellt planförslag avstår Kile 1:125 drygt 3 100 kvm till allmän platsmark (NATUR). Samfälligheterna Kile S:15 och S:10 kommer att ingå i allmän platsmark, Kile S:16 i kvartersmark. 4(16)

Fastighetsbildning 2001-03-08 bildades en fastighet för bostadsändamål, Kile 1:125, av mark från Kile 1:10. Den nya fastigheten erhöll också 10 % av Kile 1:10:s andel i Kile S:16 och 10 % av Kile 1:10:s andel i Kile S:15 samt en 1/120 mantalsandel i Kile S:10. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Kommunfullmäktige antog i oktober 2013 en ny översiktsplan (ÖP) för Strömstads kommun. En tidigare upprättad fördjupad översiktsplan (FÖP) för Kosteröarna, antagen i mars 2009 gäller i de delar den överensstämmer med ny ÖP. Fördjupad översiktsplan Planområdet ingår i den fördjupade översiktsplanen för Kosteröarna, antagen av Kommunfullmäktige 2009-03-26. Då detaljplaner upprättas och vid bygglovsprövning gäller generellt att hela bebyggelseområdet på Kosteröarna är av riksintresse för kulturmiljövården. Planområdet omfattar i princip endast befintlig bebyggelse och för detta ges följande rekommendationer: Byggnader ska anpassas till befintlig omgivande bebyggelse. Är den äldre och utgörs av traditionellt utformade enkel- eller dubbelhus eller andra tidstypiska byggnader i till exempel funkisstil, ska hänsyn tas till den befintliga bebyggelsens karaktär och särdrag, och en anpassning till befintlig bebyggelse ske. Anpassningen kan gälla form, färgsättning och material. I anslutning till äldre traditionellt utformad bebyggelse bör huvudbyggnaden färgsättas med ljusa kulörer medan uthus och andra komplementbyggnader även kan målas i faluröd färg. Gråskala kan användas i terräng där ett mer diskret uttryck är lämpligt, och där anpassning till omgivande bebyggelse kräver annan färgskala än den traditionella. Underhåll, till- och ombyggnader samt komplementbyggnader ska genomföras varsamt och anpassas till den byggnad och den miljö inom vilket byggnadsföretaget sker. Riksintressen Områden ingår i ett riksintresse för naturmiljö, friluftsliv och kulturmiljövård enligt Miljöbalken (MB) 3 kap. och särskilda hushållningsbestämmelser för den obrutna kusten och rörligt friluftsliv enligt MB 4 kap. 5(16)

Behovsbedömning Plan- och byggavdelningen gör bedömningen (se Behovsbedömning daterad 2011-06-30) att genomförandet av detaljplanen för Kile 1:125 m fl inte kan antas medföra risk för betydande miljöpåverkan. Området är redan idag ianspråktaget av tre bostadshus. Ett genomförande av planändringen innebär inte att några höga natur-, kultur- eller friluftsvärden kommer att påverkas negativt då syftet med planen är att säkerställa allmänna intressen och utreda lämpliga tomtplatser till befintliga hus. Detaljplanen uppfyller inte bedömningskriterierna i bilagorna 2 och 4 i MKB-förordningen. Miljö- och byggnämnden beslutade 2014-08-28 189 att planens genomförande inte bedöms medföra risk för betydande miljöpåverkan. Miljömål Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål. Utöver dessa finns även fyra övergripande miljömålsfrågor: naturmiljön, fysisk planering och hushållning med mark och vatten samt byggnader, kulturmiljön samt hälsofrågor. Enligt behovsbedömningen berörs vid exploatering och utveckling i denna plan följande miljökvalitetsmål: Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, levande kust och skärgård Ingen övergödning God bebyggd miljö Rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsnormer Planen berör endast miljökvalitetsnormer för vatten. Planområdet ligger i anslutning till vattenförekomsten Norra Kosterområdet med god ekologisk status. Gällande detaljplaner För området gäller en byggnadsplan som fastställdes av Länsstyrelsen 1981. Planen förutsätter att allmän platsmark förvaltas av någon annan än kommunen. Planprogram och samråd Ett planprogram har tagits fram som godkänts i Miljö- och byggnämnden med följande direktiv för fortsatt planarbete: Normalt planförfarande tillämpas Allmänhetens tillgänglighet till området beaktas Alternativ B från planprogrammet fungerar som utgångspunkt Fastighetsgränser diskuteras utifrån redan ianspråktagen tomtmark 6(16)

Strandskyddet upphävs inte Föreslagen relation till gällande riksintressen och naturskydd beskrivs Planens relation gentemot klimatförändringar belyses De geotekniska förutsättningarna klarläggs i enlighet med SGI:s yttrande VA-utredning genomförs Under samrådet har synpunkterna på planen huvudsakligen gällt innehållet i den bergtekniska utredningen, utformningsbestämmelser för bebyggelsen och omfattningen och tydligheten kring genomförandefrågorna. Den bergtekniska utredningen har därefter kompletteras och planbestämmelserna för utformning har setts över. Ett dike som är nödvändigt för områdets funktion har säkerställts i planen. Förordnanden Inom området finns inga förordnanden enligt Plan- och bygglagen (PBL), däremot ett förordnande från 1981 enligt Byggnadslagen (BL) 110 då gällande plan fastställdes av Länsstyrelsen. Syftet med förordnandet var att med stöd av ett nybyggnadsförbud förhindra väsentlig ändring av markens användning in till dess att vatten- och avloppsförsörjningen lösts för området. Enligt övergångsbestämmelser från 1987 (PBL 1987:10) gäller ett förordnande enligt BL 110 som planbestämmelse. Två bygglov har lämnats (2002 och 2008) som ger tillstånd att använda marken och byggnader för fritidshusändamål, i strid mot planens bestämmelser om markens användning. I besluten om bygglov har inte planbestämmelsen (förordnandet) påverkat prövningen om att förhindra väsentlig förändring av markens användning innan VA-frågan är löst. Värdefullt bebyggelseområde Området är utpekat som ett värdefullt bebyggelseområde enligt PBL 1987:10 3 kap 12 på grund av kulturhistoriska och miljömässiga höga värden. Bebyggelsen och naturen beskriver ett mindre jordbruk och fiske med en för Koster typisk byggnad, ljus kulör och rött tegeltak, med ett flertal uthus och sjöbodar. Odlings- och betesmark hålls öppen. Inom området finns också rester av stenmurar och ett flertal äldre ekar. Områdets värden och kvaliteter får inte förstöras eller förvanskas. 7(16)

Planeringsförutsättningar och förändringar Natur och kultur Mark och vegetation Området har karaktär av ett lågt liggande parti med bördig mark mellan två höjder. Sikt mot vatten finns både åt öster och väster. Det växer 11 stora ekar inom planområdet, varav fyra inom kvartersmark. Samtliga ekar ska bevaras, marklov krävs för fällning. Ett marklov för trädfällning kommer bara att lämnas då trädet är sjukt eller svårt skadat. Inom planområdet finns två stenmurar. De är minnen från den tid då får hölls inom området. De ligger i huvudsak inom allmän platsmark eller i gränsen till allmän platsmark och skall vårdas och bevaras. Stengärdsgårdar inom jordbruksmark omfattas av biotopskydd och vid ändring krävs tillstånd av Länsstyrelsen. Skyddade naturområden Planområdet berörs av bevarandeplan för Natura 2000-området SE0520133 Koster. Landområdena utgör unika natur- och kulturmiljöer med odlingslandskap, hed, lövskog. Här finns kulturvärden i form av rik flora, rikt djurliv och en artrik kryptogamflora. Planområdet gränsar till Kosterhavets nationalpark och naturreservatet Kosteröarna. Det går två vandringsleder genom planområdet. Dessa är viktiga för allmänhetens tillgång till naturreservatet och har säkerställts i planen. Vandringslederna går inom allmän platsmark. Strandskydd Hela planområdet berörs av strandskydd. Vid fastställandet av gällande detaljplan, de lämnade byggloven och fastighetsbildningen har inte strandskyddet upphävts inom tomtplatser. Merparten av byggnationen på platsen tillkommit innan 1975 eller är sådana åtgärder som inte krävt dispens då de genomfördes. Det är däremot osäkert vad som gäller för den västra huvudbyggnaden då det inte finns en registrerad dispens för den på fastigheten Kile 1:125. Det är möjligt att dispensen är registrerad på Kile 1:10 då 1:125 var en del av denna fastighet vid byggnadens uppförande. Äldre beslut gällande strandskydd är svåra att hitta hos länsstyrelsen, då deras arkiv genomgått ett flertal förändringar gällande ärendebeteckning, och fastighetsbeteckning inte användes. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen har yttrat sig i samrådsskedet och konstaterat att man därför inte har några misstankar om att dispenser inte sökts, och anser att det antagligen föreligger en dispens från strandskyddet eftersom bygglov har givits. I planen föreslås inga förändringar av gällande strandskydd. Kommunen har huvudsakligen föreslagit kvartersmark för boende på mark länsstyrelsen bedömt som ianspråktagen innan 1975. Eftersom delar av planområdet omfattas av Natura 2000 kommer strandskyddsärenden att handläggas av länsstyrelsen. 8(16)

Fornlämningar Inom området har inte konstaterats någon fast fornlämning eller andra fasta anläggningar av regionalt kulturhistoriskt värde. Klimatförändringar Det lokala klimatet kommer att förändras. Troliga förändringar är ökad/intensivare nederbörd, högre medeltemperatur, stigande havsnivåer. I nutid kommer mer intensiva oväder med stora nederbördsmängder under kort tid. I detta perspektiv är omhändertagandet av stora mängder dagvatten viktigt. I och med stigande vattennivåer ska nya byggnader grundläggas lägst 3,3 meter över havets yta i Strömstads kommun. På grundkartan redovisas byggnaders höjdläge (sockelhöjd, underkant fasad). Lägsta redovisad höjd är +5,19 över nollplanet (RH2000). Inom planområdet finns ett par diken som berör flera fastigheter och som där det har varit möjligt har säkerställts i plan. Stigande havsnivåer och högre temperatur kommer inte att innebära behov av planbestämmelser eller genomförandestöd. Geotekniska förhållanden Bebyggd mark i området utgörs enligt jordartskartan i huvudsak av postglacial sand, troligen på lös lera. Inom mindre delar av planområdet, inom allmän platsmark, kan lutningen vara kraftigare än 1:10. En avvägning har gjorts av markområdet ned mot vattnet i öster. Området ansluter i norr och söder till sluttande mark med berg i dagen, allmän platsmark. Berget i områdets nordöstra del utgörs av en naturlig slänt av blockuppsprucket berg. I dagsläget föreligger det ingen risk för ras. Vegetation och vatten/is kan eventuellt åstadkomma framtida utfall av block och sten. Dessa utfall kommer dock inte att utgöra någon fara för befintlig eller framtida byggnation i området då endast allmän platsmark skulle påverkas. Planområdet är till största delen redan bebyggt, nya byggrätter som ges är komplementbyggnader i ett plan. Befintlig bebyggelse ger ingen bild av instabil grund. Grund- och ytvatten Området ligger i en dal omgivet av höga berg på syd- och nordsidan. Planområdets byggbara mark har sin vattendelare ungefär mitt i området. Området avvattnas via ett par stora diken som rinner ned mot väster samt ett mindre dike som avvattnar mot öster förbi badplatsen. Grundvatten bedöms ligga relativt grunt under markens yta. Det norra av de två dikena är ett samfällt dike (Kile S:16). 9(16)

Bebyggelseområden Bebyggelsekaraktär Området har haft en karaktär av jordbruk och fiske inom ett område med gott klimat och god bördighet. Bebyggelsen har historiskt utgjorts av en tydlig huvudbyggnad med anlagd tomt, underordnade uthus och andra anläggningar. Den ursprungliga huvudbyggnaden inom planområdet är typisk för bebyggelsemiljön på Kosteröarna och är uppförd med vit träfasad och rött tegeltak. Uthus och förråd har traditionellt uppförts i enklare utformning med slamfärger och dessa egenskaper har fångats upp vid utbyggnaden av den äldre gäststugan vid bergsfoten. Inom planområdet finns idag tre bostadshus, två mindre uthus och två sjöbodar. Det är angeläget att bebyggelsen i området anpassas till den mycket känsliga bebyggelsemiljön. Avvikande material och proportioner bör i största utsträckning undvikas. Utformning av befintliga huvudbyggnader De befintliga huvudbyggnaderna har i största utsträckning försetts med bestämmelser för att bevara deras nuvarande utseende. De två byggnaderna närmast vattnet utmärker sig som särskilt anpassade till områdets karaktär och bör förändras med varsamhet. I planen är de begränsade i yta och höjd till sin nuvarande omfattning och ska ha träfasad och röda takpannor. Den ursprungliga huvudbyggnaden ska också vara vitmålad, vilket är traditionsenligt för denna typ av bebyggelse på Kosteröarna. Ursprunglig huvudbyggnad (till höger, nr 1 på plankartan) och en av de två sommarstugorna (nr 2 på plankartan) Byggnaderna är även begränsade i takutformning och takvinkel, då det är mycket ovanligt med något annat än traditionella sadeltak i denna miljö. På den ursprungliga huvudbyggnaden är det tillåtet med frontespiser likt de befintliga som inte faller inom den tillåtna takvinkeln. 10(16)

Den tredje huvudbyggnaden, i den västra delen av planområdet, avviker något i stil från de två andra. Byggnaden har i planförslaget begränsats i höjd till den befintliga, har reglerats med takvinkel och ska ha träfasad, men saknar begränsningen i takmaterial. Eftersom byggnaden redan är försedd med ett tak av plåt har plan- och byggavdelningen gjort bedömningen att en bestämmelse som medför att det inte längre har planstöd är olämplig. Byggnaden får till skillnad från de andra två byggas till. Utbyggnaden som medges i detaljplanen avser en mindre del som ingick i ett tidigare bygglov som nu är förfallet men som inte färdigställts. Bild på den andra av den två sommarstugorna (nr 3 på plankartan) Utformning av komplementbyggnader Detaljplanen medger fyra nya komplementbyggnader, varav två kan användas som gäststugor och två endast som cykelskjul, förråd eller liknande. De två mindre komplementbyggnaderna är reglerade så att de motsvarar friggebodar i yta och höjd, med tillägget att de ska ha en fasad av träpanel. De två komplementbyggnaderna som får användas som gäststugor är också reglerade i höjd och fasadmaterial. Även här ska byggnaderna vara klädda med träpanel. Till skillnad från all annan bebyggelse i planområdet är gäststugorna reglerade med en högsta tillåtna byggnadshöjd. Motivet bakom denna reglering är en vilja att undvika höga fasadytor och uppmuntra till en utformning som inordnar sig i områdets karaktär. 11(16)

Eftersom en av komplementbyggnaderna tillåts bli 40 kvadratmeter stor är takutformningen reglerad på ett sätt som liknar de befintliga huvudbyggnaderna. Avsikten med denna reglering är att undvika användandet av en takutformning som traditionellt sett använts på mindre byggnader, exempelvis pulpettak, på en byggnad av något större storlek. Komplementbyggnaden i söder har utöver vad som nämnts ovan en bestämmelse som förbjuder fönster i fasad mot söder. Motivet för detta är att skapa en avskiljande vägg som inte stör naturupplevelsen. Utökad lovplikt Bygglovsplikt har införts för så kallade friggebodar, byte av fasad- eller takmaterial samt omfärgning av fasad (kulörvalet) med syfte att säkerställa den värdefulla bebyggelsemiljön enligt PBL (1987:10) 3 kap 12. Eftersom planen tas fram enligt den äldre plan- och bygglagen (PBL 1987:10) finns det övergångsregler som gäller de bygglovsbefriade åtgärderna som finns i den nya plan- och bygglagen (PBL 2010:900). De åtgärder som avses är de lovbefriade komplementbostadshusen, utbyggnad av huvudbyggnad, takkupor och möjlighet att inreda ytterligare bostadslägenheter som återfinns i 9 kap 4a 4c PBL 2010:900. Eftersom dessa åtgärder inte finns i lagen som ligger till grund för denna plans planbestämmelser gäller övergångsregler. Övergångsreglerna innebär att krav på friggebodar även medför krav på bygglov för de nya lovbefriade åtgärderna om planen görs i gamla plan- och bygglagen. Enligt övergångsregeln ska kommunen även ha bestämt detta före den 1 juli 2014, men vad som menas med bestämt är otydligt. Plan- och byggavdelningen har gjort tolkningen att övergångsregeln gäller, och att det knappast kan ha varit lagstiftarens mening att omöjliggöra en reglering av dessa åtgärder, vilket annars hade blivit fallet för de pågående planer som påbörjats innan den 2 maj 2011. Sjöbodar Inom området finns idag två sjöbodar. De hörde till jordbruket som på Koster ofta drevs tillsammans med en fiskeverksamhet. Byggnaderna bör bevaras och höra till huvudbyggnaden på dagens Kile 1:10. Sjöbodarna får inte användas som bostad. Vattenområde Inom planområdet längs kusten finns idag en pir, en större brygga och en sjöbod på cirka 45 kvadratmeter. Vattenområdet hör idag till stamfastigheten Kile 1:10 och samfälligheten Kile S:15 och används för bad. Stenpiren har stort värde för både bad- och båtliv. Anläggningarna och byggnaden har funnits en lång tid och utgör en del av den värdefulla kulturmiljön. Planförslaget rymmer inga nya anläggningar längs kustlinjen eller i vatten. Anläggningarna och byggnaden kommer inte påverkas av höjda vattenstånd eller isläggning. Det öppna vattenområdet redovisas i planen i samma omfattning som i planen från 1981. Ett mindre område redovisas som vattenområde för båthamn med brygga, området hör till stamfastigheten Kile 1:10. Verksamheten i båthamnen kommer att vara begränsad, varför risken för konflikter med bad inte bör uppstå. 12(16)

Tillgänglighet Området rymmer plats för barns lekar och uteliv. Här finns både en bra badplats och säkerställda och markerade gång- och cykelvägar. Gator och trafik Trafiken på Sydkoster är i huvudsak till fots, cykel eller moped. En passage till allmän platsmark [y 1] har säkerställts från Kile 1:125 (sydöstra tomtplatsen) över Kile 1:10. Rättigheten bör skrivas in. Allmänheten kan fritt färdas inom allmän platsmark fram till Sydkosters samfällda nät för kommunikation. En säkerställd vandringsled finns inom allmän platsmark längs vattnet i nord-sydlig riktning igenom planområdet via området för bad. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kommunen lämnade 1988-05-05 tillstånd för en enskild avloppsanläggning. I ansökan beskrivs anläggningen betjäna två fritidslägenheter och bestå av en slamavskiljare på 3 m 3 och en infiltrationslängd på 65 meter. Anläggningen slutbesiktigades av kommunen 1989-07-06. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen har vid prövning av bygglov för fritidshus (om- och tillbyggnad av befintliga komplementbyggnader) under 2002 och 2008 yttrat sig och efterfrågat hur avloppsfrågan ska lösas. Området bedöms ha osäkra och kanske föråldrade anläggningar för avlopp. Tillgång till färskvatten av tillräcklig mängd och kvalitet har länge varit en fråga av betydelse för Kosterborna. Geologi och klimatförhållandena är sådana att det inte finns tillräckliga grundvattenresurser för att tillgodose ett växande färskvattenbehov sommartid då nederbörden är som minst. Stora delar av öarna utgörs av berg i dagen. Möjligt grundvattenuttag från grävda brunnar är begränsat, och vattnet från dessa har skiftande kvalitet. Kapacitetsgränsen för möjligt och lämpligt grundvattenuttag sommartid är nådd och på många håll överskriden sedan länge. Idag har bebyggelsen inom planområdet en gemensam vattentäkt intill bostadshuset på Kile 1:10. Avloppen är anslutna till två olika system (trekammarbrunn) i planområdets närhet. Fastighetsägarna inom planområdet har ansökt om att koppla in sig på en enskild gemensamhetsanläggning kopplad till det kommunala va-nätet på Sydkoster. Anläggningen har kapacitet för inkopplingen och är godkänd av kommunens miljö- och hälsoskyddsavdelning. Planens genomförande innebär att BL 110 -förbudet upphävs automatiskt. I planförslaget är vatteninstallation inte tillåten i de nya byggrätterna för gäststugor med hänseende till vattensituationen på Kosteröarna. 13(16)

El Fortum Distribution äger ledningsnätet inom planområdet. I marken finns idag 12 kv och 0,4 kv kablar. Om arbeten inom planområdet innebär krav/önskemål om flyttning eller sänkning av befintliga kablar skall åtgärderna finansieras av markägarna. En av kablarna är en större elledning som försörjer Sydkoster med ström från fastlandet. Ett u-område som ger förutsättningar för att skapa ett servitut eller ledningsrätt har avsatts i planen över ledningens befintliga sträckning. Hälsa och säkerhet Räddningstjänsten Räddningstjänstens insatstid är mer än 10 minuter. Det förutsätter att byggnader kan utrymmas helt utan Räddningstjänstens hjälp. Det finns två räddningsvärn på Kosteröarna, ett på Nordkoster och ett på Sydkoster med minst sex medlemmar vardera och utgör Räddningstjänstens första insats vid brand och nöd. Det finns en räddningsstation på vardera Syd- och Nordkoster med fordon för sjuktransport och ett brandräddningsfordon. De utför Ivpa-uppdrag (i väntan på ambulans) prio ett åt ambulansverksamheten med första hjälpen, hjärt-lungräddning m m. Räddningsvärnen har inte beredskap och larmas via personsökare. De två värnen hjälper varandra vid stora larm och får även då hjälp från räddningstjänsten i Strömstad. Vid ett större larm får räddningstjänsten transport till öarna med hjälp av exempelvis sjöräddningen eller kustbevakningen. Insatstiden från Strömstad är cirka 40 minuter. Räddningstjänstens insatsmöjlighet (tillgänglighet till byggnader) ska säkerställas och framkomlighet med mindre räddningsfordon och sjuktransport av typen VW-transporter garanteras. Förorenad mark Det finns ingen anledning att tro att marken inom planområdet är förorenad. Inom planområdet har tidigare bedrivits småskaligt jordbruk med djurhållning. De senaste 20 åren har marken endast använts för boende. Radon Enligt översiktliga inventeringar utgör marken i Strömstads kommun ett högriskområde vad avser radon. Berggrunden i hela Strömstads kommun (undantaget Kosteröarna) består till största delen av granit som innehåller uran och är radonförande. Byggnader inom högriskområde ska normalt utföras med radonsäker konstruktion eller motsvarande åtgärder vidtas så att högsta tillåtna radonhalt inte kommer att överskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken på varje byggplats och att vidta tillräckliga skyddsåtgärder åligger dock den som ska bygga. 14(16)

Konsekvenser Nationalpark och naturreservat Tillgängligheten förbättras till Kosteröarnas naturreservat. Enskild kvartersmark (cirka 3 000 m 2 ) i planen från 1981 redovisas som allmän platsmark. Natura 2000-området påverkas inte av planförslaget. Merparten av marken som redovisas som kvartersmark är redan idag tagen i anspråk för enskilda intressen. Konsekvenser på miljömålen Grundvatten av god kvalitet Mängden vattenuttag kan öka jämfört med dagens om fastigheterna nyttjas för permanentboende. Jämfört med den gällande byggnadsplanen innebär planförslaget en minskning av tillåten exploatering. Hav i balans, levande kust och skärgård Ett genomförande av planen innebär att mark avsedd för turism och friluftsliv utgår och bekräftas som privatiserade bostadstomter. Planen tydliggör allmänhetens tillgänglighet och innebär en utökning av mark utlagd som allmän plats. Ingen övergödning En förbättrad avloppsanläggning för fastigheterna har varit en förutsättning för planarbetet. Fastigheterna kommer att byta ut sin lokala anläggning mot en inkoppling på det kommunala avloppet för spillvatten, vilket är en mycket positiv effekt på miljömålen. God bebyggd miljö Detaljplanen säkerställer allmänhetens tillgång på friluftsområden. Bebyggelsen som planen medger har försetts med utformningsbestämmelser för att skydda den värdefulla bebyggelsemiljön på Kosteröarna. Rikt växt- och djurliv I planen redovisas huvudsakligen ianspråktagen mark som tomtplatser för bostäder. En del av den oexploaterade marken som idag är planlagd som stugby säkerställs för allmänhetens friluftsliv genom att den ändras till allmän platsmark Riksintressen Berörda riksintressen påverkas inte negativt. Planen medför att stora områden, som idag är avstyckade för bostadsändamål, övergår till NATUR. Planen innehåller rätt till förändring inom kvartersmark för enskilt byggande inom mark som redan är tagen i anspråk. 15(16)

Tidigare förbud enligt 110 BL Ett bindande avtal om inkoppling av avlopp från områdets anläggning till en enskild gemensamhetsanläggning, ansluten till det kommunala VA-nätet, kommer att finnas innan planen antas av kommunfullmäktige. Detta innebär att inget behov finns av en särskild planbestämmelse med sitt ursprung i BL 110. Konsekvenser för bebyggelsemiljön Skyddet för bebyggelsemiljön stärks då planbestämmelser införs för utformning av byggnader, utökad bygglovsplikt för friggebodar och marklovplikt för att fälla värdefulla träd. Revideringar Planen har reviderats inför antagande. Avsnittet som berör räddningstjänsten har fått ett tillägg som beskriver de krav som ställs för framkomlighet med räddningsfordon. Genomförandebeskrivningen har justerats enligt lantmäteriets synpunkter. Den tänkta påkopplingen till Kile ga:10 och de fastighetsrättsliga konsekvenser det medför har förtydligats. Information om hur officialservitut bildas har justerats. Miljö- och byggförvaltningen Upprättad 2015-04-27 Reviderad 2015-06-25 Jimmy Magnusson Planeringsarkitekt 16(16)

Detaljplan för Kile 1:125 m fl Sydkoster Dnr MBN/2005-0128 ANTAGANDEHANDLING Genomförandebeskrivning INLEDNING En genomförandebeskrivning skall redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Detaljplanens bindande föreskrifter framgår istället av plankartan och planbestämmelserna. Genomförandebeskrivningen förtydligar detaljplanens syfte ur genomförandesynpunkt. ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Programsamråd Hösten 2011 Plansamråd Vinter 2015 Utställning Våren 2015 MBN godkännande för antagande Sommar 2015 Fastighetsägaren har för avsikt att så snart en detaljplan vunnit laga kraft klyva Kile 1:125. Avstyckning av en särskild bostadsfastighet av mark från Kile 1:10 är inte aktuell idag. Genomförandetid Genomförandetiden är den tidsrymd inom vilken en detaljplan är tänkt att genomföras. Som huvudregel får planen inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares vilja under genomförandetiden. Om planen ersätts med en ny, ändras eller upphävs under genomförandetiden har fastighetsägarna rätt till ersättning av kommunen för den skada de lider. Efter genomförandetiden är byggrätten mer osäker, eftersom planen då får ersättas, ändras eller upphävas, utan att rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen fortsätter den att gälla. 1

Enligt Plan- och bygglagen ska detaljplaner förses med en genomförandetid på minst fem år och högst femton år. Genomförandetiden för denna detaljplan är 15 år och startar då detaljplanen vunnit laga kraft. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Alla allmänna platser ska ha en huvudman. Huvudregeln är att kommunen ska vara huvudman, men om det finns särskilda skäl, så kan någon annan vara huvudman. Huvudmannaskapet innebär ett formellt ansvar för iordningsställande, drift och underhåll av de allmänna platserna. I planområdet ingår stora och viktiga områden av allmän platsmark. Eftersom området har en landsbygdskaraktär och främst lär medföra fritidsbebyggelse kommer kommunen inte att vara huvudman för allmän plats inom planområdet. Detaljplanen reglerar inte formen för skötsel av allmänna platser. Det mest sannolika är att naturmarken kommer att skötas av den enskilda fastighetsägaren. Enligt fastighetsförteckningen finns det idag samfälligheter för väg och båtplan, vars delägare i så fall ansvarar för skötseln. Planen innebär inga ändringar för ansvarsfördelningen av skötsel för dessa anläggningar. Strömstads kommun har övervägt möjligheten att använda sig av en skötselplan för att reglera skötseln av naturmarken i mer detalj. Kommunens erfarenheter av skötselplaner är dock att de har en mycket svag legal ställning och är svåra att tillämpa i praktiken. Skötseln av naturmarken har också fungerat på ett tillfredsställande sätt hittills. På grund av detta har kommunen valt att inte upprätta en skötselplan i samband med framtagandet av detaljplanen. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Planen styr inte fastighetsindelningen. Avsikten med planen är att ge möjlighet till klyvning av Kile 1:125. Eftersom vissa av gränserna i området är osäkra kan de behöva bestämmas vid avstyckningen eller klyvningen. Osäkra gränser är inte utritade med en gränspunkt på grundkartan. Oklara fastighetsgränser Flera av fastighetsgränserna inom planområdet är osäkra. Många av fastighetsgränserna härstammar från 1800-talets första hälft och fel har ofta uppstått vid digitaliseringen av denna typ av gränser. De mest anmärkningsvärda gränserna så som de är redovisade idag berör Kile S:10 och S:15. Bägge samfälligheterna går enligt lantmäteriets digitala kartor innanför stenmuren som avgränsar dem från Kile 1:10. 2

Flygbild från 1961 där stenmuren är synlig. På den högra bilden är planförslagets utbredning redovisad. Strömstads kommuns tolkning är att denna redovisning troligen är felaktig. I 1843 års laga skifte, då gränsen kom till, är den utritad i stenmuren. Kommunen kan inte med säkerhet säga att stenmuren har samma läge, men läget på flygbilder från 60-talet är samma som idag. Kommunens utgångspunkt i planläggningen är att marken ska pekas ut som det den är som mest lämpad för. Det är då av stor vikt att fastighetsägarna kan utläsa eventuella ekonomiska konsekvenser av den gränsdragning kommunen föreslår. Fastighetskonsekvenser Om en utredning av de oklara gränserna visar att de inte följer planförslagets fördelning mellan allmän platsmark och kvartersmark kan de berörda fastighetsägarna söka om en fastighetsreglering. Motivet till fastighetsregleringen kan vara att planförslaget innebär en ökad eller minskad nytta för de berörda fastigheterna. Lantmäteriet fattar som opartisk myndighet beslut i ersättningsfrågan vid överförande av mark. Ersättningsfrågan påverkas bland annat av att markägaren får en förlorad nytta av marken. I fall där nyttan varit låg är risken för betydande ekonomiska konsekvenser för de berörda fastighetsägarna låg. Om en större nytta går förlorad kan en ersättningssituation uppstå. Detta kan vara fallet för Kile S:15 om fastighetsgränsen mot Kile 1:10 går där den redovisas på grundkartan. Servitut, ledningsrätt Befintliga rättigheter skall vara kvar. En ledningsrätt bör skapas för den elkabel som går genom planområdet. Om det finns behov av fler diken för dagvattenhantering bör det finnas goda möjligheter att tvinga fram ett servitut om så är nödvändigt. Merparten av marken i detaljplanen får inte bebyggas och bör därför inte vara av så väsentlig betydelse för fastigheten att det omöjliggör skapandet av nya rättigheter. Om det upprättats ett avtalsservitut för y1-området (utfarten) som går över Kile 1:10 kan det skrivas in i fastighetsregistret, men y1-området i sig är inte en rättighet. Alternativet till ett avtalsservitut är ett officialservitut, vilket bildas genom en lantmäteriförrättning. Ett officialservitut kan bildas av lantmäteriet som en fristående åtgärd. 3

TEKNISKA FRÅGOR Vatten och spillavledning Dagens avlopp med trekammarbrunn och infiltration klarar inte av gällande krav på en avloppsanläggning enligt kommunens Miljö- och hälsoskyddsavdelning. Avloppen ansluts nu till en enskild gemensamhetsanläggning, Björkhagen, som är ansluten till det kommunala va-systemet. Berörda fastighetsägare ansöker om inkoppling och medlemskap i gemensamhetsanläggningen. Avsikten är att nya ledningar ska dras från planområdet till Kile ga:10. Det kommer att krävas lantmäteriförrättningar för att säkerställa rättigheter för nya ledningar samt för inträde i gemensamhetsanläggningen. En garanti om anslutning till den enskilda gemensamhetsanläggningen ska finnas innan planen antas av kommunfullmäktige. Den befintliga dricksvattenbrunnen bör inrättas som en gemensamhetsanläggning eftersom den kommer att förse flera fastigheter med vatten. Dagvatten Diket, cirka 1 meter norr om stengärdesgården, är av väsentlig betydelse för den södra tomtplatsen och bör vid fastighetsbildning säkerställas genom servitut eller gemensamhetsanläggning. Marken har reserverats för detta ändamål i plankartan. EKONOMISKA FRÅGOR Planavgift Eftersom markägarna har finansierat planläggning kommer inte planavgift att tas ut i samband med att bygglov lämnas. Ersättning, inlösen Planen innehåller inga bestämmelser eller ställningstaganden som kan ge rätt till ersättning från stat eller kommun. 4

Revideringar Planen har reviderats inför antagande. Avsnittet som berör räddningstjänsten har fått ett tillägg som beskriver de krav som ställs för framkomlighet med räddningsfordon. Genomförandebeskrivningen har justerats enligt lantmäteriets synpunkter. Den tänkta påkopplingen till Kile ga:10 och de fastighetsrättsliga konsekvenser det medför har förtydligats. Information om hur officialservitut bildas har justerats. Miljö- och byggförvaltningen Upprättad 2015-04-27 Reviderad 2015-06-25 Jimmy Magnusson Planeringsarkitekt 5

8 8 2 4 VATTENOMRÅDEN GRUNDKARTA över del av KILE 1:10 m.fl, Hattevik, Strömstads kommun. Upprättad vid Strömstads kommun, Miljö- och byggförvaltningen / plan- och kartavdelningen år 2012, reviderad år 2014 av: Johan Hellman mätningsingenjör Koordinatsystem i plan: SWEREF 99 12 00. Koordinatsystem i höjd: RH2000. Fastighets- och detaljredovisning gällande 2015-04-22. Fastighetsgränser där brytpunkter ej redovisas med brytpunkter är osäker. Teckenförklaring: Fastighetsgräns m. gränspunkt Ga-anl Samfällighetsgräns 1:10 s:17 ga:5 Registernummer Planområdesgräns Bostadshus, liv Uthus; liv resp takkontur Altan Trappa tillhörande hus Brygga, spång 4 5 6 3 2 1 Vägkant Lövskog Gångstig mitt Bevarandevärt lövträd Vägtrumma Sankmark, kärr Höjdkurvor Ängs- el. åkermark Osäkra höjdkurvor Dike; kant resp. mittlinje Sockelhöjd, underkant Strandlinje 5.99 fasad Vattenbrunn HäckM Stödmur Brunn, övrig Stengärdsgård, mittlinje Övrigt detaljobjekt, linje Stengärdsgård, kantlinje Ägoslagsgräns Berg i dagen Öppet vattenområde Båthamn med en brygga Vågbrytare av natursten UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS vandringsled bad Vandringsled Badplats UTNYTTJANDEGRAD e00 Största byggnadsarea i kvadratmeter BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE Byggnad får inte uppföras 8 7 6 5 12 6 11 10 KILE 1:10 6 5 7 11 3 5,19 1:125 14,32 6 n e15 s:10 s:16 14,02 4 e40 8 9 10 11 12 y 1 13 1:10 1 n 5,99 12,38 5 15 14 13 13 1:10 4 n 12 3 11 10 s:15 9 8 bad 7 6 5 3 2 1 1 bad X=6530800 vandringsled Saltsjön y y 1 2 u g Marken ska vara tillgänglig för utfart från angränsande bostadstomt MARKENS ANORDNANDE Marklov för fällning får endast ges om trädet är skadat. PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE 1 n Fasadmaterial ska vara träpanel. Takkupor får inte uppföras. 2 Marken ska vara tillgänglig för dagvattenhantering från angränsande bostadstomt Marken ska vara tillgänglig för underjordiska ledningar Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning Högsta nockhöjd får vara +12.5 meter över nollplanet. Fasaden ska hållas vitmålad. Taktäckning skall vara matta röda takpannor. Takvinkel skall vara mellan 25-35 grader. Endast sadeltak, centrerad frontespis får utgöra upp till 1/3 av respektive sidas takfall. Högsta nockhöjd får vara +12.5 meter över nollplanet. Taktäckning skall vara matta röda takpannor. Takvinkel ska vara mellan 25-35 grader. Endast sadeltak. 4 5 10,04 5,32 5 1:125 6 n e15 e24 5 6,11 2 12,17 9 7 10 11 6 12 14-TJÄ-1430 1:10 1 3 4 5 Högsta nockhöjd får vara +10.5 meter över nollplanet. Takvinkel ska vara mellan 25-35 grader. Endast sadeltak. Högsta byggnadshöjd får vara 3,6 meter. Takvinkel ska vara mellan 22-30 grader. Endast komplementbyggnader, ej vatteninstallation. Endast sadeltak. Högsta byggnadshöjd får vara 3,0 meter. Takvinkel får inte vara större än 30 grader. Endast komplementbyggnad, ej vatteninstallation,ej fönster mot söder. Endast sadeltak eller obrutet pulpettak. Markerad 6 13 4 3 6 Högsta nockhöjd får vara 3,0 meter. Endast komplementbyggnader, ej bostad. Endast sadeltak eller obrutet pulpettak. 5 vandringsled 7 8 0 10 50 100 m 11 11 12 TILL DETALJPLANEN HÖR FÖLJANDE HANDLINGAR: Planbeskrivning Redogörelse för programsamråd Samrådsredogörelse Utlåtande efter utställning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning Plankarta ÖVRIGA HANDLINGAR OCH UTREDNINGAR: Bergteknisk utredning, Bergab, 2015-03-12 Stabilitetsutredning, Tellstedt, 2013-06-04 14 15 16 Y=95100 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. GRÄNSBETECKNINGAR Linje ritad 3 meter utanför planområdets gräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV ALLMÄN PLATS LOKALVÄG PARK NATUR Lokalväg Park Natur ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Kommunen är inte huvudman för allmän plats Genomförandetiden är 15 år från det datum detaljplanen vinner laga kraft Marklov krävs för att fälla ädellövträd med en stamdiameter över 30 centimeter Bygglov krävs för friggebodar, omfärgning av fasad, byte av fasadbeklädnad och byte av takmaterial. För bestämmelsen gäller övergångsregler, se planbeskrivning s. 12. Antagandehandling Plankarta PBL 1987:10 Detaljplan för Kile 1:125 m fl Sydkoster Strömstads kommun Västra Götalands län Upprättad av Miljö- och byggförvaltningen Reviderad 2015-04-27 2015-06-25 Skala 1:1000 (A3) Bostäder Sjöbod Jimmy Magnusson Planeringsarkitekt

Dnr MBN/2005-0128 Detaljplan för Kile 1:125 m fl Sydkoster Samrådsredogörelse HUR SAMRÅDET HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2014-08-28 189 att genomföra ett samråd gällande rubricerat ärende. Efter justeringar har samrådshandlingarna varit utsända för samråd under tiden 2015-02-18 2015-03-16. Handlingarna har även funnits tillgängliga i informationen på Strömstads Stadshus, på Stadsbiblioteket och på kommunens webbsida. INKOMNA SYNPUNKTER Följande skriftliga synpunkter har inkommit till och med 2015-04-02: 1. Länsstyrelsen Inkom 2015-03-13 2. Statens Geotekniska Institut - SGI Inkom 2015-03-09 3. Lantmäteriet Inkom 2015-03-16 4. Fortum Inkom 2015-02-26 5. Skanova Inkom 2015-02-26 6. Tekniska förvaltningen Inkom 2015-03-23 7. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Inkom 2015-03-13 8. Räddningstjänsten Inkom 2015-03-16 9. Kommunstyrelsen Inkom 2015-03-26 10. Bohusläns museum Inkom 2015-04-02 11. Kosterhavets nationalpark Inkom 2015-03-17 12. Kosternämnden Inkom 2015-03-12

Detaljplan för Kv Namn, Strömstads Kommun 1. Länsstyrelsen Länsstyrelsens samlade bedömning Av länsstyrelsens samlande bedömning i sitt programsamrådsyttrande den 22 september 2011 framgår bland annat följande: Planarbetet behöver ha allmänna intressen i fokus och inriktas på att begränsa de ytor som kan privatiseras så att allmänhetens otvungna tillträde till naturreservatet och det strandskyddade området säkerställs. Enligt Länsstyrelsen följer det nuvarande planförslaget i stort denna inriktning. Motiv för bedömningen Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 12 kap 1 PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget inte kommer att prövas såtillvida att nedanstående synpunkter avseende bergras och blocknedfall beaktas. Geoteknik och risk för olyckor SGI ställer sig frågande till bedömningen avseende bergras och blocknedfall och önskar att eventuella risker klarläggs i det fortsatta planarbetet. Länsstyrelsen håller med om att utredningen kan förtydligas och t.ex. illustreras med en plankarta. Länsstyrelsen noterar dessutom att Räddningstjänstens insatstid är över 10 minuter vilket är förklarligt. Kan konsekvenserna och eventuella åtgärder på grund av denna förutsättning beskrivas tydligare? Finns det ett räddningsvärn på Koster? Hur medverkar Räddningstjänsten i planeringen på Koster? Strandskydd Hela planområdet omfattas av strandskydd. I planen föreslås inga förändringar av gällande strandskydd, vilket överensstämmer med Länsstyrelsens bedömning i samrådsyttrandet från 22 september 2011. Även när det gäller sjöbodarna och strandområdet överensstämmer planförslaget med Länsstyrelsens tidigare bedömning: Sjöbodarnas användning behöver tydliggöras som förråd i planen. Inga nya anläggningar eller anordningar får tillkomma vid eller i anslutning till sjöbodarna och området får inte privatiseras. Allmänheten får på intet sätt hindras eller avhållas från att vistas i strandområdet. Länsstyrelsen bedömer att det är olämpligt att anlägga ytterligare bryggor. Råd enligt 2 kap. PBL Naturmiljö Positivt att planbestämmelser införs när det gäller de äldre lövträden. I planbeskrivningen står att det även ska införas marklovplikt för att ändra i stengärdesgård, detta kan länsstyrelsen inte återfinna på plankartan. 2

Detaljplan för Kv Namn, Strömstads Kommun Av planbeskrivningen framgår att den allmänna platsmarken kommer att utgöras av områden som förvaltas samfällt av i huvudsak fastighetsägare inom planområdet. Allmän platsmark uppdelas i NATUR och PARK. NATUR innebär en mycket sparsam skötsel. Det bör övervägas att upprätta en skötsel för naturmarkerna och skötseln bör beskrivas tydligare: * Ska skogsbruksåtgärder tillåtas inom naturområdet? * Ska naturområdets vegetation utvecklas mer eller mindre fritt? * Ska viss typ av vegetation gynnas framför annan? För att gynna den biologiska mångfalden i trädbevuxna områden, för att t.ex. öka mängden död ved, kan det vara önskvärt att inga skogsbruksåtgärder tillåts inom naturområdet och vegetationen tillåts att utvecklas fritt. Ett annat alternativ, om man t.ex. vill gynna ljuskrävande konkurrenssvaga växter, kan vara återkommande röjningar eller bete. Gestaltning av bebyggelse Eftersom området är utpekat som ett värdefullt bebyggelseområde enligt PBL så bör större vikt läggas vid att beskriva de befintliga byggnadernas höjd och anpassa och koppla planbestämmelserna till detta. En nockhöjd på 10 meter på byggnaden som är benämnd 1 på plankartan är t.ex. väl generöst. För att styra höjderna mer skulle det vara positivt om plushöjder användes istället. För att markera det kulturhistoriska värdet skulle q-bestämmelser kunna användas. I planbeskrivningen anges också att utökad bygglovsplikt införts. Länsstyrelsen återfinner inte detta på plankartan. Kommentar: Den bergtekniska utredningen kommer att förtydligas och kompletteras med en bedömning av riskerna för framtida blocknedfall. På Sydkoster finns en räddningsstation och ett räddningsvärn. Handlingarna kommer förtydligas på denna punkt. Planbeskrivningen kommer att justeras avseende kommentarerna om marklov för stengärdesgård. Det finns inte möjlighet i PBL att kräva marklov för denna åtgärd, och stengärdesgårdar omfattas av biotopskydd enligt miljöbalken vilket ger dem ett fullgott skydd. Alternativen för skötsel av natur ska redovisas tydligare i genomförandebeskrivningen i enlighet med Länsstyrelsens och Lantmäteriets yttranden. Kommunen har använt sig av skötselplaner tidigare men gör numera bedömningen att de saknar tillräcklig legal förankring för att vara ett användbart styrningsverktyg. Bestämmelser för byggnadernas gestaltning ska ses över med inriktning på deras påverkan på den kulturhistoriska miljön. Kommunen gör inte bedömningen att byggnaderna i sig är särskilt värdefulla men delar bedömningen att de bör inordna sig i den övergripande bebyggelsemiljön. Plankartan kommer att justeras avseende utökad lovplikt. 3