INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förvaltningsberättelse... 3 - Fem år i sammandrag... 15 Resultaträkning... 17 Balansräkning... 18 Kassaflödesanalys... 20 Förändringar i eget kapital... 21 Noter till Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelse... 22 Noter till Icke-teknisk redovisning... 25 Noter till balansräkningen... 28 Övriga noter... 41 Redovisningsprinciper... 49 Förslag till vinstdisposition... 53
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för If Skadeförsäkring AB (publ) avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2009. Bolagets säte är i Stockholm, Sverige. VERKSAMHET If Skadeförsäkring AB (publ) etablerades i mars 1999 genom att det svenska Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ) och det norska Storebrand Skadeforsikring AS slog samman sina skadeförsäkringsverksamheter. Moderbolag är If Skadeförsäkring Holding AB (publ), org nr 556241-7559, med säte i Stockholm. Koncernredovisning upprättas av If Skadeförsäkring Holding AB (publ). If Skadeförsäkring Holding AB (publ) är sedan 2004 ett helägt dotterbolag till Sampo Abp, med säte i Helsingfors. If Skadeförsäkring AB bedriver skadeförsäkring i Sverige och via filialer i Norge och Danmark. Därutöver har If filialkontor i Frankrike, Holland, Storbritannien och Tyskland för kunder med internationell verksamhet samt en filial i Finland. Den operativa verksamheten i If är nordiskt gränsöverskridande och huvudsakligen uppdelad i olika kundsegment och verksamheter inom affärsområdena Privat, Företag, Industri, Baltikum och Ryssland samt Kapitalförvaltning. Även stödfunktioner som IT, Personal och Information är organiserade efter en nordisk struktur. PREMIEVOLYM OCH RESULTAT Bolagets bruttopremieinkomst ökade jämfört med föregående år och uppgick till 30 746 MSEK (29 378). Justerat för valutaeffekter ökade bruttopremieinkomsten med 1,7 procent. Rörelseresultatet före bokslutsdispositioner och skatt förbättrades jämfört med föregående år och uppgick till 3 959 MSEK (3 106). Skadeförsäkringsverksamhetens resultat var fortsatt starkt men något lägre än föregående år. Totalkostnadsprocenten försämrades jämfört med föregående år och uppgick till 93,7 procent (92,8). Driftskostnadsprocenten ökade till 17,0 procent (16,6). Justerat för valutaeffekter har driftkostnaderna ökat med drygt 3 procent jämfört med föregående år. Arbetet med utveckling och effektivisering av processer som vidtagits under senare år fortsätter. Under 2009 har de finansiella marknaderna återhämtat sig starkt efter finanskrisens 2008. Stigande börser och sjunkande räntenivåer påverkade avkastningen från kapitalförvaltningen, som med tillämpning av full marknadsvärdering uppgick till 9 775 för perioden (-4 307). Med tillämpningen av de förändrade klassificeringsreglerna för placeringstillgångar som infördes 2008 redovisas en nettoavkastning om 2 915 MSEK i resultaträkningen (1 834) och orealiserade vinster uppgående till 6 860 MSEK (förluster -6 141) redovisas direkt mot eget kapital. Konsolideringskapital och kassaflöde Konsolideringsgraden var betydligt högre än vid föregående årsskifte och uppgick till 70,5 procent (48,3). Konsolideringskapitalet ökade med 7 041 MSEK till 20 329 MSEK (13 288). Efter beslut vid extra bolagsstämma lämnades i december en utdelning om 2 120 MSEK. Ökningen av konsolideringskapitalet är främst hänförlig de orealiserade värdeuppgångar i placeringsportföljen som redovisas direkt mot eget kapital men även av ett fortsatt starkt försäkringsresultat. Kassaflödet från försäkringsverksamheten ökade till 3 265 MSEK (2 925). Ett förbättrat nettoflöde från återförsäkring och minskade omkostnadsbetalningar är främsta förklaring till ökningen. Kassaflödet från kapitalförvaltning minskade dock med 920 MSEK till 1 833 MSEK, främst som en följd av lägre direktavkastning från räntebärande värdepapper och minskade utdelningsintäkter under året. Reserver (försäkringstekniska avsättningar) Bruttoavsättningarna per den 31 december 2009 ökade till 63 711 MSEK (60 171). Justerat för valutaförändringar vid omräkning av avsättningar i utländsk valuta ökade reserverna brutto med 1,8 miljarder SEK. Av ökningen avser 1,5 miljarder SEK skadereserver och det är främst i den svenska verksamheten som ökningarna skett inom trafikförsäkring, ansvars- och egendomsförsäkring. Återförsäkrares andel av tekniska reserver har ökat under året och uppgick vid årsskiftet till 4 513 MSEK (4 162). Valutaeffekter har ökat återförsäkrarnas andel av reserverna med 114 MSEK. I de underliggande reserverna har det skett en väsentlig ökning i reserver för ansvars- och egendomsförsäkring. 3
Kapitalförvaltning Resultatet från kapitalförvaltningen har påverkats positivt av den ekonomiska återhämtningen efter den finansiella krisen som kulminerade 2008. Resultatet uppgick, med tillämpning av full marknadsvärdering, till 9 775 MSEK (-4 307). Kapitalavkastningen för 2009 uppgick till 13,9 procent (-6,5). Efter 2008, som var ett av de värsta åren någonsin för investerare, utvecklades år 2009 mycket positivt. Utvecklingen var stark för i princip samtliga tillgångsklasser. Jämfört med föregående år består resultatförändringen i huvudsak av ett väsentligt högre aktieresultat och ett betydligt bättre resultat för räntebärande instrument. Samtliga aktieportföljer uppvisade stora uppgångar under året och den totala avkastningen för tillgångsklassen som helhet var 49 procent. Räntenivåerna på riskfria placeringar har gått upp något under året medan kreditspreadarna (skillnad mellan riskfri ränta och ej riskfri ränta) minskat kraftigt allt eftersom effekterna av finanskrisen mildrats. Sammantaget har detta lett till en relativt låg avkastning på ränteplaceringar med låg risk medan företagsobligationer stigit kraftigt. Avkastningen för räntebärande tillgångar blev 9,9 procent. Både aktie- och ränteportföljerna överträffade sina respektive jämförelseindex. Aktievikten i portföljen (inklusive derivatinstrument) varierade under året och var som högst 13,2 procent vid årets slut och var som lägst knappt 8 procent i början på året. Avkastningen var positiv under årets samtliga kvartal. Löptiden (durationen) för de räntebärande tillgångarna hölls genomgående kortare än investeringspolicyns fastställda riktvärde (4,8 år) och var 2,9 år vid årets slut. Placeringstillgångarna ökade till 73 641 MSEK (64 876). Förvaltningen av Ifs placeringstillgångar hanteras av koncernens moderbolag, Sampos kapitalförvaltningsenhet. PERSONAL Under 2009 minskade antalet anställda och uppgick den 31 december till 3 972 personer (3 984). Medeltalet anställda under 2009 uppgick till 4 031 personer (3 958), varav kvinnor 50 % (49). ÖVERSIKT ÖVER IFS MEST CENTRALA RISKER Kärnan i skadeförsäkringsverksamhet utgörs av överföringen av risk från försäkringstagarna till försäkringsgivaren. Ifs rörelseresultat beror både på det försäkringstekniska resultatet och på avkastningen på placeringstillgångarna. Ifs ansats i riskhanteringen är att säkerställa att tillräcklig avkastning uppnås för de risker som tas i alla affärshändelser. Samtliga risker tas med i avvägningen mellan risk och avkastning, samt i prissättningsbeslut. Målsättningen med riskhanteringen är att säkerställa att If har tillräckligt med kapital i förhållande till verksamhetens risker och att begränsa fluktuationer i det finansiella resultatet. För att uppnå detta måste alla risker identifieras och följas upp på ett ändamålsenligt sätt. Styrelsen har det övergripande ansvaret för riskhanteringsprocessen och är högsta beslutande organ. Styrelsen säkerställer att riskerna hanteras och följs upp på ett tillfredställande sätt, samt granskar riskrapporter och godkänner riskhanteringsplaner. If Risk Control Committee (IRCC) stöder den verkställande direktören och styrelsen i deras ansvar för riskhanteringsprocessen. IRCC följer upp rapporter från de relevanta kommittéerna och riskexponeringen följs upp i förhållande till limiter fastställda av styrelsen. Risk Management-avdelningen är ansvarig för att på IRCC:s vägnar koordinera riskhanteringsarbetet. Figur 1 Ramverk för riskhantering Ifs styrelse If Risk Control Committee Risk Managementavdelning Investment Control Committee Reinsurance Committee Operational Risk Committee Actuarial Commitee Underwriting Committee 4
Kapitalhantering Kapital utgör bland annat en buffert mot framtida förluster. Det är därmed ändamålsenligt att mäta riskerna uttryckt i kapital. Utgångspunkten för kapitalhanteringen är risktoleransen som implementeras genom ett ramverk av risklimiter, policies och befogenheter fastställda av styrelsen. Riskexponeringen, kapitalkrav och tillgängligt kapital rapporteras kvartalsvis, eller oftare om omständigheterna så kräver. Bolaget uppfyllde de regulatoriska solvenskraven under år 2009. If ska, utöver att upprätthålla kapitalresurserna på en tillräcklig nivå: Stödja tillväxt i lönsam affärsverksamhet genom allokering av kapital Hantera skuldsättningsgraden på ett sätt som ökar ägarnas avkastning samtidigt som en tillräcklig finansiell flexibilitet upprätthålls Som lägst bibehålla ett kreditbetyg om A (Standard & Poor s och Moody s) Säkerställa en långsiktig utdelningskapacitet. Figur 2- Ekonomiska mått per den 31 december MSEK 25 000 20 000 15 000 10 000 2009 2008 5 000 0 Kapitalbas Solvenskrav Konsolideringskapital Försäkringsrisker Försäkringsrisk är risken för att framtida skadeersättningar blir högre än förväntat. Försäkringsrisk är en av Ifs största risker och hanteringen av försäkringsrisker utgör grunden i all försäkringsverksamhet. Försäkringsrisk delas upp i teckningsrisk och avsättningsrisk. Teckningsrisk är risken för förlust på grund av felaktig prissättning, riskkoncentration, oriktig teckning av återförsäkring eller slumpmässiga fluktuationer i skadefrekvens och/eller storlek. Avsättningsrisk är risken för förlust på grund av att de försäkringstekniska avsättningarna inte är tillräckliga för att täcka försäkringsersättningarna, till exempel som en följd av en högre inflation än förväntat. Tabell 1 Känslighetsanalys, teckningsrisk per den 31 december MSEK Inverkan på vinst före skatt Parameter Nivå 2009 Förändring 2009 2008 Totalkostnadsprocent 93,7% +/- 1%-enhet +/- 285 +/- 274 Skadenivå 21 870 +/- 1% +/- 219 +/- 209 Som en följd av det stora antalet kunder samt det faktum att affär tecknas i olika geografiska områden och i många olika typer av försäkringar, bedöms försäkringsportföljen vara väldiversifierad. I figur 3 presenteras den geografiska fördelningen av försäkringspremier. 5
Figur 3 Premieinkomst per land MSEK Norge Sverige 2009 Danmark 2008 Övriga 0 4 000 8 000 12 000 16 000 Trots försäkringsportföljens goda diversifiering kan riskkoncentrationer uppstå från till exempel exponering mot naturkatastrofer såsom vinterstormar eller översvämningar. Därtill kan stora, enskilda skador ha en avsevärd effekt på resultatet. Därför begränsas effekterna av allvarliga händelser med hjälp av återförsäkring och sedan 2003 har If ett gemensamt nordiskt återförsäkringsprogram. År 2009 var självbehållsnivåerna mellan 100 MSEK och 200 MSEK per risk, samt 200 MSEK per händelse. Skador inträffar normalt efter det att premien är betald, vilket gör det nödvändigt att göra avsättningar för ej intjänade premier. Därtill betalas skadeersättning efter det att skadan inträffat, varför även avsättningar för oreglerade skador måste göras. De försäkringstekniska avsättningarna är summan av avsättningar för ej intjänade premier och avsättningar för oreglerade skador. Försäkringstekniska avsättningar innehåller alltid en viss grad av osäkerhet, eftersom avsättningarna representerar en uppskattning av storleken på och frekvensen av de framtida skadeersättningarna. Osäkerheten i de försäkringstekniska avsättningarna är vanligtvis större för nya portföljer där fullständig avvecklingsstatistik ännu inte är tillgänglig och för portföljer där skador inte slutregleras förrän efter en lång tid. Arbetsskade-, trafikansvars-, olycksfalls- och ansvarsförsäkringar är produkter med dessa egenskaper. Avsättningars duration, och därmed känslighet för förändringar i räntenivåer, beror på produkten. I figur 4 visas durationen för försäkringstekniska avsättningar i olika produkter och i tabell 2 visas fördelningen av försäkringstekniska avsättningar per produkt och land. Figur 4 Durationen för försäkringstekniska avsättningar per den 31 december 2009 År 8 7 6 5 4 Genomsnittsduration 4,5 år 3 2 1 0 Motor- Lagstadgad Ansvar Olycksfall Egendom Transport fordon arbetsskadeförsäkring Sverige Norge Danmark De försäkringstekniska avsättningarna för flera försäkringsprodukter är känsliga för förändringar i inflationen. Känsligheten för inflationsantaganden varierar mellan länder beroende på olika nationella regler. I tabell 3 visas en känslighetsanalys av avsättningsrisken per den 31 december. 6
Tabell 2 Fördelningen av försäkringstekniska avsättningar f e r per produkt och land, per den 31 december Sverige Norge Danmark Miljarder SEK 2009 2008 2009 2008 2009 2008 Motorfordon 21 118 20 992 8 357 7 513 1 241 1 245 Lagstadgad arbetsskadeförsäkring - - 3 802 3 197 2 645 2 745 Ansvar 2 992 2 455 1 583 1 380 807 835 Olycksfall 2 170 1 924 2 823 2 492 505 504 Egendom 3 729 3 685 5 512 5 174 995 890 Transport 387 356 276 226 106 251 Totalt 30 396 29 412 22 353 19 982 6 299 6 470 Tabell 3 Känslighetsanalys, avsättningsrisk per den 31 december 2009 2008 Förändring i Effekt Effekt Portfölj Risk riskparametrar Land MSEK MSEK Nominella avsättningar Inflationsökning Ökning Sverige 1 800 1 707 med Danmark 155 156 1%-enhet Norge 831 709 Diskonterade avsättningar Minskning i Minskning Sverige 493 474 (annuiteter) diskonteringsräntan med 1%-enhet Danmark 81 88 Annuiteter Minskning i Förväntad livslängd Sverige 85 82 dödligheten ökar med ett år Danmark 3 4 Den förväntade inflationsutvecklingen beaktas vid beräkning av alla försäkringstekniska avsättningar och är av största betydelse för skador med lång avvecklingstid, såsom trafikansvarsförsäkringar och lagstadgade arbetsskadeförsäkringar. Skattningen baserar sig på en extern bedömning av inflationsutvecklingen inom olika områden, såsom konsumentprisindex och lönekostnadsindex, i kombination med Ifs egna värdering av ökning i olika typer av skadekostnader. Inflationsrisken i de försäkringstekniska avsättningarna är av stor betydelse för Ifs placeringsstrategi. 7
Finansiella tillgångar och skulder Den redovisningsmässiga hanteringen av finansiella tillgångar och skulder är avhängig av deras klassificering. I tabell 4 visas klassificeringen av tillgångar och skulder i deras respektive kategori i enlighet med IAS 39. Tabell 4 Finansiella tillgångar och skulder per den 31 december MSEK 2009 2008 Finansiella tillgångar som ska värderas till verkligt värde via resultaträkningen (trading) Derivatfordringar 983 4 002 Finansiella tillgångar som If valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen Aktier och andelar 240 191 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 568 1 863 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot Eget kapital Aktier och andelar 9 548 4 543 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 62 248 54 245 Totalt marknadsvärderade placeringstillgångar 73 587 64 844 Lånefordringar Depositioner hos kreditinstitut - - Övriga lån 19 0 Övriga tillgångar Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 13 10 Fordringar avseende direkt försäkring 6 276 5 959 Fordringar avseende återförsäkring 444 465 Övriga fordringar 563 766 Kassa och bank 562 621 Fondlikvidfordringar 22 20 Upplupna intäkter 1 074 960 Totalt finansiella tillgångar 82 560 73 645 Finansiella skulder som ska värderas till verkligt värde via resultaträkningen Derivatskulder 906 3 413 Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde Förlagslån 3 574 3 783 Finansiella skulder värderade till det belopp varmed de förväntas regleras Skulder avseende direkt försäkring 846 814 Skulder avseende återförsäkring 422 354 Övriga skulder 1 411 2 295 Upplupna kostnader 1 126 929 Totalt finansiella skulder 8 285 11 588 Marknadsrisker Marknadsrisk är risken för förlust eller ogynnsam förändring i den finansiella ställningen som orsakas direkt eller indirekt av fluktuationer i marknadspriser på tillgångar och skulder. Förluster i placeringsportföljen kan uppkomma på grund av ogynnsamma förändringar i nivån eller i volatiliteten på räntor, aktiepriser, valutor, råvaror och fastigheter. Målet med kapitalförvaltningen i If är att uppnå högsta möjliga avkastning med en godtagbar risknivå, samt att säkerställa att If under alla omständigheter har en solvens som överstiger den av myndigheter fastställda solvensmarginalen. Strukturen på placeringstillgångarna ska följa tillsynsmyndigheternas riktlinjer och de ska täcka bolagets försäkringstekniska avsättningar. Marknadsrisker hanteras genom matchning av placeringstillgångarna med försäkringsförpliktelserna, samt genom att upprätthålla en god diversifiering av placeringarna mellan olika tillgångsklasser och inom varje tillgångsklass. Principen är att försäkringsförpliktelserna matchas med de räntebärande placeringarna med motsvarande duration och överskottskapitalet placeras i en diversifierad portfölj med målet att öka den totala avkastningen. Allokeringen av Ifs placeringstillgångar visas i tabell 5. 8
Tabell 5 Allokering av placeringstillgångar per den 31 december 2009 2008 MSEK Belopp % Belopp % Ränteplaceringar 64 618 86,8% 57 858 92,4% Aktier 9 794 13,2% 4 753 7,6% Fastigheter 46 0,0% 12 0,0% Totalt 74 458 100% 62 623 100% Under året har andelen aktieplaceringar ökat från 7,6 procent till 13,2 procent. Andelen räntebärande placeringar har minskat i motsvarande grad, från 92,4 procent till 86,8 procent. Värdet på de finansiella tillgångarna och skulderna påverkas av förändringar i de underliggande marknadsvariablerna. I tabell 6 visas en känslighetsanalys av marknadsvärdet av finansiella tillgångar och skulder vid olika marknadsscenarier. Effekterna representerar den omedelbara påverkan på verkligt värde av en engångsförändring i de underliggande marknadsvariablerna per den 31 december respektive år. Känslighetsanalysen inkluderar effekterna av derivat och är beräknad före skatt. Tabell 6 Känslighetsanalys av de finansiella tillgångarnas och skuldernas verkliga värde per den 31 december 2009 2008 MSEK Räntenivå Aktier Fastighet Räntenivå Aktier Fastighet 1%-enhet 1%-enhet 1%-enhet 1%-enhet parallell parallell 20% 20% parallell parallell 20% 20% ändring ned ändring upp kursfall kursfall ändring ned ändring upp kursfall kursfall Tillgångar Kortfristiga räntebärande tillgångar 0 0 0 0 Långfristiga räntebärande tillgångar 2 073-1 937 2 008-1 862 Aktier och fonder -1 959-951 Övriga finansiella tillgångar -9-2 Skulder Förlagslån -78 74-70 67 Derivat, netto -79 67 0 92-89 0 Totalt förändring i verkligt värde 1 916-1 796-1 959-9 2 030-1 884-951 -2 Ränterisk Ränterisk är osäkerheten i värdet på tillgångar och skulder samt i ränteintäkter och räntekostnader till följd av förändringar i marknadsräntor. När marknadsräntorna går upp minskar värdet på räntebärande tillgångar och det har en direkt påverkan på bolagets eget kapital och intäkter. Å andra sidan innebär högre räntor en ökning i ränteintäkter vilket i sin tur förbättrar lönsamheten över tiden. Tabell 7 Räntebärande tillgångar per instrumenttyp per den 31 december 2009 2008 MSEK Belopp % Belopp % Skandinavien, statspapper/företagsobligationer 49 994 77,4% 41 434 71,7% Svenska indexlänkade långfr. ränteb. tillgångar 7 633 11,8% 8 393 14,5% Globala, statspapper/företagsobligationer 3 794 5,9% 5 460 9,4% Euro, statspapper/företagsobligationer 2 461 3,8% 1 870 3,2% Kortfristiga räntebärande tillgångar 663 1,0% 622 1,1% USA, statspapper/företagsobligationer 73 0,1% 79 0,1% Totalt 64 618 100% 57 858 100% Huvuddelen av de försäkringstekniska avsättningarna redovisas i nominella belopp i balansräkningen. Ur redovisningssynpunkt är bolaget därmed huvudsakligen exponerat för förändringar i den framtida inflationen. Det ekonomiska värdet av dessa avsättningar, det vill säga nuvärdet av framtida skadeutbetalningar, exponeras däremot för förändringar i ränteläget. Därtill diskonteras avsättningarna för annuiteter i Sverige och Danmark och eventuella förändringar i diskonteringsräntan kommer att påverka nivån på försäkringstekniska avsättningar i bolagets balansräkning. Diskonteringsräntorna varierar mellan länderna främst på grund av olika lagstiftning men påverkas även åtminstone indirekt av det rådande ränteläget. 9
Avsättningarnas duration och därmed känslighet för ränteförändringar analyseras mer i detalj i figur 4 och tabell 3 i avsnittet avseende försäkringsrisker. Aktierisk Aktierisk är risken för förlust till följd av förändringar i aktiepriser. If exponeras mot förändringar i aktiepriser genom kapitalförvaltningen. Aktierisken minskas genom diversifiering av placeringarna mellan olika branscher och geografiska områden. Ifs aktieportfölj förvaltas aktivt, med en långsiktig placeringshorisont, av den interna kapitalförvaltningen. Vid utgången av året var exponeringen 9 794 MSEK och andelen av aktier i Ifs placeringsportfölj var 13,2 procent. Placeringsmandat är fastställda i Investment Policy (placeringsriktlinjerna). Tabell 8 Sektorfördelning av aktieplaceringar per den 31 december 2009 2008 MSEK Belopp % Belopp % Maskinindustri 1 291 21,5% 515 21,1% Detaljhandel 1 249 20,8% 443 18,3% Byggverksamhet och Maskinteknik 717 11,9% 329 13,5% Utvinning av mineral 640 10,6% 238 9,7% Kapitalvaror 303 5,0% 159 6,5% Telekom 274 4,5% 70 2,9% Byggmaterial 225 3,7% 135 5,5% Kommersiella tjänster 219 3,6% 75 3,1% Övrigt 1 110 18,4% 479 19,6% Totalt 6 028 100% 2 443 100% I sektorfördelningen av aktieplaceringar exkluderas investeringar i aktiefonder till ett värde av 3 766 MSEK (2 310). Tabell 9 Geografisk fördelning av aktieplaceringar per den 31 december 2009 2008 MSEK Belopp % Belopp % Skandinavien 6 028 61,5% 2 442 51,3% Nordamerika 1 227 12,5% 1 004 21,1% Asien 941 9,6% 321 6,8% Västeuropa 860 8,8% 616 13,0% Japan 487 5,0% 370 7,8% Sydamerika 251 2,6% 0 0,0% Totalt 9 794 100% 4 753 100% Valutarisk Valutarisk är risken för förlust på grund av förändringar i valutakurser. If tecknar försäkringar framför allt i skandinaviska valutor och i euro. Valutarisken minskas genom matchning av de försäkringstekniska avsättningarna med placeringstillgångar i motsvarande valutor eller genom användning av valutaderivat. Ifs valutapositioner mot basvaluta, samt valutakursrisk, visas i tabell 10. Tabell 10 Valutarisk per den 31 december 2009 MSEK Valuta EUR NOK DKK EEK LVL LTL GBP USD JPY ÖVRIGA Nettoposition (SEK) -309-261 -24 1-2 -22 20-346 10 17 10% kursfall för utländska valutor mot SEK, 2009 31 26 2 0 0 2-2 35-1 -2 10% kursfall för utländska valutor mot SEK, 2008-701 161 791 0 0 0-12 181 17 4 10
Kreditrisker Kreditrisk är risken för förlust eller ogynnsam förändring i den finansiella ställningen som förorsakas av fluktuationer i kreditvärdigheten av emittenter av värdepapper, motparter och andra gäldenärer. Kreditrisker uppstår både i kapitalförvaltning, försäkrings- och återförsäkringsverksamhet. Kreditrisker i kapitalförvaltningen är risken att ett land eller en företagsemittent inte fullgör sina förpliktelser eller på något annat sätt förhindrar gäldenärers återbetalning av skulder, speciellt avseende räntebärande instrument. Kreditrisk i kapitalförvaltningen kan delas in i emittent-, motparts- och spreadrisk. Emittentrisk har ofta anknytning till ett direkt innehav av värdepapper, medan motpartsrisk hör samman med derivat. Den väsentliga skillnaden i riskhänseende är att hela värdet på den räntebärande tillgången riskeras vid emittentrisk medan det vid motpartsrisk endast är det aktuella marknadsvärdet för derivatkontraktet som riskeras. Spreadrisk härrör sig huvudsakligen från förändringar i kreditspreaden i räntebärande tillgångar som emitterats av banker och företag. Utöver kreditrisk relaterad till placeringstillgångar uppstår kreditrisk även i avgiven återförsäkring inom försäkringsverksamheten. Kreditrisk avseende återförsäkrare uppstår i återförsäkringsfordringar och i återförsäkrarnas andel av oreglerade skador. Kreditriskexponeringen mot försäkringstagare är mycket begränsad eftersom uteblivna betalningar vanligtvis leder till annullering av försäkringskontrakten. Kreditriskerna rapporteras till Investment Control Committee (ICC). Kommitténs beslut ska följa de limiter som fastställts i placeringsriktlinjerna. Kreditriskrapporteringen baserar sig främst på emittenters kreditbetyg, men även kreditbetyg för enskilda instrument används. För att begränsa och hantera den kreditrisk som är förknippad med återförsäkring har If en Reinsurance Security Policy som anger kreditbetygskraven för återförsäkrare och maximal exponering mot enskilda återförsäkrare. Återförsäkringsbolags kreditvärdighet fastställs med hjälp av kreditbetyg från ratingbolag. Kreditrisk relaterad till placeringsverksamheten De största kreditriskexponeringarna i If kommer från placeringar i räntebärande tillgångar. Fördelningen av räntebärande tillgångar per kreditbetygsklass visas i figur 5. Figur 5 Kreditbetyg för räntebärande tillgångar per den 31 december 70% 60% 50% 40% 30% 2009 2008 20% 10% 0% AAA AA+ A- BBB+ BBB- < BBB- Inget kreditbetyg Kreditrisken i Ifs placeringsportfölj härrör sig huvudsakligen från nordiska företag. Sektorfördelningen av Ifs räntebärande placeringar visas i figur 6. Figur 6 Sektorfördelning av räntebärande tillgångar per den 31 december 60% 50% 40% 30% 2009 2008 20% 10% 0% Finans, Stater Energi Bas- Finans, Samhälls- Telekom Övrigt senior & industri övriga service säkerställda 11
Kreditrisk relaterad till återförsäkring Fördelningen av återförsäkringsfordringar och återförsäkrares andel av oreglerade skador per kreditbetyg visas i tabell 11. I tabellen är 1 146 MSEK exkluderade, vilket huvudsakligen är relaterat till captive-bolag och lagstadgade pool-samarbeten. Tabell 11 Återförsäkringsfordringar och återförsäkrares andel av oreglerade skador per kreditbetyg, per den 31 december MSEK Kreditbetyg (S&P) 2009 % av totalbelopp 2008 % av totalbelopp AAA 62 1,9% 60 2,1% AA 2 071 61,5% 2 051 71,3% A 1 098 32,6% 675 23,5% BBB 7 0,2% 21 0,7% BB - CCC 0 0,0% 0 0,0% Inget kreditbetyg 128 3,8% 68 2,4% Totalt 3 366 100% 2 875 100% I tabell 12 visas fördelningen av avgiven återförsäkringspremie för fakultativ och kontraktsåterförsäkring per kreditbetygsklass. Tabell 12 Premiefördelning för avgiven fakultativ och kontraktsåterförsäkring per kreditbetyg, per den 31 december MSEK Kreditbetyg (S&P) 2009 % av totalbelopp 2008 % av totalbelopp AAA 18 3,7% 17 3,6% AA 165 33,9% 261 54,7% A 301 61,9% 198 41,5% BBB 0 0,0% 0 0,0% BB - CCC 0 0,0% 0 0,0% Inget kreditbetyg 3 0,5% 1 0,2% Totalt 487 100% 477 100% Riskkoncentrationer De största marknads- och kreditriskkoncentrationerna relaterade till enskilda motparter visas i tabell 13. Tabell 13 Koncentration av marknads- och kreditrisk per enskilda motparter och tillgångsklasser, per den 31 december 2009 Övriga långfristiga Kortfristiga Positiva MSEK Säkerställda räntebärande räntebärande marknadsvärden Marknadsvärde Aktier obligationer tillgångar tillgångar av derivat Totalt Svenska staten 0 0 9 798 0 0 9 798 Svenska Handelsbanken AB 0 7 277 759 0 0 8 036 Nordea Bank AB 0 6 751 730 360 42 7 883 SBAB 0 2 492 3 276 0 0 5 768 Swedbank AB 0 4 548 705 9 0 5 262 Skandinaviska Enskilda Banken AB 0 2 844 59 149 160 3 212 TeliaSonera AB 270 0 1 259 0 0 1 529 DNB Holding Asa 0 191 1 051 0 0 1 242 Den Danske Bank A/S, Copenhagen 0 248 898 0 0 1 146 Volvo AB 137 0 856 0 0 993 De 10 största exponeringarna totalt 407 24 351 19 391 518 202 44 869 Likviditetsrisker Likviditetsrisk är risken att försäkringsbolag inte har möjlighet att realisera placeringar och andra tillgångar för att fullgöra sina finansiella förpliktelser då de förfaller till betalning. Likviditetsrisk kan delas upp i refinansieringsrisk och marknadslikviditetsrisk. Likviditetsrisker hanteras med hjälp av cash management funktioner, som är ansvariga för likviditetsplaneringen. Likviditetsrisken begränsas genom placeringar i likvida värdepapper inom likvida marknader. Vid utgången av året var likviditetsställningen god. 12
Operativ risk Operativ risk är risken för förlust till följd av otillräckliga eller bristfälliga interna processer och system, mänskliga fel eller yttre händelser. Begreppet innefattar juridisk risk, men exkluderar risk som avser företagets anseende, strategisk risk och affärsrisk. Operativa risker härstammar ofta, till skillnad från strategiska risker och affärsrisker, från enskilda händelser och därmed kan deras orsak härledas till en specifik tidpunkt och ett specifikt tillfälle. Affärsområdena har det slutliga ansvaret för att identifiera, värdera, övervaka och hantera operativa risker inom de olika enheterna. Operational Risk Committee (ORC) säkerställer kontinuiteten i hanteringen av operativa risker. ORC behandlar policies och rekommendationer för hantering av operativa risker, samt kontinuitetsplaner, avvikelser från policies och riktlinjer, uppföljning av operativa risker identifierade i självutvärderingsprocessen (Operational Risk Assessments, ORA), inträffade incidenter och andra rapporter avseende operativa risker. För att hantera operativa risker har If fastställt ett antal policies som till exempel Contingency Plans, Security Policy, Outsourcing Policy, Complaints Handling Policy, Claims Handling Policy, samt ett antal andra policies relaterade till olika delar av verksamheten. De olika policydokumenten granskas regelbundet och uppdateras vid behov. Därtill har If detaljerade processer och riktlinjer för att hantera eventuella externa eller interna bedrägerier. Stor vikt läggs även vid intern utbildning kring etiska regler. Förberedelser för Solvency II Efter intensiva förhandlingar mellan Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, antogs i april 2009 ramdirektivet för Solvency II. Införandet av ett nytt ekonomiskt, riskbaserat solvenssystem syftar till att fördjupa integrationen på försäkrings- och återförsäkringsmarknaden, förbättra skyddet för försäkrings- och förmånstagare, öka de europeiska försäkrings- och återförsäkringsbolagens internationella konkurrenskraft och att främja bättre reglering. Jämfört med det nuvarande Solvency I-regelverket kommer kapitalkraven enligt Solvency II att reflektera varje företags specifika riskprofil på ett bättre sätt. Detta kommer att uppmuntra företag att fokusera på sund riskhantering och interna kontrollprocesser och därmed ökat riskfokus i hela organisationen. Under 2009 har If arbetat intensivt med att övervaka, utvärdera och kommentera utkast till de implementeringsåtgärder som kompletterar ramdirektivet med detaljerade regler. Under 2007 startades ett separat program för att förbereda If inför de förväntade förändringarna. Ett antal projekt har påbörjats för att säkerställa full implementering av Solvency II till 2012. Programmet har omfattat medverkan i Solvency II-debatten och medfört möjligheten till löpande anpassning av Ifs struktur för riskhantering, intern kontroll och bolagsstyrning samt den interna modellen för kapitalberäkning. 13
TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER SAMT VÄSENTLIGA ÖVERVÄGANDEN OCH BEDÖMNINGAR Med verkan från 2005 tillämpar If Skadeförsäkring AB i största möjliga utsträckning redovisningsprinciper som är i överensstämmelse med internationella redovisningsprinciper antagna av EU, så kallad lagbegränsad IFRS. För räkenskapsåret 2009 har det inte tillkommit några för Ifs redovisning väsentliga ändringar eller nyheter. Huvuddelen av de sedan januari 2008 anskaffade finansiella placeringstillgångar som inte utgör derivat har klassificerats som Finansiella tillgångar som kan säljas. Värdeförändringar på dessa tillgångar redovisas därmed normalt direkt mot eget kapital fram till realisationstidpunkten om inte en tillämpning av de särskilda nedskrivningsreglerna i IAS 39 föreskriver en nedskrivning som redovisas i resultaträkningen. Då värderingen av Ifs placeringstillgångar i allt väsentligt grundas på observerbara marknadsnoteringar är det bolagets bedömning att en värdering till verkligt värde utgör en bra presentation av bolagets innehav av placeringstillgångar, liksom de kriterier som If valt för nämnda nedskrivningsprövning (se vidare under avsnittet Redovisningsprinciper). Avsättningen för oreglerade skador ska täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador och utgör en väsentlig post vid bedömningen av bolagets redovisade resultat och ställning. Avsättningsrisk har kommenterats i föregående avsnitt. En beskrivning av bolagets avsättningsmetodik och en redogörelse för bolagets avvecklingsresultat de senaste åren finns i not 28. FRAMTIDSUTSIKTER Det är svårt att bedöma utvecklingen av den globala ekonomin under 2010. Den makroekonomiska situationen kommer att inverka något negativt på premietillväxten. Trots hård konkurrens i hela marknaden förväntas den underliggande lönsamheten i försäkringsverksamheten vara fortsatt god. Noggrannhet vid prissättning av försäkringsavtal är en framgångsfaktor, samtidigt som fortsatta effektivitetsförbättringar är viktiga för den långsiktiga lönsamheten. 14
FEM ÅR I SAMMANDRAG Resultatsammandrag MSEK 2009 2008 2007 2006 2005 Premieintäkter f e r 28 491 27 370 26 490 26 333 26 151 Försäkringsersättningar f e r -21 870-20 850-19 681-19 260-18 888 Driftskostnader i försäkringsrörelsen f e r -4 837-4 540-4 362-4 281-4 416 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 1 784 1 867 1 599 1 370 1 347 Övriga tekniska intäkter 126 126 114 94 63 Övriga driftskostnader -86-87 -111-96 -70 Tekniskt resultat 3 608 3 886 4 049 4 160 4 187 Kapitalförvaltningens resultat och övriga poster 351-780 -918-151 -192 Resultat före skatt 3 959 3 106 3 131 4 009 3 995 Skatt -1 054-833 -899-1 121-1 131 Årets resultat 2 905 2 273 2 232 2 888 2 864 f e r = för egen räkning Balansräkning per 31 december MSEK 2009 2008 2007 2006 2005 Tillgångar Immateriella tillgångar 3 139 3 156 3 722 3 810 4 442 Placeringstillgångar 73 641 64 876 66 668 64 357 67 504 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 4 513 4 162 4 077 4 050 4 508 Uppskjuten skattefordran 0 510 0 0 0 Fordringar 7 282 7 190 6 531 6 120 6 238 Andra tillgångar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 130 2 857 3 001 5 448 3 711 Summa tillgångar 91 705 82 751 83 999 83 785 86 403 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 8 733 2 616 7 688 9 150 11 320 Obeskattade reserver 7 591 7 282 7 436 7 189 5 591 Förlagslån 3 574 3 783 3 279 3 134 3 249 Uppskjuten skatteskuld 431 118 774 928 986 Försäkringstekniska avsättningar 63 711 60 171 58 597 53 858 53 126 Skulder 5 494 6 963 4 258 7 640 10 212 Avsättningar, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 171 1 818 1 967 1 886 1 919 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 91 705 82 751 83 999 83 785 86 403 15
MSEK 2009 2008 2007 2006 2005 Nyckeltal skadeförsäkring: Skadeprocent 76,8% 76,2% 74,3% 73,1% 72,2% Driftskostnadsprocent 17,0% 16,6% 16,5% 16,3% 16,9% Totalkostnadsprocent 93,7% 92,8% 90,8% 89,4% 89,1% Omkostnadsprocent 23,7% 22,9% 22,8% 22,6% 23,2% Nyckeltal kapitalförvaltning: Totalavkastningsprocent 1) 13,9% -6,5% 2,1% 5,5% 6,4% Övriga nyckeltal: Kapitalbas 2) 12 150 8 921 11 418 12 590 12 129 Solvensmarginal 4 856 4 654 4 564 4 352 4 440 Konsolideringskapital 20 329 13 288 19 178 20 400 21 147 Konsolideringsgrad 70,5% 48,3% 71,3% 77,5% 80,9% 1) Beräkningen är gjord enligt de principer som används internt inom If för utvärdering av kapitalförvaltningen. 2) Beräkningen är gjord med hänsyn tagen till föreslagen utdelning. 16
RESULTATRÄKNING MSEK 2009 2008 Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelse Premieintäkter, f e r Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Not 1 30 746 29 378 Premier för avgiven återförsäkring Not 1-1 896-1 890 Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -312-117 Återförsäkrares andel av förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -47-1 28 491 27 370 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Not 2 1 784 1 867 Övriga tekniska intäkter 126 126 Försäkringsersättningar, f e r Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -21 783-20 328 Återförsäkrares andel 933 892 Förändring i avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -1 327-1 418 Återförsäkrares andel 307 4 Not 3-21 870-20 850 Driftskostnader Driftskostnader i försäkringsrörelsen f e r Före avgiven återförsäkring -4 999-4 696 Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring 162 156-4 837-4 540 Övriga driftskostnader -86-87 Not 4-4 923-4 627 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 3 608 3 886 Icke-teknisk redovisning Kapitalförvaltningens resultat Kapitalavkastning, intäkter Not 5 3 722 5 129 Orealiserade vinster på placeringstillgångar Not 6 370 4 Kapitalavkastning, kostnader Not 7-263 -1 005 Orealiserade förluster på placeringstillgångar Not 8-914 -2 294 2 915 1 834 Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen Not 2-1 937-2 022 Räntekostnad, efterställda skulder Not 27-245 -222 Avskrivning goodwill Not 9-382 -370 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 3 959 3 106 Bokslutsdispositioner Not 10 - - Resultat före skatt 3 959 3 106 Skatt Not 11-1 054-833 Årets resultat 2 905 2 273 f e r = för egen räkning 17
BALANSRÄKNING PER DEN 31 DECEMBER MSEK 2009 2008 Tillgångar Immateriella tillgångar Goodwill 3 088 3 148 Andra immateriella tillgångar 51 8 Not 12 3 139 3 156 Placeringstillgångar Byggnader och mark Not 13 12 12 Placeringar i koncernföretag och intresseföretag Not 14 10 10 Andra finansiella placeringstillgångar Not 15 73 606 64 844 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 13 10 Not 16, 17 73 641 64 876 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 445 515 Avsättning för oreglerade skador 4 068 3 647 Not 18 4 513 4 162 Uppskjuten skattefordran Not 19 0 510 Fordringar Fordringar avseende direktförsäkring Not 20 6 275 5 959 Fordringar avseende återförsäkring Not 21 444 465 Övriga fordringar Not 22 563 766 7 282 7 190 Andra tillgångar Materiella tillgångar Not 23 88 91 Kassa och bank 562 621 Fondlikvidfordringar 22 20 672 732 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter 1 056 935 Förutbetalda anskaffningskostnader Not 24 1 056 860 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 25 346 330 2 458 2 125 Summa tillgångar 91 705 82 751 18
BALANSRÄKNING PER DEN 31 DECEMBER MSEK 2009 2008 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Aktiekapital 104 104 Reservfond 140 140 Övriga bundna reserver 248 248 Fond för verkligt värde 530-4 475 Balanserad vinst 4 806 4 326 Årets resultat 2 905 2 273 8 733 2 616 Obeskattade reserver Not 26 7 591 7 282 Efterställda skulder Not 27 3 574 3 783 Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker 13 853 13 015 Avsättning för oreglerade skador 49 858 47 156 Not 28 63 711 60 171 Avsättningar för andra risker och kostnader Uppskjuten skatteskuld Not 19 431 118 Övriga avsättningar Not 29 1 003 843 1 434 961 Depåer från återförsäkrare - - Skulder Skulder avseende direktförsäkring Not 30 846 814 Skulder avseende återförsäkring 422 354 Derivat Not 37 906 3 413 Övriga skulder Not 31 3 320 2 382 5 494 6 963 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Återförsäkrares andel av förutbetalda anskaffningskostnader 19 18 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 32 1 149 957 1 168 975 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 91 705 82 751 Poster inom linjen Panter och därmed jämförliga säkerheter ställda för egna skulder och för såsom avsättningar redovisade förpliktelser Not 33 1 536 1 587 Tillgångar som omfattas av försäkringstagarnas förmånsrätt Not 33 72 635 59 240 Ansvarsförbindelser och andra åtaganden Not 34 321 49 19
KASSAFLÖDESANALYS MSEK 2009 2008 Kassaflöde från försäkringsverksamheten Premieflöden, direktförsäkring 29 854 28 874 Skadeutbetalningar, direktförsäkring -21 141-20 173 Återförsäkring -860-1 065 Omkostnader -4 588-4 711 3 265 2 925 Kassaflöde från investeringsverksamheten Löpande intäkter / avkastning, direkt 1 833 2 753 Nettoinvesteringar i finansiella placeringstillgångar -4 947-994 -3 114 1 759 Kassaflöde från övrig verksamhet -255-4 852 Årets kassaflöde -104-168 Kassa och bank Kassa och bank vid årets början 621 770 Effekter från valutakursförändringar 45 19 Årets kassaflöde -104-168 Kassa och bank vid periodens utgång 562 621 If definierar likvida medel som behållning på löpande transaktionskonto i bank. Årets kassaflöde utgör således nettot av in- och utflöden av likvida medel under året och avstämningen av balansposten Kassa och bank utgör samtidigt avstämning av bolagets likvida medel. I ett skadeförsäkringsbolags resultatredovisning periodiseras alla premieinkomster över kontraktens löptid. Skadereserveringar görs löpande baserat på statistiska modeller för befarade skador och när skador sedan inträffar upprättas de faktiska skadereserverna. Slutligen regleras skadan genom en utbetalning till försäkringstagaren. De kassaflöden som ett försäkringskontrakt och en skada ger upphov till skiljer sig därför kraftigt från hur resultatredovisningen sker. Kopplingen mellan resultaträkningen och kassaflödet finns redovisat i verksamhetens balansräkning, där dels periodiseringsposter återfinns i de tekniska reserverna (premie- och skadereserver) och i de fordringar och skulder som utgör oreglerade poster hänförliga till försäkringsavtal. I försäkringsbolag med en omfattande verksamhet kommer de stora talens lag dock att innebära att effekterna av de underliggande skillnaderna mellan redovisning och verkligt kassaflöde reduceras avsevärt. Kassaflödesanalysen åskådliggör hur kassaflödet uppkommer och hur det påverkar bolagets placeringar i bank och placeringstillgångar. Kassaflödet genereras främst i försäkringsrörelsen (den tekniska verksamheten) och i form av direktavkastning från placeringstillgångar. I den tekniska verksamheten omfattar flödena premieinkomster, skadeutbetalningar och driftskostnader som redovisas med sina bruttoflöden. Premie- och skadebetalningar i återförsäkringsverksamheten, som i huvudsak regleras genom periodiska avräkningar, redovisas i sammanställningen med sina nettoflöden. Kassaflöden förekommer i den övriga förvaltningen i form av transaktioner mot ägare (kapitaltillskott, emissioner, utdelningar), upptagande av förlagslån och ränteutbetalningar samt flöden genererade från valutasäkringar för hela verksamheten. Analysen har sin grund i de poster i resultaträkningen som har direkt koppling med externa betalningsflöden. Dessa poster justeras sedan i analysen med periodens förändringar i balansräkningen (motpartsfordringar/skulder) som har en direkt koppling till resultatposten ifråga. De balansposter som redovisas i bolaget utgörs till övervägande del av fordringar/ skulder i utländsk valuta och är därför föremål för löpande omvärdering till aktuell valutakurs för respektive balansdag. I kassaflödesanalysen har effekten av denna omräkning eliminerats och de i analysen redovisade enskilda kassaflöden är därför inte direkt avläsbara som skillnader i de balansräkningar och noter som presenteras i övrigt i årsredovisningen. I posten direktavkastning ingår aktieutdelningar med 145 MSEK (457) och ränteintäkter med 1 688 MSEK (2 296). Årets nettoinvestering i placeringstillgångar avser räntebärande placeringar med -2 984 MSEK (-824) samt aktier med -1 963 MSEK (-170). I posten Kassaflöde från övrig verksamhet ingår främst utdelningar till moderbolaget med -2 120 MSEK (-2 800), realiserade vinster på valutaterminer 2 611 MSEK (förlust -1 566), inkomstskatter -163 MSEK (-981) samt räntor förlagslån -248 (-200). 20
FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL MSEK Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- Reserv- Övriga Fond för Balans- Årets Summa kapital fond bundna verkligt erad resultat eget reserver värde vinst kapital Eget kapital vid ingången av 2008 104 140 248-7 196-7 688 Utdelning - - - - -2 800 - -2 800 Erhållna koncernbidrag - - - - 4-4 Omräkningsdifferenser 1) - - - - -73 - -73 Finansiella tillgångar som kan säljas redovisat mot eget kapital - - - -6 644 - - -6 644 överfört till resultaträkningen - - - 503 - - 503 Skatter avseende poster redovisade mot eget kapital eller överförda till resultaträkningen - - - 1 666-1 - 1 665 Årets resultat - - - - - 2 273 2 273 Eget kapital vid slutet av 2008 104 140 248-4 475 4 326 2 273 2 616 Eget kapital vid ingången av 2009 104 140 248-4 475 6 599-2 616 Utdelning - - - - -2 120 - -2 120 Omräkningsdifferenser 1) - - - - 249-249 Finansiella tillgångar som kan säljas - 0 redovisat mot eget kapital - - - 6 181-6 181 överfört till resultaträkningen - - - 679 - - 679 Skatter avseende poster redovisade mot eget kapital eller överförda till resultaträkningen - - - -1 855 78 - -1 777 Årets resultat - - - - - 2 905 2 905 Eget kapital vid slutet av 2009 104 140 248 530 4 806 2 905 8 733 1) Vid utgången av 2009 uppgick den ackumulerade omräkningsdifferensen till 242 MSEK (-7). Aktiekapitalet utgörs av 1 044 306 aktier à nominellt 100 kr. 21
NOTER TILL TEKNISK REDOVISNING SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE (MSEK) 1. Premieinkomst 2009 2008 Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven Netto Inbetalda och tillgodoförda premier 1) 30 746-1 896 28 850 29 378-1 890 27 488 1) Varav försäkringsavtal för direkt skadeförsäkring som tecknats i: 2009 2008 Sverige 11 058 11 738 Övriga EES 18 124 16 932 Summa 29 182 28 670 2. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Den beräknade avkastningen på de tillgångar som motsvarar de försäkringstekniska avsättningarna överförs från finansrörelsen till det tekniska resultatet. Avkastningen beräknas på nettot av de genomsnittliga försäkringstekniska avsättningarna, med avdrag för förutbetalda anskaffningskostnader, försäkringstekniskt resultat före tillförd kapitalavkastning och genomsnittliga utestående balanser. De räntesatser som används i beräkningen motsvarar för respektive valuta räntan för statsobligationer med en löptid ungefär motsvarande den för de försäkringstekniska avsättningarna. Den tillförda kapitalavkastningen delas upp i två delar. En del som tillförs livränteresultatet, genom en reduktion av kostnaden för uppräkningen av livränteavsättningen och en del som särredovisas som överförd kapitalavkastning. Följande kalkylräntesatser har använts för de viktigaste valutorna: 2009 2008 Svenska kronor 3,6% 3,7% Amerikanska dollar 3,3% 4,1% Norska kronor 4,2% 4,2% Danska kronor 3,8% 3,7% Euro 3,6% 3,7% 22
3. Försäkringsersättningar 2009 2008 Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven Netto Skadekostnader härförliga till årets verksamhet Utbetalda skadeersättningar -10 783 226-10 557-10 107 260-9 847 Driftskostnader för skadereglering -1 901 - -1 901-1 731 - -1 731 Förändring i skadereserv för inträffade och rapporterade skador -6 040 695-5 345-5 484 432-5 052 Förändring i skadereserv för inträffade men ej rapporterade skador (IBNR) -4 900 179-4 721-4 707 144-4 563 Skaderegleringskostnader -94 - -94-77 - -77 Skadekostnader hänförliga till tidigare års verksamhet Utbetalda skadeersättningar -8 589 561-8 010-8 267 689-7 578 Livräntor -384 - -384-397 - -397 Skadeportföljer -146 146 0 57-57 0 Förändring i skadereserv för inträffade och rapporterade skador 6 299-270 6 029 5 339-267 5 072 Förändring i skadereserv för inträffade men ej rapporterade skador (IBNR) 3 428-297 3 131 3 628-305 3 323-23 110 1 240-21 870-21 746 896-20 850 2009 2008 Brutto Avgiven Netto Brutto Avgiven Netto Utbetalda försäkringsersättningar Utbetalda skadeersättningar -19 372 787-18 585-18 374 949-17 425 Utbetalda livräntor -364 - -364-280 - -280 Skadeportföljer -146 146 0 57-57 0 Driftskostnader för skadereglering -1 901 - -1 901-1 731 - -1 731-21 783 933-20 850-20 328 892-19 436 Förändring i Avsättning för oreglerade skador Förändring i skadereserv för inträffade och rapporterade skador 259-118 141-145 165 20 Förändring i skadereserv för inträffade men ej rapporterade skador (IBNR) -1 472 425-1 047-1 079-161 -1 240 Förändring i avsättning för livräntor -20 - -20-117 - -117 Skaderegleringskostnader -94 - -94-77 - -77-1 327 307-1 020-1 418 4-1 414 Summa försäkringsersättningar -23 110 1 240-21 870-21 746 896-20 850 De allmänna principerna för värdering av de försäkringstekniska avsättningarna är oförändrade. Avsättningen för livräntor beräknas enligt aktuariella principer med hänsyn till förväntad inflation, dödlighet samt diskonteras med hänsyn till förväntad framtida kapitalavkastning. För att möta kostnaden för uppräkningen av livränteavsättningen till följd av den successiva upplösningen av diskonteringen tillförs livränteresultatet en beräknad kapitalavkastning, se not 2. 23
4. Driftskostnader 2009 2008 SPECIFIKATION AV RESULTATPOSTEN DRIFTSKOSTNADER Externa anskaffningsutgifter 1) -1 237-1 084 Interna anskaffningsutgifter -2 167-1 927 Förändring i förutbetalda anskaffningskostnader, brutto 146 85 Administrationskostnader försäkring -1 741-1 770 Summa driftskostnader i försäkringsrörelsen -4 999-4 696 Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring 162 159 Förändring i förutbetalda anskaffningskostnader, avgiven återförsäkring 0-3 Summa provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring 162 156 Övriga driftskostnader -86-87 TOTALT -4 923-4 627 1) Varav provisioner i direktförsäkring -1 202-1 051 SAMMANSTÄLLNING AV TOTALA DRIFTSKOSTNADER Löner och ersättningar -2 356-2 144 Sociala kostnader -552-523 Pensionskostnader -619-470 Övriga personalkostnader -160-176 Summa personalkostnader -3 687-3 313 Lokalkostnader -306-292 Avskrivningar -35-38 Externa anskaffningsutgifter -1 237-1 084 Övriga administrationskostnader -1 925-1 919 Summa -7 190-6 646 FÖRDELNING AV DRIFTSKOSTNADER I RESULTATRÄKNINGEN Skaderegleringskostnader ingår i Utbetalda försäkringsersättningar -1 902-1 731 Externa och interna anskaffningsutgifter ingår i Driftskostnader i försäkringsrörelsen -3 404-3 011 Gemensamma administrationskostnader för försäkrings verksamheten ingår i Driftskostnader i försäkringsrörelsen -1 741-1 770 Administrationskostnader avseende övrig teknisk verksamhet ingår i Övriga driftskostnader -86-87 Kapitalförvaltningskostnader ingår i Kapitalavkastning, kostnader -57-47 Summa -7 190-6 646 24