e län Boendeplanering

Transkript

1 Läns sty Skån relsen e län 1: Boendeplanering 1

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: BoPM Boendeplanering Länsstyrelsen i Skåne län Hanna Björklund, Emma Norrhede, Gunnel Sajdak, Cecilia von Schéele, Birgitta Wadkvist Länsstyrelsen i Skåne län Enheten för samhällsplanering Malmö Tfn: skane@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Skåne län. Innehållet får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källan Upplaga: 100 ISBN: Länsstyrelsenrapport: 2010:3 Layout: Tryckt: Omslagsbild: Cecilia von Schéele Länsstyrelsen i Skåne län Hans Lovén, Cecilia von Schéele, Birgitta Wadkvist. Montage: Cecilia von Schéele 2

3 Hej! Det är attraktivt att bo i Skåne och befolkningen ökar i länet som helhet. Under de senare åren har bostadsbyggandet dock inte följt befolkningsökningen, med ett stort glapp mellan dessa som följd. Förutsättningarna för kommunerna skiljer sig dock åt; vissa kommuner upplever hårt befolkningstryck, andra minskat eller förändrat befolkningstryck. Oavsett vilket utgör boendeplaneringen en viktig del i det strategiska arbetet för ett hållbart samhälle. Bostäder är mycket viktiga både ur ett utvecklings- och ett välfärdsperspektiv. Planeringen för bostäder kräver att flera aktörer är aktiva och engagerade. Enligt lagen om bostadsförsörjning (2000:1383) ska kommunerna varje mandatperiod upprätta riktlinjer för bostadsförsörjning och antas av kommunfullmäktige. I Skåne är det långt ifrån alla kommuner som lever upp till kravet enligt lagen. Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att lämna råd, information och underlag till kommunernas planering av bostadsförsörjningen. Detta BoPM från Länsstyrelsen i Skåne län är tänkt att hjälpa er som vill komma igång med arbetet att göra riktlinjer. Här får ni bland annat tips om hur arbetet kring riktlinjer för bostadsförsörjning kan gå till, nya forskningsrön om bostäder och flyttmönster samt vilka utmaningar bostadsmarknaden står inför. Skriften är till stor del inspirerad av Boverkets rapporter Boendeplanering en strategisk fråga för kommunen (2006) samt Boendeplanering i praktiken - en vägledning i statistiken (2005). På sista sidan finns ännu fler lästips och om ni behöver mer guidning är ni välkomna att kontakta oss på Enheten för samhällsplanering vid Länsstyrelsen i Skåne län. Med vänliga hälsningar Birgitta Wadkvist Bostadssakkunnig 3

4 4

5 Bostäder för alla - en förutsättning för tillväxt och välfärd Vad som är en attraktiv bostad skiljer sig åt beroende på vem man frågar. För att kommunen ska kunna möta medborgarnas önskemål och skiftande behov av bostäder är utvecklingen av en långsiktig och hållbar strategi för hur man ska hantera frågor om bostadsförsörjning en viktig process. Ett led i denna är att upprätta riktlinjer för bostadsförsörjning. Ett hållbart samhälle Regeringen har uppmärksammat samhällsplaneringens roll för hållbar utveckling. Målet med samhällsplaneringen är att den skall ge förutsättningar för en god livsmiljö ur social synpunkt, goda miljöförhållanden och hushållning med naturresurser samt hållbart byggande och en god ekonomisk tillväxt. Det är höga krav som ställs på samhällsplaneringen! Bostädernas roll för den hållbara utvecklingen tangerar alla de tre hållbarhetsaspekterna; sociala, ekonomiska och miljömässiga. Det krävs varierat bostadsutbud för att förse potentiell arbetskraft med bostäder samtidigt som det är viktigt att minska energiförbrukningen i bostäder och minska transportbehovet. Bostäder är inte minst viktigt när det gäller samhällsplanering med hänsyn till sociala frågor. Tillgång till en god bostad är en rättighet upptagen i FNs konvention om mänskliga rättigheter. Trygga och goda boendeförhållanden skapar förutsättningar för människans delaktighet i samhället och är därför centralt för såväl den enskildes hälsa som utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Flera av de sociala utmaningar samhället dagligen står inför har starka kopplingar till bostadsförsörjningen. Hemlöshet, nedslitna bostadsområden, trångboddhet och långtgående boendesegregation är fenomen som är både förödande för de som drabbas och ett hinder för kommunens utveckling. Bostadspolitiska mål Regeringen har satt upp bostadspolitiska mål där bostaden konstateras ha en central roll i människors liv eftersom den utgör en plattform för både det privata livet och det sociala och yrkesmässiga livet. Levande boendemiljöer som främjar integration i boendet betonas. Bostadsmarknaden ska vara väl fungerande och utbudet ska styras av efterfrågan samt bidra till en fungerande arbetsmarknad i alla delar av landet. Valfrihet på bostadsmarknaden som möter människors behov och önskemål är viktigt, samt att människor ges goda förutsättningar att etablera sig på bostadsmarknaden i bostäder med rimliga boendekostnader. Engligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (200:1383) ska varje kommun planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Lagen i sin helhet hittar ni på sidan 17. Läs mer på för att se regeringens mål för hållbar samhällsplanering, byggande, bostadsförsörjning och bostadsmarknader i sin helhet. Foto: Cecilia von Schéele 5

6 Att vara en attraktiv kommun Tillgång till goda bostäder för alla är inte bara avgörande för välfärden i en kommun. En kommun som kan erbjuda ett varierat bostadsutbud blir en attraktiv plats för människor att flytta till. Boendeplanering är alltså även av stor betydelse för kommunens utveckling och tillväxt. Tillväxt God boendeplanering och tillväxt hänger ihop, eftersom väl fungerande bostadsmarknader är en förutsättning för den rörlighet på arbetsmarknaden som en dynamisk ekonomi kräver. Enligt en rapport från Nutek (2007) (nuvarande Tillväxtverket) råder starka samband mellan bostadsmarknad, arbetskraftens rörlighet och tillväxt. Det handlar om att hushållen enkelt ska kunna komma in på bostadsmarknaden - att boendefrågan inte ska vara ett hinder i människors karriärväg. För detta krävs att det på bostadsmarknaden finns ett brett utbud av bostäder avseende prisnivåer, typ av boende och upplåtelseformer. Rörlighet Med rörligare arbetsmarknad och dessutom förbättrade kommunikationer lever vi i ett samhälle där arbetsplatsens placering inte längre spelar samma avgörande roll för var vi väljer var vi vill bo. Andra faktorer spelar in. Kan kommunen erbjuda ett varierat utbud av goda bostäder är detta i sig något som gör kommunen attraktiv för människor som är i färd med att välja bostadsort. En väl fungerande bostadsmarknad är därför en faktor som bidrar till tillväxt - detta gäller för små såväl som stora kommuner, i glesbygd såväl som i städer. Vad är attraktivitet? Attraktivitet handlar inte bara om att attrahera inflyttare, det handlar också om att erbjuda sina invånare fortsatt trivsamma boendemiljöer. Vad det attraktiva i attraktiva Ett varierat utbud av goda bostäder är något som i sig gör kommunen attraktiv - både för de som redan bor där men av olika anledningar vill byta bostad och för människor som är i färd med att välja bostadsort. Foto: Cecilia von Schéele 6

7 boendemiljöer egentligen utgörs av är en spännande fråga. Beror det på vem man frågar? Beror det på var i livet denna person befinner sig eller vilken bakgrund hon eller han har? Vi har redan konstaterat att olika människor har olika önskemål på sitt boende, men vissa drag är med stor sannolikhet gemensamma för många vad det gäller uppfattning om attraktivitet i boendet - både för den inre och för den yttre miljön. Just frågan om attraktivitetens konstitution diskuteras återkommande på flera fronter, inom kommun- och regionalpolitiska sammanhang, i forskarvärlden och bland samhällsplanerande praktiker. Frågan engagerar många sedan det blivit allt mer uppmärksammat att platsers förmåga att locka inflyttare, såväl som behålla invånare, är av stor betydelse för lokal och regional utveckling. Thomas Niedomysl, forskare vid institutet för framtidsstudier, beskriver i en artikel i Länsstyrelsens rapport Bostadens yttre värden (2009) ett forskningsprojekt i vilket man undersökt hur människor tänker kring attraktivitet när de ska flytta. Bland annat gjordes en undersökning där personer fick svara på hur viktiga olika faktorer var om de skulle flytta till en annan region. Faktorerna delades upp på tre olika nivåer, från vad som är viktigt på regionnivå, på kommunnivå samt bostadsområdesnivå. Svaren som gäller kommunnivån visar att toppnoteringarna för vad flest värderar högst när de väljer var de ska flytta är vård och omsorg, naturskönt område och kommunikationer. Resultaten från undersökningen belyser att det attraktiva boendet inte främst definieras av exempelvis havsutsikt eller närhet till ett rikt kulturutbud, att det inte bara handlar om exklusiva lägen. Niedomysl framhåller att forskningsresultaten underlättar förståelsen av vad som Lästips! Länsstyrelsens rapport Bostadens yttre värden (2009). I denna kan du läsa mer om Thomas Niedomysls undersökning men också om resultatet av det arbete som skett inom ramen för Länsstyrelsens projekt Bostadens yttre värden. Det sistnämnda utgjorde en del av det större projektet Hållbar planering för attraktivt boende vars mål var att uppmuntra till att planera och bygga bra bostadsmiljöer där allmängiltiga kvaliteter - som närmiljö och lokalisering i ett sammanhang - är viktigare än ett exklusivt läge. gör en boendemiljö attraktiv - genom att tillämpa ett mer generellt perspektiv. Varje kommun har möjlighet att skapa det attraktiva boendet. Med ett mer generellt perspektiv ges ny potential att se hur vi skapar attraktiva boendemiljöer för alla, då människor naturligtvis har skiftande möjligheter att välja när det kommer till bostad - möjligheten att välja det de finner åtråvärt. En gemensam strävan är därför att hela Skåne ska kunna erbjuda attraktiva bostäder - för alla. 7

8 Utmaningar för framtiden: Samhällsplaneringen står inför rejäla utmaningar. Här nedan tar vi upp några av de mest avgörande för boendeplaneringen. Bygga bostäder i kollektivtrafiknära lägen - för att effektivisera markanvändningen, minska bilberoendet och uppnå en hållbar utveckling i vår region. Samordningen mellan bostadsutbyggnad och infrastrukturutbyggnad kan förbättras. Tackla de demografiska utmaningarna - att skapa en bostadsmarknad som kan erbjuda bostäder åt alla, även då befolkningen utgörs av en ökande andel äldre med förändrade bostadsbehov samtidigt som de unga som ska ut på bostadsmarknaden blir relativt fler. Täcka behovet av bostäder för flyktingar - och att vidga den geografiska omkretsen för flyktingmottagande för att minska segregationen. Foto: Cecilia von Schéele Se över allmännyttans roll - för bostadsförsörjningen med utgångspunkt i ägardirektiv och lokala förhållanden. En stor utmaning de närmaste åren kommer att bli genomförandet av renovering av stora delar av allmännyttans bostadsbestånd. Öka nivåerna på bostadsbyggandet och komplettera det befintliga bostadsbeståndet - för hela befolkningen i livets alla skeenden. Att hålla byggandet på en rimlig nivå. Vi behöver olika upplåtelseformer och varierade boendemiljöer för att öka attraktiviteten. Kan vi bryta mönstret av ensidigt byggande minskar även boendesegregationen. Vidga synen på bostadsbyggandet - till att omfatta fler än de sociala faktorerna. Bostadsutbyggnaden har även en viktig roll i den regionala och kommunala tillväxten, samtidigt som bostäder är en viktig del i byggandet av ett miljömässigt hållbart samhälle. Öka det mellankommunala samarbetet - för att kunna erbjuda de former av bostäder som behövs och efterfrågas av existerande och inflyttande befolkning. 8

9 Möjligheter att påverka bostadsutvecklingen: Kommunerna har flera verktyg till sitt förfogande för att styra inriktningen på bostadsutvecklingen i kommunen. Riktlinjer för bostadsförsörjning Riktlinjerna för bostadsförsörjning klargör kommunens bostadspolitiska mål, medel och ambitioner och ger kommunen bättre möjligheter att styra lokalisering och vilken typ av bostäder som byggs. Översiktsplanering I översiktsplanen visas förutom kommunens intentioner för mark- och vattenanvändning även dess plan för bebyggelseutvecklingen. Kommunen har här därför möjligheten att koppla samman den boendestrategiska planeringen med den fysiska planeringen i riktlinjer för bostadsförsörjning med hög legitimitet som även fungerar som en överrenskommelse mellan stat och kommun. Kommunens planmonopol Kommunens planmonopol enligt plan- och bygglagen är en grundläggande förutsättning för kommunens makt över marken och därmed möjligheter att utöva inflytande på vad, när och hur som byggs. Läs mer om detta på nästa sida. Markinnehav Ett viktigt instrument för kommunen i arbetet med att styra bostadsbyggandet är dess markinnehav och strategiska köp och försäljningar av byggbar mark. På mark för bostadsändamål har kommunen möjlighet att sätta olika priser och skriva olika avtal beroende på med vilken upplåtelseform de bostäder som ska uppföras på marken ska ha. Mark- och exploateringsavtal Markanvisningsavtal tecknas när kommunen säljer mark till en exploatör. I avtalet kan kommunen ge vissa fördelar eller subventioner för en viss typ av byggande. Inom ramen för exploateringsavtal som skrivs när privatägd mark ska planläggas kan kommunen använda möjligheten att styra förutsättningar och få särskilda villkor uppfyllda av byggherrarna, t ex storlek och upplåtelseform på bostäder. God planberedskap och snabba processer Kommunen kan förbereda så att det finns byggbar mark när marknaden efterfrågar detta för bostadsutbyggnad. Foto: Birgitta Wadkvist Ägardirektiv till allmännyttan Genom det allmännyttiga bostadsföretaget har kommunen möjlighet att till viss del påverka produktion och förvaltning på den lokala marknaden. Behovet av hyresrätter eller bostäder för unga eller äldre med särskilda behov kan till exempel hanteras med hjälp av det allmännyttiga bostadsföretaget. 9

10 Länsarkitekt Kerstin Nilermark om kommunernas möjligheter Bostadsutbyggnad är en viktig fråga i den strategiska och fysiska planeringen i kommunerna. Marknadskrafterna avgör till stor del vad och var bostäder byggs samtidigt som kommunerna har ansvar för att alla medborgare bor bra enligt lagen om bostadsförsörjning. Ett av kommunernas viktigaste instrument för att styra vad och var bostäder byggs är planmonopolet enligt plan- och bygglagen. Det är trots allt kommunerna som har sista ordet! För att få en bild av relationen mellan boendeplanering och fysisk planering svarar Skånes länsarkitekt Kerstin Nilermark på några frågor om kommunernas möjligheter att styra bostadsutbyggnaden i kommunen. Vilka möjligheter ger planmonopolet för kommunernas arbete med boendeplanering? Planmonopolet innebär flera möjligheter för kommunens boendeplanering! För det första gör det att kommunen kan styra bostädernas lokalisering till goda kollektivtrafiklägen och dit det finns kommunal service. Det är ett viktigt sätt att arbeta för ett minskat transportbehov och att hushålla med marken så att den används på ett effektivt sätt. Sedan ger det kommunerna möjlighet att styra utbyggnadstakten. Visserligen kan inte bostadsbyggande tvingas fram men kommunen kan avstå från att göra detaljplaner i andra lägen till dess att ett visst område är utbyggt. Det ger också möjlighet att styra vilken bebyggelsetyp som ska finnas i ett område och på så sätt skapa mer blandade bostads- och verksamhetsområden. Så egentligen ger planmonopolet en viss makt över var, när och hur bostadsutbyggnaden sker. Genom att utnyttja de två sistnämnda verktygen, att styra utbyggnadstakten och typ av bostäder, kan kommunen arbeta mer strategiskt med sin planering. Vid utbyggnad av nya områden kan man styra vilken typ av bostäder som byggs först för att ge området goda förutsättningar att växa. Genom att nyttja planmonopolet kan kommunen strategiskt underlätta en utbyggnad av ett område t ex genom att börja med de mest attraktiva lägena eller bostadstyperna - området blir efterfrågat och får status. Sedan följer efterfrågan även på andra bostadstyper. Planmonopolet ger helt klart kommunen verktyg att planera för attraktiva områden genom att skapa förutsättningarna för bästa utformning och exploateringsgrad. Finns det någon fördel med att ha riktlinjer för bostadsförsörjning i översiktsplanen? Eller bör riktlinjerna finnas i ett eget program? Fördelen med att ha riktlinjer i ett program är att de kan revideras med enkla medel, man behöver inte följa hela den tunga process som plan- och bygglagen faktiskt kan vara ibland och det är en tydlig viljeyttring som är lätt att hitta för aktörer på marknaden och för medborgare. Sedan kan generella delar lyftas in i översiktsplanen. Bostadsförsörjning är en politisk fråga och fungerar bäst som program anser jag. Var utbyggnad ska ske kan sedan tas i översiktsplanen samt hur och när i detaljplaner. Hur ser du på argumentet det är ändå marknaden som styr vad som byggs (så det spelar ingen roll vilka ambitioner kommunen har i riktlinjerna för bostadsförsörjning)? Marknaden är lyhörd för efterfrågan. I de fall riktlinjerna innehåller en analys av hur efterfrågan ser ut menar jag att riktlinjerna är ett viktigt dokument även för marknaden. Sedan kan det av skäl som har mer social karaktär (integration, osv) finnas en önskan hos kommunen om att skapa mer blandad bebyggelse och blandade upplåtelseformer i olika områden. Men genom att släppa en del till marknaden i attraktiva lägen kan exploatören samtidigt ta ansvar även för byggande av mindre lönsamma bostäder. Riktlinjer för bostadsförsörjning kan absolut vara tydliga med kommunens ambitioner när det gäller både efterfrågan och behovet i kommunen! 10

11 Det är absolut intressant att ta upp bostadsutvecklingen i översiktsplan. Den viktigaste frågan Vad är var? (bostäder eller annat) styrs i översiktsplan. I riktlinjer kan kommunen slå fast vad; t ex att 200 lägenheter ska byggas på 2 år, varav 10% smålägenheter, osv. Men läget styr också vad som är lämpligt att bygga och genom att erbjuda bra lägen lockas exploatörer. Det är jätteviktigt att analysera läget, det innebär mycket mer än havsutsikt! Goda kommunikationer, närhet till grönstruktur och andra kvaliteter kan komma fram i en ordentlig analys. Detaljplaner styr framför allt genomförandefrågor, ansvar, utformning och antal bostäder i viss mån. Har du några tankar om förhållandet mellan boendeplanering och övrig fysisk planering? T ex förhållandet bostadsutbyggnad infrastruktur kollektivtrafik? När det gäller utbyggnad av de här frågorna är det viktigt att kommunerna kan lita på att staten bygger ut järnvägar och vägar enligt fastställda planer. Om infrastruktursatsningar inte är samordnade med bostadsutbyggnad kan dåliga resmönster bli svåra att bryta. Jag menar att vi behöver bygga bostadsområden som redan från början är lokaliserade så att vi minskar bilanvändandet. Här behövs ju också samordning över kommungränser! Ibland är det kanske bättre att bostäder byggs i grannkommunen utefter järnvägen för att undgå intrång i t ex värdefulla naturområden i den egna kommunen. Om vi t ex ska använda gamla, ofta centralt belägna, utredningsområden för omvandling eller nya förtätningar är det intressant att inte ställa maximala miljökrav direkt vid inflyttning! Låt omvandlingen och kraven successivt uppfyllas. Foto: Elin Henriksson Några kommuner menar att det är först i detaljplanestadiet som de kan styra bostadsbyggandet. Hur ser du på det? Betyder det att möjligheten att ta upp bostäder i översiktsplanen är ointressant? 11

12 Riktlinjer för bostadsförsörjningen - hur gör man? Att arbeta med bostadsförsörjning i en kommun handlar om att täcka invånarnas behov av bostäder i alla skeden i livet. I arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning bör utgångspunkten vara befolkningssammansättningen och befolkningsprognoser. Underlag av denna form ger ökad kunskap om vilka behov av bostäder som finns idag men också om vad som kommer att efterfrågas i framtiden. Man bör även studera sysselsättningsprognoser och flyttmönster. Mer om underlaget kan du läsa på nästa uppslag. Klargöra kommunens bostadspolitiska mål Riktlinjerna för bostadsförsörjning ska klargöra kommunens bostadspolitiska ambitioner. Arbetet med riktlinjer ska vara en diskussion om vilka mål och medel som finns i den lokala bostadspolitiken. Det är viktigt att arbete med riktlinjerna för bostadsförsörjning genomsyras av diskussioner mellan många delar av den kommunala verksamheten samt att underlagsmaterial tas fram i dialog med fastighetsägare, byggherrar och andra viktiga aktörer på bostadsmarknaden. Detta för att den gemensamma grunden i arbetet skall bygga på samförstånd kring utmaningar och möjligheter. Riktlinjer för bostadsförsörjning ska helst utmynna i ett dokument som antas av kommunfullmäktige. Riktlinjerna får gärna finnas i ett eget program för bostadsförsörjning där underlag, utmaningar, lokala bostadspolitiska mål och åtgärdsprogram också återfinns. På så vis blir kommunens ambitioner med bostadsutvecklingen tydliga, inte bara för medborgare och kommunala tjänstemän och politiker, utan även för privata aktörer på bostadsmarknaden. Översiktsplanering Den kommunala översiktsplaneringen är ett viktigt underlag vid arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning. Översiktsplaner (ÖP) och fördjupningar kan vara en bra utgångspunkt för arbetet samtidigt som arbetet med riktlinjerna kan tillföra underlag till översiktsplaneringen. Arbetet med ÖP är även en process i vilken kommunen har en möjlighet Underlag Utmaningar Lokala bostadspolitiska mål Riktlinjer för bostadsförsörjning Åtgärdsprogram att föra en samlad diskussion om utvecklingen i kommunen vad gäller bland annat bostadsbebyggelsen och ett sätt att utöva inflytande över densamma. Riktlinjer för bostadsförsörjning kan återfinnas i ÖP men kan med fördel presenteras i ett eget program (se gärna intervjun med Kerstin Nilermark på sid. 10). Foto: Hans Lovén 12

13 I denna ordning kan man utarbeta riktlinjerna: Inledningsvis tas underlag 1fram om utvecklingen i kommunen gällande frågor kopplade till bostadsförsörjning samt nulägesbeskrivningar och prognoser för framtiden. 2 Underlaget resulterar oftast i utmaningar ur vilka kommunen utarbetar lokala bostadspolitiska mål som resulterar i... Prata gärna med Länsstyrelsen! Länsstyrelsens uppdrag är bland annat att följa och informera om bostadssituationen i länet. Länsstyrelsen har lång erfarenhet av utvecklingen på bostadsmarknaden i Skåne och redovisar årligen den aktuella situationen till kommunerna och regeringen i en bostadsmarknadsanalys. I regeringens uppdrag till Länsstyrelsen ingår också att ge råd och underlag till kommunerna i arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning. Foto: Cecilia von Schéele 4... riktlinjer för bostadsförsörjning som antas av kommunfullmäktige. 5 Ur riktlinjerna kan kommunen sedan fortsätta sitt arbete med åtgärdsprogram för att nå den önskvärda utvecklingen Av svaren i den årligen återkommande bostadsmarknadsenkäten och annan statistik får Länsstyrelsen ett mycket bra underlag till analysen av bostadsmarknaden. Länsstyrelsen har också genomfört projekt kring bostadsläget i Öresundsregionen, som bland annat har utmynnat i rapporten Bostadsläget i Öresundsregionen. Slutrapport. Tillsammans med Bostadsmarknadsanalysen utgör våra projekt och lägesbeskrivningar ett mycket bra material med stor nytta för den kommunala planeringen. Tveka inte att diskutera med Länsstyrelsen om ni behöver underlag, information eller annat stöd vid framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjning. 13

14 Att överväga vid framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjning I den här listan ges förslag på punkter som riktlinjer för bostadsförsörjning kan innehålla. På nästkommande sida ges förslag på underlag och bakgrundsmaterial som kan vara lämpligt i framtagandet av riktlinjerna. Befolkningssammansättning Hur ser befolkningsstrukturen ut och vad är karaktäristiskt för just den här kommunen? Hur ser olika åldersgrupper ut i dag och i framtiden? Hur ser inoch utflyttning ut idag och hur kan det tänkas se ut i framtiden? Bostadsbestånd Hur ser det befintliga bostadsbeståndet ut? Hur är fördelningen mellan de olika upplåtelseformerna? Råder det brist eller överskott på någon typ av bostäder? Hur kan man i så fall åtgärda detta? Ortsstruktur Hur är bostadsbeståndet fördelat mellan olika orter i kommunen? Vilka olika förutsättningar för bostadsbyggande finns på de olika orterna? Planberedskap Vilka möjliga exploateringsområden finns i kommunen? Finns möjligheten att använda exploateringsavtal för att styra byggandet och täcka behov? Utmaningar och mål Vilka utmaningar och mål landar kommunen i efter att ha arbetat med underlagen? Strategi Vilka åtgärder planeras med tanke på de utmaningar och möjligheter som framkommit? Metod Hur har arbetsformerna vid framtagandet av riktlinjerna sett ut? Vilka förvaltningar har varit med i arbetet? Regionalt och mellankommunalt perspektiv Hur ser befolkningsprognoserna ut i grannkommunerna? Hur ser efterfrågan ut i kommunens del av Skåne? Hur kan vi arbeta tillsammans med andra kommuner? Särskilda boendeformer Vilka typer av särskilt boende finns i kommunen och vad kommer att behövas i framtiden? Foto: Cecilia von Schéele 14

15 Här kan ni hitta underlag I Boverkets rapport Boendeplanering en vägledning i statistiken kan man läsa mer om hur man tar fram underlag till boendeplaneringen. Det är viktigt att arbeta med riktlinjer för bostadsförsörjning för att ha möjligheten att kunna analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsbeståndet som en följd av hur kraven, önskemålen och befolkningen förändras. Bostadsförsörjning är en tvärsektoriell fråga och kräver att flera olika förvaltningar inom kommunen deltar med erfarenheter och underlag. Kommunfakta För att kunna samla in relevant statistik är det viktigt att börja med att ställa sig frågan på vilken detaljeringsnivå resultatet skall redovisas. Beroende på vad informationen skall användas till kan man välja mellan bland annat kommun, församling, delområden eller fastighet som redovisningsnivå. Genom SCB finns det möjlighet att beställa en sammanställning av statistik gällande kommunen och dess invånare. Sammanställningen kallas Kommunfakta och ger grundläggande kunskaper om bland annat invånarnas ålder, arbete, inkomst och utbildning samt om kommunal ekonomi och bostäder. Det befintliga beståndet Det är viktigt att kommunen har en bild av hur det befintliga beståndet ser ut. Den senaste folk- och bostadsräkningen i landet genomfördes För att kommunen skall ha aktuell kunskap om hur många lägenheter som finns i dagsläget är det viktigt att kommunerna känner till förändringarna och följer vad som händer år från år. Bostadsbeståndet förändras genom nybyggnation, ombyggnader, rivningar, permanentering av fritidshus samt omvandling av permanentbostäder till fritidshus. På SCB:s hemsida finns statistik om boende, byggande och bebyggelse. Bostadsmarknadsenkäten Ett viktigt underlag som finns tillgängligt för kommunerna är den årligen återkommande bostadsmarknadsenkäten som Boverket och Länsstyrelsen ger ut och som alla kommuner svarar på. Detta underlag kan utgöra ett stöd vid framtagandet av riktlinjer för bostadsförsörjning. Enkätsvaren ger en bra bild av behoven på den lokala bostadsmarknaden. I och med att enkäten är årligen återkommande finns dessutom en möjlighet att studera bostadsutvecklingen i kommunen över tid. Länsstyrelsen gör varje år en analys av bostadsmarknaden i länet med enkätsvaren som grund. Denna kan utgöra ett bra underlag för att få en bild av både grannkommunernas och den regionala bostadsutvecklingen. Bostadsförmedlingen Ett annat viktigt underlag är det som kan inhämtas från kommunens bostadsförmedling. Härifrån kan kommunen hämta information om vilken typ av bostäder som behövs och för vilka grupper. Foto: Elin Hneriksson 15

16 Mer om bostadsmarknadsenkäten och -analysen Boverket har sedan 1989 på uppdrag av regeringen genomfört årliga undersökningar angående bostadsmarknaden i landet. Enkäten som tagits fram i samverkan mellan Boverket, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting ska beskriva läget för bostadsmarknaden i landet vid årsskiftena samt försöka fånga upp utvecklingstendenser i aktuella frågor. Bostadsmarknadsanalysen färdigställs i juni varje år och skickas då till Finansdepartementet, Boverket och alla skånska kommuner. Håll utkik efter analysen på vår hemsida i juni! I enkäten besvarar kommunen frågor gällande bostadsmarknadsläget, allmännyttans utveckling, förväntat bostadsbyggande, hållbar samhällsplanering, förmedling av bostäder, bostäder för utsatta grupper samt bostadsanpassnings bidrag. Resultaten i enkäten kompletteras varje år med uppgifter från SCB och Region Skåne för att ge en fördjupad analys av läget på bostadsmarknaden. Enkätsvaren gör det möjligt för Länsstyrelsen att visa det aktuella läget i hela Skåne, men underlaget möjliggör också ett flertal olika analyser på mellankommunal- och kommunnivå. I analysen tas olika aspekter av bostadsmarknaden upp, under följande rubriker: Hur utvecklas/förändras bostadsbeståndet?, Vem bor i länet, vem flyttar in och vem flyttar ut?, Hur ser sambandet ut mellan arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknad?, Finns det bostäder för alla?, Hur arbetar kommunerna med boendeplanering? Foto: Cecilia von Schéele 16

17 Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 1993 upphörde bostadsförsörjningslagen från 1947 vilket bland annat fick en snabb avveckling av kommunala bostadsförmedlingar till följd. Under slutet av 1990-talet ökade bostadsbristen i landet och 2001 började en ny lag om bostadsförsörjning att gälla. En lag som tydligt anger kommunernas ansvar för bostadsförsörjning men en lag utan formkrav och utan sanktioner. 1 Varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen skall kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Lag (2002:104). 2 Länsstyrelsen skall lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. 3 Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen skall en kommun anordna bostadsförmedling. Om två eller flera kommuner behöver gemensam bostadsförmedling, skall dessa kommuner anordna sådan bostadsförmedling. Regeringen får förelägga en kommun att anordna kommunal bostadsförmedling enligt första stycket. 4 En kommunal bostadsförmedling som förmedlar lägenheter i turordning efter kötid får, utöver sådan förmedlingsersättning som får tas ut vid yrkesmässig bostadsförmedling enligt 12 kap. 65 a jordabalken, ta ut en avgift för rätten att stå i kö (köavgift) av den hyressökande. Kravet på förmedling efter kötid skall inte hindra att ett begränsat antal lägenheter som är tillgängliga för kön fördelas enligt ett förturssystem. Köavgiften får tas ut för högst ett år i taget. Kommunen får bestämma avgiften och grunderna för hur den skall tas ut. 5 En kommun skall lämna regeringen de uppgifter om kommunens bostadsförsörjningsplanering som regeringen begär. 17

18 Lästips Boverket har gett ut två rapporter om hur en kommun kan arbeta med bostadsförsörjningsriktlinjer. Boendeplanering en strategisk fråga för kommunen (2006) och Boendeplanering i praktiken en vägledning till statistiken (2005). Rapporterna finns att ladda ner på Boverkets hemsida. Länsstyrelsen i Skåne ger i juni varje år ut en analys av bostadsmarknaden. Analysen baseras på den enkät som alla kommuner i Skåne årligen besvarar. Analyserna finns på Länsstyrelsens hemsida. Där finns även fler läsvärda skrifter: Bostadsläget i Öresundsregionen. Slutrapport (2009), i blandstaden (2008), Det byggs för lite och det som bygs är fel (2008). Region Skåne har gett ut flera rapporter och annat material kring ämnen med relevans för arbetet med bostadsförsörjningsriktlinjer bland annat rapporten Att bo och arbeta i Skåne, Folkmängd , sammanställningen Hur har det gått i Skåne 2009 samt skriften Fakta om Skåne 2008/2009 för att nämna några. På SCB:s hemsida finns statistik om befolkning, boende, byggande och bebyggelse. På Statens folkhälsoinstituts hemsida finns intressanta faktablad med färdiga tabeller indelade efter ett antal områden som har betydelse för människors hälsa. Faktabladen är i pdf-format och redovisas kommunvis. Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning. Här definieras ett antal kommungrupper efter strukturella egenskaper så som pendlingskommuner, förortskommuner mm. En jämförelse med liknande kommuner i Sverige kan bredda analysen av en viss fråga samt ge hjälp och stöd i arbetet med bostadsförsörjningsriktlinjer. På Örestats hemsida finns bland annat en databank med öresundsstatistik. Här finns information om befolkning, pendling, arbetsmarknad, utbildning, inkomster samt huspriser i Öresundsregionen. 18

19 19

20 20 Östra Boulevarden 62A, Kristianstad Kungsgatan 13, Malmö Tel 044/ , Fax 044/ E-post