Bostadsmarknaden år

Transkript

1 Boverket Rapport Juni 2004 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004

2 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004 Boverket 2004

3 Titel: Bostadsmarknaden år , Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten Utgivare: Boverket juni månad 2004 Upplaga: 1 Antal ex: 700 Tryck: Psilander Grafiska ISBN: ISSN: Sökord: bostadsmarknad, bostadsbrist, outhyrda lägenheter, kommuner, regioner, statistik, analys, bostadsförsörjning, bostadsbyggande, byggande, nyproduktion, ombyggnad, bostäder, planering, Sverige, prognoser, specialbostäder, ungdomsbostäder, flyktingar, äldrebostäder, funktionshindrade, särskilt boende, hemlösa, försäljning av allmännyttiga bostäder. Diarienummer: /2003 Foto omslag: Martin Skoog, EyeQnet Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Boverket 2004

4 3 Förord I Boverkets uppdrag ingår att bevaka utvecklingen på bostadsmarknaden. Men utvecklingen ser mycket olika ut i olika delar av landet och i olika typer av kommuner. För att få en överblick över utvecklingen på alla de lokala bostadsmarknaderna runt om i landet går vi i början av varje år ut med en enkät till samtliga kommuner med frågor som på olika sätt belyser läget på bostadsmarknaden och förväntat bostadsbyggande. Vårt syfte är att ge en bred överblick över det aktuella läget i olika delar av landet, att genom kontinuitet i genomförandet följa utvecklingen över tiden och att bidra med ett underlag för bedömningar av utvecklingen de närmaste två åren. Genom att vi hämtar alla uppgifter på kommunnivå ger materialet möjligheter att göra analyser på i princip valfri regional nivå. När det gäller nivån på det totala bostadsbyggandet kan man se Bostadsmarknadsenkäten som ett komplement till våra bostadsbyggnadsprognoser. De senare vilar tungt på antaganden om den ekonomiska utvecklingen, medan resultaten från Bostadsmarknadsenkäten bygger helt på kommunernas bedömningar utifrån aktuella planer och projekt. Enkäten genomförs i samarbete med länsstyrelsernas bostadsenheter och vi vill särskilt tacka samtliga länsbostadsdirektörer för deras värdefulla insatser, inte minst när det gäller att motivera kommunerna att medverka i undersökningen. Vi samråder också varje år med Svenska Kommunförbundet. Ett varmt tack vill vi också rikta till kommunerna, utan vilkas medverkan det naturligtvis inte hade varit möjligt att genomföra en sådan här undersökning. Rapporten har utarbetats av Christina Johannesson (projektansvarig), Ulrika Benskjöld, Ulrika Hägred, och Annette Rydqvist. Martin Hedenmo är ansvarig enhetschef. Karlskrona juni 2004 Ines Uusmann generaldirektör

5 4 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004

6 5 Innehåll Läsanvisning... 7 Sammanfattning... 9 Bostadsmarknadsläge En tredelad bostadsmarknad Sex av tio invånare bor i kommuner med bostadsbrist Hyresrätter alla storlekar till äldre och ungdomar Fler kommuner med positiv befolkningsutveckling Färre kommuner brottas med tomma lägenheter Det rivs i samma kommuner igen Bostadsbyggandet Uppgång i bostadsbyggandet De största länen dominerar Andra indikatorer för att bedöma bostadsbyggandet Flerbostadshusbyggandet ökar Större andel hyresrätt Storstadsområdenas andel av byggandet Större städer bygger mest procent av bostadsbyggandet i 40 kommuner Varför ökar inte bostadsbyggandet ännu mer? Arbetet med boendefrågorna Få kommuner med antagna riktlinjer Hur ser riktlinjerna ut? Bostäder i attraktiva lägen en aktuell fråga Försäljning av allmännyttiga bostäder Försäljningen ökar igen? Insatser för särskilda grupper Fler som täcker behovet av särskilt boende Det behövs fler bostäder för ungdomar och studenter Ont om stora lägenheter till flyktingfamiljerna Insatser för hemlösa i de flesta kommuner Bilagor... 85

7 6 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004

8 7 Läsanvisning Rapporten bygger på huvudsakligen på resultaten från 2004 års Bostadsmarknadsenkät, i jämförelse med tidigare års enkäter. Svarsfrekvensen brukar vara mycket hög. Där inte annat anges är det de 290 kommuner som medverkar som utgör basen i procentuella fördelningar. I ingresserna ges en bakgrund till respektive avsnitt med hjälp av uppgifter från tidigare enkäter och andra källor. Själva undersökningsresultaten redovisas genomgående i punktform och i tabeller. Där ej annat anges bygger även figurerna på resultat från Bostadsmarknadsenkäten. De indelningsgrunder som används vid redovisningen återfinns i bilaga 1 3. I bilaga 4 och 5 redovisas för samtliga kommuner dels läget på bostadsmarknaden, dels förväntat bostadsbyggande, kombinerat med relevanta nyckeltal som hämtats från externa statistikkällor. Förkortningar och begrepp BME = Boverkets Bostadsmarknadsenkät SCB = Statistiska Centralbyrån Bostadsbyggande: Där inte annat anges avses påbörjandet av de egentliga byggnadsarbetena.

9 8 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004

10 9 Sammanfattning En tredelad bostadsmarknad Obalansen på bostadsmarknaden kan nu beskrivas som en uppdelning i tre, ungefär jämnstora kategorier av kommuner: en minskande del med överskott på bostäder, en ökande andel med bostadsbrist och en ökande del som faktiskt har uppnått eller lyckats hålla i storts sett balans på bostadsmarknaden. Antalet kommuner som rapporterar bostadsbrist fortsätter att öka, om än i något långsammare takt än tidigare år. Den största ökningen har skett i Skåne. Allt fler kommuner redovisar balans totalt sett i kommunen men bostadsbrist på centralorten. En tredjedel av dessa bedömer att situationen kommer att förvärras under de närmaste åren. Det är betydligt färre kommuner i år som rapporterar överskott på bostäder i förhållande till efterfrågan. Det är inom denna grupp den största förändringen har skett. För två år sedan hade ungefär hälften av kommunerna överskott på bostäder. Nu är det bara var tredje. Där det är bostadsbrist är det vanligen brist på små och medelstora hyresbostäder, men ofta saknas även ett tillräckligt utbud av andra boendeformer. Äldre som vill flytta till något mindre, ungdomar, barnfamiljer och hushåll med höga krav på attraktivt läge är de grupper som flest kommuner pekar på när det gäller vilka som drabbas av bostadsbristen. Färre kommuner brottas med tomma lägenheter Antalet lediga lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet fortsätter att minska. Det är allt färre kommuner som upplever vakanserna som ett problem. Men det finns undantag och i en del kommuner står alltjämt betydande delar av bostadsbeståndet outhyrt. Det rivs i samma kommuner igen Sammanlagt är det nu ett fyrtiotal kommuner som överväger att riva under för att minska bostadsöverskottet, trots att de flesta av dem redan har rivit tidigare. Därutöver finns det ett tiotal kommuner, som ännu inte rivit på grund av uthyrningssvårigheter, men som nu överväger rivning för att det inte finns tillräcklig efterfrågan. Bostadsmarknadsenkäten visar att det är allt färre kommuner som uppger att det kan bli aktuellt att riva bostäder på grund av uthyrningssvårigheter. Däremot är antalet lägenheter som är aktuella för rivning något fler än i fjol.

11 10 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004 Uppgång i bostadsbyggandet Kommunernas bedömningar i Bostadsmarknadsenkäten tyder på en fortsatt ökning av bostadsbyggandet både år 2004 och Materialet pekar mot en ökning på måttliga sju procent men betydligt mer nästa år. Jämfört med kommunernas bedömningar vid tidigare års bostadsmarknadsenkäter ser vi nu att man i allt fler län räknar med att få igång bostadsbyggandet framöver. Större andel hyresrätter men färre specialbostäder Bostadsmarknadsenkäten tyder på att såväl andelen som antalet hyresrätter i nyproduktionen kommer att öka. Andelen specialbostäder minskar. Enligt kommunernas projektlistor är endast 29 procent av hyresrättsproduktionen antingen särskilt boende för äldre och funktionshindrade eller studentbostäder. Större städer bygger mest Av olika kommuntyper är det i de större städerna som det förväntas byggas flest bostäder. Förorternas andel av byggandet förväntas minska men det är ändå de som i förhållande till befolkningen förväntas bygga flest bostäder. Bostadsmarknadsenkäten tyder på att storstädernas andel av byggandet kommer att öka. Även industrikommunernas och landsbygdskommunernas andelar ökar, om än från en mycket låg nivå. Olika hinder för bostadsbyggandet i olika kommuntyper Det är fortfarande de höga produktionskostnaderna som flest kommuner upplever som ett hinder för ett ökat bostadsbyggande, men i förorterna är det ofta även brist på mark i attraktiva lägen, överklagande av detaljplaner och otillräcklig infrastruktur som är problem, medan glesbygdskommuner och övriga mindre kommuner snarare framhåller finansieringssvårigheter som ett problem. Få kommuner med antagna riktlinjer Det är allt fler kommuner som arbetar med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det är vanligare bland kommuner med bostadsbrist att man arbetar med riktlinjer, än bland kommuner med balans eller överskott på bostadsmarknaden. En femtedel av kommunerna uppger att de ännu inte påbörjat arbetet med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. 82 kommuner har i dagsläget riktlinjer antagna år 1999 eller senare. Riktlinjerna har en stor variation, alltifrån enkla projektlistor till omfattande bostadsförsörjningsprogram och liknande. Det är fortfarande 86 procent av landets kommuner som inte tagit fram några riktlinjer för innevarande mandatperiod ännu. Många kommuner arbetar särskilt mycket just nu för att kunna erbjuda bostäder i attraktiva lägen och öka inflyttningen. Andra frågor som är aktuella i många kommuner är tillgänglighetsfrågor, bostadsförsörjningen för äldre och funktionshindrade samt brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder.

12 Sammanfattning 11 Försäljningarna av allmännyttiga bostäder ökar igen Försäljningarna av allmännyttiga bostäder har fram t.o.m minskat kraftigt efter en topp år Förra året såldes bara ca lägenheter totalt i landet men nu finns det beslut om försäljningar av sammanlagt allmännyttiga lägenheter under Kommuner i Stockholms län, framförallt Stockholms stad, har stått för en mycket stor del av försäljningarna de senaste åren, men en viss utjämning över landet kan nu skönjas. I Stockholms län avser de flesta försäljningarna såväl genomförda som planerade ombildning till bostadsrätt men i andra delar av landet säljs bostäderna vanligen till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning. Totalt i landet finns det beslut om försäljningar av sammanlagt allmännyttiga lägenheter under Insatserna för särskilda grupper räcker inte alltid Bristen på bostäder i särskilt boende för äldre är inte lika omfattande som för ett år sedan. Men när det gäller särskilt boende för funktionshindrade gör var fjärde kommun bedömningen att bristen kommer att kvarstå även efter eventuell planerad utbyggnad under de närmaste åren. Bostadsmarknadsenkäten tyder på att tillskottet av särskilt boende blir ytterst begränsat under de närmaste åren och det är tveksamt om alla de kommuner som räknar med att kunna täcka behovet genom planerad utbyggnad de närmaste åren kommer att lyckas med detta. Trots ganska omfattande utbyggnad är det ofta brist på lämpliga bostäder för ungdomar och studenter. Sammanlagt studentbostäder finns på kommunernas projektlistor för ny- och ombyggnad vilket är betydligt färre än föregående år. En del av dem ligger dessutom i projekt med viss osäkerhet och det är därför inte troligt att alla kommer igång som planerat. Det planerade tillskottet av studentbostäder räcker inte för att lösa bostadssituationen för landets studenter. Det krävs även en ökad nyproduktion av bostäder i det övriga beståndet och inte minst tillgången till hyresbostäder måste öka. Studenter är i mycket hög grad beroende av hur den lokala bostadsmarknaden fungerar, då endast ca 20 procent av landets studenter bor i en studentbostad. Två tredjedelar av de kommuner som har avtal med Integrationsverket har problem att få fram bostäder till flyktinghushållen, vilket är en högre andel än tidigare. Det är ofta stora hyreslägenheter som det är ont om. Var fjärde kommun hade behövt fler bostäder att anvisa till personer som inte kan få eget förstahandskontrakt på den ordinarie bostadsmarknaden. Mer än var tredje upplever att det blivit svårare att få fram bostäder till dessa grupper.

13 12 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004

14 13 Bostadsmarknadsläge Antal kommuner År Brist Balans Överskott En tredelad bostadsmarknad Efter den dramatiska uppgången i bostadsbyggandet mot slutet av åttiotalet och bostadsmarknadens kollaps i början av nittiotalet tog det flera år innan det vände på bostadsmarknaden igen. Under andra halvan av nittiotalet började efterfrågan på bostäder visserligen öka så smått igen i storstadsregionerna men så sent som 1998 var det ändå bara 7 procent av Sveriges kommuner som upplevde att det var brist på bostäder. De allra flesta hade i stället fortfarande ett överskott på bostäder i förhållande till efterfrågan och på många håll stora problem med tomma lägenheter. Men i slutet av nittiotalet började det låga bostadsbyggandet i kombination med nettoflyttströmmar till storstadsregioner och högskoleorter göra sig gällande genom att allt fler kommuner fick brist på bostäder. Fler kommuner med bostadsbrist än överskott För första gången sedan 1992 är det nu fler kommuner som har brist än överskott på bostäder. Det är mer än var tredje kommun som bedömer att den lokala bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder i förhållande till efterfrågan 1. Samtidigt har antalet kom- 1 Det är fråga om en övergripande bedömning av bostadsmarknadsläget i kommunen. Brist på bostäder råder om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns tomma lägenheter i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet betraktad präglas av ett överskott.

15 14 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004 muner med överskott på bostäder i förhållande till efterfrågan minskat från drygt hälften för ett par år sedan till var tredje kommun idag. Antalet kommuner med balans totalt sett i kommunen har ökat från var fjärde kommun förra året till knappt 30 procent idag. Många kommuner som tidigare har haft överskott på bostäder har övergått till balans. Av de som har balans är det dock sex av tio som har brist på bostäder i centralorten eller i innerstan. I Stockholms län uppgav samtliga kommuner förra året att det rådde bostadsbrist. I år uppger 24 av 26 kommuner att det råder bostadsbrist. Det är Norrtälje och Salem som övergått från bostadsbrist till balans totalt sett i kommunen. Norrtälje kommun har fortfarande bostadsbrist på centralorten. I Västra Götalands län är det 22 kommuner som bedömer att det är bostadsbrist, med koncentration till Göteborgsregionen. De kommuner som tillkommit det senaste året är mer perifert belägna i länet; Dals-Ed, Mellerud och Hjo har tillkommit sedan förra året. De största förändringarna har skett i Skåne. Där bedömer nu 22 av 33 kommuner att det råder brist på bostäder. I januari 2003 var det 17 kommuner. Sex kommuner har tillkommit under det senaste året, nämligen Sjöbo, Hörby, Tomelilla, Landskrona, Höganäs, Trelleborg. Båstad rapporterade bostadsbrist förra året men har nu endast bostadsbrist på centralorten. I år har drygt hälften av högskoleorterna bostadsbrist i hela kommunen, medan resten har balans totalt sett i kommunen men bostadsbrist i centralorten. På de allra flesta högskoleorterna är det enligt kommunens bedömning brist på bostäder. Endast en av högskoleorterna, Falun, har rapporterat att de har en bostadsmarknad i balans. Härnösand är den enda högskoleorten med ett överskott på bostadsmarknaden. Ingen förändring de närmaste åren Knappt var femte av kommunerna med bostadsbrist tror att bostadsbristen kommer att minska under närmaste två åren. Lika många tror att den kommer att öka. De flesta tror att situationen kommer att bli oförändrad.

16 Bostadsmarknadsläge 15 Bostadsmarknadsläget, januari 2004

17 16 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004 Kommuner med bostadsbrist totalt sett Kommuner med balans totalt sett men bostadsbrist på centralorten AB Upplands-Väsby M Hörby AB Norrtälje AB Vallentuna M Höör C Tierp AB Österåker M Tomelilla C Enköping AB Värmdö M Åstorp D Eskilstuna AB Järfälla M Malmö E Norrköping AB Ekerö M Lund E Motala AB Huddinge M Landskrona E Vadstena AB Botkyrka M Helsingborg F Mullsjö AB Haninge M Höganäs G Tingsryd AB Tyresö M Ystad G Älmhult AB Upplands-Bro M Trelleborg H Mörbylånga AB Nykvarn M Kristianstad H Mönsterås AB Täby M Ängelholm H Nybro AB Danderyd N Halmstad H Borgholm AB Sollentuna N Falkenberg K Karlskrona AB Stockholm N Varberg K Ronneby AB Södertälje N Kungsbacka K Karlshamn AB Nacka O Härryda K Sölvesborg AB Sundbyberg O Partille K Olofström AB Solna O Öckerö M Örkelljunga AB Lidingö O Stenungsund M Bromölla AB Vaxholms stad O Tjörn M Båstad AB Sigtuna O Orust M Simrishamn AB Nynäshamn O Sotenäs M Hässleholm C Håbo O Tanum N Laholm C Knivsta O Dals-Ed O Vara C Uppsala O Ale O Töreboda C Östhammar O Lerum O Lysekil D Gnesta O Vårgårda O Uddevalla D Nyköping O Bollebygd O Vänersborg D Oxelösund O Mellerud O Borås D Strängnäs O Mark O Ulricehamn D Trosa O Herrljunga O Skara E Linköping O Göteborg S Kil E Söderköping O Mölndal S Forshaga F Habo O Kungälv S Säffle F Jönköping O Strömstad T Kumla F Värnamo O Trollhättan T Nora G Alvesta O Alingsås X Gävle G Växjö O Lidköping X Hudiksvall G Ljungby O Skövde Y Sundsvall H Emmaboda O Hjo Y Örnsköldsvik H Kalmar S Hammarö Z Krokom H Vimmerby S Sunne Z Åre I Gotland S Karlstad AC Vännäs K Olofström S Arvika BD Arvidsjaur M Staffanstorp T Örebro BD Luleå M Burlöv U Västerås BD Piteå M Vellinge U Sala BD Haparanda M Bjuv W Leksand M Kävlinge W Rättvik M Lomma W Mora M Svedala Z Östersund M Skurup AC Umeå M Sjöbo BD Arjeplog Kommuner där bostadsbristen ökat jämfört med förra året så att det nu är brist totalt sett i kommunen står med kursiv stil. Kommuner som inte fanns med på någon av dessa listor förra året har markerats med fet stil.

18 Bostadsmarknadsläge 17 Brist på centralorten Antalet kommuner som menar att det råder i stort sett balans på bostadsmarknaden har ökat. Förra året uppgav var fjärde kommun att det råder i stort sett balans på bostadsmarknaden, i år gäller det var tredje. Det är betydligt fler kommuner i år som redovisar balans totalt sett men bostadsbrist på centralorten. I år är det 50 kommuner förra året gällde detta 35 kommuner. En tredjedel av dessa tror att bristen kommer att öka under de närmaste två åren. I en hel del av de kommuner som för ett år sedan hade bostadsbrist enbart på centralorten är det nu bostadsbrist i kommunen som helhet. Det gäller t.ex. Alvesta, Emmaboda, Hörby, Falkenberg, Vårgårda, Herrljunga, Sunne och Örebro. Färre kommuner med överskott Det är betydligt färre kommuner i år som rapporterar överskott på bostäder i förhållande till efterfrågan. Det är inom denna grupp den största förändringen har skett. Det gäller nu var tredje kommun, för två år sedan gällde detta ungefär hälften av kommunerna. Av de kommuner som inte längre har ett överskott på bostäder är så gott som samtliga mindre industri- eller landsbygdskommuner. En gemensam nämnare för dessa kommuner är att så gott som alla hade ett positivt flyttnetto Kommunerna är geografiskt väl spridda över landet, vi kan nämna Örkelljunga, Mullsjö, Åmål, Arvika, Hofors, Nordmaling. Förra året uppgav sex kommuner i Skåne att de hade ett överskott på bostäder. I år gäller det endast en kommun, Östra Göinge. Drygt hälften av de kommuner som gått från överskott till balans eller brist på bostadsmarknaden har rivit lägenheter på grund av uthyrningssvårigheter mellan åren 1998 och Det har dock i de allra flesta fall bara varit fråga om marginella delar av beståndet och rivningarna förklarar inte hela förändringen av situationen på bostadsmarknaden. Bostadsmarknadsläget i kommunerna Procent av kommunerna Antal Brist Balans Överskott Ej svar Totalt

19 18 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004 Sammanfattning Antalet kommuner som rapporterar bostadsbrist fortsätter att öka, om än i något långsammare takt än tidigare år. Den största ökningen har skett i Skåne. Det är betydligt färre kommuner i år än för ett år sedan som bedömer att det finns ett överskott på bostäder. Allt fler kommuner redovisar balans totalt sett i kommunen men bostadsbrist på centralorten. En tredjedel av dessa bedömer att situationen kommer att förvärras under de närmaste åren.

20 Bostadsmarknadsläge 19 Sex av tio invånare bor i kommuner med bostadsbrist Procent av befolkningen som bor i kommuner med bostadsbrist, balans på bostadsmarknaden respektive överskott på bostäder. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Brist Balans Överskott Inga data Antalet kommuner och vilka som har bostadsbrist respektive överskott på bostäder säger något om vilken verklighet som politiker och planerare runt om i landet står inför. Men om man vill fokusera på hur bostadsbristen drabbar hushållen så är det kanske intressantare att relatera bostadsmarknadsläget till befolkningen. Drygt 60 procent av befolkningen bor i de kommuner som bedömer att det råder bostadsbrist. De har gått mycket snabbt. För fyra år sedan var det bara var tredje invånare som bodde i en kommun med bostadsbrist och 1998 inte mer än var tionde. 25 procent av befolkningen bor nu i en kommun som har balans på bostadsmarknaden jämfört med 20 procent föregående år. Bara 15 procent av befolkningen bor i kommuner som har ett överskott på bostäder, jämfört med 20 procent förra året. Bostadsmarknadsläge i januari Antal Procent av Procent av kommuner kommunerna befolkningen Brist Balans Överskott Totalt

21 20 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004 Sammanfattning Drygt 60 procent av befolkningen bor i någon av de 109 kommuner som har bostadsbrist. Bara 15 procent av befolkningen bor i någon av de 98 kommuner som har överskott på bostäder

22 Bostadsmarknadsläge 21 Hyresrätter alla storlekar till äldre och ungdomar Det går inte att med utgångspunkt från Bostadsmarknadsenkäten kvantifiera bostadsbehovet. Det handlar här om antal kommuner med bostadsbrist inte om antal bostäder som behövs. Vi bedömer det inte som möjligt att få en tillförlitlig kvantifiering av behovet via kommunerna. Däremot försöker vi genom Bostadsmarknadsenkäten ringa in vilka typer av bostäder som det är brist på och vilka grupper som drabbas av bostadsbristen. Men det blir på många håll fråga om en ganska grov uppskattning. Fyra av fem kommuner med bostadsbrist i någon kommundel pekar på behovet av små hyreslägenheter. Men det är även brist på andra lägenhetsstorlekar. Två tredjedelar av kommunerna redovisar brist på 3 rum och kök. Drygt hälften har brist på 4 rum och kök eller större. I många kommuner med bostadsbrist i någon kommundel är det brist även på andra boendeformer. I knappt hälften av kommunerna upplever man att det är brist på bostadsrätter, i synnerhet 3 rum och kök. Vilken typ av bostäder är det brist på? Procent av kommuner med bostadsbrist i någon kommundel. % Alla 1-2 rk 3 rk 4+ rk Alla 1-2 rk 3 rk 4+ rk Hyresrätt Bostadsrätt Nytt för i år är att den grupp som flest kommuner lyfter fram är pensionärer som vill flytta till en mindre bostad. Det är tydligt att det är många kommuner som märker av ett ökat efterfrågetryck från de äldre hushållen. Fortfarande är ungdomarna en grupp som drabbas hårt av bostadsbristen. På en bostadsmarknad med låg omsättning får de unga svårt att hitta något som de har råd med de bostäder som eventuellt finns att tillgå är antingen för stora eller alldeles för dyra.

23 22 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004 En aktuell fråga i många kommuner är att skapa bostäder i attraktiva lägen. I år har tre av fyra kommuner med någon form av bostadsbrist uppgett att det är brist på bostäder för hushåll med höga krav på attraktivt läge. Jämfört med för ett år sedan är det betydligt fler kommuner som uppger att det är brist på bostäder för hushåll med krav på god tillgänglighet. För vilka grupper är det brist på bostäder? Procent av kommuner med bostadsbrist i någon kommundel. Äldre till mindre lgh Ungdomar Hushåll med höga krav på attraktivt läge Barnfamiljer Ensamstående Inflyttande hushåll Hushåll med krav på god tillgänglighet Stora barnfamiljer Ensamstående med barn Ekonomiskt svaga hushåll Studenter Flyktinghushåll % Sammanfattning Det vanligaste är att det är brist på små och medelstora hyresbostäder, men ofta saknas även ett tillräckligt utbud av andra boendeformer. Äldre som vill flytta till något mindre, ungdomar, barnfamiljer och hushåll med höga krav på attraktivt läge, är de grupper som flest kommuner pekar på när det gäller vilka som drabbas av bostadsbristen.

24 Bostadsmarknadsläge 23 Fler kommuner med positiv befolkningsutveckling Befolkningsutveckling i procent % 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1, Storstadsområden Övriga högskoleorter Övriga kommuner Under en lång följd av år har befolkningen ökat i storstadsområdena och i gruppen övriga kommuner med högskoleutbildning medan gruppen övriga kommuner haft negativ befolkningsutveckling. Men de senaste fem åren kan man se en klar tendens till att ökningen i storstadsområdena avtar medan gruppen övriga högskolekommuner ökar sin befolkning allt mer samtidigt som gruppen övriga kommuner inte tappar lika mycket folk längre. I år har gruppen övriga kommuner för första gången sedan 1994 en positiv befolkningsutveckling. År 1999 var det bara var fjärde kommun som hade en positiv befolkningsutveckling men därefter har antalet ökat år från år. År 2003 hade sju av tio kommuner en folkökning. Kommuner med positiv befolkningsutveckling. År Antal kommuner Procent av kommunerna Den ökade befolkningstillväxten fördelar sig inte som tidigare, med stark koncentration till storstadsregionerna utan man ser en tendens till utjämning mellan storstadsregioner och högskoleorter och att även en hel del av övriga kommuner får dela kakan. Drygt fyrtio ur gruppen övriga kommuner hade en befolkningsökning 2003 efter att ha haft en negativ befolkningsutveckling Det gäller en hel del kommuner i Småland, Västra Götalands län och Värmland. Men det finns också exempel i Dalarna: Gagnef, Säter,

25 24 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004 Hedemora och Ludvika samt i Norrland: Hofors, Bollnäs, Hudiksvall, Sollefteå, Krokom, Nordmaling, Dorotea, Skellefteå, Boden. Allt fler kommuner med nettoinflyttning I ett bostadsförsörjningsperspektiv är det framförallt flyttningarna som är intressanta. Vi har därför även jämfört inflyttningsnetton i olika kommuntyper under de senaste åren. Det ser ut som om flyttströmmarna är mindre entydiga nu än tidigare. Antalet kommuner med positivt flyttnetto har ökat kontinuerligt de senaste fem åren. Storstäderna har hela tiden legat på plus, liksom de flesta förortskommuner och merparten av andra större städer. Men bland förortskommunerna är det färre som har positivt flyttnetto nu än tidigare. De största förändringarna det senaste året har skett i gruppen industrikommuner. Antalet kommuner med positivt flyttnetto har ökat från 20 kommuner 2002 till 32 stycken Industrikommuner som gått från negativt flyttnetto 2002 till positivt 2003 är bl.a. Oxelösund, Vaggeryd, Värnamo, Uppvidinge, Markaryd, Örkelljunga, Åstorp och Grums. Även i gruppen medelstora städer har antalet kommuner med positivt flyttnetto ökat de senaste åren. Flera kommuner har gått från underskott i flyttningsutbytet 2002 till kraftiga överskott Bland dessa kan nämnas Ystad, Strängnäs, Nyköping, Ludvika, Piteå och Hudiksvall. I dessa kommuner var flyttnettot 2003 mellan 125 och 358 personer. Antal kommuner med positivt inflyttningsnetto Storstäderna Förortskommuner Större städer Medelstora städer Industrikommuner Landsbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga större kommuner Övriga mindre kommuner Riket

26 Bostadsmarknadsläge 25 Färre kommuner brottas med tomma lägenheter Antalet tomma lägenheter har minskat kontinuerligt de senaste åren. Enligt SCB:s mätningar hade var femte kommun mer än tio procent outhyrt i det allmännyttiga bostadsbeståndet i mars Ett år senare gäller detta drygt var tionde kommun. Men trots minskningen var det fortfarande en hel del kommuner som hade betydande problem med tomma lägenheter i mars I de flesta kommuner har antalet tomma lägenheter i allmännyttan minskat ytterligare under det knappa år som gått mellan SCB:s mätning 1 mars 2003 och Bostadsmarknadsenkäten i januari Av de 32 kommuner som hade mer än 10 procent outhyrt vid SCB:s mätning i mars hade 19 färre tomma lägenheter i januari Men det finns också kommuner där uthyrningssvårigheterna har ökat sedan i mars förra året. Som exempel kan nämnas Tibro, Hallsberg, Smedjebacken, Malung, Söderhamn och Åsele som hade mer än tio procent outhyrt i mars 2003 samt Hultsfred, Oskarshamn, Olofström, Hagfors, Kungsör och Strömsund som hade mellan 5 och 10 procent tomma lägenheter vid mätningen i mars. I alla dessa kommuner ökade alltså antalet outhyrda lägenheter i allmännyttans bestånd under hösten Antalet kommuner som i Bostadsmarknadsenkäten uppger att de har så många tomma lägenheter i allmännyttan att detta utgör ett problem har minskat från 30 till 28 procent under det senaste året. Detta kan jämföras med 40 procent för två år sedan och hela 70 procent ett år tidigare. Bostadsmarknadsenkäten visar att i de dryga 80 kommuner där de outhyrda lägenheterna alltjämt utgör ett problem finns det nu sammanlagt tomma lägenheter. Det är en markant minskning jämfört med för ett par år sedan då ca 120 kommuner med problem hade sammanlagt tomma lägenheter. Bostadsbrist trots tomma lägenheter? Det finns kommuner som har brist på bostäder, trots att det finns en hel del tomma lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet. Arbetsplatsnedläggelser och/eller neddragning av servicen, kombinerat med långa avstånd till centralorten kan göra att bostäderna ute i byarna inte efterfrågas längre. Det kan handla om bostäder som byggdes och beboddes så sent som på åttiotalet. Folk flyttar till centralorten eller till andra delar av kommunen, där det finns jobb och ett bättre serviceutbud.

27 26 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004 Sammanfattning Antalet lediga lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet fortsätter att minska. Det är allt färre kommuner som upplever vakanserna som ett problem. Men det finns undantag och i en del kommuner står alltjämt betydande delar av bostadsbeståndet outhyrt.

28 Bostadsmarknadsläge 27 Det rivs i samma kommuner igen Procent av kommunerna Lägenheter i malpåse Aktuellt med rivning SCB redovisade i april 2004 ny statistik som visar att bostäder har rivits på grund av uthyrningssvårigheter under de senaste sex åren. Det har skett i 122 kommuner. Det finns en klar koppling till vikande befolkningsunderlag. Av de 122 kommuner som har rivit bostäder på grund av uthyrningssvårigheter under åren anger ca 60 i Bostadsmarknadsenkäten att det fortfarande finns ett överskott på bostäder på den lokala bostadsmarknaden. I över 40 av dem kan det bli aktuellt att riva ytterligare bostäder under Därutöver finns det ett tiotal kommuner, som ännu inte har rivit på grund av uthyrningssvårigheter, men som nu överväger rivning för att det inte finns tillräcklig efterfrågan. Enligt SCB rev 40 kommuner sammanlagt ca 1500 lägenheter i flerbostadshus under Flest lägenheter rev Sandviken, Karlskoga och Kristinehamn. Enligt Bostadsmarknadsenkäten är det totalt drygt 50 kommuner som nu överväger att riva sammanlagt knappt bostäder på grund av uthyrningssvårigheter och av dem har merparten redan rivit av detta skäl de senaste fem åren. Det innebär att det i hög utsträckning är samma kommuner som under en lång tid och trots åtgärder har problem med vikande efterfrågan på bostadsmarknaden. Tio kommuner står för drygt hälften av de planerade rivningarna. Flest lägenheter i absoluta tal handlar det om i Söderhamn, Kiruna, Sandviken och Hallsberg, där man överväger att riva mellan 200 och 400 lägenheter. I samtliga av dessa kommuner har man redan rivit en del lägenheter på grund av uthyrningssvårigheter. I Gävleborgs län uppger åtta av tio kommuner att det kan bli aktuellt att riva bostäder på grund av uthyrningssvårigheter. Sam-

29 28 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004 manlagt rör det sig om lägenheter under som kan komma att rivas. Hittills, sedan 1998, har det rivits lägenheter i Gävleborgs län på grund av uthyrningssvårigheter. Färre rivningar framöver Bostadsmarknadsenkäten visar att det är allt färre kommuner som uppger att det kan bli aktuellt att riva bostäder på grund av uthyrningssvårigheter. Däremot är antalet lägenheter som är aktuella för rivning något fler än i fjol. Antal kommuner där det kan bli aktuellt med rivningar p.g.a. uthyrningssvårigheter samt antal lägenheter som kan komma att rivas Antal kommuner Antal lägenheter Observera att inte alla dessa rivningar blev genomförda. Miljonprogrammets hus som rivs I de flesta fall är det hus byggda på eller 1970-talet som rivs för att det inte längre finns någon efterfrågan. Fyra av fem lägenheter som kan komma att rivas är byggda då. Resten gäller i huvudsak hus byggda på eller 1950-talet. Lägenheter som kan komma att rivas på grund av uthyrningssvårigheter under år Fördelning på byggår. Byggperiod Procent av Antal lägenheterna kommuner Före eller 1950-talet eller 1970-talet talet eller senare 1 2 Malpåsar kvar I bortåt var femte kommun finns det lägenheter i malpåse, d.v.s. bostäder i flerbostadshus som har bommats igen tills vidare för att det inte går att få lägenheterna uthyrda. Ibland talar man om kallställda lägenheter. I många fall funderar man på att riva dessa lägenheter. Det rör sig i år om ett 50-tal kommuner med sammanlagt ca lägenheter i malpåse. Såväl antalet kommuner som antalet lägenheter visar en klar tendens att minska sedan 1999 men förändringarna har inte varit så stora.

30 Bostadsmarknadsläge 29 Sammanfattning Sammanlagt är det nu ett fyrtiotal kommuner som överväger att riva under för att minska bostadsöverskottet, trots att de flesta av dem redan har rivit tidigare. Därutöver finns det ett tiotal kommuner, som ännu inte rivit på grund av uthyrningssvårigheter, men som nu överväger rivning för att det inte finns tillräcklig efterfrågan. Bostadsmarknadsenkäten visar att det är allt färre kommuner som uppger att det kan bli aktuellt att riva bostäder på grund av uthyrningssvårigheter. Däremot är antalet lägenheter som är aktuella för rivning något fler än i fjol.

31 30 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004

32 31 Bostadsbyggande Bostadsbyggandet samt Boverkets prognos för , antal bostäder. Antal bostäder Uppgång i bostadsbyggandet Under stora delar av 1990-talet var bostadsbyggandet extremt lågt i Sverige. Under byggdes bara omkring bostäder per år. Från och med år 1999 har byggandet successivt ökat. Enligt SCB påbörjades preliminärt nyproduktion av bostäder under år vilket motsvarar 2,6 lägenheter per tusen invånare. Därutöver påbörjades enligt Boverkets uppskattning ca bostäder genom ombyggnad. Bostadsmarknadsenkäten tyder på att ca bostäder kommer att byggas i nyproduktion under innevarande år. Detta under förutsättning att utfallet i förhållande till kommunernas bedömningar blir detsamma som det i genomsnitt blivit de senaste sex åren bostäder i år skulle innebära en ökning på 7 procent jämfört med faktiskt påbörjande förra året. Kommunernas bedömningar för nästa år är mer osäkra. De pekar dock mot en ökning av bostadsbyggandet 2005 på 17 procent jämfört med 2004, vilket skulle innebära ca bostäder. Det är inte en lika stor ökning år 2 som föregående år då den var mycket större än vad kommunerna i tidigare års enkäter har räknat med. 2 Siffrorna är uppräknade p.g.a. eftersläpningar i rapporteringen.

33 32 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004 Beredskap för byggandet Kommunerna har väldigt mycket på gång på sina projektlistor sammanlagt ungefär lägenheter för påbörjande år 2004, varav ca i projekt som bedöms som säkra 3. Detaljplan är klar för nästan av de bostäder som avses påbörjas år Kommunerna är mer säkra ifråga om flerbostadshusbyggandet än när det gäller småhusbyggandet. Det finns ca lägenheter i säkra projekt med flerbostadshus på projektlistan för Det är samma nivå som föregående år. På projektlistorna för 2005 finns ca lägenheter upptagna, men där är osäkerheten mycket stor bara knappt lägenheter ligger i projekt som kommunerna bedömer som säkra. Det är en halvering av antalet säkra projekt jämfört med år 2 i fjol. 82 procent av förväntat bostadsbyggande 2004 och en något större andel 2005 ligger i de 109 kommuner som uppger att det är bostadsbrist totalt sett på bostadsmarknaden. Ändå är det bara knappt var femte kommun tror att bostadsbristen kommer att minska under närmaste två åren. Lika stor del tror att den kommer att öka. De flesta tror att situationen kommer att vara oförändrad. Av de kommuner som har brist på bostäder totalt sett är det inte ens var tredje som menar att det byggs tillräckligt mycket. Sju av tio säger att det skulle behöva byggas fler bostäder än vad de förväntar ska påbörjas under 2004 och Och då är det ändå deras egen bedömning de utgår ifrån, inte den reducerade nivå enligt Boverkets bedömning. Sammanfattning Kommunernas bedömningar i Bostadsmarknadsenkäten tyder på en fortsatt ökning av bostadsbyggandet både år 2004 och Materialet pekar mot en ökning på måttliga sju procent men betydligt mer nästa år. 3 Säkra projekt = Projekt som med mycket stor sannolikhet kommer att påbörjas under det angivna året. Osäkra projekt = Projekt som med hänsyn till planläge, projektering etc. är fullt möjliga att påbörja, och som troligen kommer att påbörjas under det angivna året.

34 Bostadsbyggande 33 De största länen dominerar Kommunerna i Stockholms län stod för ca 28 procent av bostadsbyggandet under 2003, enligt vad som hittills rapporterats in till SCB. Västra Götalands län stod för 18 procent och Skåne för 13 procent. Sammanlagt motsvarar detta 60 procent av nyproduktionen. Enligt Bostadsmarknadsenkäten ligger ca 31 procent av förväntat 4 bostadsbyggande år 2004 i Stockholms län, 16 procent i Västra Götalands län och 16 procent i Skåne. I Stockholms län står Stockholms kommun för i knappt hälften av byggandet i länet. Förutom dessa tre län är det Uppsala, Hallands och Jönköpings län som i nämnd ordning har det högsta förväntade bostadsbyggandet Länsvis fördelning av faktiskt bostadsbyggande 2003 och av kommunernas förväntade nyproduktion Län Utfall SCB Andel av Förväntat Andel av 2003* byggandet påbörjande byggandet 2003 jande 2004** 2004 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Riket * ** 100 * Preliminära uppgifter från SCB. Siffrorna är p.g.a. eftersläpning i rapporteringen underskattade. ** Mot bakgrund av förra årets utfall i förhållande till kommunernas bedömningar har Boverket beräknat att den totala nivån för år 2004 bör reduceras till ca Förväntat bostadsbyggande = kommunens bedömning av hur många bostäder som totalt sett kommer att påbörjas i nyproduktion under 2004 respektive 2005.

35 34 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004 Ökat bostadsbyggande i många län I de flesta län förväntas en ökning av bostadsbyggandet år Undantagen är framförallt Jönköpings län och Örebro län. Jönköpings län har dock högt bostadsbyggande i år jämfört med andra län. Kraftiga ökningar under nästa år förväntas framförallt i Stockholms län, Uppsala och Västra Götalands samt relativt sett även i Norrbottens, Västerbottens, Blekinge och Gotlands län. Jämfört med kommunernas bedömningar vid tidigare års bostadsmarknadsenkäter ser vi nu att det är allt fler län som räknar med att få igång bostadsbyggandet framöver. I förhållande till invånarantalet är förväntat bostadsbyggande 2004 högst i Stockholms län, följt av Uppsala, Hallands, Skåne och Gotlands län. På Gotland är dock mer än hälften av det som förväntas byggas studentbostäder. I Norrbottens län är tre fjärdedelar av det som byggs specialbostäder. Även Örebro och Dalarnas län är en stor del specialbostäder och studentbostäder. Uppgifterna om förväntat bostadsbyggande per tusen invånare i tabellen nedan baseras på kommunernas egna bedömningar, som skulle innebära ett genomsnitt för riket på 3,4 bostäder per tusen invånare.

36 Bostadsbyggande 35 Förväntat bostadsbyggande 2004 och Län Förväntat påbörjande 2004 Förväntat påbörjade 2005 Antal Per tusen Antal per tusen ökning lgh* invånare lgh** invånare procent tusen inv. från 2004 AB Stockholms , ,7 29 C Uppsala , ,2 14 D Södermanlands 820 3, ,0 29 E Östergötlands 930 2, ,7 20 F Jönköpings , ,6-19 G Kronobergs 730 4, ,9-4 H Kalmar 550 2, ,9 26 I Gotlands 240 4, ,3 52 K Blekinge 240 1, ,0 25 M Skåne , ,4 3 N Hallands , ,2 16 O Västra Götlands , ,1 27 S Värmlands 570 2, ,0-2 T Örebro 870 3, ,0-7 U Västmanlands 860 3, ,2-2 W Dalarnas 350 1, ,4 10 X Gävleborgs 290 1, ,0-2 Y Västernorrlands 220 0, ,2 28 Z Jämtlands 170 1, ,3-1 AC Västerbottens 640 2, ,6 3 BD Norrbottens 250 1, ,4 43 Riket * 3, ** 4,0 17 * Mot bakgrund av förra årets utfall i förhållande till kommunernas bedömningar har Boverket beräknat att den totala nivån för år 2004 bör reduceras till ca ** Med ledning av den förväntade ökningstakten har Boverket beräknat att uppgiften om det sammanlagda byggandet 2005 bör reduceras till ca Sammanfattning Enligt kommunernas bedömningar för år 2004 byggs det flest bostäder i de tre storstadslänen samt i Uppsala, Hallands och Jönköpings län. I förhållande till befolkningen kommer det att byggas mest i Stockholms län, följt av Uppsala, Hallands och Skåne län. I de flesta län förväntas en ökning av bostadsbyggandet nästa år. Det gäller framförallt Gotlands, Stockholms och Södermanlands län.

37 36 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004 Andra indikatorer för att bedöma bostadsbyggandet För att få mer underlag jämför vi i detta avsnitt uppgifterna om kommunernas förväntade bostadsbyggande 2004 per län dels med antal bostäder i säkra 5 projekt och antal bostäder med färdig detaljplan, dels med uppgifter från SCB om antal aktuella bygglov 6. Det finns som nämnts ca bostäder i säkra projekt på projektlistorna. I vissa län är antalet bostäder i säkra projekt mycket lågt i förhållande till förväntat bostadsbyggande. Det gäller framförallt Gävleborgs, Västmanlands, Jämtlands, Dalarnas, Västernorrlands, Gotlands och Södermanlands län. Dessa län har 50 procent eller mindre i säkra projekt. Enligt Bostadsmarknadsenkäten är detaljplan klar för ca bostäder som avses påbörjas år Men i vissa län är det oroväckande få lägenheter med färdig detaljplan jämfört med förväntat påbörjande. Det gäller i synnerhet Dalarnas län men även, Gävleborgs, Västmanlands, Kalmar och Jämtlands län. En jämförelse mellan förväntat påbörjande 2004 och byggloven för de senaste tolv månaderna visar att det i en hel del län faktiskt finns fler lägenheter med bygglov än vad kommunerna räknar med ska påbörjas i år. Så är det på Gotland, i Västernorrlands, Blekinge och Jönköpings län. Men i övriga län är det tvärtom. Sämst ser det ut på i Gävleborgs, Kalmar och Örebro län. Men även i Stockholms, Hallands, Västmanlands, Värmlands och Dalarnas län finns det ännu så länge ganska få bygglov i förhållande till förväntat påbörjande. Sammantaget kan man konstatera att det förväntade bostadsbyggandet på något undantag när inte verkar täckas upp av säkra projekt, färdiga detaljplaner och aktuella bygglov. De län som har god täckning på alla tre parametrarna är Jönköpings och Kronobergs län. I Gävleborgs och Dalarnas län är däremot såväl antal säkra projekt som antal lägenheter med färdig detaljplan och antal bostäder i aktuella bygglov lågt i relation till förväntat påbörjande. I Uppsala och Västernorrlands län finns det visserligen många aktuella bygglov men säkra projekt och färdiga detaljplaner täcker bara en mindre del av vad som förväntas påbörjas. 5 Se not 3, sidan För att kunna jämföra på årsbasis utgår vi från lämnade bygglov den senaste tolvmånadersperioden. Tiden mellan bygglov och påbörjande är i genomsnitt ca tre månader för småhus och mellan sex och tolv månader för flerbostadshus. Bygglovstatistiken för april 2003 till mars 2004 säger alltså i första hand något om årstakten i påbörjandet en bit in på hösten En eventuell förändring under de sista månaderna på året fångas alltså inte upp. Siffrorna är uppräknade med tal som motsvarar genomsnittliga eftersläpningar i rapporteringen. Observera dock att vi inte kan knyta byggloven till just de projekt som kommunerna menar ska påbörjas under år 2004.

38 Bostadsbyggande 37 Förväntat bostadsbyggande år 2004 per län, därav i säkra projekt respektive med färdig detaljplan samt bygglov de senaste tolv månaderna. Län Förväntat påbörjande Bygglov i Totalt Därav i Detalj- Bygg- procent av säkra plan lov** förväntat projekt klar påbörjande AB Stockholms C Uppsala D Södermanlands E Östergötlands F Jönköpings G Kronobergs H Kalmar I Gotlands K Blekinge M Skåne N Hallands O Västra Götlands S Värmlands T Örebro U Västmanlands W Dalarnas X Gävleborgs Y Västernorrlands Z Jämtlands AC Västerbottens BD Norrbottens Riket * * Mot bakgrund av förra årets utfall i förhållande till kommunernas bedömningar har Boverket beräknat att den totala nivån för år 2004 bör reduceras till ca ** Period: Källor: Bygglov: SCB, Boverkets bearbetning. Övriga kolumner: Bostadsmarknadsenkäten 2004 Storstadsområdena I Stockholms län summerar kommunernas bedömningar till fler lägenheter än vad det finns i säkra projekt 7 på projektlistorna. Det fattas detaljplan för minst av de bostäder som man räknar med ska kunna påbörjas 2004 och antalet lägenheter i aktuella bygglov är hela färre än förväntat påbörjande. I Skåne summerar kommunernas bedömningar till fler lägenheter än vad det finns i säkra projekt på projektlistorna. Det fattas även detaljplan för bostäder som man räknar med ska kunna påbörjas Antalet lägenheter i aktuella bygglov är färre än förväntat påbörjande. Detaljplaneläget i Skåne är alltså något bättre än i Stockholm och även vad gäller byggloven är situationen bättre. I Västra Götaland summerar kommunernas bedömningar till fler lägenheter än vad det finns i säkra projekt på projektlistorna. Det fattas detaljplan för av de bostäder som man 7 Se not 3, sidan 32.

39 38 Bostadsmarknaden år Slutsatser av Bostadsmarknadsenkäten 2004 räknar med ska kunna påbörjas 2004 och antalet lägenheter i aktuella bygglov är endast 700 färre än förväntat påbörjande. Det innebär att kommunerna i Västra Götaland i genomsnitt har betydligt bättre täckning för sitt förväntade bostadsbyggande än de båda andra storstadslänen. Sammanfattning Kommunernas förväntade bostadsbyggande 2004 täcks inte fullt ut upp av säkra projekt, färdiga detaljplaner och aktuella bygglov. Detta gäller i varierande grad inom de flesta av länen och tyder på att bostadsbyggandet i många fall blir lägre än vad kommunerna förväntar. Av storstadslänen är det fram för allt i Stockholms län som täckningsgraden är låg.