Årsrapport. Barn- och ungdomsnämnden

Årsrapport Barn- och ungdomsnämnden 2016 1

Femårsöversikt Femårsöversikt 2016 2015 2014 2013 2012 Driftsresultat, tkr 12 626 7 600 4 800 300-7 900 Förbrukning av ram % 99% 99% 99% 100% 101% Antal årsarbetare 1 580 1 453 1 391 1 361 1 428 Personalkostnader i % av totalt kostnader 78% 75% 74% 76% 69% Sjukfrånvaro i % 6,3% 5,9% 5,5% 5,4% 5,0% Måluppfyllelse i % 39% 13% 40% 44% 33% Grundskola inkl förskoleklass Resultat Driftbudget, tkr 7 900 7 500-1 000-1 100 400 Platskostnad, tkr - 87,9 85,3 85,2 85,0 Antal elever i Kalmar kommun* 6 117 5 881 5 614 5 469 5 370 Andel elever i kommunal skola % 90% 89% 89% 90% 91% Andel behöriga till gymnasiet % 84% 88% 89% 89% 87% Genomsnittligt meritvärde 224,8 217,8 207,0 202,9 201,3 Personaltäthet förskoleklass (elever per årsarbetare) 14,6 16,7 17,4 17,8 15,4 Personaltäthet grundskola (elever per årsarbetare) 11,1 11,7 11,6 11,1 11,1 Förskola Resultat Driftbudget, tkr -1 200-2 300-1 300-6 200-300 Platskostnad, tkr - 137,3 136,6 134,2 129,4 Antal barn i Kalmar kommun* 3 241 3 185 3 075 2 984 2 912 Andel barn i kommunal förskola % 91% 92% 92% 92% 92% Personaltäthet (barn per helårsarbetare) 5,1 5,3 5,3 5,2 5,3 Genomsnittlig gruppstorlek 15,2 16,2 16,7 16,7 16,8 Fritidshem Resultat Driftbudget, tkr 2 200 2 200 1 200 2 200-2 000 Platskostnad, tkr - 36,7 36,0 34,9 34,0 Antal barn i Kalmar kommun* 2 842 2 681 2 536 2 404 2 304 Andel barn i kommunalt fritidshem % 95% 94% 94% 94% 94% Inskrivna barn per anställd 15,1 16,0 14,1 15,5 14,4 Särskola Resultat Driftbudget, tkr -2 100-900 1 000 100 0 Platskostnad, tkr - 381,1 392,2 367,8 377,1 Antal elever** 59 56 41 38 41 Personaltäthet (elever per årsarbetare exkl. elevassistenter) 4,0 3,5 3,0 3,3 2,6 * exklusive Södermöre kommundel ** inklusive Södermöre kommundel och exklusive interkommunala elever. 2

Innehåll Femårsöversikt 2 Året som gått 5 Ett framgångsrikt år 5 Förbättringsarbete 5 Verksamhetsmål 6 Ekonomi 6 Verksamhetsmål 7 Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar 8 Organisation 2016 8 Förskola 9 Grundskola inklusive förskoleklass 11 Fritidshem 12 Bakgrundsfaktorer 13 Integrationsarbete 14 Kvalitet i verksamheten 15 Det systematiska kvalitetsarbetet 15 Sammanfattning av måluppfyllelse i förhållande till mål i läroplan för förskolan (Lpfö98) samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) och den utbildningspolitiska visionen 17 Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet 28 Nyckeltal platskostnad och personaltäthet 30 Personalredovisning 32 Personalstruktur 32 Personalplanering 32 Frånvaro 33 Rehabilitering 34 Löner och övertid 34 Personaltäthet 35 Driftsredovisning 36 Resultatredovisning 36 Resultat och Resultatutjämningsfond per enhet 38 Investeringsredovisning 39 3

Strategiska framtidsfrågor och riskanalys 40 Förskola 40 Barnomsorg på obekväm arbetstid kvällar, nätter och helger 42 Pedagogisk omsorg 42 Grundskola inklusive förskoleklass 42 Fritidshem 43 Behov av medel utöver ram 44 Bilagor 46 UPPFÖLJNINGSRAPPORT VERKSAMHETSMÅL 46 RAPPORT INTERN KONTROLL 52 JÄMFÖRELSEKOMMUNERNAS KOSTNADER 54 4

Året som gått Kalmar kommun har en hög ambition gällande förskola, skola och fritidshem; att bli en av Sveriges bästa skolkommuner senast 2019. För att ha en möjlighet att uppnå det uppsatta målet måste fokus i utvecklingsarbetet ligga på att utveckla undervisningen och att höja kvaliteten i verksamheten. Barnen och eleverna ska få de bästa förutsättningarna att uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Ett framgångsrikt år 2016 har på flera sätt varit det mest framgångsrika året någonsin för Barn- och ungdomsförvaltningen. Det ska ses i perspektivet att sedan 2012 har förbättringar gjorts varje år. Den utbildningspolitiska visionen för 2016-2019 lyder Kunskap och kreativitet skapar Sveriges bästa skolkommun Kalmar, en kommun med kunniga, trygga, självständiga och kreativa barn och elever!! Visionen har två strategiska mål: Kalmar kommun ska vara en av Sveriges 30 bästa skolkommuner Alla elever ska vara behöriga i samtliga ämnen och alla elever ska vara behöriga till gymnasieskolan Barn- och ungdomsförvaltningen har arbetat med att förverkliga visionen sedan 2012, och arbetet går framåt. Resultaten i SKLs öppna jämförelser, som kom i december visar att placeringen blir fortsatt bättre. Kalmar har stigit från 109:e plats till 81:a plats, men ännu är inte målet om att vara en av Sveriges 30 bästa skolkommuner uppnått. Verksamheten mäts på många olika sätt, varav några centrala är: Elevernas måluppfyllelse i årskurs nio är den bästa någonsin. Meritvärde är 224,8 att jämföra med 217,8 förra året. Statistik bakåt (till och med LÅ 97/98) visar att inte något år har meritvärdet varit bättre än i år. Även resultaten i samtliga nationella prov förbättrades, i såväl trean, som i sexan, som i nian. Treorna presterade så bra på de nationella proven att de blev åttonde bästa trea i landet. Budgeten hålls, med stor ansträngning på grund av det treåriga besparingskravet om 1 % årligen. Kalmar kommun ligger fortsatt i topp i mätningen Sveriges mest nöjda högstadieelever för femte året i rad. Dess förbättringar bidrar till att Kalmar förbättrar sin placering till plats tolv i Lärarförbundets ranking, vilket innebär att Kalmar för fjärde året i rad ligger topp 25. Förbättringsarbete I år förbättrades resultatet i SKLs öppna jämförelse med över 20 placeringar och siktet är inställt på att nå visionens mål under de kommande tre åren. Visionens höga förväntningar på verksamheten, eleverna, personalen, rektorerna och förskolecheferna, stödjer oss i arbetet genom att fokusera på de olika förbättringsarbetena som genomförs. Några av de förbättringsarbeten som varit i fokus under 2016 är: Utveckling av överlämningar från förskola till skola. Dokumentationen av barnens utveckling har gjorts digital i förskolan, för att öka likvärdigheten, samt för att säkerställa att rätt information lämnas över, så att barnens måluppfyllelse maximeras. Omfattande och fokuserad kompetensutveckling. Under året har all personal fortsatt kompetensutvecklats inom områden som pedagogisk dokumentation, matematik, läsning, språkutvecklande arbetssätt och formativ bedömning/bedömningspraktik. Den förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsplanen uppdateras och följs. 5

Den enskilt viktigaste insatsen som har sjösatts är Fokustid. Med fokustiden kombineras läxläsning med lärarstöd med behörighet i alla ämnen och alla årskurser för alla elever. Eleven kan gå på fokustid två till tre gånger i veckan. Fokustiden används också för att ge stöd till elever som behöver stärkas i sin inlärning, den utmanar också elever som vill höja sina betyg. Matematik deluxe är en mindre insats som har utformats under 2016. Den riktar sig till de 15-20 elever i Kalmar som varje år riskerar att inte bli godkända i matematik, samtidigt som de klarar alla andra ämnen. Till insatsen som innebär två extra timmars undervisning matematik i veckan, har vi under hösten rekryterat och utbildat personal. Under 2017 genomförs den för första gången. Det är många andra åtgärder som har genomförts och uppräkningen av dem blir lång. Alla steg är viktiga, men ovanstående är nödvändiga för att lyckas öka måluppfyllelsen hos eleverna. Verksamhetsmål 39 % av målen är uppfyllda och alla aktiviteter och uppdrag är avklarade. Ekonomi Totalt förbrukades 98,7% av budgeten vilket motsvarar ett överskott på 12,6 mnkr. Förskoleverksamheten och särskolan gav underskott medan grundskole- och fritidshemsverksamheterna gav överskott mot budgeterade kostnader. Även de administrativa kostnaderna gav överskott mot budget. 6

Verksamhetsmål I Kalmar kommuns verksamhetsplan finns en vision samt övergripande och mätbara mål som ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete i kommunens nämnder och styrelser. Nämnderna har till uppgift att utifrån dessa mål ta fram egna mål för verksamheten och besluta dessa i samband med nämndens verksamhetsplan med internbudget kommande planeringsperiod. Även de verksamhetsspecifika mål som nämnden har formulerat utöver kommunens mål ingår. Mätning och uppföljning av målen görs tertialvis i Hypergene av respektive rektor/förskolechef samt förvaltningskontorets tjänstemän. Uppföljning av barn- och ungdomsnämndens verksamhetsmål finns i bilagan. Kalmar kommun har en hög ambition gällande förskola, skola och fritidshem, vi ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner senast 2019. För att ha en möjlighet att uppnå det uppsatta målet i den utbildningspolitiska visionen måste fokus i utvecklingsarbetet ligga på att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i verksamheten. Barnen och eleverna ska få de bästa förutsättningarna att uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Måluppfyllelse Uppfylls/ Klara Delvis uppfyllda/ pågår Uppfylls ej/ Ej påbörjat Ej mätbart Totalt Nämndsmål 7 (39 %) 3 (17 %) 7 (39 %) 1 (6%) 18 Aktiviteter 12 0 0 0 12 Uppdrag 6 0 0 0 6 39 % av målen är uppfyllda och alla aktiviteter och uppdrag är avklarade. Ett av målen kan endast utvärderas vartannat år när Barn- och ungdomsförvaltningens egen medarbetarenkät genomförs och är därmed inte mätbart i år. Det gäller målet Andelen lärare och förskollärare i Kalmar kommun som anser att de som ett kollektiv på sin skola/förskola är övertygade om att man med gemensamma krafter kommer att lyckas med att få eleverna att uppnå målen i den obligatoriska skolan ska öka till minst 82 %. Sammanfattningsvis kan sägas att de mål som handlar om elevernas måluppfyllelse har nåtts i högre grad än de mål som handlar om kundernas upplevda nöjdhet. Generellt ligger nöjdheten redan från början på en hög nivå vilket kan vara en orsak till att det blir svårare att nå de målen. 7

Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar (förskoleklass, grundskola och särskola). Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskolor i kommunen. Organisation 2016 Nämndens organisation förändras över tid för att kunna erbjuda hög kvalitet utifrån de ekonomiska förutsättningar som antalet barn och elever i verksamheterna genererar. Fr.o.m. 1 juli 2016 är Skolmottagningsenheten en självständig enhet, till skillnad från tidigare då den ingick i enheten Esplanadsskolan (som fr.o.m. 2017 heter Central skol-resurs). 8

Förskola Barn i förskolan Antal barn i förskola Budget 2016 Utfall 2016 Skillnad 2015 2014 2013 2012 Förskola kommunal 2 900 2 954 55 2 897 2 804 2 725 2 652 Förskola fristående 281 272-9 267 249 234 234 Pedagogisk omsorg 21 15-6 21 22 25 26 Totalt Förskola 3 201 3 241 40 3 185 3 075 2 984 2 912 Tabellen ovan visar antalet barn som fanns i förskolorna exkl. Södermöre kommundelsnämnd och är ett snitt för året. Sedan 2012 har barnantalet ökat ca 10 %. Antalet barn blev fler än planerat. Ökningen finns i de kommunala förskolorna. Kvälls-, natt- och helgomsorgen har omfattat ca 112 barn. Sedan 2010 har antalet gått från 79 barn till 112. OB-omsorg finns på förskolorna Vallmon, Ögonstenen, Lindö och Smedby. Andel placerade barn 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år Förskola kommunal 72% 101% 102% 104% 105% Ovanstående tabell visar andelen placeringar per åldersgrupp under innevarande verksamhetsår (2016/2017). Andelen ettåringar, 72 %, betyder i praktiken i stort sett alla. Detta avser barn födda 2015 och som successivt fyllde ett år under 2016. Många barn har dubbla placeringar. Framför allt gäller det barn som dels har en ordinarie förskoleplats och dessutom plats i OB-omsorgen. Genomsnittlig gruppstorlek har minskat märkbart och i synnerhet på småbarnsavdelningarna 1-3 år, från 14,4 barn per avdelning 2015 till 12,9 barn per avdelning 2016. Statsbidraget för minskade barngrupper ser ut att ha haft störst effekt här, och en kombination av utbyggnad och förändrad organisation på förskolorna har gjort minskningen av barngrupperna möjlig. Gruppstorlekarna redovisas i tabellen nedan. Antal avdelningar 2016 2015 2014 2013 2012-15 barn 125 100 94 81 87 16-17 barn 23 24 24 29 27 18-20 barn 33 32 36 33 26 21-25 barn 22 30 20 21 22 26- barn 3 5 7 12 11 Summa avdelningar 206 191 181 176 173 Antal barn per avdelning Kalmar 15,2 16,2 16,7 16,7 16,8 Antal barn per avdelning Riket i.u 16,8 17,1 17,0 17,0 Antalet förskoleavdelningar har ökat markant. Under den redovisade perioden har ökningen varit 33 avdelningar och sedan 2010 51 avdelningar. Detta är ett resultat av de senaste årens utbyggnad av förskoleplatser. Denna utbyggnad kommer också att fortsätta kommande år för att möta de växande barnkullarna. Siffrorna om gruppstorlek är kommungenomsnitt och variationerna mellan förskolorna är stora. Även om alla förskolor tilldelas resurser på samma sätt är förutsättningarna olika. Det kan handla om hur lokalerna ser ut, barngruppernas sammansättning eller om det finns barn i behov av särskilt stöd etc. Dessutom finns en naturlig variation över året. Under våren kommer det alltid att vara fler barn i förskolan än under hösten. Kommungenomsnittet ger ändå en tydlig indikation på hur gruppstorlekarna som helhet förändras jämfört med tidigare år. 9

Vistelsetider i förskolan Vistelsetiderna inom den kommunala förskolan och pedagogiska omsorgen har ökat under perioden. Barnen i barn- och ungdomsnämndens kommunala förskolor är i verksamheten 33,6 timmar/vecka. Under perioden har de faktiska vistelsetiderna ökat i genomsnitt ca 20 minuter, dock har ökningen planat ut mer de tre senaste åren. Ökningen jämfört budgeterad vistelsetid 2016 är + 0,4 timme, eller 24 min per barn. Den pedagogiska omsorgen har vistelsetider på 34,9 timmar/vecka och barn. De fristående förskolorna har under perioden haft högre vistelsetider än de kommunala, men skillnaden har minskat. För 2016 har de fristående förskolorna en genomsnittlig vistelsetid på 35 timmar per barn och vecka, vilket är lägre än 2015. 38,0 36,0 34,0 32,0 30,0 Barn- och ungdomsnämnden 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunal Förskola Pedagogisk omsorg Fristående Förskola 10

Grundskola inklusive förskoleklass Elever i grundskolan och förskoleklass Antal barn i grundskola inkl förskoleklass Budget 2016 Utfall 2016 Skillnad 2015 2014 2013 2012 Förskoleklass, kommunal 632 641 8,5 606 570 566 519 Förskoleklass, fristående 35 39 4 41 41 31 28 Totalt Förskoleklass 667 680 13 647 611 597 547 Grundskola, kommunal 4 710 4 854 144 4 654 4 451 4 378 4 374 Grundskola fristående 661 584-77 580 556 499 459 Totalt Grundskola 5 371 5 438 67 5 234 5 007 4 877 4 833 Särskola inkl. förskoleklass 55 59 4 56 41 38 41 Särskola, interkommunala elever 4 4 4 4 6 4 Totalt Skola exkl. interkom. elever i särskolan 6 093 6 176 83 5 937 5 659 5 512 5 421 Tabellen ovan visar antalet elever som fanns i skolorna exkl. Södermöre kommundelsnämnd och är ett snitt för året. Fr.o.m. 2013 har elevantalet börjat öka igen från att ha minskat mellan perioden 2002 till 2012. Under 2002 var elevantalet 6 633 elever. Därefter minskade antalet med drygt 1200 elever fram till år 2012 dvs. 18 %. 2016 omfattade verksamheten från förskoleklass till årskurs nio 239 elever fler än 2015, vilket var fler än planerat. Utöver detta har Kalmar kommun tagit emot 61 asylsökande i skolverksamheten. Antalet var högst under våren, 88 elever i genomsnitt per månad. Därefter har det minskat till 38 elever i genomsnitt per månad under hösten. Antal individintegrerade elever 2016 2015 2014 2013 2012 Barn- och ungdomsnämnden 16 16 15 15 16 Södermöre kommundelsnämnd 0 0 0 0 0 Fristående skolor 3 3 3 1 0 Totalt 19 19 18 16 16 Andel individintegrerade av inskrivna i särskolan 23% 24% 29% 27% 26% Andelen individintegrerade elever, d.v.s. de som är inskrivna i särskolan men som går i grundskola, har under perioden minskat men antalet är ganska konstant. Att andelen minskat beror på att det totala antalet elever i särskolan har ökat. Lokaler Den snabba ökningen av antalet elever ställer krav på lokaler. Linnéuniversitetets flytt skapar nya möjligheter och beslut togs under 2016 om att skapa ett nytt högstadium (Tallhagsskolan) i kvarteret Telemarken. Här kommer också delar av Lindöskolan och hela särskolan finnas. Vasaskolan, Lindöskolan och Kalmarsundsskolan (i viss mån också Funkaboskolan) får nu möjlighet att klara växande elevkullar. 11

Fritidshem Elever i fritidshemmen Antal barn i fritidshem Budget 2016 Utfall 2016 Skillnad 2015 2014 2013 2012 Fritidshem kommunalt 2 567 2 664 96,6 2 493 2 361 2 250 2 158 Fritidshem fristående 176 152-24 160 155 140 132 Fritidshem särskola 23 27 3,6 28 13 14 14 Fritidshem särskola, betalda av omsorgsförvaltning eller annan kommun 12 12 11 7 6 11 Totalt Fritidshem (exkl. särskolelever betalda av socförv. eller andra kommuner) 2 766 2 842 76 2 681 2 529 2 404 2 304 Tabellen ovan visar antalet elever som fanns i fritidshemmen exkl. Södermöre kommundelsnämnd och är ett snitt för året. Fritidshemsverksamheten nyttjades av totalt 76 fler elever än budgeterat under 2016. Ökningen finns i den kommunala verksamheten. OB-omsorgen under kvällar, nätter och helger hade 93 barn, vilken är en dubblering sedan 2012. Andelen placerade elever har ökat jämfört med 2015, främst i åldern 10-11 år. 2015 var motsvarande andel i de åldrarna 50 % respektive 21 %. I de lägre åldrarna har nästan alla barn en plats i fritidshemmen. Andel placerade barn 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år Fritidshem kommunalt 96% 95% 94% 86% 54% 23% 7% 12

Bakgrundsfaktorer Barns och elevers olika bakgrund gör att förutsättningarna för kommunens skolor och förskolor varierar kraftigt. Det handlar framför allt om skillnader i föräldrars utbildning och skillnader i andelen barn och elever med utländsk bakgrund. Även skillnader i andelen pojkar och flickor har viss betydelse, men med betydligt lägre viktning. För att kompensera för enheternas skillnader i förutsättningar fördelas en del av resurserna utifrån dessa faktorer. Barn- och ungdomsnämnden använder Skolverkets SALSA-modell för resursfördelning till förskolor och skolor utifrån bakgrundsfaktorerna. SALSA jämför resultaten för varje skola utifrån skolans förutsättningar, och modellen innehåller de faktorer som statistiskt kan säkerställas har påverkan på resultatet. Dessa faktorer tas fram varje år med hjälp av SCB och baseras på de faktiska barn och elever som finns på varje enhet. År 2016 fördelades totalt ca 106 mnkr, 11 % av driftsbudgeten, inom barn- och ungdomsnämnden enligt denna modell där även fristående förskolor och skolor ingår. 2016 gjordes två förändringar vad gäller SALSA. Dels ändrades variablerna i Skolverkets modell till att gå från fyra olika faktorer till tre: Andel pojkar, andel nyinvandrade senaste 4 åren och föräldrarnas sammanvägda utbildningsfaktor (fram till och med 2015 delades faktorn för utländsk bakgrund upp i två delar: födda utomlands och födda i Sverige). Förskola LÅ 15/16 Förskola Totalt antal barn Pojkar % Invandrade senaste 4 åren % Föräldrarnas högsta utbildning Folk/grund Gymnasieskola Eftergymn. skola % % Utb % SALSA värde Stinsen 26 48 12 12 48 44 2,18 Förskolan Ögonstenen 197 51 11 12 39 49 2,07 Förskolan Oxhagen-Malmen 213 52 4 17 34 50 1,76 Djurängsskolan 108 47 8 10 33 56 1,63 Waldorfskolan 22 60 0 15 30 60 1,38 Förskolan Björkenäs 223 49 4 8 31 62 1,21 Förskolan Smedby 247 51 4 5 39 56 1,09 Förskolan Trollet 300 47 5 5 33 62 1,08 Förskolan Vallmon 114 49 4 6 22 73 1,04 Förskolan Svärdsliljan 219 53 4 4 18 78 0,97 Trekantenskolan 117 50 3 3 49 49 0,90 Förskolan Rockneby 132 53 4 2 35 64 0,90 Montessori/Regnbågen 64 52 5 0 18 80 0,78 Förskolan Pulpeten-Smedjan 195 50 2 2 36 61 0,70 Blåklockans familjedaghem 5 43 0 0 71 43 0,66 Förskolan Lindö 205 48 0 4 23 74 0,62 Förskolan Hjärtat AB 22 41 0 0 59 41 0,56 Förskolan Lindeberga- Sjöängen 203 53 0 2 29 68 0,56 Snickargården 19 53 0 0 42 58 0,50 Lyckans förskola i Kalmar AB 25 52 0 0 39 61 0,49 Åbyskolan 103 45 0 0 41 58 0,48 Backsippan 44 46 0 0 23 71 0,38 Förskolan Rinkabyholm 234 49 0 0 18 82 0,37 Kotten 21 32 0 0 16 89 0,33 Skattkammaren 26 31 0 0 12 88 0,30 Waldorfförskolan Amanda 20 38 0 0 0 100 0,25 Samtliga 3101 50 3 5 31 64 13

Grundskola LÅ 15/16 Skola Totalt antal elever Pojkar % Invandrade senaste 4 åren % Föräldrarnas högsta utbildning Folk/grund Gymnasieskola Eftergymn. skola % % Utb % SALSA värde Esplanadskolan 36 72 40 40 40 20 4,43 Karl-Oskarskolan 159 58 20 45 31 24 3,59 Solhagaskolan 9 67 0 33 33 56 2,12 Kalmarsundsskolan 818 51 14 14 34 52 1,80 Barkestorpsskolan 196 51 7 10 44 46 1,34 Särskolan i Kalmar 55 68 5 11 37 52 1,30 Dörbyskolan 331 49 7 10 35 56 1,26 Funkaboskolan 653 52 6 6 26 68 1,00 Västra skolan 77 48 4 4 35 62 0,81 Djurängsskolan 167 52 4 3 37 60 0,80 Waldorfskolan 94 45 4 4 22 73 0,77 Lindsdalsskolorna 915 50 3 3 32 64 0,75 Vasaskolan 585 54 3 3 25 72 0,70 Rocknebyskolan 209 57 2 2 37 60 0,69 Trekantenskolan 240 53 0 3 38 59 0,65 Falkenbergsskolan 449 48 2 2 25 73 0,64 Lindöskolan 265 48 1 4 21 75 0,63 Åbyskolan 177 53 2 2 25 72 0,62 Montessori/Regnbågen 94 49 3 0 12 87 0,51 Rinkabyholmsskolan 366 53 0 2 19 79 0,48 Södra skolan 267 50 0 2 20 78 0,47 Samtliga 6158 52 5 7 29 64 Integrationsarbete Sedan flera år tillbaka arbetar barn- och ungdomsnämnden målmedvetet och systematiskt med nyanländas skolgång. Elever som kommer till Sverige (Kalmar) kartläggs på Skolmottagningsenheten under maximalt två månader avseende förutsättningar för studier. En individuell plan för fortsatt skolgång upprättas utifrån elevens behov och styrkor, vilken överlämnas till hemskolan när eleven slutar på Skolmottagningsenheten. Eleverna integreras i vanliga klasser från dag ett på hemskolan, och får då stöd av svenska som andraspråkslärare, modersmålslärare (frivilligt) samt studiehandledare på modersmålet. Under 2016 har barn- och ungdomsförvaltningen tillsammans med Invandararservice etablerat ett samarbete syftande till att hitta praktikplats i våra verksamheter för nyanlända vuxna med pedagogisk erfarenhet från hemlandet och som befinner sig i asylboende. Barn- och ungdomsförvaltningen samarbetar med Komvux/SFI för att hitta språkpraktikplatser för SFIstuderande. Samarbetet är framgångsrikt och de studerande som fördelas till barn- och ungdomsförvaltningen lyckas vi hitta språkpraktikplatser åt. 14

Kvalitet i verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetet Barn och ungdomsnämndens systematiska kvalitetsarbete består av många olika delar som tillsammans ska bidra till att verksamheten bedrivs på bästa möjliga sätt. Barnen och eleverna ska få de bästa förutsättningarna att uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Kvalitetsarbete enligt ISO 9001:2008 och ISA 14001:2004 Barn- och ungdomsförvaltningen och dess förskolor och skolor är sedan 2002 certifierade enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004. Syftet med detta systematiska kvalitetsarbete är att få verktyg, som stöd för att uppnå satta kvalitets- miljö- och arbetsmiljömål. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår i verksamhetsledningssystemet, men är ej certifierat. Förutom kontinuerliga planlagda internrevisioner genomförs en årlig uppföljningsrevision. 2016 har samtliga enheter reviderats avseende Dokument- och ärendehantering, Lagar - andra krav, Överlämning förskola till förskoleklass, Introduktion mentorskap och Uppdragsdialogen. Rutiner och processer i verksamhetshandboken är kända och upplevs som ett stöd. Alla som deltog är insatta i rutiner och processer. Framkomna avvikelser har rapporterats och en åtgärdsplan har upprättats tillsammans med respektive rektor/förskolechef. Intern kontroll Intern kontroll avseende de ekonomiska rutinerna ingår som en del i den interna revisionen för barn- och ungdomsförvaltningen. Syftet med intern kontroll är att säkerställa att de ekonomiska rutinerna följs, att minska riskerna för att oavsiktliga fel görs (till exempel i redovisningen) samt att nå en ökad effektivitet. Ansvarig är en av förvaltningens ekonomer. Intern kontroll genomfördes 2016 på totalt 9 enheter inom barn- och ungdomsnämnden. Avrapportering gjordes i januari 2017. Framkomna avvikelser har rapporterats och en åtgärdsplan har upprättats tillsammans med respektive rektor/förskolechef. Se bilaga Rapport intern kontroll. I och med ny antagen internkontroll plan för 2017 blir kontrollerna årligen återkommande (istället för som hittills vart tredje år), vilket kommer minska risken för fel i redovisningen ytterligare (som fortbildning och representation). Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen I Skollagen (2010:800) har begreppet systematiskt kvalitetsarbete införts. Det innebär att utbildningen systematiskt och kontinuerligt ska planeras, följas upp och utvecklas samt dokumenteras. Det systematiska kvalitetsarbetet finns närmare beskrivet i rutinen Systematiskt kvalitetsarbete i verksamhetshandboken. Den viktigaste processen mynnar ut i ett verksamhetsuppdrag från förvaltningschef till respektive rektor/förskolechef. Utöver verksamhetsdialogen med det tillhörande verksamhetsuppdraget genomförs även årligen betygsdialoger med betygssättande skolor samt resursdiagloger med samtliga enheter. Under perioden november-december 2016 genomfördes verksamhetsdialogerna. Vid verksamhetsdialogen deltog förvaltningschef, administrativ chef, tjänstemän och respektive rektor/förskolechef. Kvalitetssäkring av jämförelsetal och statistik För att verksamheterna ska kunna redovisas tillfredsställande påtalas ofta vikten av att kvalitetssäkra kvantitativa mått, jämförelsetal, liksom kvalitativa uppgifter. För att ta fram jämförelsetal används främst nationella system, såsom Skolverkets databaser SIRIS och SALSA, men även våra interna system så som 15

Hypergene, ekonomissystemet, procapita och personalsystemet. Utöver detta skickas årligen enkäter ut som besvaras av elever och deras vårdnadshavare. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Utbildningspolitisk vision och utbildningspolitiskt program I Skollagen (2010: 800), gällande från 1 juli 2011, är kravet borttaget om att en kommunal skolplan ska upprättas. Barn- och ungdomsnämnden har i oktober 2015 beslutat om en utbildningspolitisk vision. Årligen upprättas ett utbildningspolitiskt program. Två dokument som pekar ut politikens vilje- och ambitionsinriktning rörande förskola, grundskola, grundsärskola förskoleklass och fritidshem. För 2016 gjordes följande satsningar i det utbildningspolitiska programmet: Fokustid; Förstärkning av läslyftet; NTA; Lovskola; Utvecklingstjänster; Estetiska lärprocesser. Ekonomistyrning En fungerande ekonomistyrning förutsätter en utvecklad ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Ekonomistyrningens främsta uppgift är att rapportera avvikelser så att organisationen så snabbt som möjligt kan göra förändringar i verksamheten. Löpande rapporteringar avseende ekonomisk prognos har gjorts till nämnden under 2016 i april, augusti och oktober. I september rapporterades delårsrapport per den 31 augusti. 16

Sammanfattning av måluppfyllelse i förhållande till mål i läroplan för förskolan (Lpfö98) samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) och den utbildningspolitiska visionen I följande kapitel redovisas hur väl förskolor och skolor har nått upp till de mål som finns uppsatta i läroplanerna. Sammanställningen är baserad på de verksamhetsuppföljningar som har lämnats från respektive förskola/skola och utifrån det arbete som bedrivs centralt på förvaltningen. Sammanfattning av måluppfyllelse i förhållande till mål i läroplan för förskolan (Lpfö98) samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) Lpfö 98 rev. 2010 Lgr 11 rev. 2016 Normer och värden Lpfö 98 rev. 2010 Lgr 11 rev. 2016 Kunskaper, utveckling och lärande Lpfö 98 rev. 2010 Lgr 11 rev. 2016 Barns och ungdomars ansvar och inflytande Lpfö 98 rev. 2010 Lgr 11 rev. 2016 Förskola, skola och hem Lpfö 98 rev. 2010 Lgr 11 rev.2016 Förskola, skola och omvärld Lgr 11 rev 2016 Bedömning och betyg Lpfö 98 rev. 2010 Lgr 11 rev. 2016 Lpfö 98 rev. 2010 Lgr 11 rev.2016 Övergång och samverkan Förskolechefens/Rektors ansvar Arbetet med normer och värden Jämställdhets- och mångfaldsutvecklare Centrala nätverksutvecklarna i jämställdhet och mångfald ska stödja och inspirera och ge rådgivning i enheternas jämställdhets- och mångfaldsarbete, utifrån verksamhetsmålen. Under året som gått har nätverksutvecklarna genomfört följande: - Arbetat med uppdrag från rektor/förskolechef, som bl. a innehållit jämställdhetscafé, grundläggande kunskap om jämställdhet och utbildning i makequality. - Två fortbildningseftermiddagar för enhetsutvecklare i jämställdhet och mångfald samt rektor/förskolechef med erfarenhetsutbyte: Hur gör ni? Hur gör vi? samt föreläsning om hbtq av Jenny Wallin - Byggt upp en bank med inspirationsmaterial om jämställdhet och mångfald till lärare, förskollärare och fritidspedagoger i lärportalen edwise - Lärande diskussioner, fortbildning för lärare, fritidspedagoger, förskollärare och rektor/förskolechef om genus, normkritik, fördjupning i maktstrukturer och mångfald i ett pedagogiskt perspektiv. Diskussionerna är tänkta som ett utbyte mellan olika pedagogiska verksamheter och utgår ifrån deltagarnas perspektiv. De riktar sig till pedagoger i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem - På SkolpratKalmar föreläste nätverksutvecklarna om och kring frågor som rör normer i allmänhet och maskulinitetsnormen i synnerhet - Nätverksutvecklarna besöker förskolor, skolor och fritidshem för att inspirera, ge rådgivning och synliggöra jämställdhets- och mångfaldsarbete, informerar om inspirationsmaterial i lärportalen edwise, makequality samt Skolverkets utbildningsmaterial 7 timmar om jämställt bemötande Genom att uppmärksamma genusmönster kan vi bättre förstå begränsningar och uppnå goda resultat och därmed ge flickor och pojkar samma makt och möjlighet till lärande och utveckling. I organisationen med centrala nätverksutvecklare ökar kunskapen sakta men säkert. Vi ser ändå att gapet mellan pojkars och flickors meritvärde i åk 9 ökar. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat ökar ju längre upp i stadierna man kommer. 2017 fortsätter arbetet att inspirera och ge rådgivning i jämställdhetsarbetet i förskola och skola samt ett medvetet arbete med att främja flickors och pojkars lika rätt och möjligheter. 17

Enkäter Under hösten genomfördes den förvaltningsgemensamma enkäten till elever och vårdnadshavare. Hela resultatet går att läsa i broschyren Elevernas och vårdnadshavarnas syn på verksamheten. Sammanfattningsvis kan sägas att våra skolor, fritidshem och förskolor får goda betyg när det gäller hur nöjda eleverna och vårdnadshavarna är med verksamheten. Det man, som tidigare, måste fortsätta arbeta med gällande årskurs 6-9-skolorna är att skapa lust att lära hos eleverna och att eleverna upplever att kränkningar förekommer på skolorna. När det kommer till årskurs 3-5-skolorna är det även här att skapa lust att lära hos eleverna som behöver förbättras, men även att eleverna svarar att de inte vet vad de ska kunna för att nå målen. I förskoleklass till årskurs 2 finns förbättringspotential som tidigare i trygghetsarbetet samt till viss mån i genusarbetet. När det gäller fritidshemsbarnens syn så är det även här som tidigare att det både för förskoleklass till åk 2 samt för årskurs 3-5 finns behov av att i större utsträckning erbjuda möjlighet att arbeta med skolarbete på fritidshemmet. Det finns även ett behov av att utöka vad barnen kan välja att sysselsätta sig med under fritidshemstiden. Inte heller i Vårdnadshavarnas syn på grundskolan, fritidshemmen och förskolan har det förändrast nämnvärt. På grundskolan upplever vårdnadshavarna fortfarande att vuxennärvaron på raster behöver förbättras, och på fritidshemmen anger de att inflytandefrågorna behöver utvecklas samt även fritidshemmens bidrag till att barnen tar ansvar för skolarbetet. Vårdnadshavare med barn på förskolan menar slutligen att även här behöver inflytandefrågorna utvecklas och även dokumentationen runt det enskilda barnet. Arbetet med kunskaper, utveckling och lärande I den utbildningspolitiska visionen har arbetet med kunskaper, utveckling och lärande satts i fokus. Våra förskolor, skolor och fritidshem ska förbättras genom att sätta fokus på kända framgångsfaktorer som ger resultat. Utgångspunkten ska tas i modern skolforskning. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning, ett gediget kvalitetsarbete, höga förväntningar oavsett elevens/barnets bakgrund och inte minst ett tydligt och professionellt ledarskap i förskolan, skolan och på fritidshemmen. Visionens strategiska mål för Kalmar kommun är att vi senast 2019 ska vara en av Sveriges allra bästa skolkommuner och rankas bland de 30 bästa skolkommunerna i SKL:s öppna jämförelse. Utvecklingslärare Totalt finns nu 22 utvecklingslärare/pedagogiska handledare anställda (10/20 % del av tjänst) med inriktning mot grundskolan. Nio nytillträdda utvecklingslärare deltog i kompetensutveckling under höstterminen 2016, som en förberedelse inför kommande uppdrag. Typiska uppdrag under året har för pedagogiska handledare varit handledning av enskild pedagog och kollegialt lärande samt för ämnesutvecklare utveckling av ämnesspecifik undervisning. Det stora flertalet har även lett varsin ämnesgrupp. Under året har utvecklingslärarna genomfört 25 observationer och uppdrag. Under 2016 har utvecklingslärarna för förskolan genomfört 14 handledningsuppdrag. Dessa har varit av varierad art. En del uppdrag har handlat om utveckling av avdelningars organisation och pedagogisk miljö, en del om pedagogisk dokumentation och andra som allmän handledning på grupp- eller individnivå. Andra uppdrag som utvecklingslärarna ansvarar för är ledning av de centrala ämnesgrupperna i matematik och svenska för förskolan samt som handledare i Pedagogisk dokumentationskurs. Ämnesgrupperna Ämnesgrupperna och de pedagogiska utvecklingsgrupperna har fortsatt att arbeta fram konkreta förslag till åtgärder för att öka barns och elevers lärande under 2016. Under våren fattade förvaltningschefen beslut om att tre möten per termin ska genomföras läsåret 16-17. Ambitionen är även fortsättningsvis att gruppernas arbete ska utmynna i goda undervisningsmetoder, en samsyn kring bedömning av elevarbeten och att detta sammantaget ska leda till en större likvärdighet i undervisning, bedömning och betygssättning. PRIO Den kartläggning som genomfördes under hösten 2015 på Barkestorpsskolan ledde fram till två utvecklingsområden; mötesstruktur samt organisation. Under 2016 har arbetet utmynnat i en nyordning för ar- 18

betslagens, ledningsgruppens och elevvårdens organisation samt vem som leder, hela eller delar av, möten för dessa grupper. Ledningsgruppens representanter blir bryggan mellan arbetslag och ledningsgrupp/ledningen. Översynen av mötesstrukturer har bland annat medfört ett ändrat arbetssätt, en tydlig uttalad förväntan att man tar del av protokoll om man ej är på möten samt förändrade/förbättrade dagordningar. Forskning i samverkan med Linneuniversitetet Slutrapporten för följeforskningsprojektet - Implementeringen av karriärlärarreformen - presenterades hösten 2016. Generella slutsatser som kan dras av följeforskningen är att lärarna, förstelärarna och rektorer har svårt att koppla förändringar till införandet av förstelärare som enskild faktor eftersom en mängd samverkande faktorer finns i skolutvecklingsprocesserna. Det går ännu inte att tala om några genomgripande resultat på lärarnivå utifrån det underlag som samlats in men det finns tydliga tendenser och framträdande mönster som indikerar att förstelärare spelar en viktig roll i förbättringsprocesserna. Estetiska lärprocesser Estetiska lärprocesser är ett sätt att arbeta i skolan som gynnar en kunskapsutveckling där eleverna får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. Syftet bakom detta sätt att arbeta är att skapa bättre helheter för eleverna och på så sätt öka förståelsen för utbildningen vilket i sin tur är tänkt att leda till högre måluppfyllelse. I Kalmar kommun finns sedan ett antal år ett väl inarbetat koncept Ateljén, som är ett samarbete mellan barn- och ungdomsförvaltningen och Kalmar konstmuseum. Ateljén är mycket välbesökt och uppvisar goda resultat. Samarbetet sker då klasser/elever som besöker Ateljén går ut på muséet och hittar inspiration i utställningen och återvänder till Ateljén för att sedan skapa. Allt under ledning av barn- och ungdomsförvaltningens pedagoger. Under 2015 utvecklades arbetet med estetiska lärprocesser ytterligare. Ett samarbete inleddes med Länsmuséet och Byteatern. Under 2016 nåddes 3 848 elever av någon eller några av samarbetsområdena (att jämföra med 1 210 elever under 2015). Byteatern har erbjudit aktiviteter riktade till främst elever på låg- och mellanstadiet. Ateljén har erbjudit Väsen och sägner (en sägen inspirerar elevernas kreativitet). Kalmar läns museum har erbjudit ett antal aktiviteter till samtliga årskurser såsom Sagor och sägner, Regalskeppet Kronan och Stadsvandring i medeltid eller 1600-tal. Ett samarbete mellan samtliga tre aktörer har även genomförts under hösten riktat till elever i årskurs 7-8; På flykt (ett rollspel om att fly sitt hemland). I samtliga fall har aktiviteterna föregåtts av förberedelser i skolan samt efterarbetats när eleverna kommit tillbaka till skolan. Barns språkutveckling Utbildning i språkmedvetet och språkstimulerande arbetssätt i form av studiecirklar genomförs läsårsvis för hela kommunen med deltagare från flera förskolor (just nu 9 stycken inklusive Södermöre). Förskolans utbildning, 2 kurser under läsåret, har utgångspunkt i boken Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. Även en kvällskurs pågår under läsåret 2016/2017 på en förskola med samma innehåll som ovanstående. 19

Resultat årskurs 9 Kalmars kommunala skolor Följande tabell visar elevernas genomsnittliga meritvärde i kommunala skolor tillsammans med jämförelsekommunernas och alla skolor i riket för elever som har gått ut årskurs 9 med ett slutbetyg. Genomsnittligt meritvärde jämförelsekommuner 2012-2016 2016 2015 2014 2013 2012 Kalmar 224,8 217,8 206,9 202,9 201,3 Halmstad 220,9 216,3 215,2 215,8 210,5 Karlskrona 210,6 208,3 207,1 199,4 195,3 Kristianstad 211,0 212,8 210,6 205,1 204,5 Växjö 215,0 216,6 209,9 208,6 203,9 Riket 224,1 224,7 214,8 213,1 211,4 Det genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun har ökat under 2016. Under flera år har ett medvetet utvecklingsarbete pågått för att utveckla undervisningen och på så sätt höja meritvärdena. Det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 ligger över våra jämförelsekommuner och för första gången också över rikssnittet. Kommunen ligger dock fortfarande något under det modellberäknade värdet. Genomsnittligt meritvärde beräknas från och med läsåret 14/15 på 17 ämnen istället för som tidigare 16 ämnen. Högsta möjliga meritvärde med 17 ämnen är 340. Genomsnittligt meritvärde kön, utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsbakgrund Kalmar kommun 2012-2016 2016 2015 2014 2013 2012 Genomsnittligt meritvärde för elever som lämnade grundskolan 224,8 217,8 206,9 202,9 201,3 Genomsnittligt meritvärde per kön Flickor 245,2 231,4 212,4 211,2 212,0 Pojkar 206,6 205,0 201,9 193,8 192,2 Genomsnittligt meritvärde för elever med utländsk bakgrund Födda i Sverige 244,7 225,2 210,1 203,2 190,9 Födda utomlands 178,3 163,7 172,0 152,9 162,4 Genomsnittligt meritvärde för elever utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Förgymnasial utbildning 179,3 150,9 163,3 Gymnasial utbildning 197,9 194,5 188,2 Förgymnasial- och gymnasial utbildning 208,9 189,2 Eftergymnasial utbildning 250,4 241,7 223,5 222,4 218,5 Från och med 2015 är förgymnasial och gymnasial utbildning sammanslagen. Genomsnittligt meritvärde per skola samt uppdelat på kön 2016 Samtliga Pojkar Flickor Barkestorpsskolan 234,0 217,9 255,7 Falkenbergsskolan 229,5 201,0 253,1 Lindsdalsskolan 219,8 211,8 230,4 Kalmarsundsskolan 240,5 223,5 256,5 Vasaskolan 238,2 223,3 252,6 Funkaboskolan 201,6 183,6 226,6 Södermöreskolan 224,6 205,1 247,1 Kalmar 224,8 206,6 245,2 Riket 224,1 208,7 241,1 20

Genomsnittligt meritvärde per skola och uppdelat på föräldrarnas utbildningsbakgrund 2016 Samtliga Förgymnasial och gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Barkestorpsskolan 234,0 216,2 271,4 Falkenbergsskolan 229,5 218,9 241,9 Lindsdalsskolan 219,8 200,6 240,3 Kalmarsundsskolan 240,5 212,9 259,0 Vasaskolan 238,2 212,2 253,7 Funkaboskolan 201,6 219,1 247,6 Södermöreskolan 224,6 207,1 259,5 Kalmar 224,8 208,9 250,4 Riket 224,1 204,8 252,0 Enligt forskning är vårdnadshavarnas utbildningsnivå den faktor som har störst inverkan på hur en elev klarar skolan. I Kalmar kommun skiljer det 41,5 meritpoäng mellan elever med vårdnadshavare som har eftergymnasial utbildning och de med förgymnasial/gymnasial utbildning. Det är ca ett betygssteg i alla ämnen. I resursfördelningssystem är föräldrarnas utbildningsnivå den faktor som ger högsta värdet och därmed mer tilldelade medel. Det vi kan se i år är att meritvärdet ökar för båda grupperna, men att elever med föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning ökar mer. Skillnaden i genomsnittligt meritvärde mellan grupperna har därför minskat med 11 poäng jämfört med 2015. Resultat nationella ämnesprov år 3 Tabellerna på nästa sida visar resultaten (andelen elever som uppnått kravnivån på samtliga delprov) för genomförda nationella ämnesprov i svenska och matematik för årskurs 3 i kommunens skolor. Rosafärgade siffror är värden som ligger på 85 % eller lägre, gula värden inom intervallet 86-99 % och gröna värden är 100 %. I svenska är kommunens resultat 90 % (2015: 81 %) och för matematik är det 87 % (2015: 73 %). I Svenska som andraspråk är resultatet 70 % (2015: 45 %). Denna sammanräkning görs endast för att se förändringar över åren. Kalmar kommun genomför gemensam rättning av proven, se kapitlet Arbetet med bedömning och betyg. I denna rättning deltog inte Södermöre kommundelsnämnd vilket gör jämförelse mellan skolorna i kommunen svårare. 21

Resultat nationella prov i svenska och matematik Åk 3 år 2013 2016 2016** 2015** 2014** 2013* Sv Ma SvA Sv Ma SvA Sv Ma SvA Sv Ma SvA Djurängsskolan 100% 91% *** 61% 71% *** 75% 93% *** 79% 100% *** Dörbyskolan 81% 77% *** 80% 64% 36% 68% 49% 64% 64% 70% *** Falkenbergsskolan 74% 67% 82% 43% *** 80% 92% *** 71% 52% *** Hagbyskolan 90% 90% 42% 35% 55% 58% *** 88% 94% *** Halltorpsskolan 100% 88% 73% 82% 45% 73% *** 77% *** Kalmarsundsskolan 96% 80% 69% 82% 63% 40% 80% 76% 63% 93% 94% 62% Lindsdalsskolorna 93% 89% *** 78% 77% *** 78% 68% *** 89% 94% *** Lindöskolan 85% 88% *** 91% 88% *** 92% 64% *** 85% 78% *** Ljungbyholmsskolan 78% 76% 90% 64% 97% 69% 74% 45% *** Pårydskolan 100% 82% *** 100% 50% *** 70% 64% *** *** *** Rinkabyholmsskolan 96% 92% 91% 79% 78% 82% 95% 95% *** Rocknebyskolan 79% 96% 89% 81% 100% 73% 63% 56% *** Trekantenskolan 86% 94% 93% 93% 67% 53% *** 83% 87% *** Tvärskogsskolan 80% 90% 83% 83% 73% 91% 83% 83% *** Vasaskolan 94% 95% *** 78% 84% *** 92% 98% *** 72% 96% *** Funkaboskolan 100% 95% 86% 74% 89% 50% 74% 85% *** 97% 96% *** Åbyskolan 85% 86% *** 85% 86% 84% 100% 74% 74% *** * uppgiften tagen ur SiRiS ** Uppgiften tagen ur procapita ***Uppgiften redovisas ej då den baseras på färre än 10 elever eller saknas helt. Resultat nationella ämnesprov år 6 Under 2016 genomfördes nationella ämnesprov i årskurs 6 i svenska, matematik, engelska och svenska som andraspråk. De nationella proven i naturorienterade och samhällsorienterade ämnena som genomförts under 3 år har nu avskaffats. I förhållande till riket i ämnena svenska, matematik, engelska och svenska som andraspråk presterar eleverna i Kalmar kommun något bättre än riket. Resultat nationella prov i matematik och engelska Åk 6 2013-2016 2016 2015 2014 2013 Ma Eng Ma Eng Ma Eng Ma Eng Kalmar kommun 92% 96% 91% 95% 91% 95% 94% 94% Riket 91% 94% 92% 95% 91% 93% 94% 94% Barkestorpsskolan 67% 86% 72% ~100% 87% ~100% ~100% ~100% Falkenbergsskolan ~100% 100% 100% ~100% ~100% ~100% ~100% 100% Hagbyskolan ~100% ~100% ~100% 100% 100% ~100% ** ** Halltorpsskolan 100% 100% ~100% ~100% 100% 100% 100% ~100% Kalmarsundsskolan 87% 92% 77% 90% 82% ~100% 88% 92% Lindsdalsskolorna 100% 100% 100% ~100% 91% ~100% 92% 92% Ljungbyholmsskolan ~100% 100% 83% 86% ~100% 100% 100% ~100% Pårydsskolan ~100% ~100% ~100% ~100% ~100% ~100% 100% 100% Rinkabyholmsskolan 100% 100% ~100% ~100% 100% 100% 100% 100% Rocknebyskolan 100% 100% 100% 100% 100% ~100% 100% 100% Trekantenskolan 100% 100% ~100% 100% 100% 100% 100% 100% Vasaskolan 86% 100% ~100% ~100% ~100% ~100% ~100% ~100% Åbyskolan 100% ~100% ~100% ~100% 100% 100% 100% 100% Funkaboskolan 89% 94% ~100% ~100% 83% ~100% 89% 88% ** Uppgiften redovisar ej i då den baseras på färre än 10 elever eller saknas uppgift helt. ~100 innebär att andelen med provbetyg F är mellan 1-4 stycken. 22

Resultat nationella prov i svenska Åk 6 2013-2016 2016 2015 2014 2013 Sv SvA Sv SvA Sv SvA Sv SvA Kalmar kommun 98% 84% 99% 81% 96% 75% 97% 66% Riket 95% 69% 96% 77% 96% 76% 95% 74% Barkestorpsskolan ~100% ** ~100% ~100% 100% ** 100% ** Falkenbergsskolan 100% 100% ** ~100% ** ~100% ** Hagbyskolan 100% 100% ~100% ** 100% ** Halltorpsskolan ** 100% ~100% ** ~100% ** Kalmarsundsskolan ~100% 86% ~100% 82% ~100% ** ~100% ~100% Lindsdalsskolorna 100% ** 100% ** ~100% ** ~100% ** Ljungbyholmsskolan ~100% ~100% ** ~100% ** ~100% ** Pårydsskolan ~100% ~100% ~100% ** ~100% ** Rinkabyholmsskolan 100% ** 100% 100% ** ~100% ** Rocknebyskolan 100% 100% ~100% ** ~100% ** Trekantenskolan ~100% ** 100% 100% ** 100% ** Vasaskolan ~100% ** 100% ~100% ** 90% ** Åbyskolan ~100% 100% 100% ** 100% ** Funkaboskolan ~100% ** ~100% ** ~100% ** ~100% ** ** Uppgiften redovisar ej i då den baseras på färre än 10 elever eller saknas uppgift helt. ~100 innebär att andelen med provbetyg F är mellan 1-4 stycken. Betyg i år 6 Den genomsnittliga betygspoängen i Kalmar kommun är på totalen 13,8 (2015 13,2). För flickor var snittet 14,5 (2015 13,7) och för pojkar 13,2 (2015 12,3). För riket är samma siffror 13,1 på totalen. (Flickor 13,8 pojkar 12,5). Kalmar kommun ligger därmed lite över rikssnittet och betygspoängen ökar för både flickor och pojkar. Skillnaden i betygspoäng mellan fickor och pojkar i Kalmar kommun är i stort sett oförändrat i jämförelse med 2015. Andel med betyg A-E per ämne i årskurs 6 2016 2015 2014 2013 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Engelska 93% 94% 93% 90% 93% 91% 93% 92% Matematik 91% 91% 92% 90% 92% 88% 91% 94% Biologi 98% 96% 98% 95% 96% 91% ~100% 97% Fysik 96% 97% 97% 96% 96% 91% 96% 97% Kemi 95% 95% 97% 95% 95% 90% ~100% 96% Geografi 97% 97% 97% 93% ~100% 93% 97% ~100% Historia 96% 95% 96% 94% ~100% 92% ~100% 95% Religionskunskap 97% 98% 97% 94% 96% 92% ~100% 97% Samhällskunskap 96% 97% 97% 97% ~100% 92% ~100% ~100% Svenska 97% 96% 97% 95% 97% 93% ~100% 94% Svenska som andraspråk 75% 73% 78% 70% ~100% ~100% 74% 67% ~100 innebär att andelen med betyg F är mellan 1-4 stycken. Resultat - elever i obligatorisk särskola I den obligatoriska särskolan ges normalt inte betyg utan att elever eller deras vårdnadshavare så önskar. De elever som är individintegrerade i grundskolan får ofta betyg i de ämnen som eleverna har deltagit i. 23

Behörighet till gymnasieskolan och måluppfyllelse i årskurs 9 Nya behörighetsregler började gälla fr.o.m. höstterminsintaget 2011. För att vara behörig till ett yrkesprogram fordrades minst betyget G i ämnena svenska, matematik och engelska samt fem övriga ämnen. Andelen elever som slutade årskurs 9 våren 2016 och var behöriga till gymnasiet var på riksnivå 83 %, en procentenhet lägre än föregående år. Motsvarande värde för Kalmar kommuns grundskolor var 84 %, fyra procentenheter lägre än föregående år. Behörighet till gymnasieskolan 2011-2016 Behöriga Nått målen i samtliga ämnen 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2016 2015 2014 2013 2012 2011 Barkestorpsskolan 79% 78% 75% 83% 76% 83% 71% 72% 70% 73% 59% 79% Falkenbergsskolan 90% ~100% ~100% ~100% 100% 100% 86% 89% 87% 93% 95% 94% Lindsdalsskolan 92% ~100% 94% 94% ~100% 100% 85% 89% 88% 86% 88% 90% Kalmarsundsskolan 77% 66% 78% 75% 76% 90% 70% 53% 70% 69% 75% 77% Vasaskolan ~100% ~100% ~100% ~100% 90% 100% 90% 83% 89% 80% 80% 84% Funkaboskolan 78% 91% 88% 86% 84% 92% 69% 85% 76% 79% 71% 86% Södermöreskolan 94% 91% 91% 93% 88% 90% 88% 89% 85% 87% 83% 84% Kalmar 84% 88% 89% 89% 87% 92% 77% 80% 81% 82% 78% 85% Riket 83% 86% 87% 88% 88% 88% 74% 77% 77% 77% 77% 84% ~100 innebär att färre än fyra elever ej var behöriga. Vid analys av ovanstående tabellresultat kan konstateras att spridningen mellan Kalmars skolor år 2016 är nästan 23 procentenheter (2015: 34 procentenheter) när det gäller andelen elever behöriga till gymnasiet. Både när det gäller andel elever behöriga till gymnasiet och andel elever som nått målen i samtliga ämnen så sjunker resultaten jämfört med 2015. Måluppfyllelsen inkluderar nyinvandrade elever. Andelen nyinvandrade elever i år 9 i Kalmar kommun har ökat från 6,7 % 2015 till 14,7 % 2016. När det gäller elever i år 9 som gått i svensk grundskola i minst fyra år har måluppfyllelsen ökat från 85,1% 2015 till 90,5% 2016. Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) Ytterligare 3 skolor (Kalmarsundsskolan, Åbyskolan och Särskolan) och en förskola (Åby förskola) har påbörjat arbetet med Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) under höstterminen 2016. 2017 kommer Lindöskolan att som sista skola med elever i årskurs F-6 inom barn- och ungdomsnämnden påbörja arbetet med NTA. Skolor inom Södermöre kommundel har också visat intresse för arbetet med NTA och Ljungbyholmsskolan har börjat med NTA under 2016. Under 2017 kommer övriga F-6 skolor i Södermöre kommundel också att påbörja arbetet med NTA. Matematiklyftet Skolverkets kompetensutvecklingsinsats Matematiklyftet har nu genomförts på samtliga skolor inom Barnoch ungdomsförvaltningen. För att upprätthålla kompetensen från Matematiklyftet kommer det att genomföras utbildning för nyanställda som tidigare inte gått matematiklyftet samt fortsättningskurser för lärare som tidigare deltagit i matematiklyftet. Två av kommunens förskolor har genomfört matematiklyftet och ytterligare två förskolor håller just nu på med matematiklyftet. Läslyftet Alla skolor i Kalmar kommun kommer delta ett år i läslyftet. Under en period över tre läsår kommer ca en tredjedel av våra skolor delta per år. Läsåret 15/16: Vasaskolan, Lindsdalskolorna, Södermöreskolan, Hagbyskolan, Tvärskogskolan, Pårydskolan och Halltorpskolan. Totalt 145 lärare uppdelat i 14 handledningsgrupper. Läsåret 16/17: Funkaboskolan, Lindöskolan, Djurängsskolan, Åbyskolan, Barkestorpsskolan, Dörbyskolan, Trekantenskolan och Ljungbyholmsskolan. Totalt 182 lärare uppdelat i 18 handledningsgrupper. 24

Läsåret 17/18: Falkenbergsskolan, Rinkabyholmsskolan, Kalmarsundsskolan, Rocknebyskolan och Särskolan. Det finns 8 handledare i läslyftet som har gått Skolverket handledarutbildning. Alla handledarna är sedan tidigare förstelärare i svenska. För läsåren 15/16 erhölls statsbidrag för handledartiden för 6 av de 14 handledningsgrupperna och för läsåret 16/17 erhölls statsbidrag för handledartiden för 10 av de 18 handledningsgrupperna. Resterande del av satsningen på läslyftet finansieras med pengar avsatta i utbildningspolitiska programmet samt centralt avsatta medel för kompetensutveckling. Slöjdlyftet Skolverkets kompetensutveckling i slöjd har genomförts inom barn-och ungdomsnämndens och Södermöre kommundelsnämnds skolor under läsåret 2015/2016. 27 slöjdlärare indelade i 3 handledningsgrupper har träffats varannan vecka under ledning av utvecklingslärare i slöjd. Skolverkets kompetensutvecklingsmaterial har använts. Genomförd utvärderingen visar på att kompetensutvecklingsinsatsen har lett till utveckling av undervisningen i ämnet slöjd samt till mer likvärdig bedömning i ämnet slöjd. Lovskola Kalmar kommun har sökt och beviljats statsbidrag på 0,3 mnkr för 2016. Dessa medel har möjliggjort finansiering av lovskola via nämndens strategiska medel för elever på mellanstadiet samt simskola under sportlovet. Lovskola har genomförts under sport-, påsklovet samt en vecka i början av sommarlovet. Dörbyskolan, Funkaboskolan och Kalmarsundsskolan har ansvarat för lovskola för årskurserna 4 och 5. Kalmarsundsskolan, Funkaboskolan och Barkestorpsskolan har organiserat lovskola för årskurserna 6 till 9. Under 2016 deltog totalt 294 elever i de olika lovskolorna, en minsking med 44 elever jämfört med 2015 (under 2016 har Södermöre kommundelsförvaltning för första gången genomfört en egen lovskola, varför dessa elever inte finns med i barn- och ungdomsförvaltningens underlag). Fördelningen mellan lovskolorna blev följande: sportlovsskola 133 elever, påsklovsskola 85 elever och sommarskola 76 elever. Måluppfyllelsen utifrån elevernas studieplaner uppnådde 85 %. Fokustid Under 2016 har Kalmar kommun genomfört fokustid (läxhjälp) på samtliga skolor. Fokustiden syftar till att skillnader i hemförhållanden och elevbakgrund, det vill säga de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna, ska spela mindre roll för studieresultaten. Insatsen ska bidra till högre meritvärden och högre andel behöriga till gymnasieprogram, detta i ett långsiktigt perspektiv varför samtliga årskurser på samtliga skolenheter omfattas. Elever från samtliga skolor deltar och elever i samtliga årskurser deltar i ungefär lika hög omfattning. De ämnen som är mest frekventerade är sådana ämnen som krävs för gymnasiebehörighet såsom svenska, matematik och engelska. Men ju högre årskurs eleven går i desto större spridning blir det inom ämnena. Slutsatsen av detta är att eleverna i de högre årskurserna väljer att antingen förstärka eller fördjupa i de ämnen där behovet/önskemålet är störst, kopplat till betygen. Totalt har 5 618 elever erbjudits fokustid (varje vecka) och de har fått stöttning av lärare motsvarande 8 620 timmar (eller omräknat i årsarbetande lärare: nästan 14 heltidstjänster). Under hösten har vi fört närvaro över exakt elevnärvaro på lektionerna och snittet är 8,4 elever/lärartimme. Statsbidragets storlek för 2016 är 5,6 mnkr (inkl. Södermöre kommundelsnämnds skolor). Arbetet med ansvar och inflytande Arbetet med barns och ungdomars ansvar och inflytande utgår från FN:s barnkonvention och förskolans och skolans läroplaner. Barnkonventionens artikel 12 ger barn och unga rätt att föra fram sina åsikter i alla beslut som rör dem och deras åsikter ska tillmätas betydelse efter ålder och mognad. Barnombudsmannen menar att artikeln inte enbart tar sikte på sådana beslut som rör det enskilda barnets personliga situation, utan också innebär att barnen ska ges ett reellt inflytande över beslut i närmiljö- och samhällsfrågor. Även arbetsmiljölagen reglerar barns och anställdas rätt till inflytande över sin egen arbetsmiljö. Barnpanel I en barnpanel möts elever och politiker i en dialog, och elever får möjlighet att ställa frågor och diskutera delaktighet och inflytande i skolan. Inför barnpanelen sker förberedelse i klassråd och elevråd. Enligt styrdokument ska elever och vårdnadshavare kunna ha inflytande i verksamheten: FN:s barnkonvention arti- 25

kel 12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad, Skollagen 4 kap 9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem, Skollagen 4 kap 10 Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse samt Skollagen 4 kap 12 Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Barnpanel genomfördes två gånger under 2016. Den 12 april mötte 14 elever från åtta skolor politiker och tjänstemän med tema Ny simhall vad tycker du? Inbjudan kom från Samhällsbyggnadskontoret. Det var en del i medborgadialogen om placering av ny simhall. Skolor som inte kunde delta lämnade förslag via mejl. Den 21 september möttes 23 elever från nio skolor och barn- och ungdomsnämndens politiker för att diskutera frågorna: - Vad innebär det att Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer? Är detta viktigt? - Vad skulle skolan kunna göra annorlunda? - Hur skulle politikerna kunna stödja i detta? - Vad innebär det att Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet? Är detta viktigt? - Vad skulle skolan kunna göra annorlunda? - Hur skulle politikerna kunna stödja i detta? Skolor som inte kunde delta lämnade förslag via mejl. Syftet var att fördjupa kunskapen om vardagsarbetet i verksamheten, bredda underlaget för framtida beslut och följa upp utvecklingsarbetet utifrån läroplansoch verksamhetsuppdraget. Arbetet tillsammans med hemmen På huvudmannanivå ges enheterna stöd i användandet av lärportalen edwise som informationskanal till vårdnadshavarna. Här finns exempelvis möjlighet att sjukanmäla sitt barn och få hem information om eventuell frånvaro. Alla enheter understryker i uppföljningarna att det är av stor vikt med en god kommunikation mellan hem och skola. Ett gott samarbete mellan förskola, skola, fritidshem och vårdnadshavare handlar till stor del om att personalen har ett positivt förhållningssätt till vårdnadshavarna. Att skapa ett förtroendefullt klimat, en tillit mellan personal och vårdnadshavare. Former för föräldramöten liksom dess innehåll diskuteras och utveckling och förändringar sker. Verksamheterna beskriver även hur de försöker synliggöra de rutiner (exempelvis likabehandlingsplaner) och regler som gäller på skolan, vad verksamheterna förväntar sig av hemmet och vad hemmet kan förvänta sig av verksamheten. Brukar-/föräldraråd finns i någon form, t.ex. fysiska möten eller digital form, i alla verksamheter. Några enheter har provat webbaserade enkäter och/eller föräldrapaneler via e-post för att samla in synpunkter på verksamheten. Engagemanget och deltagandet från vårdnadshavare varierar och enheterna funderar ständigt över nya former för arbetet tillsammans med hemmen och innehållet i detsamma. Förskolor och fritidshem visar på extra goda kontakter mellan hem och skola. En fördel de har är att vårdnadshavare och personal möts naturligt vid hämtning och lämning av barnen. Man använder även t.ex. digitala fotoramar, informationspärmar och bloggar för att understödja kommunikationen mellan hem och förskola/fritidshem. Loggböcker, vecko- eller månadsbrev och liknande används allmänt för att säkerställa en god kommunikation mellan lärare och hem. På några skolor har det skapats klassvisa bloggar för att hemmet ska få mer information om vad som pågår på skolan och inom ämnena. Många rektorer använder sig av informationsbrev och enhetens hemsida för att informera hemmen om skolans aktiviteter, rutiner och läget i verksamheten. 26

Arbetet med övergång och samverkan Individuell överlämning mellan förskola och förskoleklass Rutinerna för övergång beskriver hur, vad och när överlämningar ska ske mellan förskola och förskoleklass samt mellan förskoleklass och årskurs 1. Syftet med dessa rutiner och gemensamma överlämningsdokument är att övergångarna ska ske på ett likvärdigt sätt inom och mellan alla enheterna i Kalmar. De ska beskriva barnets och elevens utveckling och lärande samt vilka förutsättningar som förskolan/ förskoleklassen har bidragit med i lärandet. 2016 digitaliserades dessa dokument för hantering i lärportalen ed- Wise. Att dokumentera i edwise möjliggör en systematisk och kontinuerlig uppföljning samt analys av barns lärande. Detta är en av åtgärderna för att säkerställa en likvärdig överlämning samt kunna bidra till maximerad måluppfyllese för barnen. För att ytterligare säkerställa likvärdigheten var denna rutin uttagen som fokusområde i 2016 års intern revision. Revisionen visade att rutinen följs och både överlämningssamtal och besök i varandras verksamheter görs. Arbetet med individuell överlämning fortsätter och rutinen ses över årligen i verksamhetshandboken. Arbetet med lärandet i omvärlden Hållbara kliv Planer för ämnesövergripande arbetssätt En arbetsgrupp bestående av förskollärare och lärare från grundskolans alla stadier samt representanter för kommunala bolag arbetade under läsåret 2012/2013 fram ett antal dokument som döptes till Planer för ämnesövergripande arbetssätt. Planerna är i mångt och mycket rena utdrag ur läroplanerna och framförallt kursplaneinnehåll från Lgr 11. De fyra planerna som berör arbetsområdena Konsumtion, Energi/Teknikutveckling, Hälsa och livsstil samt Grundläggande värden har under året tagits fram som tryckta fyrfärgsbroschyrer för att öka tillgänglighet och spridning. Fyra utvecklingslärare påbörjade i juni ett arbete med att ta fram pedagogiska planeringar i ett 1-9- perspektiv kopplade till planerna för ämnesövergripande arbetssätt. Arbetet fortsatte i augusti med kontakter knutna med AVmedia. De pedagogiska planeringarna ska sedan kunna kopplas till utbudet i AVmedias mediakatalog. Arbetet med bedömning och betyg Gemensam rättning Arbetet med gemensam rättning av nationella prov pågick 2016 från mars till och med maj. Det har genomförts rättning av de 10 nationella ämnesproven gällande åk 3, 6 och 9 under 8 veckors tid. Nytt för i år var att Södermöre kommundel deltog i all rättning som berörde årskurs 9 samt att Södra skolan, Västra skolan och Skansenskolan deltog på några rättningar var. Totalt i all gemensam rättning har 157 lärare deltagit, 148 lärare från Kalmar kommun och 9 lärare från friskolor och Mörbylånga kommun. Den gemensamma rättningen har bidragit till ökad likvärdighet gällande bedömning men ses också som en viktig kompetensutveckling för deltagande lärare. Pedagogisk dokumentationskurs För fjärde läsåret genomförs kursen i pedagogisk dokumentation för förskollärare i förskolan. Syftet är att pedagogerna ska få kunskap och verktyg för att observera, dokumentera, reflektera och analysera barns och pedagogers lärande i syfte att utveckla, utvärdera och förändra sin pedagogiska praktik - som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Tidigare läsårs kurser har utvärderats av kursdeltagarna inför avslutningen och har sedan analyserats av deltagare och förskolechefer. Program och innehåll har därefter justerats. Genom utvärderingarna ser vi att pedagogisk dokumentation idag används som verktyg av samtliga förskolor. Kursledare är utvecklingslärare/pedagogisk handledare för förskolan. Vid senaste omgången deltog 64 pedagoger i två parallella grupper. Varje grupp träffas vid 8 kurstillfällen som genomförs under en hel arbetsdag. Under ht 2016 har även barnskötarna erbjudits en grundutbildning i pedagogisk dokumentation. 30 barnskötare genomförde utbildningen som var förlagd på två hela dagar. Arbetet med förskolechefens/rektors ansvar Information om förskolechefen/rektors ansvar finns under övriga rubriker. 27

Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Detta är ett av målen i verksamhetsplanen under fokusområdet Ordning och reda i ekonomin, och redovisas även i bilagan Uppföljningsrapport verksamhetsmål. Här visas de nyckeltal som är valda för att kunna bedöma om barn- och ungdomsnämndens verksamhet är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Dessutom görs en jämförelse med alla kommuner och kommuner som liknar Kalmar. Rosafärgade siffror anger att man är bland de 25 % av kommunerna som placerar sig sämst, gula är de 50 % som placerar sig i mitten och gröna anger att man är bland de 25 % bästa. Liknande kommuner i tabellerna består av Karlskrona, Kristianstad, Östersund, Nyköping, Falun, Örnsköldsvik och Varberg för förskolan. För skolan är motsvarande Östersund, Norrtälje, Gotland, Skövde, Skellefteå, Luleå och Varberg. Förskola Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Förskola 2016 2015 2014 2013 2012 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Alla kommuner (ovägt medel) 5,3 5,4 5,4 5,5 Kalmar 5,1 5,4 5,3 5,2 5,3 Liknande kommuner förskola 5,4 5,6 5,5 5,3 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Alla kommuner (ovägt medel) 136 712 130 784 125 593 123 063 Kalmar 135 964 134 078 133 438 128 496 Liknande kommuner förskola 137 344 131 566 128 127 123 703 Nöjd Medborgar-Index - Förskolan Alla kommuner (ovägt medel) 64 64 63 63 64 Kalmar 68 68 68 66 70 Liknande kommuner förskola 62 57 60 62 64 Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) Alla kommuner (ovägt medel) 64 64 67 70 73 Kalmar 82 80 78 83 80 Liknande kommuner förskola, Kalmar 70 64 71 87 88 Medborgarna är nöjda med förskoleverksamheten och en hög andel får plats på förskola önskat placeringsdatum jämfört de andra i jämförelsen vilket indikerar en relativt ändamålsenlig verksamhet. Kalmar kommun har valt att lägga kvalitet och service inom förskolan på en relativt hög nivå, det handlar t.ex. om en högre andel pedagogiskt utbildad personal, en högre andel inskrivna barn än andra kommuner i genomsnitt samt mindre gruppstorlekar. Det kostar mer att erbjuda en högre kvalitet och därför har Kalmar kommuns förskoleverksamhet varit något dyrare än rikssnittet fram till och med 2014. I jämförelse med våra jämförelsekommuner (Kristianstad, Karlskrona, Halmstad och Växjö) har Kalmar även där länge haft högre kostnader än de andra, men sedan 2014 har kostnadsökningen avtagit och både Halmstad och Kristianstads har nu högre kostnader. Sparbeting kan vara en av orsakerna till Kalmars svagare kostnadsutveckling. Jämförelsekommunernas kostnader finns i bilagan. Kvoten av kr/inskrivet barn i förhållande till Nöjd Medborgar-Index (2015) indikerar att Kalmar är kostnadseffektiv och ändamålsenlig. Kalmars tal blir 1 700 kr/ poäng medan Alla kommuner/riket hamnar på 2 136 kr och likande kommuner på 2 146 kr. 28

Grundskola Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Grundskola 2016 2015 2014 2013 2012 Elever i åk 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) Alla kommuner 75,0 75,0 76,0 77,0 77,0 Kalmar 82,0 83,0 84,0 88,0 85,0 Liknande kommuner grundskola 74,0 73,0 76,0 78,0 74,0 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Alla kommuner 74,2 77,0 77,4 77,0 77,4 Kalmar 77,3 88,0 80,6 82,0 78,3 Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) Alla kommuner 218,8 220,3 Kalmar 224,8 217,8 Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev Alla kommuner 98 416 95 566 93 868 92 336 Kalmar 87 863 85 326 85 243 85 019 Liknande kommuner grundskola 97 949 95 159 91 894 89 533 Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng Alla kommuner 375 368 361 353 Kalmar 331 343 349 331 Liknande kommuner grundskola 347 348 341 341 Kalmar står sig relativt bra jämfört liknande kommuner och snittet för alla kommuner när det gäller kostnadseffektiviteten, vi producerar kunskap till en lägre kostnad än de andra i jämförelsen. I jämförelse med våra jämförelsekommuner (Kristianstad, Karlskrona, Halmstad och Växjö) ligger Kalmar på den lägsta kostnaden. Kalmars lägre kostnad beror på att vi lägger mindre pengar på lokaler, måltider och administration. Däremot lägger vi mer pengar på kärnverksamheten d.v.s. undervisning, än de andra kommunerna, vilket har varit fallet sedan många år tillbaka. Jämförelsekommunernas kostnader finns i bilagan. Ändamålet med barn- och ungdomsnämndens verksamhet är att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Här placerar sig Kalmar bland de 50 % av kommunerna som ligger i mitten av alla 290 kommunerna. Mål finns uppsatta för att förbättra resultatet ytterligare och därmed bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner i SKL s ranking. 29

Nyckeltal platskostnad och personaltäthet I följande tabell visas respektive enhets platskostnader och personaltäthet. I platskostnader ingår inte administration, utan enbart direkt verksamhetsinriktade kostnader. Språkverkstad, OB-omsorg, Ateljén, Öppen Förskola och Pedagogisk Omsorg är borträknade från både platskostnad och personaltäthet. I personaltätheten är även studie- och yrkesvägledare, bibliotekarie samt socialpedagog ej medräknade. Notera att genomsnittet är beräknat på de angivna enheterna och ska inte jämföras med personaltätheten i kapitlet Personalredovisning där även Södermöre ingår. Avgränsat är också Särskolan, Esplanadskolan och Skolmottagningsenheten, då dessa jämförelsetal blir missvisande i förhållande till grundskoleverksamheten. Dessa respektive verksamheter finns presenterade i separat tabell. Enhet Total Kostnad per plats budget Tkr Förskola Fritids Grundskola Förskoleklass Personaltäthet barn/elever per årsarbetare* Grundskola Förskoleklass Förskola Fritids ÅBYSKOLAN 27 302 72,9 30,2 102,0 14,2 12,2 16,9 5,3 21,0 ROCKNEBYSKOLAN 17 801 69,5 24,4 18,5 12,9 12,4 14,3 LINDSDALSSKOLORNA 72 130 65,3 23,4 22,0 13,1 20,9 16,7 FSK PULPETEN-SMEDJAN 22 290 99,1 5,9 FSK LINDERBERGA- SJÖÄNGEN 21 621 95,3 5,4 FSK ROCKNEBY 16 099 107,2 5,7 KALMARSUNDSSKOLAN 73 027 79,8 24,7 19,9 11,4 9,3 13,4 FSK BJÖRKENÄS 25 673 110,4 4,7 FSK ÖGONSTENEN 27 062 110,9 4,6 DJURÄNGSSKOLAN 27 122 82,9 27,0 94,6 25,3 10,1 24,0 5,5 12,4 FSK TROLLET 32 384 102,5 5,4 FUNKABOSKOLAN 55 166 74,5 29,9 24,0 10,1 12,7 16,5 LINDÖSKOLAN 22 379 68,0 37,0 20,9 13,5 13,7 11,7 FÖRSKOLAN LINDÖ 22 172 106,5 5,3 VASASKOLAN 51 097 72,5 27,2 14,3 12,6 16,7 15,8 FSK SVÄRDSLILJAN 26 081 106,1 5,1 FSK OXHAGEN MALMEN 25 167 109,6 4,7 FALKENBERGSSKOLAN 36 173 67,2 24,1 17,7 11,8 12,8 15,8 FSK VALLMON 16 245 113,8 4,6 RINKABYHOLMSSKOLAN 30 569 65,6 20,8 23,2 16,3 17,6 17,9 FSK RINKABYHOLM 26 287 98,6 5,4 BARKESTORPSSKOLAN 16 719 80,0 10,2 DÖRBYSKOLAN 28 063 72,3 26,8 22,7 11,7 17,6 15,2 FSK SMEDBY 34 428 111,3 4,6 TREKANTENSKOLAN 34 477 66,2 21,6 114,2 24,2 11,4 21,7 5,1 14,3 GENOMSNITT 72,1 26,4 105,5 20,6 12,1 16,4 5,2 15,4 Budget 2016 72,3 26,6 100,4 20,4 11,1 19,1 5,7 24,1 Bokslut 2015 70,7 26,4 100,4 19,4 12,4 17,3 5,4 27,2 Jämförelse bokslut 2015/2016 2% 0% 5% 6% -3% -5% -5% -43% Platskostnader har ökat för samtliga verksamheter, utom förskoleklass där den är oförändrad, jämfört med 2015. För grundskola, förskoleklass och fritids är budgeterad platskostnad för 2016 ungefär i linje med vad utfallet blev vid årets slut. Däremot har kostnaden för förskola ökat lika mycket gentemot budget som mot bokslut 2015. 30

Personaltätheten har förbättrats avsevärt för samtliga verksamheter jämfört med 2015. Jämfört med budget 2016 har samtliga verksamheter utom grundskola redovisat en bättre personaltäthet. Enhet Total Kostnad per plats budget Tkr Förskola Fritids Personaltäthet barn/elever per årsarbetare* Grundskola Förskoleklass Grundskola Förskoleklass Förskola Fritids ESPLANADSKOLAN 14 822 801,5 1,8 SKOLMOTTAGNINGSENHETEN 12 254 43,6 12,0 SÄRSKOLAN 24 294 396,4 45,6 4,0 4,1 Esplanadskolans platskostnad och personaltäthet är exklusive sjukhusskolan, borträknat är även central elevhälsa och MSU-pedagoger. Skolmottagningsenhetens platskostnad och personaltäthet är exklusive modersmål men inkluderar asylsökande elever med elevbidrag från migrationsverket. Personaltätheten på särskolan exkluderar elevassistenter. 31

Antal Personalredovisning Personalstruktur Tabell struktur och åldersfördelning Barn-och ungdomsförvaltningen Mätdatum: 31 dec Källa: Hypergene och PS Utdata 2016 2015 Tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal 1 300 280 1 580 1 218 269 1 487 Årsarbetare 1 272,8 273,5 1 546,4 1 189,0 263,5 1 452,5 Genomsnitt sysselsättningsgrad i % 97,9 97,7 97,9 97,6 98,0 97,7 Andel heltider i % 93,5 94,6 93,7 92,6 94,8 93,0 Medelålder 45,0 47,7 45,5 45,8 48,2 46,2 Personalomsättning i % 5,8 4,4 5,5 2,7 3,0 2,7 Antalet tillsvidareanställda har mellan mätpunkten 31 december, ökat med 94 årsarbetare sedan föregående år. Detta är nästan en dubbelt så stor ökning jämfört med föregående mätpunkt. År 2016 var 93 personer anställda på deltid, det motsvarar 6,3 % av totalt tillsvidareanställd personal, en minskning från 2015 med ca en procentenhet. Alla anställda har sedan höstterminen 2013 erbjudits heltidsanställning. Orsaken till att det finns de som idag är deltidsanställda är att det finns sjukersättning på deltid eller medarbetare som önskar arbete på deltid. Det kan också finnas vissa specialtjänster där verksamheten inte har behov av heltidstjänst. 600 500 400 300 200 100 0 Kvinnor Åldersfördelning 2016 90 83 40 19 394 277 327 48 146 156 29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-67 år Män Åldersfördelningen för tillsvidareanställda i barn- och ungdomsförvaltningen följer i stort samma fördelning som gäller för samtliga anställda i kommunen. Medelåldern i hela förvaltningen är 45,5 år. Medelåldern i grundskolan är 46,8, förskolan 43,2 och fritidshemmen 45,6 år. Personalplanering Ökad personalrörlighet och ökat barn- och elevantal har lett till ett större antal utannonserade lediga tjänster. Under år 2016 annonserade förvaltningen ut 407 tjänster (inklusive omannonseringar). Det är en ökning med närmare 32 % mot föregående år. 160 tjänster gällde läraruppdrag i grundskolan (varav 23 avsåg speciallärare/specialpedagoger), 153 tjänster gällde förskola och 41 tjänster fritidshem. Övriga 53 tjänster avser bland annat chefstjänster, administrativa tjänster och vaktmästare. Av samtliga utannonserade tjänster var 75 % tillsvidareanställningar och 25 % tidsbegränsade anställningar. 32

Då det varit svårt att rekrytera förskollärare samt lärare med vissa behörigheter till vikariat de senaste åren, har förvaltningen medvetet ökat andelen tillsvidareanställningar. För att trygga personalbehov blir erbjudande om tillsvidareanställning i stället för vikariat en given åtgärd för att klara rekryteringsbehovet. Till korta vikariat i både för- och grundskola är tillgång på utbildad personal mycket begränsad. Antalet vikarier (månadsanställda för vikariat eller AVA) motsvarade cirka 125 årsarbetare år 2016. För att främja komptensförsörjningen har förvaltningen samordnat rekryteringsarbetet, framförallt med personal till förskolan. Bland annat har förvaltningen anordnat informationsmöten för att ge sökande till tjänster som barnskötare och förskollärare en möjlighet att ta del av information samt ställa frågor om verksamheten. Vi har fortsatt arbetet med att marknadsföra oss som arbetsgivare, bland annat i sociala medier. Samarbetet med Linnéuniversitetet och marknadsföring mot studenter har skett under året. Den nya organisationen, med kommunens alla HR-specialister samlade på en central enhet, innebär också större möjligheter att effektivt arbeta med marknadsföring av Kalmar kommun som attraktiv arbetesgivare. Jämfört med föregående år har antal medarbetare som har slutat med anledning av uppsägning på egen begäran mer än dubblerats. Under 2016 slutade 85 personer sin anställning på egen begäran. Antalet fördelar sig jämnt mellan förskoleverksamheten och skolverksamheten. 33 medarbetare slutade på grund av pension eller sjukersättning. Motsvarande siffror för år 2015 var 40 som slutade på egen begäran och 33 medarbetare som slutade på grund av pension eller sjukersättning. Den ökade rörligheten ger medarbetare inom verksamheten möjlighet att byta enhet i större omfattning än tidigare. Frånvaro Total sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 2016 2015 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 18-29 år 4,8 3,4 4,5 4,4 3,3 4,2 30-49 år 7,1 2,9 6,4 5,9 1,5 5,2 50-67 år 7,5 4,5 6,8 8,1 4,1 7,3 Totalt 6,9 3,7 6,3 6,6 3,0 5,9 Sjukfrånvaron motsvarar 6,3 % av ordinarie arbetstid för alla anställningsformer. Detta är en ökning mot året innan. Sjukfrånvaron i Barn- och ungdomsförvaltningen följer i stort samma utveckling som gäller för samtliga tillsvidareanställda i Kalmar kommun. Förvaltningens sjukfrånvaro ligger 0,7 % lägre än hela kommunen. Andel sjukfrånvaro på 60 dagar eller längre var 45,8 % av den totala sjukfrånvaron. Året innan var motsvarande andel 44,8 %. Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro 2016 2015 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 18-29 år 6,8 7,4 6,9 8,2 0 6,9 30-49 år 48,9 24,2 47,0 46,1 6,5 44,2 50-67 år 53,4 51,7 53,2 51,6 49,6 51,3 Totalt 46,9 36,9 45,8 45,9 33,9 44,8 33

Det har skett en åldersrelaterad förändring i sjukfrånvaron mellan 2015 och 2016. Åldergruppen 30-49 år har en högre frånvaro i relation till de andra åldersgrupperna än tidigare år. Kvinnors sjukfrånvaro är totalt sett högre än männens. En del av förklaringen går att spåra till vilken verksamhet man arbetar i. I förskolan, där andelen kvinnor är högre, är sjukfrånvaro högre än i grundskolan, som har en jämnare könsfördelning. Ungefär var tredje anställd har ingen sjukfrånvaro alls under det gångna året. Genom det systematiska arbetsmiljöarbetet vid enheterna, försöker man påverka den arbetsrelaterade sjukfrånvaron. Rehabilitering En stor del av medarbetarnas sjukfrånvaro är svår att påverka utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med arbetsmiljö, förebyggande insatser och rehabiliteringsarbete för att medarbetarna ska kunna ha god hälsa och för att underlätta återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning. I en del rehabiliteringsärenden är återgång i ordinarie arbete dock inte möjlig. Insatser görs då för att finna lösningar med andra arbetsuppgifter inom kommunen. Dessvärre ser förvaltningen ökade svårigheter att matcha arbetsförmåga och kompetens med lediga arbeten. Under året har förvaltningen arbetat med att följa rutin om hänvisning till hälsosamtal hos kommunhälsan vid upprepad korttidsfrånvaro eller vid annat uttalat behov. Cheferna har fått stöd i såväl dokumentation av rehabiliteringsärenden i ADATO som i arbetet med att hitta lösningar för medarbetare med långtidssjukskrivningar som behöver återgång i tjänst till annat arbete. Ett arbete med kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts på förvaltningen i syfte att få en bild av andel medarbetare som bedöms kunna återgå i ordinarie arbete och vilka insatser som behövs för detta. Under hösten 2016 fick förvaltningens samverkansgrupper, där också cheferna ingår, utbildning i SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) med fokus på att diskutera arbetstider och arbetsbelastning. Vidare har arbetet med att ta fram en Hälsoplan för förvaltningen inletts med fokus på att arbeta för mer hälsofrämjande arbetsplatser. Löner och övertid Utfall av lönerevision har följt de ramar som centrala avtal har angett och de riktlinjer som personaldelegationen lokalt angivit, vilket medfört särskilda satsningar på lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Medellönen för tillsvidareanställda i förvaltningen har ökat med 4,3 % till 30 332 kr. Medellönen per månad är för alla befattningsgrupper inom: Förskola 27 218 kr Fritidshem 28 064 kr Grundskola 30 696 kr Särskola 28 785 kr Utfallet i den ordinarie löneöversynen gav 2,8 % ökning i snitt för lärargrupperna medan normallöneökningen var 2,7 %. Utöver den årliga löneöversynen har lärarlönelyftet hanterats under 2016. Från och med den 1 juli 2016 och tillsvidare fick totalt 259 medarbetare ta del av lärarlönelyftet. Av dessa var det 4 fritidspedagoger, 25 förskollärare och 230 grundskollärare/förskollärare i förskoleklass. Löneökningen fördelades utifrån fastställda kriterier på tre nivåer; 2 000 kr, 3 000 kr och 4 000 kr. Kalmar kommuns genomsnitt för lärarlönelyftet var 3 000 kr. 2016 har övertid och fyllnadstid motsvarat 12 årsarbetare totalt. Det totala antalet timmar för övertid och fyllnadstid ligger på samma nivå som för 2015. 34

Personaltäthet Siffrorna i detta kapitel är hämtade från SCB och Skolverket. Personaltätheten mäts den 15/10 varje år och avser hela Kalmar kommun. Siffrorna för 2016 är inte utgivna offentligt ännu, så redovisningen är beräknad med hjälp av de underlag som skickats in. Det finns ännu inget snitt för riket 2016, därför används 2015. Sammanfattningsvis kan noteras att personaltätheten har förbättrats jämfört 2015 i alla verksamheter utom i pedagogisk omsorg. Förskola Personaltäthet förskola, barn per årsarbetare 2016 Riket 2015 2015 2014 2013 2012 Förskola, kommunal 5,1 5,3 5,4 5,3 5,2 5,3 Förskola, fristående i.u 5,1 5,0 5,7 4,8 5,3 Totalt i.u 5,2 5,3 5,3 5,2 5,3 Pedagogisk omsorg 6,0 4,6 4,8 5,8 5,1 4,6 Personaltätheten i förskolorna har blivit bättre än föregående år, och ligger även under genomsnittet för riket. Under perioden 2012-2015 har den pendlat mellan 5,2 till 5,4 barn per årsarbetare. Inom den pedagogiska omsorgen har personaltätheten varit rörligare under perioden. Barnantalet har under perioden minskat kraftigt, hösten 2016 fanns endast 12 barn i verksamheten. Eftersom verksamheten är liten innebär förändringar i barnantal hos några få dagbarnvårdare relativit stort genomslag på den genomsnittliga personaltätheten. Fr.o.m. augusti 2016 fanns det endast 2 dagbarnvårdare jämfört med 4 stycken 2015. Grundskola, förskoleklass och särskola Personaltäthet skola, elever per årsarbetare 2016 Riket 2015 2015 2014 2013 2012 Förskoleklass, kommunal 14,6 16,4 16,7 17,4 17,8 15,4 Grundskola, kommunal 11,1 12,2 11,4 11,6 11,0 11,1 Grundskola, fristående i.u 13,2 10,6 10,2 9,9 11,4 Totalt grundskola i.u 12,2 11,3 11,4 10,9 11,1 Särskola 4,0 3,9 3,5 3,0 3,3 2,6 I förskoleklass och grundskola har personaltätheten förbättrats. Elevantal ökar och antalet anställda ökar, vilket ger en förbättrad personaltäthet. Jämfört med riket 2015 så ligger vi bra till och har gjort så under hela den redovisade perioden. I måttet för särskolans personaltäthet ingår inte elevassistenter utan endast pedagogisk personal. Denna grupp har minskat och antalet elevassistenter har ökat under den redovisade perioden då andelen elever i träningsskolan har ökat. Som en följd förändras måttet på personaltäthet. Fritidshem Personaltäthet fritidshem, elever per anställd 2016 Riket 2015 2015 2014 2013 2012 Fritidshem kommunal 15,1 12,8 16,0 14,1 15,5 14,4 Fritidshem fristående i.u 13,9 11,8 11,7 16,3 8,8 Totalt i.u 12,9 14,0 13,9 15,5 14,2 Fritidshemmens personaltäthet förbättrades 2016 jämfört med 2015. Måttet visar hur många barn varje anställd person har hand om, oavsett vilken tjänstgöringsgrad man har. Även om utvecklingen går i rätt riktning så har vi fortfarande en sämre personaltäthet jämfört genomsnittet för riket 2015. 35

Driftsredovisning Resultatredovisning Driftsredovisning 2016 2016 tkr Budget Utfall Skillnad Verksamhet Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Netto Förskola -54 984 356 161 301 177-65 150 367 498 302 348-1 171 Förskoleklass -80 17 529 17 449-430 17 250 16 820 629 Grundskola -18 576 476 499 457 923-51 948 502 564 450 616 7 307 Särskola inkl. dess fritidshem -4 786 27 071 22 285-5 274 29 667 24 393-2 108 Fritidshem exkl särsk. fritidshem -15 133 53 775 38 642-17 724 54 146 36 422 2 220 Lokal ledning och adm 0 68 003 68 003-109 65 723 65 614 2 389 Förvaltningsledn, adm inkl nämnd -4 33 560 33 556-1 201 31 397 30 196 3 360 Summa -93 563 1 032 598 939 035-141 836 1 068 245 926 409 12 626 Totalt förbrukades 98,7% av budgeten vilket motsvarar ett överskott på 12,6 mnkr efter att justeringar för fler barn och elever har gjorts. Justeringar har gjorts med 3,5 mnkr i förskolan för fler barn jämfört den ursprungliga budgetramen. Motsvarande för skolan är 5,2 mnkr och för fritidshemsverksamheten 2,4 mnkr för fler elever. Resultatutjämningsfonden har ökat till 35,1 mnkr vilket motsvarar 3,7 % av budgeten inför 2017. 3% 4% 7% 3% Nettoutfall per verksamhetsområde 33% Förskola Förskoleklass Grundskola Särskola inkl. dess fritidshem Fritidshem exkl särsk. fritidshem 2% Lokal ledning och adm Förvaltningsledn, adm inkl nämnd 49% Nedan följer kommentarer till avvikelser mot budget per verksamhet. Förskola Förskoleverksamheten inklusive pedagogisk omsorg och fristående förskolor gick med ett underskott mot budget på -1,2 mnkr. Avgifterna som föräldrarna betalar för barnen i förskolan blev 1,4 mnkr högre än planerat p.g.a. fler barn. Utbetalningar till fristående förskolor fick ett överskott på 0,8 mnkr mot budgeterat då barn antalet inte nådde upp till planerat. 10 av 15 de kommunala förskolorna hade obalanser mot budgeterade personalkostnader (inklusive de pengar förskolorna får/dras av för fler/färre barn eller högre vistelsetider). Totalt redovisas ett underskott 36