KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas ansvarsområden. Dit hör till exempel utbildning, social trygghet, hälsa, rehabilitering och tillgänglighet till fysiska miljöer, information, kommunikation och transporter. Det här dokumentet innehåller några förslag till hur ledning i en kommun, ett landsting eller en region kan sätta mål och direktiv så att konventionens rättigheter kan genomföras i alla verksamheter. Jämställdhets- och barnperspektiven Det är belagt att kvinnor och barn med funktionsnedsättning riskerar dubbel diskriminering. Dels som kvinnor respektive barn, dels som personer med funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att i varje sakfråga alltid utgå från könsuppdelad statistik och att alltid göra analyser utifrån ett barn- respektive jämställdhetsperspektiv. På så sätt går det att säkerställa att barn och kvinnor med funktionsnedsättning inte diskrimineras och att likvärdiga bedömningar görs vid samma eller liknande behov av insatser. Artikel 6 i konventionen behandlar situationen för kvinnor med funktionsnedsättning, artikel 7 tar upp barnens situation.
A. Utgångspunkter för ett lyckat resultat Ledningens stöd och engagemang En viktig förutsättning är att ledning ser betydelsen av att arbeta med ett funktionshindersperspektiv. Ledningens engagemang ger legitimitet åt arbetet och bidrar till att förankra frågan på andra nivåer i organisationen. Kunskap och förankring Då mål, handlingsplaner eller strategier ska tas fram behöver förtroendevalda, tjänstemän och personalgrupper förkunskaper om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning och vad det innebär att arbeta med ett rättighetsperspektiv. Ekonomiska och personella resurser Att börja arbeta med ett nytt perspektiv kan medföra kostnader, till exempel för personal och utbildning. Det är viktigt att avsätta resurser i budgeten för detta. Samtidigt syns det att frågan är prioriterad. Samarbete med funktionshindersrörelsen Funktionshindersrörelsen har rätt till inflytande då en kommun, ett landsting eller en region ska förverkliga de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Detta framgår av artikel 4 punkt 3 i FN-konventionen. Program, handlingsplaner och strategier ska tas fram i nära samarbete med funktionshindersrörelsen. Detsamma gäller övervakning av hur konventionen genomförs, vilket står i artikel 33 punkt 3. Ur ett rättighetsperspektiv är processen, det vill säga arbetet för att nå målet, lika viktigt som målet. Funktionshindersrörelsen är en viktig samarbetspart. Här finns expertis om hur det är att leva med en funktionsnedsättning. 2
Program med långsiktiga mål och direktiv Ledning kan ge riktlinjer för hur konventionens rättigheter kan genomföras inom hela verksamheten. Ledningen kan anta ett övergripande politiskt program med långsiktiga mål och direktiv för hur nämnder, styrelser och förvaltningar ska arbeta med konventionen. Vissa kommuner har arbetat med att integrera jämställdhets- och barnperspektiven. De erfarenheterna kan användas när funktionshindersperspektivet ska föras in i verksamheten. B. Långsiktiga mål och arbetssätt Mål utifrån konventionens rättighetsartiklar I ett program kan tolkningar, formuleringar och beskrivningar som gäller flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning och funktionshindrande faktorer hämtas från konventionen. Långsiktiga mål kan sättas upp för varje huvudområde som behöver åtgärdas. De kan skrivas så att det tydligt framgår vad som ska uppnås. Målen kan formuleras utifrån konventionens olika artiklar. När det gäller tillgänglighet kan till exempel artikel 9, punkt 1 användas: I XX kommun får personer med funktionsnedsättning tillgång på lika villkor som andra till den fysiska miljön, till transporter, till information och kommunikation, innefattande informations- och kommunikationsteknik (IT) och system samt till andra anläggningar och tjänster som är tillgängliga för eller erbjuds allmänheten både i städer och på landsbygden. Olika arbetssätt Ledningen kan ge direktiv om vilka arbetssätt som nämnder, styrelser och förvaltningar ska använda. De kan till exempel få i uppdrag: Att upprätta en funktionshinderspolitisk handlingsplan för de rättighetsområden som rör den egna verksamheten 3
Att utarbeta en strategi för hur perspektivet människor med funktionsnedsättning löpande ska integreras i verksamheten så att nya hinder inte uppstår. Att integrera funktionshindersperspektivet i redan befintliga handlingsplaner. En kombination av flera av arbetssätten är också möjlig. C. Direktiv till nämnder, styrelser och förvaltningar Ett övergripande program kan innehålla direktiv till hur nämnder, förvaltningar och styrelser ska bryta ner kommunens /landstingets /regionens långsiktiga mål till strategier eller årsvisa handlingsplaner. Av direktiven kan till exempel framgå: Vilka av konventionens rättigheter som respektive nämnd ska arbeta med. Vilket arbetssätt som ska användas. Att handlingsplaner ska innehålla tydliga och uppföljningsbara mål, konkreta åtgärdsbeskrivningar, tidsramar, finansiering och former för utvärdering och revidering. Att arbetet alltid ska utgå ifrån könsuppdelad statistik och analyser utifrån barn- respektive jämställdhetsperspektiv så att flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning alltid behandlas likvärdigt. Att handlingsplaner ska utarbetas och utvärderas i samarbete med funktionshindersrörelsen. Att strategier för hur funktionshindersperspektivet ska integreras i verksamheter ska utarbetas och utvärderas i samarbete med funktionshindersrörelsen. Att varje verksamhet behöver beakta/samordna arbetet med andra handlingsplaner. 4
D. Utvärdering och revidering av program Ramarna för utvärdering och revidering av mål, handlingsplaner och strategier behöver finnas med i ledningens direktiv till nämnder, förvaltningar och styrelser. Utvärdering av verksamheterna kan ske årsvis i samband med bokslut. Revidering av ledningens program kan till exempel göras: - utifrån tidsramarna för den nationella handlingsplanen för funktionshinderspolitiken, eller - i samband med att Sverige rapporterar till den FNkommitté som övervakar genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. (Rapporteringen till FN sker första gången inom två år efter ratificering av konventionen, därefter vart fjärde år.) December 2010 Maryanne Rönnersten, projektledare Agenda 50 - Ett verktyg för våra rättigheter Telefon: 08-546 404 20 E-post: Maryanne.ronnersten@hso.se www.handikappforbunden.se 5