Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland



Relevanta dokument
Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Avfall i anläggningsarbeten

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Varudeklaration gummiklipp,

Massor för anläggningsändamål

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004

Viktig information till dig som har fotografisk verksamhet

Miljösamverkan Västerbotten

Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Naturvårdsverkets författningssamling

Miljö & Stadsbyggnad informerar

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Digital GIS Maps Höganäs. Höganäs kommun, 2012

PM F Metaller i vattenmossa

Undersökning av förorenade områden i Ankarsrum Avseende metall- och tjärföroreningar

Sandningsförsök med Hyttsten

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Sanering MILO Förskola

YTTRANDE Dnr Svea Hovrätt Miljööverdomstolen Box Stockholm

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Sökanden. Fastighetsuppgifter där massor ska läggas ut. Utförare/entreprenör (om annan än sökande) Ansvarig för miljökontroll. Miljökontoret 1 (5)

Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?

Metaller i vattendrag Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: Foto: Medins Biologi AB

ATT ANVÄNDA ASKOR RÄTT

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål

Allmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden

Hur tänker myndigheter vid beslutsfattande?! Katharina Krusell

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

Vatten Avlopp Kretslopp

Samråd enligt 6 kap. miljöbalken inför tillståndsprövningen av den planerade utbyggnaden av Klintehamns hamn

Process Guide Rensmuddring

Förorening av båtuppläggningsplatser en sammanställning av utförda undersökningar i svenska kustkommuner

Kv Rodga. PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden. Norrköpings kommun, mark och exploatering

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

Undersökning av förekomst av metallförorening i ytlig jord, bostadsrättsföreningarna Hejaren 2 och Hejaren 3 i Sundbybergs kommun.

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg

Nedlagda deponier Miljösamverkan Västra Götaland feb 2010

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

RAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge.

Vägledning för intern kemikaliekontroll

F d Gusums bruk. Riskbedömning och åtgärdsutredning

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

En vägledning för bygg- och anläggningsentreprenören?

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Skydda Er mark mot slamspridning!

Tillsyn av bilskrotar i Eslövs kommun 2006

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar och andra bilvårdsanläggningar

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

Sammanträdesdatum

Haganäs Bostadsområde PM Miljö

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM


Schaktmassor - en resurs

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten

ARBETSMATERIAL Miljöteknisk markundersökning i Högsätra, Lidingö

Gifter från båtverksamhet

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Fältundersökning för att avgränsa föroreningen genomfördes den 30 april Provgropar grävdes i totalt 19 punkter med grävmaskin (Fig. 2).

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

Bakgrund. Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes

UPPDRAGSLEDARE. My Ekelund UPPRÄTTAD AV. Anders Lindelöf

I5 KASERNOMRÅDE, MARKMILJÖBEDÖMNING

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Avfall och förorenade. områden

Referensdata Human. Grundämneshalter i blod. Grundämne Referensvärde 1

Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

ÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1

Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007

Transkript:

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta? Jag beskriver innehållet i handboken och hur vi tänkt när vi skrivit den Ni kommer att veta hur handboken är tänkt att användas och ni kommer att kunna sätta er in i innehållet snabbare 2

Vad innehåller handboken? Beskrivning av hur handboken ska användas Beskrivning av miljöfarlig verksamhet användning av avfall i anläggningsarbeten Vägledning för handläggning Vägledning för avfallets egenskaper Nivåerna för mindre än ringa risk och deponitäckning Principer och förutsättningar för nivåerna Bakgrundsinformation Bilaga med underlag för nivåerna Bilaga för bedömning av risker 3

Läsanvisningen kap 2 Syftar till att snabbt lotsa läsaren till rätt avsnitt och sätta handboken i rätt sammanhang Samma information finns i resterande kapitel Ska kunna läsas fristående Utgår från frågor Börja att läsa denna del innan ni går in i detaljerna 4

Ordlistan kap 3 - förklarar centrala termer och begrepp Några exempel: Avfall, enligt 15 kap MB Återvinning av avfall för anläggningsändamål, (FMH-bilagan) Bundet material Nivåerna Områden som kräver särskild hänsyn Principer Förutsättningar Modellparametrar 5

Syftet med handboken kap 4 Övergripande att ge förutsättningar för säker återvinning Vi vägleder om gällande bestämmelser Vi ger förutsättningar för en säker återvinning av avfall Att göra det enklare att återvinna avfall där föroreningsrisken är mindre än ringa. Att beskriva anmälnings- och tillståndspliktig användning av avfall Att vägleda för att bedömningar ska bli likvärdiga 6

Tillämpning kap 5 Handboken gäller endast avfall som används för anläggningsändamål återvinning inte bortskaffning Syftet med användningen är central för bedömningen Gäller inte avfall som används för sitt näringsinnehåll eller som sandningsand Handboken innehåller vägledande nivåer för att avgöra mindre än ringa risk samt ett exempel för deponitäckning Nivåerna gäller inte bundet material eller när avfall används under tätskikt på deponier Nivåer för mindre än ringa risk gäller inte för områden som kräver särskild hänsyn, inom förorenade områden som efterbehandlas eller inom tillståndsprövad verksamhet 7

Miljöfarlig verksamhet kap 6 Allmän vägledning om miljöfarlig verksamhet: Tillståndsplikt B 90.130 Anmälan C 90.140 Ej anmälan U-verksamhet Vi vägleder om ansvaret enligt miljöbalken för avfallsproducent verksamhetsutövare fastighetsägare 8

Handläggning av ärenden kap 7 Prövningsnivån Indikatorer för prövningsnivån Innehåll i en anmälan Anmälan respektive tillståndsprövning Fastighetsinformation Livscykelanalys Flödesschemat (sidan 35 i handboken) 9

Prövningsnivåer enligt FMH Prövningsnivån avgörs av föroreningsrisken Bedömning av risken bör göras utifrån den inneboende risken hos avfallet föroreningsrisken av användningen på platsen med hänsyn till riskreduktion från skyddsåtgärder som är en följd av den normala konstruktionen 10

Prövningsnivåer för användning av avfall Nivå för mindre än ringa risk Indikatorer för bedömning av prövningsnivå Mindre än ringa föroreningsrisk Ringa föroreningsrisk Mer än ringa föroreningsrisk Ej anmälan U-verksamhet Anmälan C-verksamhet Tillståndsprövning B-verksamhet 11

Handläggning av ärenden - kap 7 Anmälningspliktig verksamhet Kommunen kan granska verksamhetsutövarens bedömning av - att föroreningsrisken är ringa - lämpligheten att återvinna avfall på den aktuella platsen Avfallet innehåller föroreningar som överskrider nivåerna för mindre än ringa risk andra ämnen i en nivå som gör att risken är ringa Avfall används inom ett område som kräver särskild hänsyn Särskilda skyddsåtgärder krävs inte i normalfallet Tillåtligheten avgörs av tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken principer och förutsättningar samt bilaga 2 utgör stöd för bedömning av risker 12

Handläggning av ärenden kap. 7 Tillståndspliktig verksamhet Avfallet innehåller föroreningar i en nivå som gör att risken är mer än ringa En bedömning görs av särskilda skyddsåtgärder En bedömning görs av behovet av ekonomisk säkerhet Tillåtligheten avgörs av tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken 13

Indikatorer för prövningsnivå exempel Mindre än ringa risk ingen anmälan Halter och utlakning är lägre än nivån för mindre än ringa risk Anläggningar mindre än modellparametrar Kunskap behöver inte bevaras Skydd för markmiljö 95 % Skyddsåtgärder behövs inte Ej anmälan men VU ansvarar Ringa risk- anmälan Lägre föroreningshalter Mindre anläggningar Kunskap bevarad genom anmälan Skydd för markmiljö 50 % I normalfallet inte behov av skyddsåtgärder Föreläggande om försiktighetsmått Mer än ringa risk - prövning Högre föroreningshalter Större anläggningar Kunskap bevarad genom tillståndsprövningen Skydd för markmiljö avgörs i prövningen Behov av skyddsåtgärder avgörs i prövningen Villkor 14

Tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna Hur ska vi bedöma risk och tillåtliga nivåer? 15

Eller för sådana här förhållanden? 16

Vi anger inte vad som ska vara tillåtligt i anmälnings- och prövningsärenden Men principer och förutsättningar samt bilaga 2 kan vara till hjälp för att bedöma risken, t.ex: - Förekommer utfasningsämnen? - Avstånd till brunnar? - Hur exponeras människor? 17

Bilaga 2 stöd för att bedöma risker Faktorer som påverkar risker vad gäller avfallets egenskaper (t.ex. kornstorlek, lakbarhet), lokaliseringen (markanvändning) och konstruktionens normala utformning Vilken typ av kunskap som behövs för att kunna bedöma riskerna Metoder som kan användas för att bedöma risker Ett praktiskt exempel på hur en bedömning av riskerna kan göras 18

Information om avfallens egenskaper - kap 8 För att bedöma om ett avfall kan användas för anläggningsändamål behöver den som planerar att använda avfallet ha kunskap om avfallets egenskaper och innehåll. Om inte relevant och lämplig information redan finns eller är tillräcklig för att beskriva avfallet, så behöver det provtas och provas kunskapskravet enligt 2 kap miljöbalken. I samband med en anmälan kan omfattningen av provningen anpassas. 19

Haltbestämning, lakning och provtagning Underlagsrapport om metoder för haltbestämning av huvudoch spårelement och PAH i jord och avfall Rapporten finns tillgänglig på vår webb Vi anger standard för haltbestämning och för lakning om jämförelse görs med nivån för mindre än ringa risk För anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet gäller NFS 2000:15 om mätningar och provtagningar För provtagning finns standard för provtagningsplan, mer vägledning i vår handbok om mottagningskriterier 2007:1 20

Nivåer av oönskade ämnen kap 9 Nivåer för mindre än ringa risk Nivåer för exemplet deponitäckning Totalt 13 ämnen För metaller både halt och utlakning För klorid och sulfat enbart utlakning PAH anges som halter, indelning enligt molekylvikt Känslighetsanalys variation av värden i modellen Styrande faktor för respektive ämne anges När nivåer saknas för ett ämne görs en särskild bedömning enligt 2 kap MB för att avgöra om risken är mindre än ringa, även principer och förutsättning samt bilaga 2 utgör stöd 21

Modellen för beräkning av nivåer mindre än ringa risk Utgår från principerna: - bakgrundshalter för bly, kadmium och kvicksilver - hälsa, markmiljö, yt- och grundvatten ingår i modellen Utgår från förutsättningarna: - inte långsiktiga restriktioner - avfall kan flyttas - inte tätskikt - exponering för människor och skydd för markmiljö Utförlig beskrivning av modellen i bilaga 1 22

Nivåer för mindre än ringa risk Ämne Halter i mg/kg TS Utlakning C 0 LS 0,1 l/kg (mg/l) Utlakning l/s = 10 l/kg (mg/ kg) Arsenik 10 0,01 0,09 Bly 20 0,05 0,2 Kadmium 0,2 0,01 0,02 Koppar 40 0,2 0,8 Krom tot 40 0,2 1 Kvicksilver 0,1 0,001 0,01 Nickel 35 0,1 0,4 Zink 120 1 4 Klorid - 80 130 Sulfat - 70 200 PAH-L 0,6 - - PAH-M 2 - - PAH-H 0,5 - - 23

Principer och förutsättningar Principerna beskriver hur vi kommit fram till nivåer för mindre än ringa risk. Principerna kan utgöra underlag för bedömningar i det enskilda fallet. Förutsättningarna beskriver hur riskerna ser ut för den tänkta användningen och kan utgöra vägledning för bedömning av risken i det enskilda fallet. Vi beskriver vår syn på rättspraxis för sluttäckning av deponier. 24

Handbokens uppbyggnad nivåer för mindre än ringa risk Nivåer för mindre än ringa föroreningsrisk Modell för beräkning Förutsättningar Principer (Miljömålen och delar av riktvärdesmodellen) Miljöbalken, Specialbestämmelser 25

Andra berörda bestämmelser Ett stort antal bestämmelser berörs när avfall används för anläggningsändamål - sammanfattande tabell - Nya ramdirektivet om avfall (avfallshierarkin, end of waste och biprodukter) - I normalfallet inte anmälan enligt 37 och 38 i Avfallsförordningen. - Ramdirektivet för vatten och vattenverksamhet - Samråd enligt miljöbalken 12 kap 6 - REACH, PBL, byggproduktdirektivet, byggproduktförordningen, Strålskyddslagen. 26

Redogörelse för egenkontroll Grundläggande krav i Miljöbalken Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll gäller för anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll gäller inte för verksamhet som utgör mindre än ringa risk 27

Miljökvalitetsmålen Vi beskriver vilka miljökvalitetsmål som berörs För några av särskilt berörda miljömål beskriver vi vilka avvägningar vi har gjort Miljömålen ska utgöra vägledning om vart vi vill komma med miljöbalken 28

Kontakt Carl Mikael Strauss carlmikael.strauss@naturvardsverket.se Erika Nygren erika.nygren@naturvardsverket.se http://www.naturvardsverket.se/sv/produkter-ochavfall/avfall/hantering-och-behandling-av-avfall/atervinningav-avfall-i-anlaggningsarbeten/ Tack! 29