Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen Utgiven av:

Innehållsförteckning Förord 1 Sammanfattning 3 Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning 5 Befolkningsförändringar och flyttströmmar 5 Bostadsbeståndet 8 Bostadsbyggande 10 Nyproduktion och ombyggnad 11 Hinder för bostadsbyggandet 12 Fastighetspriser 12 Vakansgrad i bostadsbeståndet 14 Bostadssituationen för olika grupper 14 Övrig information 16 Lokala arbetsmarknader och pendling 16

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Förord Länsstyrelsen arbetar med att förverkliga Regeringens mål för bostadspolitiken. För detta ändamål samlas uppgifter om det befintliga bostadsbeståndet och upprättas statistik över antalet påbörjade och färdigställa lägenheter samt lediga lägenheter i länets kommuner. Detta för att få kunskap om länets bostadsmarknad. Från den 1 januari 2001 finns en lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS2000:1383). Denna lag reglerar regeringens krav på kommunerna att planera bostadsförsörjningen. Detta i syfte att skapa förutsättningar för alla boende i kommunen att leva i goda bostäder och främja ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen. Nämnda lag antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Länsstyrelsen ska stödja kommunerna med råd, information och underlag i deras arbete med bostadsplaneringen. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2006, avseende Länsstyrelsernas uppdrag 27, skall Länsstyrelsen analysera och göra en egen bedömning av situationen på bostadsmarknaden i länet samt i vilken omfattning och i vilket sammanhang kommunerna antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen skall också analysera och redovisa hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas med övrig kommunal, mellankommunal och regional planering. Länsstyrelsen skall även redovisa på vilket sätt och i vilken omfattning den lämnat råd, information och underlag till kommunerna för deras planering av bostadsförsörjningen. Bifogad rapport är en bedömning av situationen på bostadsmarknaden i Kronoberg och i huvudsak gjord utifrån den bostadsmarknadsenkät (BME) som Boverket genom Länsstyrelserna årligen genomför. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Sid 1

Sid 2 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04

Sammanfattning Enligt kommunerna i Kronobergs län görs bedömningen att läget på bostadsmarknaden totalt sett är sådant att hälften av kommunerna redovisar en bostadsbrist medan den andra hälften redovisar ett överskott på bostäder. Tingsryds kommun redovisar emellertid en balans. Uppdelat på centralorter och övriga kommundelar är det bara Alvesta kommun som redovisar en brist i bägge dessa. Liksom föregående år är det endast en kommun i länet som redovisar ett överskott på bostäder i centralorten - Uppvidinge kommun. Den förväntade nyproduktionen under 2006-2007 i totalt byggande, d v s oavsett upplåtelseform och hustyp uppgår i länet till 2276 bostäder, varav allmännyttan svarar för ca 600. Här ingår även projekt som med en viss osäkerhet kommer att påbörjas. Det förväntade bostadsbyggande, d v s kommunernas egna bedömning när hänsyn tagits till vad som kan bli möjligt, uppgår till ca 868 under 2006 och 877 under 2007. Växjö dominerar starkt och svarar för ca 80 procent av byggprojekten. Enligt bostadsmarknadsenkäten (BME) är det framförallt höga produktionskostnader samt bristen på mark i attraktiva lägen, som är det största hindret för bostadsbyggandet just nu. Därefter anser kommunerna att det finns svårigheter få långivare som ytterligare en orsak till hinder för bostadsbyggande. En god infrastruktur och kollektivtrafik är en förutsättning för att bostads- och arbetsmarknaden ska fungera. Det gör det möjligt att bo kvar på en plats i länet och kunna arbeta på en annan plats, var som helst i länet. Länets boendestruktur och infrastruktur innebär att den större delen av pendlingen sker med bil. Gällande stora pendlingsströmmar från och till kommuner i länet 2003, kan konstateras att Växjö kommun har en stor inpendling av arbetskraft, men även en betydande utpendling. Ljungby kommun har påfallande låg pendlingsaktivitet över kommungränsen. Såväl insom utpendling är liten i förhållande till antalet förvärvsarbetande. Uppvidinge kommun har ett stort pendlingsutbyte med Växjö kommun knuten till Växjös arbetsmarknadsregion. Av andra större pendlingsströmmar mellan kommuner i länet är den mellan Växjö och Alvesta den största, där ungefär hälften så många reser från Växjö till Alvesta som tvärtom. Många pendlar också mellan Lessebo och Växjö liksom Tingsryd och Växjö samt mellan Osby och Älmhult. All statistik hämtas från statistiska centralbyrån (SCB) om inte annat uppges. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Sid 3

Sid 4 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04

Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning Lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, som trädde i kraft den 1 januari 2001, säger att alla kommuner måste arbeta med frågor som rör bostadsförsörjningen och att riktlinjer för detta skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Av enkätsvaren framgår att det bara är Växjö kommun som antagit några riktlinjer i ett bostadsförsörjningsprogram. Det antogs i slutet av 2003. Övriga kommuner anger att dessa riktlinjer finns antingen i en fördjupning av översiktsplanen eller i den kommunomfattande översiktsplanen. Detta arbete skulle således kunna förbättras avsevärt på flera håll i länet, där Växjö utgör ett undantag. Växjös bostadsförsörjningsprogram är omfattande och innehåller såväl en omvärldsanalys och en befolkningsutvecklingsprognos, som en bedömning av behov och efterfrågan. Kommunen visar statistik över i vilken grad bostadsbyggandet påverkar befolkningsutvecklingen och konstaterar att befolkningen ökar då bostadsbebyggelsen ökar och minskar då bostadsbyggandet minskar. I de områden där nybyggnation skett kan kommunen se att en övervägande majoritet av inflyttarna kommer från den egna kommunen. Störst inflyttning från andra kommuner har ofta de stadsdelar där det inte sker någon nybyggnation. Växjö kommun har enligt bostadsförsörjningsprogrammet följande mål och ambitioner med sin bostadsplanering: All boendeplanering och bostadsbyggande ska utgå från en hållbarhetsprincip och följa antagna kommunala mål- och riktlinjer. Man ska erbjuda goda och trygga boendemiljöer som samspelar med behov och service, kommunikationer, kulturmöjligheter, barnomsorg och skola samt fritids- och rekreationsmöjligheter. Man ska verka för ett varierat utbud av bostäder som tillgodoser människors boendebehov oavsett ålder och livssituation. En bostadsmarknad begränsas oftast inte av kommungränsen utan är mellankommunal. Behov av samråd och samtal med andra kommuner om dessa frågor kan därför tyckas vara påtagliga. Sådana samråd och samarbeten förekommer enligt enkätsvaren bara i en kommun i länet. Befolkningsförändringar och flyttströmmar För att planera för bostadsförsörjningen behövs kunskap om kommunens bostadsmarknad, d v s om utbudet och efterfrågan på bostäder. En förutsättningsgrund är en analys om huruvida utbudet och efterfrågan av bostäder stämmer med den nuvarande och den framtida befolkningens efterfrågan. För att lyckas med planeringen är det därför av största vikt att ha kunskaper om befolkningens sammanställning. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Sid 5

Sedan början av 1980-talet har Kronobergs folkmängd ökat i betydligt långsammare takt än riket i helhet. Endast 2,6 procent mot rikets 8,3 procent. Från mitten av 1990-talet fram till 2002 skedde till och med en minskning av befolkningen. Under de senaste 6 åren ser befolkningsförändringarna ut enligt följande: 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Totalt Alvesta -119 41-27 -51-14 -181-351 Lessebo -68 21-131 -28-29 -71-306 Ljungby -62-23 -112-46 107 89-47 Markaryd -129-82 -101-21 42-65 -356 Tingsryd -113-113 -83-162 -121-99 -691 Uppvidinge -105-121 -106-27 -39-48 -446 Växjö 131 181 954 812 907 608 3593 Älmhult -45 39 2-7 -16-75 -102 Länet -510-57 396 470 838 158 1295 Befolkningsförändringar i Kronobergs län under de senaste 5 åren Folkmängden i Kronobergs län uppgick vid senaste årsskiftet till 178 443 personer, en ökning med 158 personer jämfört med föregående årsskifte. Av kommunerna i länet är det endast Växjö som konstant har ökat sin befolkning under de senare åren, men under de senaste två åren har även Ljungby ökat sin befolkning. Uppvidinge, Tingsryd, Lessebo och Markaryd har under lång tid haft minskande invånarantal. Under kortare perioder har invånarantalet stabiliserats men långsiktigt är utvecklingen negativ. Markaryd är den kommun som minskat mest under en 30-årsperiod. De senaste åren har Tingsryd minskat sin befolkning mest, med ca 700 personer, och Uppvidinge med ca 450 personer. Detta samtidigt som Växjö har ökat sin befolkning med ca 3600 personer. Flera kommuner har efter en längre tids negativ befolkningsutveckling dessutom fått en allt mer ofördelaktig åldersstruktur med fler äldre. Särskilt märkbart är detta i Tingsryd där 25 procent är i åldern 65 år och därutöver. Egentligen är det bara Växjö som har en mer fördelaktig struktur än riksgenomsnittet. Det är framför allt Växjös ställning som utbildningsort och universitets expansion som är orsak till detta. Sid 6 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04

När det gäller flyttströmmar, kan det konstateras att under den senaste femårsperioden kom 18 procent av länets inflyttare från utlandet, medan 8 procent av dem som flyttade härifrån flyttade utrikes. Förhållandevis stor andel av dem som flyttar från Älmhults kommun, flyttar utomlands. Detta kan hänga samman med IKEA s omfattande internationella verksamhet. Flyttningar med koppling till kommunerna Lessebo och Alvesta är ungefär jämnt fördelade mellan kommuner utanför länet och kommuner inom länet. I första hand är det med Växjö som flyttningsutbytet sker. I den västra delen av länet (Ljungby och Markaryds kommuner) dominerar flyttningar, som har start- eller målpunkter utanför länet, vilket även gäller Växjö kommun, där en stor del av utflyttarna väljer att slå sig ner i storstadsområden. Inflyttning (%) Utflyttning (%) från kommun i länet från kommun utanför från utlandet till kommun i länet till kommun till utlandet länet utanför länet Alvesta 42 36 22 50 46 4 Lessebo 41 44 15 46 47 7 Ljungby 19 66 15 18 74 8 Markaryd 16 64 20 20 74 6 Tingsryd 30 58 12 35 61 4 Uppvidinge 27 59 14 34 62 4 Växjö 24 67 9 19 75 6 Älmhult 19 61 20 23 64 13 Länet 82 18 92 8 Flyttströmmar de senaste 5 åren För utvecklingen av de mellanstora orterna, d v s de med mer än 2000 invånare, är bilden splittrad. Här finns exempel på orter, som både arbetsmarknadsmässigt och servicemässigt fungerar bra, men det finns också exempel på orter som på grund av strukturomvandling inom industrin har gått starkt tillbaka. Vidare finns orter, som genom närheten till Växjö och dess arbetsmarknad, har kunnat öka sin befolkning. Länets totala flyttningssiffror har under senare år legat strax över 6000 personer. Under 2002 till 2004 med ett positivt flyttningsnetto på över 500 personer, beroende på en stark utrikes nettoinflyttning. Under 2005 sjönk emellertid flyttningsnettot till drygt 200 personer totalt i länet. I länet är det bara Växjö kommun, som visar på ett positivt flyttningsnetto under de senaste fem åren, men även Ljungby visar positiva siffror under de två senaste åren. Det är troligtvis högskolan och universitetet på de båda orterna, som är den största bidragande faktorn till ökningen där. Länsstyrelsen har gjort en prognos över befolkningsutvecklingen i länets kommuner fram till 2020. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Sid 7

Den pekar på en viss ökning av befolkningen. Antalet invånare beräknas år 2020 uppgå till 180 000 i länet. I nedanstående tabell redovisas beräknad framtida folkmängd i kommunerna och länet. 2003 2020 Förändring i procent Alvesta 18 879 18 300-3,1 Lessebo 8 227 7 700-6,8 Ljungby 26 897 26 400-1,9 Markaryd 9 594 8 700-10,3 Tingsryd 13 013 12 000-8,4 Uppvidinge 9 553 8700-9,8 Växjö 75 848 83 000 9,4 Älmhult 15 437 15 200-1,5 Länet 177 448 180 000 1,4 De trender som hittills har funnits när det gäller kommunernas utveckling väntas i huvudsak bestå, kanske med undantag av Ljungby som lyckats vända en negativ utveckling de senaste åren. Den försiktigt positiva utveckling för länet totalt som prognostiserats, bygger på att Växjö kommun även fortsättningsvis förmår attrahera verksamheter och människor i konkurrens med de större kommunerna och övriga regionala centra i grannlänen. Bostadsbeståndet För att veta om utbudet av bostäder motsvarar efterfrågan, eller vilka bostäder som behöver komplettera beståndet, måste en bild av det befintliga bostadsbeståndet presenteras. Bostadsbeståndet förändras främst genom följande faktorer: Nybyggnad av bostäder Ombyggnader Rivningar Permanentering av fritidshus Permanentbostäder som övergår till fritidshus Sid 8 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04

Den senaste fullständiga inventeringen av antalet bostäder i landet och kommunerna ägde rum i samband med folk- och bostadsräkningen 1990. Den visade att det 1990 fanns knappt 80 000 bostadslägenheter i Kronoberg. Av dessa fanns 35 procent i flerbostadshus och 65 procent i småhus. Efter det har ingen folk- och bostadsräkning tillkommit. Uppgifter om bostadsbeståndet idag beräknas istället genom att nybyggda lägenheter och bostäder som tillkommit genom ombyggnad läggs till och bostäder som rivits eller omvandlats dras från 1990 års bestånd. Denna beräkning visar att en ökning av bostadsbeståndet skett till 88 500 lägenheter år 2004 fördelat på 40 procent flerbostadshus och 60 procent småhus. Det är endast i Växjö kommun som det finns färre småhus än flerbostadshus. Nedan ser vi en tabell hur bostadsbeståndet har ändrats mellan år 2000 och 2004 i respektive kommun Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Länet 2000 2004 Skillnad Flerbostadshus 1309 1286-23 Småhus 3697 3705 8 Flerbostadshus 1118 1084-34 Småhus 2975 2977 2 Flerbostadshus 1560 1555-5 Småhus 5395 5405 10 Flerbostadshus 2531 2556 25 Småhus 6241 6265 24 Flerbostadshus 2321 2359 38 Småhus 5279 5333 54 Flerbostadshus 1516 1508-8 Småhus 3609 3629 20 Flerbostadshus 18255 19950 1695 Småhus 17393 17757 364 Flerbostadshus 4545 4659 114 Småhus 8335 8400 65 Flerbostadshus 33155 34957 1802 Småhus 52924 53501 577 Vid jämförelse med riket i stort framkommer att bostadsbeståndet för länet gällande flerbostadshus har ökat med 5,4 procent mot rikets 2,2 procent under samma period. Småhusens antal har däremot bara ökat med 1,0 procent under samma period mot rikets 1,7 procent. Denna kraftiga ökning av flerbostadshus beror i hög grad på Växjös expansion av studentlägenheter. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Sid 9

Bostadsbyggande Enligt kommunerna i Kronobergs län görs bedömningen att läget på bostadsmarknaden totalt sett är sådant att hälften av kommunerna redovisar en bostadsbrist, medan den andra hälften redovisar ett överskott eller balans på bostäder. Det är emellertid endast Tingsryds kommun som redovisar en balans. Uppdelat på centralorter och övriga kommundelar är det bara Alvesta kommun som redovisar en brist i bägge dessa. Liksom föregående år är det endast en kommun i länet som redovisar ett överskott på bostäder i centralorten - Uppvidinge kommun. De flesta kommunerna gör bedömningen att det inte sker någon påtaglig förändring under den närmaste framtiden. Undantagen är Tingsryd, som tror på ökad efterfrågan i förhållande till utbudet och Markaryd och Uppvidinge, som tror på en minskad sådan. Alla kommuner i länet anger i någon form brist på hyresrätter och många har också brist på småhus. Många anger främst brist på mindre bostäder för medelålders och äldre (mindre bostäder). Däremot är det få kommuner som redovisar brist på bostäder för studenter och stora barnfamiljer. Växjö Uppvidinge Alvesta Ljungby Lessebo Markaryd Älmhult Tingsryd Bostadsmarknadsläget totalt sett i länets kommuner 2006 I länet skiljer sig Växjö från de övriga kommunerna genom att påvisa en kraftig befolkningstillväxt. Men också Ljungby har växande befolkning medan övriga kommuner har minskande befolkningstillväxt. Växjö kommun redovisar i sitt bostadsförsörjningsprogram kopplingen mellan bostadsbyggande befolkningsutveckling och bostadsbehov efterfrågan. Dessutom redovisas behovsbilden inom kommunens olika verksamhetsområden, samt beräknad befolkningsutveckling och konsekvenser. Kommunens befolkningsprognos fram till 2014 visar att födelsetalen kommer att öka och att den faktiska ökningen i Växjö stad kommer att ske inom alla åldersgrupper, utom för 6-12 åringar. För landsbygden sker en minskning i alla åldersgrupper, utom för de över 65 år. Sid 10 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04

På bostadsmarknaden kommer det framförallt att finnas ett stort behov av lämpliga bostäder för äldre par eller ensamstående, som önskar sälja sitt småhus. På sikt kan det innebära att fler småhus än idag kommer att finnas tillgängliga på bostadsmarknaden för barnfamiljer och att flyttkedjor skapas. I Växjö stad är efterfrågan stor, liksom i dess direkta närhet. Prisutvecklingen har ökat i takt med efterfrågan, men prisutvecklingen på småhus följer trots allt prisutvecklingen i riket, d v s en ökning med 3-7 procent/år. I de mindre orterna utanför Växjö stad finns också en ökad efterfrågan. Lokalt förekommer dock stora variationer. Nyproduktion och ombyggnad Den förväntade nyproduktionen under 2006-2007 i totalt byggande d v s oavsett upplåtelseform och hustyp uppgår i länet till uppgår till 2276 bostäder, varav allmännyttan svarar för ca 600. Här ingår även projekt som med en viss osäkerhet kommer att påbörjas. Det förväntade bostadsbyggandet, d v s kommunernas bedömning, när hänsyn tagits till vad som kan bli möjligt, uppgår till ca 868 under 2006 och 877 under 2007. Växjö dominerar starkt och svarar för ca 80 procent av projekten. Tilläggas bör att Uppvidinge kommun inte ingår i statistiken på grund av bristande uppgifter, vilket påverkar siffrorna, men ytterst marginellt. Enligt preliminära uppgifter från SCB påbörjades under 2005 ett byggande av 582 bostäder i länet. Det förväntade bostadsbyggandet förutsätter att efterfrågan av bostäder i Växjö fortsätter vara stort. En stor del av de senaste årens bostadsbyggande har utgjorts av studentbostäder. Växjö kommun tror att de mer och mer kommer att ersättas av mindre lägenheter, som även kan efterfrågas av andra grupper. Bostadsbyggandet har ökat under senare år och väntas öka ännu mer. Antalet bostäder per 100 invånare har ökat i alla kommunerna. Denna ökning är minst i Växjö och Ljungby och mest i Markaryd och Tingsryd. I de två sistnämnda kommunerna minskade befolkningen mest i länet under perioden samtidigt som lite nybyggande ägde rum. Samtidigt finns en allmän trend att det blir fler och fler enbostadshushåll, då antalet äldre och ensamstående ökar. I tabellen nedan ser vi antalet lägenheter per 100 invånare och hur de har ökat i länets kommuner från 1990 till 2004. 1990 2004 Skillnad Alvesta 41,9 46,4 4,5 Lessebo 44,3 50,4 6,1 Ljungby 44,8 48,2 3,3 Markaryd 44,8 54,5 9,7 Tingsryd 45,2 53,7 8,6 Uppvidinge 45,3 52,7 7,4 Växjö 45,4 48,5 3,1 Älmhult 44,6 49,8 5,1 Länet 44,7 49,3 4,6 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Sid 11

Hinder för bostadsbyggandet Enligt kommunernas bedömning är det framförallt höga produktionskostnader samt bristen på mark i attraktiva lägen som är hindret för bostadsbyggande just nu. Därefter anser kommunerna att det råder svårigheter att få långivare, som en orsak till hinder för bostadsbyggande. Detta gäller främst på landsbygden. En jämförelse med förra årets enkät visar att kommunerna gör ungefär samma bedömning av orsakerna till hinder för bostadsbyggandet. Det är ett finansiellt bekymmer i de orter med svag prisutveckling att bankerna ofta kräver större säkerheter, vilket innebär högre topplån och därmed en högre bostadskostnad, vilket inte gynnar ett nybyggande i dessa orter. Fastighetspriser Enligt lantmäteriets fastighetsbarometer har priserna på småhus ökat med 10 procent i Kronoberg det senaste året och medelpriset ligger på 945 000 kr. Mest har priserna ökat i Växjö, men också i Ljungby och Alvesta. I Älmhult och Tingsryd har däremot priserna sjunkit det senaste året. Prisökningen och medelpriset ligger lägre i Kronoberg än i riket totalt (11 procent och 1 526 000 kr). Den kraftiga prisutvecklingen i Växjö beror på ökad efterfrågan på bostäder, men även på att räntorna under en lång tid varit låga. Medelpris, tkr Placering i riket 1. Växjö 1329 78 2. Ljungby 846 129 3. Älmhult 836 133 4. Alvesta 753 150 5. Markaryd 593 209 6. Tingsryd 545 220 7. Lessebo 488 236 8. Uppvidinge 400 258 Tabellen visar medelpriser för småhus 2005 per kommun. Kommunerna är rangordnade efter medelpriset med den dyraste kommunen först. Sid 12 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04

Prisutveckling för permanenta småhus i landet mellan 1999 och 2004 (%) 100 90 80 70 60 Procent 50 40 30 20 10 0 Gotland Uppsala Halland Skåne Stockolm Västra Götaland Södermanland Östergötland Västmanland Jönköping Blekinge Kronoberg Örebro Kalmar Jämtland Gävleborg Västerbotten Dalarna Värmland Norrbotten Västernorrland Prisutveckling för permanenta småhus i länet mellan 1999 och 2004 (%) 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 0 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Länet Riket De faktorer som normalt har betydelse för en regions eller kommuns prisutveckling är: förändringar av hushållens disponibla inkomst läget på arbetsmarknaden och utvecklingen av sysselsättningsgraden flyttningsnettot, d v s om kommunens befolkning ökar eller minskar nyproduktionen av småhus samt eventuell tillgång till och kostnader för alternativen hyresrätt och bostadsrätt utvecklingen av bolåneräntorna LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Sid 13

Vakansgrad i bostadsbeståndet Antalet tomma lägenheter hos de kommunalägda bostadsföretagen uppgick vid årsskiftet 2000/2001 till ca 475, vid årsskiftet 2001/2002 till ca 365, vid årsskiftet 2002/2003 till ca 225, vid årsskiftet 2003/2004 till ca 185, vid årsskiftet 2004/2005 till ca 270 och vid senaste årsskiftet till 148 (inget svar från Uppvidinge kommun). Tingsryds kommun är enda kommunen i länet som redovisar uthyrningssvårigheter i allmännyttan. Ingen kommun är beredd att riva lägenheter under 2006/2007, i syfte att förbättra sin ekonomi. Tabellen nedan visar tomma lägenheter i allmännyttan 2000-2001 2001-2002 2002-2003 2003-2004 2004-2005 2005-2006 Alvesta 75 30 20 15 35 30 Lessebo 125 90 80 60 60 40 Ljungby 10 20 10 10 15 - Markaryd - - - - - - Tingsryd 60 50 30 30 55 48 Uppvidinge 125 110 50 25 70 - Växjö 50 40 20 35 20 20 Älmhult 30 25 15 10 15 10 Länet 475 365 225 185 270 148 Enligt bostadsmarknadsenkäten har antalet tomma lägenheter i allmännyttan minskat i Kronoberg under de senaste åren. Dock är den senaste uppgiften osäker, p g a ej inlämnat uppgift från tre kommuner. Tidigare år har Markaryd inte svarat. Av de kommuner som svarar kan man konstatera att antalet tomma lägenheter har minskat från året dessförinnan. Bostadssituationen för olika grupper Utbyggnadstakten för särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade har varit omfattande under ett antal år. Alvesta kommun planerar många ombyggnadsprojekt under 2006 och 2007 i särskilt boende. Ljungby kommun är den enda kommunen som planerar ombyggnader för studenter under samma tidsperiod. Ingen kommun redovisar att det är brist på särskilt boende för äldre, men Älmhults kommun redovisar brist för särskilt boende för funktionshindrade. Ingen kommun redovisar heller att det finns överskott på bostäder i särskilda boendeformer för äldre. Sid 14 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04

Vad gäller bostadsförsörjning för hemlösa, sker ett samarbete med allmännyttan i nästan samtliga kommuner och med privata fastighetsägare i hälften av länets kommuner. Behovet av bostäder täcktes under 2004, i ca hälften av länets kommuner. Avseende flyktingars boendebehov får kommunerna normalt sett fram bostäder genom regelbundet samarbete med allmännyttan samt genom kontakt med privata fastighetsägare. Förekommande problem, när det gäller bostäder till flyktinghushåll, är främst brist på stora lägenheter i några kommuner. Gällande bostadsmarknadsläget för studenter, är det bara Ljungby kommun som anger brist. För ungdomar är det mer än hälften av kommunerna, som anger att det finns brist på bostäder för dem. Enligt kommunernas uppgifter fanns det 3800 studentbostäder i länet januari 2006. I många svenska städer finns mer eller mindre utbredd boendesegregation. Förutom att de är etniskt segregerade så är städerna också etniskt segmenterade vilket innebär att personer med utländsk bakgrund i stor utsträckning bor i områden som domineras av hyresrätter, medan småhus områden i regel har en överrepresentation av boende med svensk bakgrund. Detta förknippas lätt med de tre storstadsregionerna, men utvecklingen i mellanstora städer (läs Växjö) liknar i stor utsträckning den som storstäderna genomgått med allt tydligare socioekonomisk och etnisk segregation. Segregation och integration är en fråga som inga kommuner i länet anger som särskilt aktuell fråga att arbeta med just nu. Det som anges är, att man vill jobba med trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder samt tillgänglighetsfrågor, då främst i offentlig miljö. Viktigt är också att erbjuda bostäder i attraktiva lägen samt öka inflyttningen. Andelen personer med utländsk bakgrund var betydligt lägre i Kronobergs län än i riket som helhet, inklusive storstadslänen. Bland länets kommuner hade Markaryd det största inslaget av befolkning med utländsk bakgrund och Tingsryd lägst. En del av skillnaderna kan förklaras genom kommunernas struktur. Tingsryds kommun har spritt landsbygdsboende med småjordbruk och en mindre omfattande industrisektor, medan Markaryd är en utpräglad industrikommun. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Sid 15

Nedan följer en tabell som visar andelen befolkning med utländsk bakgrund år 2000. Kommun Totalt med utländsk bakgrund Antal % Alvesta 2722 14,4 Lessebo 1287 15,4 Ljungby 4341 16,0 Markaryd 1847 18,9 Tingsryd 1418 10,6 Uppvidinge 1452 14,8 Växjö 12143 16,4 Älmhult 2102 13,6 Länet 27312 15,5 Riket 1,8 milj 20,5 Riket utom storstadslänen 674 864 15,2 Enligt enkätsvaren bedriver det allmännyttiga bostadsbolaget ett särskilt arbete i utsatta bostadsområden i flera kommuner. Många kommuner jobbar med insatser för trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder. Vad gäller seniorboende (en boendeform där endast personer över viss ålder får bo) så har tre kommuner projekt på gång. En nyproduktion av ett drygt hundratal lägenheter planeras. Dessa kommuner är Markaryd, Tingsryd och Växjö. Övrig information Lokala arbetsmarknader och pendling I Kronobergs län utgör Ljungby och Markaryd separata arbetsmarknader enligt SCBs indelning. I övrigt bildar Älmhult och Osby en region medan Växjöregionen omfattar resterande fem kommuner. Efterhand som pendlingsfrekvens och pendlingsavstånd ökar blir antalet arbetsmarknader färre. Antalet lokala arbetsmarknader är olika för kvinnor och män samt för människor med olika utbildningsnivå. Genom infrastruktursatsningar försöker man korta ner tidsmässiga avstånd mellan olika orter och därigenom öka pendlingsmöjligheterna. För Kronobergs läns vidkommande har pendlingen över kommungränserna ökat stadigt under årens lopp och detta gäller såväl kvinnor som män. Sid 16 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04

Männen pendlar i något större utsträckning än kvinnorna. Andelen män av pendlarna uppgår till 60 procent och följaktligen utgör kvinnorna 40 procent. Länet har ett inpendlingsöverskott på cirka 1 500 personer. Större delen av kommunerna har överskott. Vissa kommuner är dock starkt beroende av arbetsmarknaden i grannkommuner. Gällande stora pendlingsströmmar från och till kommuner i länet 2003, kan konstateras att Växjö kommun har en stor inpendling av arbetskraft, men även en betydande utpendling. Ljungby kommun har påfallande låg pendlingsaktivitet över kommungränsen. Såväl insom utpendling är liten i förhållande till antalet förvärvsarbetande. Uppvidinge kommun har ett stort pendlingsutbyte med Växjö kommun knuten till Växjös arbetsmarknadsregion. Av andra större pendlingsströmmar mellan kommuner i länet är den mellan Växjö och Alvesta den största, där ungefär hälften så många reser från Växjö till Alvesta som tvärtom. Många pendlar också mellan Lessebo och Växjö liksom Tingsryd och Växjö samt mellan Osby och Älmhult. En god infrastruktur och kollektivtrafik är en förutsättning för att bostads - och arbetsmarknaden ska fungera. Det gör det möjligt att bo kvar på en plats i länet och kunna arbeta på en annan plats, var som helst i länet. Länets boendestruktur och infrastruktur bidrar till att den större delen av pendlingen sker med bil. Människor är idag beredda att pendla långa sträckor för att kunna bo där man önskar. Ortens attraktivitet spelar därmed en stor roll vid valet av boendeplats. En bostadsmarknadsregion är kopplat till vilka möjligheter det finns att arbetspendla. Framtida möjliga och attraktiva bostadsmarknadsregioner kan vara stråket utmed Kust till Kustbanan och stambanan genom länet, förutsatt att trafiken kan anpassas till pendlingsbehovet. I nedanstående tabell redovisas de större kommungränsöverskridande pendlingsströmmarna i Kronobergs län under 2003. Kommun Utpendling Inpendling Netto Alvesta 3299 1994-1305 Lessebo 1381 649-732 Ljungby 1466 1498 32 Markaryd 821 1269 448 Tingsryd 1523 1053-470 Uppvidinge 779 1129 350 Växjö 5282 7637 2355 Älmhult 1116 2188 1072 Länet 5795 7635 1840 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-07-04 Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Sid 17