Årsrapport barn- och ungdomsnämnden 2017

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Åsa Carlsson Barn- och ungdomsnämnden Årsrapport barn- och ungdomsnämnden 2017 Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner årsrapport 2017 med uppföljning av verksamhetsplan och överlämnar den till kommunstyrelsen för kännedom. Bakgrund Barn- och ungdomsförvaltningen har tagit fram ett förslag till årsrapport för verksamheten Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar samt strategiska framtidsfrågor belyses för de olika verksamheterna. Årsrapporten utgör budgetunderlag inför budget Det ekonomiska resultatet redovisas och analyseras. Totalt sett för barn- och ungdomsnämndens verksamheter blev överskottet 3,3 mnkr. Detta är ett preliminärt resultat då en del av kapitalkostnaderna på gjorda investeringar 2017 ännu inte har bokförts p.g.a. tekniskt fel i ekonomisystemet. Årsrapporten sammanfattar också utfallet av de nämndsmål, aktiviteter och uppdrag som förvaltningen har arbetat med under året för att stödja kommunfullmäktiges övergripande mål i Verksamhetsplan med budget 2017 och ekonomisk planering Måluppfyllelsen uppgick till 17 %. Årsrapporten sammanfattar också utfallet av de utförda kontrollmomenten utifrån den beslutade interna kontrollplanen Slutsatsen är att den interna kontrollen är god men några förbättringsområden har identifierats. Mats Linde Förvaltningschef Åsa Carlsson Ekonom Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Asa.Ottosson@kalmar.se

2 Årsrapport Barn- och ungdomsnämnden 2017 Resultatet är inte helt klart, vi inväntar att kapitalkostnader för investeringar gjorda 2017 ska bokföras. Uppskattat belopp ca 500 tkr, och det resultat som redovisas i dokumentet är för närvarande exklusive det beloppet. Kapitalkostnaderna bokförs inom kort hoppas vi så vi har ett korrekt resultat till dokumentet som nämnden får. 1

3 Innehåll Femårsöversikt 4 Året som gått 5 Positiv utveckling 5 Förbättringsarbete 5 Personal 5 Verksamhetsmål 5 Ekonomi 5 Verksamhetsmål 6 Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar 7 Organsiation Förskola 8 Grundskola inklusive förskoleklass 9 Fritidshem 10 Bakgrundsfaktorer 11 Integrationsarbete 12 Kvalitet i verksamheten 13 Det systematiska kvalitetsarbetet 13 Sammanfattning av måluppfyllelse i förhållande till mål i läroplan för förskolan (Lpfö98) samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) och den utbildningspolitiska visionen 14 Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet 27 Nyckeltal, platskostnader och personaltäthet 28 Personalredovisning 30 Personalstruktur 30 Personalplanering 30 Frånvaro 31 Rehabilitering 32 Löner och övertid 32 Personaltäthet 33 Driftsredovisning 34 Resultatredovisning 34 Resultat och resultatutjämningsfond per enhet 37 Investeringsredovisning 38 Strategiska framtidsfrågor 39 Förskola 39 Barnomsorg på obekväm arbetstid kvällar, nätter och helger 41 Pedagogisk omsorg 41 Grundskola inklusive förskoleklass 41 Fritidshem 43 Behov av medel utöver ram 43 Bilagor 45

4 Uppföljningsrapport verksamhetsmål 45 Uppföljningsrapport intern kontroll 45 Jämförelsekommunernas kostnader per barn och elev 45 3

5 Femårsöversikt Femårsöversikt Driftsresultat, tkr Förbrukning av ram % 99,8% 99% 99% 99% 100% 101% Antal årsarbetare Personalkostnader i % av totalt kostnader 80% 78% 75% 74% 76% 69% Sjukfrånvaro i % 6,3% 6,3% 5,9% 5,5% 5,4% 5,0% Måluppfyllelse i % 17% 39% 13% 40% 44% 33% Förskola Resultat Driftbudget, tkr Platskostnad, tkr 144,2 137,3 136,6 134,2 129,4 Antal barn i Kalmar kommun* Andel barn i kommunal förskola % 91% 91% 92% 92% 92% 92% Personaltäthet (barn/helårsarbetare) 5,2 5,1 5,4 5,3 5,2 5,3 Genomsnittlig gruppstorlek 15,5 15,2 16,2 16,7 16,7 16,8 Grundskola inkl förskoleklass Resultat Driftbudget, tkr Platskostnad, tkr 92,1 87,9 85,3 85,2 85,0 Antal elever i Kalmar kommun* Andel elever i kommunal skola % 90% 90% 89% 89% 90% 91% Andel behöriga till gymnasiet % 84% 84% 88% 89% 89% 87% Genomsnittligt meritvärde 221,8 224,8 217,8 207,0 202,9 201,3 Personaltäthet förskoleklass 15,6 14,6 16,7 17,4 17,8 15,4 Personaltäthet grundskola 10,8 11,1 11,7 11,6 11,1 11,1 Fritidshem Resultat Driftbudget, tkr Platskostnad, tkr 40,2 36,7 36,0 34,9 34,0 Antal barn i Kalmar kommun* Andel barn i kommunalt fritidshem % 94% 95% 94% 94% 94% 94% Inskrivna barn per anställd 14,5 13,4 16,0 14,1 15,5 14,4 Särskola Resultat Driftbudget, tkr Platskostnad, tkr 364,7 381,1 392,2 367,8 377,1 Antal elever** Personaltäthet 4,1 4,4 3,5 3,0 3,3 2,6 * exklusive Södermöre kommundel ** inklusive Södermöre kommundel och exklusive interkommunala elever. 4

6 Året som gått Kalmar kommun har en hög ambition gällande förskola, skola och fritidshem; att bli en av Sveriges bästa skolkommuner senast Kalmar ligger på plats 70 i den senaste mätningen, en förbättring på 11 platser sen den närmast föregående mätningen. För att ha en möjlighet att uppnå det uppsatta målet måste fokus i utvecklingsarbetet ligga på att utveckla undervisningen och att höja kvaliteten i verksamheten. Barnen och eleverna ska få de bästa förutsättningarna att uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Positiv utveckling Barn- och ungdomsförvaltningen har haft en mycket positiv utveckling de senaste åren; budgeten är i balans, elevernas måluppfyllelse blir bättre och bättre, vårdnadshavarna är mycket nöjda med verksamheten, eleverna är nöjda och trygga i verksamheten, nöjd medarbetarindex ligger över kommunsnittet och för fjärde året i rad förbättras värdet på mätningen av personalens upplevelse av stress. Tack vare den positiva utvecklingen finns stora förhoppningar på elevprestationerna framåt. Det visar de olika årgångarnas utveckling av meritvärde i högstadiet. Årets åttor ligger högre än de senaste tre årens åttor, och årets sjuor ligger högre än de tre senaste årens sjuor. Detta visar att de insatser som genomförts genom åren för att stärka barnens och elevernas måluppfyllelse ger effekt. Den ständigt pågående utvecklingen ger möjlighet att hitta nya insatser för ytterligare förbättringar. Förbättringsarbete Barn- och ungdomsförvaltningens signum de senaste åren har varit en väl utvecklad förmåga till innovation och genomförande. Under det senaste läsåret har det påbörjats eller genomförts för första gången många olika projekt, t.ex. fokustid i fullt utbyggd skala, Matematik de Lux, modersmålsstöd i förskolan, genomförande av bedömningsstödet i årskurs ett och förskoleklass, omfattande och fokuserad kompetensutveckling, pedagogisk dokumentation, Läslyftet och Mattelyftet. De här insatserna och många till fortsätter att rulla. Några av dem går i projektform, och när de är klara så är de klara (exempelvis Läslyft och Mattelyft), andra övergår till ordinarie verksamhet (exempelvis Fokustid och Matematik de Lux). Personal Det är en stor utmaning att rekrytera behörig personal. Inom alla verksamheter krävs ett strategiskt arbete vad gäller rekrytering av behöriga medarbetare. Att marknadsföra sig mot framtida medarbetare och ett fortsatt samarbete med Linnéuniversitetet är ett prioriterat område för att säkerställa att kommunens framtida efterfrågan tillfredställs. Övergripande handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär bra arbetsmiljö, heltid som norm, bra scheman, arbetskläder, bra löner och bra löneutveckling med mera. Då det varit svårt att rekrytera förskollärare samt lärare med vissa behörigheter till vikariat de senaste åren, har förvaltningen medvetet ökat andelen tillsvidareanställningar. Verksamhetsmål 17 % av målen är uppfyllda i sin helhet och 28 % av målen är delvis uppfyllda, d.v.s. positiv utveckling av resultaten har skett men vi nådde inte ända fram till målet. 33 % av målen gick ej att mäta i år eftersom SKL slutar med sina enkäter till elever och vårdnadshavare. Ekonomi Totalt förbrukades 99,7 % av budgeten vilket motsvarar ett över skott på 3,3 mnkr. Förskoleverksamheten och särskolan gav underskott medan skola och fritidshem gav överskott mot budgeterade kostnader. Även de administrativa kostnaderna gav överskott mot budget. 5

7 Verksamhetsmål Utskrift från Hypergene läggs som bilaga. Sammanställning i rapporten. Tabell med % uppfyllda, inte uppfyllda, delvis uppfyllda I Kalmar kommuns verksamhetsplan finns en vision samt övergripande och mätbara mål som ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete i kommunens nämnder och styrelser. Nämnderna har till uppgift att utifrån dessa mål ta fram egna mål för verksamheten och besluta dessa i samband med nämndens verksamhetsplan med internbudget kommande planeringsperiod. Även de verksamhetsspecifika mål som nämnden har formulerat utöver kommunens mål ingår. Mätning och uppföljning av målen görs tertialvis i Hypergene av respektive rektor/förskolechef samt förvaltningskontorets tjänstemän. Uppföljning av barn- och ungdomsnämndens verksamhetsmål finns i bilagan. Kalmar kommun har en hög ambition gällande förskola, skola och fritidshem, vi ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner senast Kalmar ligger på plats 70 enligt den senaste mätningen. För att ha en möjlighet att uppnå det uppsatta målet i den utbildningspolitiska visionen måste fokus i utvecklingsarbetet ligga på att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i verksamheten. Barnen och eleverna ska få de bästa förutsättningarna att uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Måluppfyllelse Uppfylls/ Klara Delvis uppfyllda/ pågår Uppfylls ej/ Ej påbörjat Ej mätbart Totalt Nämndsmål 3 (17 %) 5 (28 %) 4 (22 %) 6 (33%) 18 Aktiviteter Uppdrag % av målen är uppfyllda i sin helhet och 28 % av målen är delvis uppfyllda, d.v.s. positiv utveckling av resultaten har skett men vi nådde inte ända fram till målet. 33 % av målen gick ej att mäta i år eftersom SKL slutar med sina enkäter till elever och vårdnadshavare. Vi kommer att gå över till att använda frågorna i Skolinspektionens skolenkät. Enkäten kommer genomföras i början av 2018 och dessa mål förlängs därför och blir tvååriga. 6

8 Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom förskola och fritidshem samt det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar (förskoleklass, grundskola och särskola). Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskolor i kommunen. Organsiation 2017 Nämndens organisation förändras över tid för att kunna erbjuda hög kvalitet utifrån de ekonomiska förutsättningar som antalet barn och elever i verksamheterna genererar. Under 2017 har inga organisatoriska förändringar gjorts. Organisationen består av, förutom ledning och förvaltningskontor, sex nätverk som omfattar både förskolor och skolor. Varje enhet har en chef, antingen rektor eller förskolechef. Två enheter, Åbyskolan och Trekantenskolan, har både förskola och skola i sin organisation. 7

9 Förskola Barn i förskolan Antal barn i förskola Budget 2017 Utfall 2017 Skillnad Förskola kommunal , Förskola fristående , Pedagogisk omsorg Totalt Förskola Tabellen ovan visar antalet barn som fanns i förskolorna exkl. Södermöre kommundelsnämnd och är ett snitt för året. Sedan 2013 har barnantalet ökat ca 12 %. Antalet barn blev färre än planerat. Kvälls-, natt- och helgomsorgen har omfattat ca 120 barn, 2013 var det 83 barn inskrivna. OB-omsorg finns på förskolorna Vallmon, Ögonstenen, Lindö och Smedby. Andel placerade barn 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år Förskola kommunal 70% 102% 103% 103% 104% Ovanstående tabell visar andelen placeringar per åldersgrupp under innevarande verksamhetsår (2017/2018). Andelen ettåringar, 70 %, betyder i praktiken i stort sett alla. Detta avser barn födda 2016 och som successivt fyllde ett år under Många barn har dubbla placeringar. Framför allt gäller det barn som dels har en ordinarie förskoleplats och dessutom plats i OB-omsorgen. Antal avdelningar Totalt antal avdelningar Antal barn per avdeln Kalmar 15,5 15,2 16,2 16,7 16,7 Antal barn per avdeln Riket i.u 15,8 16,8 17,1 17,0 Antal småbarnsavdelningar Antal barn per småbarnsavd. Kalmar 13,4 12,9 14,4 13,5 Antal barn per småbarnsavd. Riket i.u 13,1 13,5 13,9 Avd med fler än 15 barn Kalmar Avd med fler än 15 barn Riket i.u Antalet förskoleavdelningar har ökat markant sedan Under den redovisade perioden har ökningen varit 32 avdelningar och sedan avdelningar. Detta är ett resultat av de senaste årens utbyggnad av förskoleplatser. Denna utbyggnad kommer också att fortsätta kommande år för att möta de växande barnkullarna. Antalet barn per avdelning totalt har ökat något jämfört 2016 men är ändå lägre än de tre åren innan. Jämfört med genomsnittet för hela landet så är Kalmars gruppstorlek lägre. Antal barn per småbarnsavdelning (1-3 år) återgick till ungefär samma nivå som 2014 och antalet avdelningar med fler än 15 barn har ökat, sannolikt bland annat på grund av det uteblivna statsbidraget för att minska barngrupperna. Siffrorna om gruppstorlek är kommungenomsnitt och variationerna mellan förskolorna är stora. Även om alla förskolor tilldelas resurser på samma sätt är förutsättningarna olika. Det kan handla om hur lokalerna ser ut, barngruppernas sammansättning eller om det finns barn i behov av särskilt stöd etc. Dessutom finns en naturlig variation över året. Under våren kommer det alltid att vara fler barn i förskolan än under hösten. Kommungenomsnittet ger ändå en tydlig indikation på hur gruppstorlekarna som helhet förändras jämfört med tidigare år. 8

10 Vistelsetider i förskolan Vistelsetiderna inom den kommunala förskolan har ökat under perioden. Barnen i barn- och ungdomsnämndens kommunala förskolor är i verksamheten 33,7 timmar/vecka. Under perioden har de faktiska vistelsetiderna ökat i genomsnitt ca 16 minuter, dock har ökningen planat ut de tre senaste åren. Ökningen jämfört budgeterad vistelsetid 2017 är 0,1 timme/vecka. Den pedagogiska omsorgen har vistelsetider på 32,2 timmar/vecka och barn, vilket är en minskning jämfört tidigare. De fristående förskolorna har under perioden haft högre vistelsetider än de kommunala, men skillnaden har minskat. För 2017 har de fristående förskolorna en genomsnittlig vistelsetid på 35 timmar per barn och vecka, vilket är något högre än ,0 35,0 Barn och ungdomsnämnden 34,0 33,0 32,0 31,0 Kommunal Förskola Pedagogisk omsorg Fristående Förskola 30, Grundskola inklusive förskoleklass Elever i grundskola och förskoleklass Antal barn i grundskola inkl förskoleklass Budget 2017 Utfall 2017 Skillnad Förskoleklass, kommunal , Förskoleklass, fristående Totalt Förskoleklass Grundskola, kommunal Grundskola fristående Totalt Grundskola Särskola inkl. förskoleklass , Särskola, interkommunala elever Totalt Skola exkl. interkom. Elever i särskolan Tabellen ovan visar antalet elever som fanns i skolorna exkl. Södermöre kommundelsnämnd och är ett snitt för året. Fr.o.m har elevantalet börjat öka igen från att ha minskat mellan perioden 2002 till Under 2002 var elevantalet elever. Därefter minskade antalet med drygt 1200 elever fram till år 2012 dvs. 18 % omfattade verksamheten från förskoleklass till årskurs nio 188 elever fler än 2016, vilket var något färre än planerat. Utöver detta har Kalmar kommun tagit emot 22 asylsökande i skolverksamheten. 9

11 Fritidshem Elever i fritidshem Antal barn i fritidshem Budget 2017 Utfall 2017 Skillnad Fritidshem kommunalt Fritidshem fristående Fritidshem särskola Fritidshem särskola, betalda av omsorgsförvaltning eller annan kommun Totalt Fritidshem (exkl. särskolelever betalda av socförv. eller andra kommuner) Tabellen ovan visar antalet elever som fanns i fritidshemmen exkl. Södermöre kommundelsnämnd och är ett snitt för året. Antalet inskrivna elever var 87 fler än 2016 men det blev färre än planerat. OB-omsorgen under kvällar, nätter och helger hade 107 barn, vilken är en dubblering sedan Andelen placerade elever är ungefär samma som de var 2016 men har ökat jämfört med 2015, främst i åldern år var motsvarande andel i de åldrarna 50 % respektive 21 %. I de lägre åldrarna har nästan alla barn en plats i fritidshemmen. Andel placerade barn 6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år Fritidshem kommunalt 95% 96% 94% 86% 53% 23% 8% 10

12 Bakgrundsfaktorer Barns och elevers olika bakgrund gör att förutsättningarna för kommunens skolor och förskolor varierar kraftigt. Det handlar framför allt om skillnader i föräldrars utbildning och skillnader i andelen barn och elever med utländsk bakgrund. Även skillnader i andelen pojkar och flickor har viss betydelse, men med betydligt lägre viktning. För att kompensera för enheternas skillnader i förutsättningar fördelas en del av resurserna utifrån dessa faktorer. Barn- och ungdomsnämnden använder Skolverkets SALSA-modell för resursfördelning till förskolor och skolor utifrån bakgrundsfaktorerna. SALSA jämför resultaten för varje skola utifrån skolans förutsättningar, och modellen innehåller de faktorer som statistiskt kan säkerställas har påverkan på resultatet. Dessa faktorer tas fram varje år med hjälp av SCB och baseras på de faktiska barn och elever som finns på varje enhet. År 2017 fördelades totalt 107 mnkr (11,5 %) av driftsbudgeten enligt denna modell där även fristående förskolor och skolor ingår har grundskolevekesamheten använt bakgrundsfaktorn för elevstödjande insatser och för ökad grundbemanning och för att möjliggöra mindre undervisningsgrupper. Man har lagt tilldelningen för att minska skillnaderna och ge alla elever samma möjligheter genom bland annat studiehandledning, digitala verktyg, lärare i svenska som andraspråk, speciallärare och tolk. Del av bakrundsfaktorn har också använts till satsning och förstärkning av den lokala elevhälsan. I förskolan använts bakgrundsfaktorn främst till att öka grundbemanningen i den dagliga verksamheten och möjliggöra mindre barngrupper där behov finns. Bakgrundsfaktorn har till viss del också bidragit till att kunna använda sig av pedagoger med särskilt uppdrag vars fokus är att utveckla den pedagogiska verksamheten. Språkutvecklande och språkstödjande insatser är också en del av satsningen inom förskolan. Nedanstående tabeller visar tilldelningen av SALSA 2017 per enhet. Tabellen är sorterad från lägsta tilldelning till högsta inom förskola och skola. Förskola Föräldrarnas högsta utbildning Totalt antal barn Pojkar % Invandrade senaste 4 åren % Folk/grundskola % Gymnasieskola % Eftergymn. Utb % Viktad bakgrundsfaktor Waldorfförskolan Amanda ,33 Kotten ,33 Skattkammaren ,34 Förskolan Rinkabyholm ,36 Montessori/Regnbågen ,37 Backsippan ,37 Stinsen ,51 Förskolan Hjärtat AB ,51 Snickargården ,53 Lyckans förskola i Kalmar AB ,54 Blåklockans familjedaghem ,57 Förskolan Lindeberga-Sjöängen ,57 Förskolan Lindö ,73 Trekantenskolan ,74 Förskolan Rockneby ,78 Åbyskolan ,88 Förskolan Pulpeten-Smedjan ,89 Förskolan Svärdsliljan ,90 Förskolan Smedby ,06 Förskolan Trollet ,10 Förskolan Vallmon ,21 Förskolan Björkenäs ,58 Djurängsskolan ,63 Förskolan Oxhagen-Malmen ,87 Waldorfskolan ,20 Förskolan Ögonstenen ,39 11

13 Skola Totalt antal elever Pojkar % Invandrade senaste 4 åren % Föräldrarnas högsta utbildning Folk/grunds Gymnasieskola Eftergymn. kola % % Utb % Viktad bakgrundsfaktor Ölands friskola ,38 Rinkabyholmsskolan ,48 Södra skolan ,50 Montessori/Regnbågen ,54 Västra skolan ,62 Vasaskolan ,71 Djurängsskolan ,72 Åbyskolan ,72 Falkenbergsskolan ,74 Trekantenskolan ,74 Rocknebyskolan ,75 Waldorfskolan ,75 Lindöskolan ,77 Lindsdalsskolorna ,82 Funkaboskolan ,07 Barkestorpsskolan ,15 Särskolan i Kalmar ,26 Dörbyskolan ,28 Esplanadskolan ,58 Kalmarsundsskolan ,84 Solhagaskolan ,43 Thoren Framtid Kalmar ,39 Integrationsarbete Sedan flera år tillbaka arbetar barn- och ungdomsnämnden målmedvetet och systematiskt med nyanländas skolgång. Elever som kommer till Sverige (Kalmar) kartläggs på Skolmottagningsenheten under maximalt två månader avseende förutsättningar för studier. En individuell plan för fortsatt skolgång upprättas utifrån elevens behov och styrkor, vilken överlämnas till hemskolan när eleven slutar på Skolmottagningsenheten. Eleverna integreras i vanliga klasser från dag ett på hemskolan, och får då stöd av svenska som andraspråkslärare, modersmålslärare (frivilligt) samt studiehandledare på modersmålet. Barn- och ungdomsförvaltningen samarbetar med Komvux/SFI för att hitta språkpraktikplatser för SFIstuderande. Samarbetet är framgångsrikt och de studerande som fördelas till barn- och ungdomsförvaltningen lyckas vi hitta språkpraktikplatser åt. Under 2017 genomförde 41 individer språkpraktik inom barnoch ungdomsförvaltningen. Organisationen är dimensionerad för ungefär 50 språkpraktikplatser. 12

14 Kvalitet i verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetet Barn och ungdomsnämndens systematiska kvalitetsarbete består av många olika delar som tillsammans ska bidra till att verksamheten bedrivs på bästa möjliga sätt. Barnen och eleverna ska få de bästa förutsättningarna att uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Kvalitetsarbete enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 Barn- och ungdomsförvaltningen och dess förskolor och skolor är sedan 2002 certifierade enligt ISOstandarder - verksamhetsledningssystem, ISO 9001 (kvalitetsledning) och ISO (miljöledning). Syftet med detta systematiska kvalitetsarbete är att få verktyg, som stöd för att uppnå satta kvalitets- miljö- och arbetsmiljömål. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår i verksamhetsledningssystemet, men är ej certifierat. Förutom kontinuerliga planlagda internrevisioner genomförs en årlig kommunövergripande (extern) revision av det certifieringsbolag kommunen har avtal med. Nio enheter har internreviderats 2017 avseende Information - Kommunikation, Sjukfrånvaro och rehabilitering, Kompetensutveckling och medarbetarsamtal, Rekrytering och introduktion, samt Elevhälsa. Inga avvikelser noterades. Rutiner och processer i verksamhetshandboken är kända och upplevs som ett stöd i vardagsarbetet. Vid extern revision besöktes, utöver förvaltningskontoret, sammanlagt sju enheter. Fyra mindre allvarliga avvikelser noterades, varav en hanteras på kommunövergripande nivå. För övriga tre avvikelser skickas förslag på korrigerande åtgärder till certifieringsbolaget, för bedömning om fortsatt certifiering eller inte. Intern kontroll Internkontroll har utförts enligt nya kommungemensamma rutinen under 2018, det innebär att internkontrollen nu inte bara avser ekonomiska rutiner utan behandlar samtliga verksamhetsrutiner inom barn- och ungdomsnämnden. För rapport från kontrollmomenten se bilaga Uppföljning Intern Kontroll. Syftet med internkontroll är att säkerställa att rutiner följs, att minska riskerna för oavsiktliga fel samt att nå en ökad effektivitet. Efter årets kontroller kommer en åtgärdsplan upprättas vad gäller inventarieförteckningar då merparten av dessa inte var överflyttade till den nya kommungemensamma mallen. Alla enheter har dock en inventarieförteckning, så avvikelsen ses inte som större eller av det mer allvarliga slaget. Brister som påträffats i redovisningen vid faktura- och lönehantering kommer troligen att minska under 2018 då samtliga enheter och förvaltningskontoret nu har flyttats in till den centrala ekonomienheten. I och med detta är arbetet redan igång med att standardisera och strukturera faktura- och löneadministrationen. Vid revision av stödprocesserna har påträffade brister och förbättringsåtgärder kontinuerligt tagits fram och processbeskrivningarna har uppdaterats. Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagen I Skollagen (2010:800) har begreppet systematiskt kvalitetsarbete införts. Det innebär att utbildningen systematiskt och kontinuerligt ska planeras, följas upp och utvecklas samt dokumenteras. Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete finns närmare beskrivet i rutinen Systematiskt kvalitetsarbete i verksamhetshandboken. Den viktigaste processen mynnar ut i ett verksamhetsuppdrag från förvaltningschef till respektive rektor/förskolechef. Utöver verksamhetsdialogen med det tillhörande verksamhetsuppdraget genomförs även årligen betygsdialoger med betygssättande skolors rektorer samt resursdialoger med samtliga enheters chefer. Under perioden november-december 2017 genomfördes verksamhetsdialogerna. Vid verksamhetsdialogen deltog förvaltningschef, administrativ chef, tjänstepersoner och respektive rektor/förskolechef. 13

15 Kvalitetssäkring av jämförelsetal och statistik För att verksamheterna ska kunna redovisas tillfredsställande påtalas ofta vikten av att kvalitetssäkra kvantitativa mått, jämförelsetal, liksom kvalitativa uppgifter. För att ta fram jämförelsetal används främst nationella system, såsom Skolverkets databaser SIRIS och SALSA, men även våra interna system så som Hypergene, ekonomissystemet, procapita och personalsystemet. Utöver detta skickas årligen enkäter ut som besvaras av elever och deras vårdnadshavare. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Utbildningspolitisk vision och utbildningspolitiskt program I Skollagen (2010: 800), gällande från 1 juli 2011, är kravet borttaget om att en kommunal skolplan ska upprättas. Barn- och ungdomsnämnden har i oktober 2015 beslutat om en utbildningspolitisk vision. Årligen upprättas ett utbildningspolitiskt program. Två dokument som pekar ut politikens vilje- och ambitionsinriktning rörande förskola, grundskola, grundsärskola förskoleklass och fritidshem. För 2017 gjordes följande satsningar i det utbildningspolitiska programmet: Fokustid; Förstärkning av läslyftet; NTA; Lovskola; Utvecklingstjänster; Estetiska lärprocesser. Ekonomistyrning En fungerande ekonomistyrning förutsätter en utvecklad ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Ekonomistyrningens främsta uppgift är att rapportera avvikelser så att organisationen så snabbt som möjligt kan göra förändringar i verksamheten. Löpande rapporteringar avseende ekonomisk prognos har gjorts till nämnden under 2017 i april, augusti och oktober. I september rapporterades delårsrapport per den 31 augusti. Sammanfattning av måluppfyllelse i förhållande till mål i läroplan för förskolan (Lpfö98) samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) och den utbildningspolitiska visionen I följande kapitel redovisas hur väl förskolor och skolor har nått upp till de mål som finns uppsatta i läroplanerna. Sammanställningen är baserad på de verksamhetsuppföljningar som har lämnats från respektive förskola/skola och utifrån det arbete som bedrivs centralt på förvaltningen. Sammanfattning av måluppfyllelse i förhållande till mål i läroplan för förskolan (Lpfö98) samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) Lpfö 98 rev Lgr 11 rev Normer och värden Lpfö 98 rev Lgr 11 rev Kunskaper, utveckling och lärande Lpfö 98 rev Lgr 11 rev Barns och ungdomars ansvar och inflytande Lpfö 98 rev Lgr 11 rev Förskola, skola och hem Lpfö 98 rev Lgr 11 rev.2017 Förskola, skola och omvärld Lgr 11 rev 2017 Bedömning och betyg Lpfö 98 rev Lgr 11 rev Lpfö 98 rev Lgr 11 rev.2017 Övergång och samverkan Förskolechefens/Rektors ansvar Arbetet med normer och värden Jämställdhets- och mångfaldsutvecklare Centrala nätverksutvecklare ger stöd, inspiration och rådgivning till enheternas jämställdhets- och mångfaldsarbete. Ex på uppdrag från förskola och skola är: Förståelse och kunskap i jämställdhet och mångfald kopplat till förskolans verksamhet. Aktuell forskning och framgångsfaktorer kring måluppfyllelse för pojkar och flickor. Utifrån forskning diskutera frågeställningen - Hur minska skillnader mellan pojkar och 14

16 flickors måluppfyllelse? Ge ökad kunskap i jämställdhet och stöd att implementera läroplanens jämställdhetsuppdrag i skolämnen. Öka medvetenhet om pedagogiska miljöns betydelse i arbetet. Utvecklingssamtal utifrån genus- och mångfaldsperspektiv. Uppdragen i jämställdhet och mångfald är tydligare, omfattar fler personal och löper över längre tid. Ett verktyg för utmärkelse jämställd förskola har utarbetats och fokus 2018 är att ge stöd till arbete med visionen Jämställd förskola Genom att uppmärksamma genusmönster går det att bättre förstå begränsningar och uppnå goda resultat och därmed ge flickor och pojkar samma makt och möjlighet till lärande och utveckling. I organisationen med centrala nätverksutvecklare ökar kunskapen sakta men säkert. Resultat visar på fortsatt skillnad mellan pojkars och flickors meritvärde i åk 9. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat ökar ju längre upp i stadierna man kommer. Utgångspunkten för vårt jämställdhetsarbete är kön men för att förstå resultaten bättre och hitta utvecklingsmöjligheter måste vi analysera resultaten utifrån fler kategorier. Arbete inom mångfaldsområdet innebär synliggörande av olikheter och ifrågasättandet av begränsande strukturer och normer. Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kan vi få syn på, och förändra, begränsande strukturer och normer, i stället för att försöka få enskilda individer att passa in i mallen. Enkäter Den förvaltningsgemensamma enkäten till elever och vårdnadshavare som tidigare genomförts under höstterminen har nu blivit flyttad till vårterminen. Det innebär att vi inte genomfört någon enkätundersökning under kalenderåret Den enkät som genomfördes hösten 2016 (avseende läsåret 2016/2017) har vi varit tvungna att förändra eftersom SKL inte längre samlar in material från skolenkäter utan istället hänvisar till enkäten som genomförs av Skolinspektionen. För att kunna harmoniera med denna enkät, som genomförs obligatoriskt för utvalda skolor under höstterminen omarbetar vi vår egen enkät och lägger den istället under vårterminen (alltså kommer enkäten för läsåret 2017/2018 att genomföras under vårterminen 2018). Förebyggande arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling I varje verksamhet (till exempel i varje förskola eller skola) ska åtgärder genomföras för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Det förebyggande arbetet handlar om att undanröja risker för att barn och elever blir utsatta för kränkande behandling inom ramen för verksamheten. Skolverket rekommenderar att det förebyggande arbetet genomförs i en systematisk process som omfattar kartläggning, analys, mål och åtgärder samt uppföljning och utvärdering. Verksamheten dokumenterar årligen processen i Plan mot diskriminering och kränkande behandling. För att få en bild av de anmälningar om kränkningar som förskolor och skolor skickar till förvaltningskontoret görs två gånger per år en sammanställning (med början 2017). Sammanställningen visar vilken typ av kränkningar/trakasserier som förekommit samt antal och hur lång tid som förflutet från en anmälan till avslutat ärende. 15

17 Sammanställning av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Antal Kränkande behandling 82 Kränkande behandling fysisk 45 Kränkande behandling fysisk/psykisk 2 Kränkande behandling psykisk 2 Kränkande behandling verbal 25 Kränkande behandling verbal/fysisk 26 Kränkande behandling verbal/via sociala medier 2 Kränkande behandling via sociala medier 4 Kränkande behandling/trakasserier/diskriminering verbal/via sociala medier 1 Kränkande behandling/diskriminering fysisk 1 Kränkande behandling/sexuella trakasserier 2 Kränkande behandling/trakasserier 2 Kränkande behandling/trakasserier verbal 2 Kränkande behandling/trakasserier verbal/fysisk 1 Kränkande behandling/trakasserier via sociala medier 1 Kränkande behandling/trakasserier/sexuella trakasserier 1 Sexuella trakasserier fysisk 1 Sexuella trakasserier verbal/via sociala medier 1 Trakasserier 6 Trakasserier fysisk 1 Trakasserier psykisk 1 Trakasserier psykisk via sociala medier 1 Trakasserier verbal 3 Trakasserier verbal/psykisk 1 Totalt antal 214 Tidsåtgång från händelse till avslutat ärende Antal <1 månad månader 25 > 2 månader 18 Pågående ärenden 23 Arbetet med kunskaper, utveckling och lärande I den utbildningspolitiska visionen har arbetet med kunskaper, utveckling och lärande satts i fokus. Våra förskolor, skolor och fritidshem ska förbättras genom att sätta fokus på kända framgångsfaktorer som ger resultat. Utgångspunkten ska tas i modern skolforskning. Det handlar om tydliga mål, systematisk uppföljning, ett gediget kvalitetsarbete, höga förväntningar oavsett elevens/barnets bakgrund och inte minst ett tydligt och professionellt ledarskap i förskolan, skolan och på fritidshemmen. Visionens strategiska mål för Kalmar kommun är att vi senast 2020 ska vara en av Sveriges allra bästa skolkommuner och rankas bland de 30 bästa skolkommunerna i SKL:s öppna jämförelse. Utvecklingslärare Från och med augusti är 28 utvecklingslärare/pedagogiska handledare anställda (10-, 20- eller 40%-ig del av tjänst) med inriktning mot förskola, grundskola, förskoleklass och fritidshem. Tre nytillträdda utvecklingslärare deltog i kompetensutveckling under höstterminen 2017, som en förberedelse inför kommande 16

18 uppdrag. Under året har 25 ansökningar om uppdrag för utvecklingslärarna riktade mot förskoleklass, fritidshem och grundskola skickats in. En stor del av uppdragen har rört implementering av del 3 (Förskoleklass) och del 4 (Fritidshem) utifrån det reviderade innehållet i Lgr 11. Typiska uppdrag har för pedagogiska handledare varit handledning av enskild pedagog och kollegialt lärande samt för ämnesutvecklare utveckling av ämnesspecifik undervisning. Under vårterminen genomfördes det första uppdraget av så kallad arbetslagsövertagning. Det stora flertalet av utvecklingslärarna har varit ledare för en ämnesgrupp. Under 2017 har tio ansökningar om uppdrag för utvecklingslärarna riktade till förskolan skickats in. Dessa har varit av varierande art. En del uppdrag har handlat om utveckling av avdelningars organisation och pedagogisk miljö, en del om pedagogisk dokumentation och andra som allmän handledning på gruppeller individnivå. Andra uppdrag som utvecklingslärarna ansvarar för är ledning av de centrala ämnesgrupperna i matematik och svenska för förskolan samt som handledare i Pedagogisk dokumentationskurs. Ämnesgrupperna Ämnesgrupperna och de pedagogiska utvecklingsgrupperna har fortsatt att arbeta fram konkreta förslag till åtgärder för att öka barns och elevers lärande under Tre möten per termin har genomförts. Ambitionen är även fortsättningsvis att gruppernas arbete ska utmynna i goda undervisningsmetoder, en samsyn kring bedömning av elevarbeten och att detta sammantaget ska leda till en större likvärdighet i undervisning, bedömning och betygssättning vid kommunens skolor. Under hösten startade en ny pedagogisk utvecklingsgrupp för speciallärare/specialpedagoger verksamma i grundskolan. Gruppen utökas under 2018 med specialpedagoger verksamma i förskolan. Samverkan med Linneuniversitetet Under hösten genomfördes ett pilotprojekt i samverkan med lärarutbildningen på Linneuniversitetet. Utvecklingslärare, skolläkare - skolpsykolog samt tjänstepersoner på förvaltningskontoret genomförde seminarier riktade till studenter på grundlärarprogrammen. Seminarierna berörde områdena: Skoljuridik i praktiken (diskriminering och kränkande behandling), Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, Elevhälsa samt Bedömning, betyg och dokumentation. Estetiska lärprocesser Estetiska lärprocesser är ett sätt att arbeta i skolan som gynnar en kunskapsutveckling där eleverna får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. Syftet bakom detta sätt att arbeta är att skapa bättre helheter för eleverna och på så sätt öka förståelsen för utbildningen vilket i sin tur är tänkt att leda till högre måluppfyllelse. I Kalmar kommun finns sedan ett antal år ett väl inarbetat koncept Ateljén, som är ett samarbete mellan barn- och ungdomsnämnden och Kalmar konstmuseum. Ateljén är mycket välbesökt och uppvisar goda resultat. Samarbetet sker då klasser/elever som besöker Ateljén går ut på muséet och hittar inspiration i utställningen och återvänder till Ateljén för att sedan skapa. Allt under ledning av barn- och ungdomsförvaltningens pedagoger. Projektet pågick , men barn- och ungdomsnämnden har beslutat att förlänga det till att omfatta även år Under 2015 utvecklades arbetet med estetiska lärprocesser ytterligare. Ett samarbete inleddes med Länsmuséet och Byteatern. Under 2017 nåddes elever av någon eller några av samarbetsområdena, att jämföra med elever under Byteatern har erbjudit aktiviteter riktade till främst elever på låg- och mellanstadiet. Där har bland annat erbjudits Drömexpeditionen - en upptäcktsfärd bland våra drömmar och Är det på riktigt? en berättarverkstad för mellanstadiet. Kalmar läns museum har erbjudit ett antal aktiviteter till samtliga årskurser såsom Miniguider Kronan, Regalskeppet Kronan och Stadsvandring i medeltid, 1600-tal eller 1900-tal. I samtliga fall har aktiviteterna föregåtts av förberedelser i skolan samt efterarbetats när eleverna kommit tillbaka till skolan. 17

19 Barns och elevers språkutveckling Samtliga barn och elever, såväl i förskola som skola, ska få likvärdiga möjligheter att utvecklas så långt som möjligt i enlighet med läroplanens mål. När det gäller barn och elever med annat modersmål är det av stor vikt att det finns en pedagogisk medvetenhet om hur språkutveckling gynnas och hur språket vidareutvecklas på bästa sätt. Identifierade insatser inom området har under 2017 fokuserat på språkutvecklande arbetssätt. Insatserna syftar till att höja pedagogernas kompetens och förtrogenhet med arbetssätt och metoder som gynnar såväl barn och elever med annat modersmål som övriga barn och elever. Förskolan Modersmålsstöd i förskolan är ett treårigt projekt som går ut på att tre förskollärare anställda av Skolmottagningsenheten utbildar personal på förskolor i modersmålstödjande och språkutvecklande arbetssätt. Projektet startade i maj 2017 och kommer att löpa under tre år. Syftet med projektet är att öka kunskaper i språkutvecklande och modersmålstödjande arbetsätt. Forskningen visar att barn som har goda kunskaper i sitt modersmål samt god kännedom om sin bakgrund har bättre möjligheter att lära sig svenska och även inhämta kunskaper och färdigheter inom andra områden t.ex. matematik. Utbildningspaketet är förlagt på fyra dagar och de projektanställda ersätter ordinarie personal vid teoretiska moment utanför barngruppen. Den praktiska utbildningen sker i huvudsak på plats på avdelningarna. Sedan maj 2017 fram till nu har fyra förskolor fått utbildning. Grundskolan Inom grundskolan har två insatser påbörjats. Utvecklingslärare i SVA har utarbetat ett studiepaket utifrån moduler i läslyftet som riktas till kommunens modersmålslärare/studiehandledare. En första omgång bestående av 13 pedagoger har påbörjat utbildning under ht 2017 och avslutas i mars Ht 2018 påbörjas insats för ytterligare en grupp. Gällande den andra insatsen har utvecklingslärare i SVA under ht 2017 påbörjat arbetet med att ta fram en kurs i språkutvecklande arbetssätt som ska riktas till undervisande pedagoger. Målsättningen är att denna kurs är färdigbearbetad under vt Resultat årskurs 9 Kalmars kommunala skolor Följande tabell visar elevernas genomsnittliga meritvärde i kommunala skolor tillsammans med jämförelsekommunernas och alla skolor i riket för elever som har gått ut årskurs 9 med ett slutbetyg. Genomsnittligt meritvärde jämförelsekommuner Kalmar 221,8 224,8 217,8 206,9 202,9 Halmstad 213,2 220,9 216,3 215,2 215,8 Karlskrona 209,4 210,6 208,3 207,1 199,4 Kristianstad 213,0 211,0 212,8 210,6 205,1 Växjö 218,7 215,0 216,6 209,9 208,6 Riket 223,5 224,1 224,7 214,8 213,1 Det genomsnittliga meritvärdet i Kalmar kommun har minskat något under Under flera år har ett medvetet utvecklingsarbete pågått för att utveckla undervisningen och på så sätt höja meritvärdena. Det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 ligger över våra jämförelsekommuner men något under rikssnittet. Kommunen ligger dock fortfarande något under det modellberäknade värdet. Genomsnittligt meritvärde beräknas från och med läsåret 14/15 på 17 ämnen istället för som tidigare 16 ämnen. Högsta möjliga meritvärde med 17 ämnen är 340. Genomsnittligt meritvärde kön, utländsk bakgrund och föräldrarnas utbildningsbakgrund Kalmar kommun Genomsnittligt meritvärde för elever som lämnade grundskolan 221,8 224,8 217,8 206,9 202,9 Genomsnittligt meritvärde per kön 18

20 Flickor 241,3 245,2 231,4 212,4 211,2 Pojkar 206,6 206,6 205,0 201,9 193,8 Genomsnittligt meritvärde för elever med utländsk bakgrund Födda i Sverige 245,5 244,7 225,2 210,1 203,2 Födda utomlands 175,0 178,3 163,7 172,0 152,9 Genomsnittligt meritvärde för elever utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Förgymnasial utbildning 179,3 150,9 Gymnasial utbildning 197,9 194,5 Förgymnasial- och gymnasial utbildning 200,4 208,9 189,2 Eftergymnasial utbildning 248,4 250,4 241,7 223,5 222,4 Från och med 2015 är förgymnasial och gymnasial utbildning sammanslagen. Genomsnittligt meritvärde per skola samt uppdelat på kön 2017 Samtliga Pojkar Flickor Barkestorpsskolan 238,0 234,9 241,2 Falkenbergsskolan 249,5 229,4 268,7 Lindsdalsskolan 220,1 203,3 237,5 Kalmarsundsskolan 203,7 194,0 218,8 Vasaskolan 245,7 235,7 261,7 Funkaboskolan 220,4 197,5 245,0 Södermöreskolan 195,8 184,6 218,2 Kalmar 221,8 206,6 241,3 Riket 223,5 208,0 240,8 Genomsnittligt meritvärde per skola och uppdelat på föräldrarnas utbildningsbakgrund 2017 Samtliga Förgymnasial och gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Barkestorpsskolan 238,0 219,4 263,9 Falkenbergsskolan 249,5 219,2 267,8 Lindsdalsskolan 220,1 192,0 241,4 Kalmarsundsskolan 203,7 203,5 237,5 Vasaskolan 245,7 226,0 249,3 Funkaboskolan 220,4 204,8 245,1 Södermöreskolan 195,8 178,6 237,1 Kalmar 221,8 200,4 248,4 Riket 223,5 203,4 252,1 Faktiskt meritvärde och modellberäknat meritvärde Faktiskt meritvärde Modellberäknat meritvärde Faktiskt meritvärde Modellberäknat meritvärde Faktiskt meritvärde Modellberäknat meritvärde Faktiskt meritvärde Modellberäknat meritvärde Faktiskt meritvärde Modellberäknat meritvärde 19

21 Barkestorpsskolan Falkenbergsskolan Lindsdalsskolan Kalmarsundsskolan Vasaskolan Funkaboskolan Södermöreskolan Kalmar Riket Behörighet till gymnasieskolan Behöriga Nått målen i samtliga ämnen Barkestorpsskolan 91% 79% 78% 75% 83% 76% 89% 71% 72% 70% 73% 59% Falkenbergsskolan ~100% 90% ~100% ~100% ~100% 100% 93% 86% 89% 87% 93% 95% Lindsdalsskolan 87% 92% ~100% 94% 94% ~100% 80% 85% 89% 88% 86% 88% Kalmarsundsskolan 74% 77% 66% 78% 75% 76% 65% 70% 53% 70% 69% 75% Vasaskolan 92% ~100% ~100% ~100% ~100% 90% 85% 90% 83% 89% 80% 80% Funkaboskolan 78% 78% 91% 88% 86% 84% 76% 69% 85% 76% 79% 71% Södermöreskolan 79% 94% 91% 91% 93% 88% 69% 88% 89% 85% 87% 83% Kalmar 84% 84% 88% 89% 89% 87% 79% 77% 80% 81% 82% 78% Riket 83% 83% 86% 87% 88% 88% 74% 74% 77% 77% 77% 77% Enligt forskning är vårdnadshavarnas utbildningsnivå den faktor som har störst inverkan på hur en elev klarar skolan. I Kalmar kommun skiljer det 48 meritpoäng mellan elever med vårdnadshavare som har eftergymnasial utbildning och de med förgymnasial/gymnasial utbildning. Det är lite mer än ett betygssteg i alla ämnen. I resursfördelningssystemet är föräldrarnas utbildningsnivå den faktor som ger högsta värdet och därmed mer tilldelade medel. Det vi kan se i år är att meritvärdet ökar för båda grupperna, men att elever med föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning ökar mer. Skillnaden i genomsnittligt meritvärde mellan grupperna har trots riktade insatser ökat jämfört med Resultat nationella ämnesprov åk 3 Tabellen nedan visar resultaten (andelen elever som uppnått kravnivån på samtliga delprov) för genomförda nationella ämnesprov i svenska, svenska som andraspråk och matematik för årskurs 3 i kommunens skolor. Rosafärgade siffror är värden som ligger på 85 % eller lägre, gula värden inom intervallet % och gröna värden är 100 %. I svenska är kommunens resultat 92 % (2016: 90 %) och för matematik är det 82 % (2016: 87 %). I Svenska som andraspråk är resultatet 85 % (2016: 70 %). Denna sammanräkning görs endast för att se förändringar över åren. Kalmar kommun genomför gemensam rättning av proven, se kapitlet Arbetet med bedömning och betyg. 20

22 Resultat nationella prov i svenska och matematik Åk 3 år ** 2016** 2015** 2014** Sv Ma SvA Sv Ma SvA Sv Ma SvA Sv Ma SvA Djurängsskolan 94% 97% *** 100% 91% *** 61% 71% *** 75% 93% *** Dörbyskolan 72% 35% *** 81% 77% *** 80% 64% 36% 68% 49% 64% Falkenbergsskolan 91% 95% *** 74% 67% 82% 43% *** 80% 92% *** Hagbyskolan 94% 61% *** 90% 90% 42% 35% 55% 58% *** Halltorpsskolan 100% 100% *** 100% 88% 73% 82% 45% 73% Kalmarsundsskolan 96% 90% 100% 96% 80% 69% 82% 63% 40% 80% 76% 63% Lindsdalsskolorna 98% 89% *** 93% 89% *** 78% 77% *** 78% 68% *** Lindöskolan 91% 78% *** 85% 88% *** 91% 88% *** 92% 64% *** Ljungbyholmsskolan 92% 98% *** 78% 76% 90% 64% 97% 69% Pårydskolan 75% 38% 100% 82% *** 100% 50% *** 70% 64% Rinkabyholmsskolan 98% 94% 96% 92% 91% 79% 78% 82% Rocknebyskolan 94% 38% *** 79% 96% 89% 81% 100% 73% Trekantenskolan 76% 78% 86% 94% 93% 93% 67% 53% *** Tvärskogsskolan 100% 83% 80% 90% 83% 83% 73% 91% Vasaskolan 94% 93% *** 94% 95% *** 78% 84% *** 92% 98% *** Funkaboskolan 97% 83% 83% 100% 95% 86% 74% 89% 50% 74% 85% *** Åbyskolan 97% 94% 85% 86% *** 85% 86% 84% 100% ** Uppgiften tagen ur procapita ***Uppgiften redovisas ej då den baseras på färre än 10 elever eller saknas helt. Resultat nationella ämnesprov åk 6 Under 2017 genomfördes nationella ämnesprov i årskurs 6 i svenska, matematik, engelska och svenska som andraspråk. De nationella proven i naturorienterade och samhällsorienterade ämnena som genomförts under 3 år har nu avskaffats. I förhållande till riket i ämnena svenska, matematik, engelska och svenska som andraspråk presterar eleverna i Kalmar kommun något bättre än riket. Resultat nationella prov i matematik och engelska Åk Ma Eng Ma Eng Ma Eng Ma Eng Kalmar kommun 91% 95% 92% 96% 91% 95% 91% 95% Riket 88% 94% 91% 94% 92% 95% 91% 93% Barkestorpsskolan 67% 86% 72% ~100% 87% ~100% Djurängsskolan 91% 91% Dörbyskolan 85% 92% Falkenbergsskolan 100% 100% ~100% 100% 100% ~100% ~100% ~100% Hagbyskolan 100% ** ~100% ~100% ~100% 100% 100% ~100% Halltorpsskolan ** ** 100% 100% ~100% ~100% 100% 100% Kalmarsundsskolan 80% 88% 87% 92% 77% 90% 82% ~100% Lindsdalsskolorna 86% 96% 100% 100% 100% ~100% 91% ~100% Lindöskolan 100% 100% Ljungbyholmsskolan 88% 100% ~100% 100% 83% 86% ~100% 100% Pårydsskolan 92% 100% ~100% ~100% ~100% ~100% ~100% ~100% Rinkabyholmsskolan 100% 100% 100% 100% ~100% ~100% 100% 100% Rocknebyskolan 100% 95% 100% 100% 100% 100% 100% ~100% Trekantenskolan 96% 100% 100% 100% ~100% 100% 100% 100% Vasaskolan 95% 95% 86% 100% ~100% ~100% ~100% ~100% Åbyskolan 95% 95% 100% ~100% ~100% ~100% 100% 100% Funkaboskolan 81% 91% 89% 94% ~100% ~100% 83% ~100% ** Uppgiften redovisar ej i då den baseras på färre än 10 elever eller saknas uppgift helt. ~100 innebär att andelen med provbetyg F är mellan 1-4 stycken. 21

23 Resultat nationella prov i svenska Åk Sv SvA Sv SvA Sv SvA Sv SvA Kalmar kommun 96% 76% 98% 84% 99% 81% 96% 75% Riket 94% 67% 95% 69% 96% 77% 96% 76% Barkestorpsskolan ~100% ** ~100% ~100% 100% ** Djurängsskolan 95% ** Dörbyskolan 91% 88% Falkenbergsskolan 100% ** 100% 100% ** ~100% ** Hagbyskolan ** ** 100% 100% ~100% ** Halltorpsskolan ** ** ** 100% ~100% ** Kalmarsundsskolan 91% 59% ~100% 86% ~100% 82% ~100% ** Lindsdalsskolorna 99% ** 100% ** 100% ** ~100% ** Lindöskolan 100% ** Ljungbyholmsskolan 94% ** ~100% ~100% ** ~100% ** Pårydsskolan 96% ~100% ~100% ~100% ** Rinkabyholmsskolan 100% 100% ** 100% 100% ** Rocknebyskolan 85% ** 100% 100% ~100% ** Trekantenskolan 96% ** ~100% ** 100% 100% ** Vasaskolan 100% 100% ~100% ** 100% ~100% ** Åbyskolan 100% ~100% 100% 100% ** Funkaboskolan 88% 83% ~100% ** ~100% ** ~100% ** ** Uppgiften redovisar ej i då den baseras på färre än 10 elever eller saknas uppgift helt. ~100 innebär att andelen med provbetyg F är mellan 1-4 stycken. Betyg i åk 6 Den genomsnittliga betygspoängen i Kalmar kommun är på totalen 13,5 ( ,8). För flickor var snittet 14,0 ( ,5) och för pojkar 13,2 ( ,2). Skillnaden i betygspoäng mellan flickor och pojkar i Kalmar kommun minskar i jämförelse med 2015 och detta beror på att flickornas betygspoäng sjunker Andel med betyg A-E per ämne i årskurs Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Engelska 90% 92% 93% 94% 93% 90% 93% 91% Matematik 89% 90% 91% 91% 92% 90% 92% 88% Biologi 96% 94% 98% 96% 98% 95% 96% 91% Fysik 91% 94% 96% 97% 97% 96% 96% 91% Kemi 96% 96% 95% 95% 97% 95% 95% 90% Geografi 95% 93% 97% 97% 97% 93% ~100% 93% Historia 94% 94% 96% 95% 96% 94% ~100% 92% Religionskunskap 97% 95% 97% 98% 97% 94% 96% 92% Samhällskunskap 95% 92% 96% 97% 97% 97% ~100% 92% Svenska ~100% 96% 97% 96% 97% 95% 97% 93% Svenska som andraspråk 63% 72% 75% 73% 78% 70% ~100% ~100% ~100 innebär att andelen med betyg F är mellan 1-4 stycken. Resultat - elever i obligatorisk särskola I den obligatoriska särskolan ges normalt inte betyg utan att elever eller deras vårdnadshavare så önskar. De elever som är individintegrerade i grundskolan får ofta betyg i de ämnen som eleverna har deltagit i.

24 Behörighet till gymnasieskolan och måluppfyllelse i årskurs 9 För att vara behörig till ett yrkesprogram fordrades minst betyget E i ämnena svenska, matematik och engelska samt fem övriga ämnen. Andelen elever som slutade årskurs 9 våren 2017 och var behöriga till gymnasiet var på riksnivå 83 % och motsvarande värde för Kalmar kommuns grundskolor var 84 %. Både behörigheten till gymnasiet för riket och för Kalmar kommun är oförändrad jämfört med föregående år. Behörighet till gymnasieskolan Behöriga Nått målen i samtliga ämnen Barkestorpsskolan 91% 79% 78% 75% 83% 76% 89% 71% 72% 70% 73% 59% Falkenbergsskolan ~100 % 90% ~100 % ~100 % ~100 % 100% 93% 86% 89% 87% 93% 95% Lindsdalsskolan 87% 92% ~100 % 94% 94% ~100 % 80% 85% 89% 88% 86% 88% Kalmarsundsskolan 74% 77% 66% 78% 75% 76% 65% 70% 53% 70% 69% 75% Vasaskolan 92% ~100 % ~100 % ~100 % ~100 % 90% 85% 90% 83% 89% 80% 80% Funkaboskolan 78% 78% 91% 88% 86% 84% 76% 69% 85% 76% 79% 71% Södermöreskolan 79% 94% 91% 91% 93% 88% 69% 88% 89% 85% 87% 83% Kalmar 84% 84% 88% 89% 89% 87% 79% 77% 80% 81% 82% 78% Riket 83% 83% 86% 87% 88% 88% 74% 74% 77% 77% 77% 77% ~100 innebär att färre än fyra elever ej var behöriga. Vid analys av ovanstående tabellresultat kan konstateras att spridningen mellan Kalmars skolor år 2016 är nästan 26 procentenheter (2016: 23 procentenheter) när det gäller andelen elever behöriga till gymnasiet. När det gäller andel elever behöriga till gymnasiet så är resultatet oförändrat jämfört med Andel elever som nått målen i samtliga ämnen stiger jämfört med Måluppfyllelsen inkluderar nyinvandrade elever. Andelen nyinvandrade elever i åk 9 i Kalmar kommun har minskat från 14,7 % 2016 till 8,6 % När det gäller elever i åk 9 som gått i svensk grundskola i minst fyra år har måluppfyllelsen minskat från 88 % 2016 till 85 % Naturvetenskap och Teknik för Alla (NTA) Samtliga skolor i Kalmar kommun har nu, i mindre eller större omfattning, gått med i NTA-arbetet liksom totalt fem förskolor. Under våren utbildades två lärare till temautbildare och genomförde under hösten sina första temautbildningar (Testa teknik och Flyta eller sjunka). Att ha egna temautbildare i kommunen bidrar till en större stabilitet och autonomi. Ambitionen är därför att rekrytera ytterligare lärare till att bli temutbildare, under kommande år. Matematiklyftet Skolverkets kompetensutvecklingsinsats Matematiklyftet har nu genomförts på samtliga skolor inom Barnoch ungdomsförvaltningen. För att upprätthålla kompetensen från Matematiklyftet kommer det att genomföras utbildning för nyanställda som tidigare inte gått matematiklyftet samt fortsättningskurser för lärare som tidigare deltagit i matematiklyftet. Fyra av kommunens förskolor har genomfört matematiklyftet. Läslyftet Läsåret 2017/2018 deltar den sista omgången av skolor i Kalmar kommun i Läslyftet. Deltagande skolor är Falkenbergsskolan, Rinkabyholmsskolan, Kalmarsundsskolan, Rocknebyskolan och Grundsärskolan/Träningsskolan. Det finns 9 handledare i läslyftet som har gått Skolverkets handledarutbildning. Alla handledarna är sedan tidigare förstelärare i svenska. För läsåren 2017/2018 erhölls statsbidrag för handledartiden för 17 handledningsgrupper. Kommande läsår när samtliga skolor i Kalmar kommun har genomfört läslyftet kommer en utbildning för nyanställda som tidigare inte gått läslyftet samt fortsättningskurser för lärare som tidigare deltagit i läslyftet att erbjudas. 23

25 Förskolan Smedby deltar i läslyftet för förskolan läsåret 2017/2018. Satsningen finaniseras med statsbidrag och tre handledare som gått Skolverkets handledarutbildning leder arbetet. Matematik Delux Matematik delux har genomförts för första gången under Verksamheten riktas till elever som går vårterminen i årskurs 5 och 8 som trots omfattande stödinsatser riskerar att inte bli godkända i matematik, samtidigt som de klarar alla andra ämnen. Deltagandet är frivilligt och eleven får söka till matematik delux eftersom det bygger på att eleven är motiverad. Antagna elever erbjuds två extra timmars undervisning matematik i veckan efter skoltid. Det som erbjuds är forskningsbaserad och systematiskt upplagd undervisning som är förståelseinriktad, kontinuerligt utvärderas och som är inriktad på att öka motivation och uthållighet. Syftet är att eleverna ska uppnå målen för åk 6 respektive 9 i matematik, öka sitt självförtroende med hjälp av MTM (Mental Träning i Matematik) samt finna lust och glädje till matematikämnet. 80 % av de elever som deltog i matematik delux 2017, klarade därefter kunskapskraven i matematik. Lovskola Kalmar kommun har sökt och beviljats statsbidrag på 0,3 mnkr för Dessa medel har möjliggjort finansiering av lovskola via nämndens strategiska medel för elever på mellanstadiet samt simskola under sportlovet. Lovskola har genomförts under sport-, påsklovet samt en vecka i början av sommarlovet. Dörbyskolan, Funkaboskolan och Kalmarsundsskolan har ansvarat för lovskola för årskurserna 4 till 6. Kalmarsundsskolan, Funkaboskolan och Barkestorpsskolan har organiserat lovskola för årskurserna 7 till 9. Under 2017 deltog totalt 309 elever i de olika lovskolorna, en ökning med 15 elever jämfört med Fördelningen mellan lovskolorna blev följande: sportlovsskola 141 elever, påsklovsskola 109 elever och sommarskola 59 elever. Måluppfyllelsen utifrån elevernas studieplaner uppnådde 56 %. Fokustid Under 2017 har Kalmar kommun genomfört fokustid (läxhjälp) på samtliga skolor. Fokustiden syftar till att skillnader i hemförhållanden och elevbakgrund, det vill säga de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna, ska spela mindre roll för studieresultaten. Insatsen ska bidra till högre meritvärden och högre andel behöriga till gymnasieprogram, detta i ett långsiktigt perspektiv varför samtliga årskurser på samtliga skolenheter omfattas. Elever från samtliga skolor deltar och elever i samtliga årskurser deltar i ungefär lika hög omfattning. De ämnen som är mest frekventerade är sådana ämnen som krävs för gymnasiebehörighet såsom svenska, matematik och engelska. Men ju högre årskurs eleven går i desto större spridning blir det inom ämnena. Slutsatsen av detta är att eleverna i de högre årskurserna väljer att antingen förstärka eller fördjupa i de ämnen där behovet/önskemålet är störst, kopplat till betygen. Totalt har elever erbjudits fokustid (varje vecka) och de har fått stöttning av lärare motsvarande timmar (eller omräknat i årsarbetande lärare: nästan 14 heltidstjänster). Under hela året har vi fört närvaro över exakt elevnärvaro på lektionerna och snittet är 11,7 elever/lärartimme. Statsbidragets storlek för 2017 är 5,6 mnkr (inkl. Södermöre kommundelsnämnds skolor). Arbetet med ansvar och inflytande Arbetet med barns och ungdomars ansvar och inflytande utgår från FN:s barnkonvention och förskolans och skolans läroplaner. Barnkonventionens artikel 12 ger barn och unga rätt att föra fram sina åsikter i alla beslut som rör dem och deras åsikter ska tillmätas betydelse efter ålder och mognad. Barnombudsmannen menar att artikeln inte enbart tar sikte på sådana beslut som rör det enskilda barnets personliga situation, utan också innebär att barnen ska ges ett reellt inflytande över beslut i närmiljö- och samhällsfrågor. Även arbetsmiljölagen reglerar barns och anställdas rätt till inflytande över sin egen arbetsmiljö. Barnpanel I en barnpanel möts elever och politiker i en dialog, och elever får möjlighet att ställa frågor och diskutera delaktighet och inflytande i sin vardag i skolan. Enligt styrdokument ska elever och vårdnadshavare kunna ha inflytande i verksamheten: FN:s barnkonvention artikel 12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad, Skollagen 4 kap 9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med 24

26 att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem, Skollagen 4 kap 10 Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse samt Skollagen 4 kap 12 Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Den 20 september 2017 deltog 45 elever från 13 skolor och ungdomsnämndens politiker i barnpanel. Syfte är att informera om inflytande och vad det kan innebära i skolan, vad skollagen och FN: barnkonvention säger om barns inflytande i frågor som berör dem. Att få vara med och påverka i skolan ska kännas viktigt och meningsfullt. Eleverna berättar att det finns klassråd, elevråd och matråd, där framförs förslag. Elevråd förbreds i klassråd. Några skolor delar upp elevrådet i stadier, 2 representanter/klass. Elever berättar att de har inflytande över undervisningen, t ex omröstning för provdatum, avgöra hur många glosor man ska lära sig. Trygghetsgruppen nämns som en kanal för inflytande. I mat och kostfrågor har eleverna ett stort intresse och engagemang och även skolgårdens utformning och lekredskap. Det känns viktigt för elever att få information vad som händer på skolan. Fokustid upplevs bra, om man gör läxa i skolan glöms den inte bort när man kommer hem. På fokustid ges möjlighet att jobba ifatt gällande läxor, prov och omprov. Det är bra tillgång till lärare på fokustiden och oftast har eleverna arbetsro på lektionerna. Arbetet tillsammans med hemmen På huvudmannanivå ges enheterna stöd i användandet av lärportalen edwise som informationskanal till vårdnadshavarna. Här finns exempelvis möjlighet att sjukanmäla sitt barn och få hem information om eventuell frånvaro. Alla enheter understryker i uppföljningarna att det är av stor vikt med en god kommunikation mellan hem och skola. Ett gott samarbete mellan förskola, skola, fritidshem och vårdnadshavare handlar till stor del om att personalen har ett positivt förhållningssätt till vårdnadshavarna. Att skapa ett förtroendefullt klimat, en tillit mellan personal och vårdnadshavare. Former för föräldramöten liksom dess innehåll diskuteras och utveckling och förändringar sker. Verksamheterna beskriver även hur de försöker synliggöra de rutiner (exempelvis likabehandlingsplaner) och regler som gäller på skolan, vad verksamheterna förväntar sig av hemmet och vad hemmet kan förvänta sig av verksamheten. Brukar-/föräldraråd finns i någon form, t.ex. fysiska möten eller digital form, i alla verksamheter. Några enheter har provat webbaserade enkäter och/eller föräldrapaneler via e-post för att samla in synpunkter på verksamheten. Engagemanget och deltagandet från vårdnadshavare varierar och enheterna funderar ständigt över nya former för arbetet tillsammans med hemmen och innehållet i detsamma. Förskolor och fritidshem visar på extra goda kontakter mellan hem och skola. En fördel de har är att vårdnadshavare och personal möts naturligt vid hämtning och lämning av barnen. Man använder även t.ex. digitala fotoramar, informationspärmar och bloggar för att understödja kommunikationen mellan hem och förskola/fritidshem. Loggböcker, vecko- eller månadsbrev och liknande används allmänt för att säkerställa en god kommunikation mellan lärare och hem. På några skolor har det skapats klassvisa bloggar för att hemmet ska få mer information om vad som pågår på skolan och inom ämnena. Många rektorer använder sig av informationsbrev och enhetens hemsida för att informera hemmen om skolans aktiviteter, rutiner och läget i verksamheten. Arbetet med övergång och samverkan Arbetet i förskoleklass innebär att man bl. a följer upp elevernas matematiska tänkande och den språkliga medvetenheten i form av formella kartläggningar. Under 2017 har huvudmannen formaliserat att kartläggningarna rapporteras in i edwise. Utifrån resultaten skapas översiktliga diagram över elevernas kunnande inom de screenade områdena. Diagrammen syftar till att kunna återkoppla till förskolorna hur väl eleverna 25

27 de avlämnat till förskoleklass klarar den förväntade kunskapsnivån. Under ht 2017 har underlaget använts i förskolornas verksamhetsdialoger som en del i förskolornas fortsatta utvecklingsarbete. Arbetet med lärandet i omvärlden Hållbara kliv Planer för ämnesövergripande arbetssätt En arbetsgrupp bestående av förskollärare och lärare från grundskolans alla stadier samt representanter för kommunala bolag arbetade under läsåret 2012/2013 fram ett antal dokument som döptes till Planer för ämnesövergripande arbetssätt. De fyra planerna som tagits fram - Konsumtion, Energi/Teknikutveckling, Hälsa och livsstil samt Grundläggande värden - är i stora delar rena utdrag ur kursplaneinnehåll, från Lgr 11. Fyra utvecklingslärare har fortsatt arbetet med att ta fram pedagogiska planeringar i ett 1-9-perspektiv och är nu klara med Konsumtion och inom en snar framtid även Energi/Teknikutveckling. De pedagogiska planeringarna är kopplade till utbudet i mediekatalogen som AVmedia tillhandahåller på sin hemsida. Arbetet med bedömning och betyg Gemensam rättning Arbetet med gemensam rättning av nationella prov pågick 2017 från mars till och med maj. Det har genomförts rättning av de tio nationella ämnesproven för åk 3, 6 och 9. Den gemensamma rättningen omfattade skolor inom både BoU och SKDN. Dessutom deltog 2017 friskolorna Södra skolan och Västra skolan i rättning av svenska för åk 6 och 9 samt Kalmarsunds gymnasieförbund i rättning av matematik och engelska för elever på IM-programmet. Totalt har 195 lärare deltagit och 5768 prov har rättats. Rättningsgrupperna har identifierat framgångsfaktorer respektive utvecklingsområden för varje ämne på varje skola. Förvaltningskontoret har analyserat provresultaten tillsammans med betygen och tagit fram utvecklingsområden på enhetsnivå och förvaltningsnivå. Den gemensamma rättningen har bidragit till ökad likvärdighet gällande bedömning men ses också som en viktig kompetensutveckling för deltagande lärare. Pedagogisk dokumentationskurs För femte läsåret genomförs kursen i pedagogisk dokumentation för förskollärare i förskolan. Syftet är att förskollärarna ska få kunskap och verktyg för att observera, dokumentera, reflektera och analysera barns lärande och utveckling i syfte att utveckla, utvärdera och förändra sin pedagogiska praktik - som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Tidigare läsårs kurser har utvärderats av kursdeltagarna inför avslutningen och har sedan analyserats av deltagare och förskolechefer. Program och innehåll har därefter justerats. Genom utvärderingarna ser vi att pedagogisk dokumentation idag används som verktyg av samtliga förskolor. Kursledare för kurser som vänder sig till förskollärare är utvecklingslärare/pedagogisk handledare för förskolan. Vid senaste omgången deltog 67 förskollärare i två parallella grupper. Varje grupp träffas vid 7 kurstillfällen som genomförs under en hel arbetsdag. Under ht 2017 har även barnskötare erbjudits en grundutbildning i pedagogisk dokumentation. 29 barnskötare genomförde utbildningen som var förlagd på två heldagar. För att möta behov av fördjupade kunskaper i pedagogisk dokumentation har det erbjudits fördjupningskurs i pedagogisk dokumentation för de förskollärare som gick grundutbildningen 2013/2014. Det var 29 förskollärare som deltog i den kursen. Arbetet med förskolechefens/rektors ansvar Information om förskolechefen/rektors ansvar finns under övriga rubriker. 26

28 Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Detta är ett av målen i verksamhetsplanen under fokusområdet Ordning och reda i ekonomin, och redovisas även i bilagan Uppföljningsrapport verksamhetsmål. Här visas de nyckeltal som är valda för att kunna bedöma om barn- och ungdomsnämndens verksamhet är ändamålsenlig och kostnadseffektiv. Dessutom görs en jämförelse med alla kommuner och kommuner som liknar Kalmar. Rosafärgade siffror anger att man är bland de 25 % av kommunerna som placerar sig sämst, gula är de 50 % som placerar sig i mitten och gröna anger att man är bland de 25 % bästa. Liknande kommuner i tabellerna består av Karlskrona, Kristianstad, Östersund, Nyköping, Falun, Örnsköldsvik och Varberg för förskolan. För skolan är motsvarande Östersund, Norrtälje, Gotland, Skövde, Skellefteå, Luleå och Varberg. Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Förskola Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal Alla kommuner (ovägt medel) 5,2 5,3 5,4 5,4 Kalmar 5,2 5,1 5,4 5,3 5,2 Liknande kommuner förskola 5,3 5,4 5,6 5,5 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Alla kommuner (ovägt medel) Kalmar (Större städer) Nöjd Medborgar-Index - Förskolan Alla kommuner (ovägt medel) Kalmar Liknande kommuner förskola Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) Alla kommuner (ovägt medel) Kalmar Liknande kommuner förskola, Kalmar Sjukfrånvaro % 8,6% 7,7% 7,6% 7,3% 7,0% Medborgarna är nöjda med förskoleverksamheten och en hög andel får plats på förskola önskat placeringsdatum jämfört de andra i jämförelsen vilket indikerar en relativt ändamålsenlig verksamhet. Kalmar kommun har valt att lägga kvalitet och service inom förskolan på en relativt hög nivå, det handlar t.ex. om en högre andel pedagogiskt utbildad personal, en högre andel inskrivna barn än andra kommuner i genomsnitt samt mindre gruppstorlekar. Det kostar mer att erbjuda en högre kvalitet och därför har Kalmar kommuns förskoleverksamhet varit något dyrare än rikssnittet fram till och med I jämförelse med våra jämförelsekommuner (Kristianstad, Karlskrona, Halmstad och Växjö) har Kalmar även där länge haft högre kostnader än de andra, men sedan 2014 har kostnadsökningen avtagit och både Halmstad och Kristianstads har nu högre kostnader. Sparbeting kan vara en av orsakerna till Kalmars svagare kostnadsutveckling. Jämförelsekommunernas kostnader finns i bilagan. Kvoten av kr/inskrivet barn i förhållande till Nöjd Medborgar-Index (2016) indikerar att Kalmar är kostnadseffektiv och ändamålsenlig. Kalmars tal blir kr/ poäng medan Alla kommuner/riket hamnar på kr. Om man däremot ser på det ekonomiska resultatet för förskolan som 2017 är ett stort underskott blir bedömningen att Kalmar inte är kostnadseffektivt. 27

29 Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Grundskola Elever i åk 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) Alla kommuner 75,0 75,0 76,0 77,0 Kalmar 82,0 83,0 84,0 88,0 Liknande kommuner grundskola 74,0 73,0 76,0 78,0 Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Riket Kalmar Elever i åk. 9, meritvärde kommunala skolor, genomsnitt (17 ämnen) Riket 223,5 224,1 224,7 Kalmar 221,8 224,8 217,8 Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev Alla kommuner Kalmar Större städer Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor, kr/betygspoäng Riket Kalmar Liknande kommuner grundskola Sjukfrånvaro % 4,4% 3,7% 4,3% 4,0% 3,5% Kalmar står sig relativt bra jämfört liknande kommuner och snittet för alla kommuner när det gäller kostnadseffektiviteten, vi producerar kunskap till en lägre kostnad än de andra i jämförelsen. I jämförelse med våra jämförelsekommuner (Kristianstad, Karlskrona, Halmstad och Växjö) ligger Kalmar på den lägsta kostnaden. Kalmars lägre kostnad beror på att vi lägger mindre pengar på lokaler, måltider och administration. Däremot lägger vi mer pengar på kärnverksamheten d.v.s. undervisning, än de andra kommunerna, vilket har varit fallet sedan många år tillbaka. Jämförelsekommunernas kostnader finns i bilagan. Ändamålet med barn- och ungdomsnämndens verksamhet är att eleverna minst ska uppnå kunskapskraven samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Här placerar sig Kalmar bland de 50 % av kommunerna som ligger i mitten av alla 290 kommunerna. Mål finns uppsatta för att förbättra resultatet ytterligare och därmed bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner i SKL s ranking. Nyckeltal, platskostnader och personaltäthet I följande tabell visas respektive enhets platskostnad och personaltäthet per verksamhet. I platskostnaden ingår inte administration, utan enbart direkt verksamhetsinriktade kostnader. Språkverkstad, ob-omsorg, ateljén, öppen förskola, pedagogisk omsorg, sjukhusskola och modersmål ingår inte i beräkningen. Avgränsat är också Särskolan, Esplanadskolan och Skolmottagningsenheten, då deras jämförelsetal blir missvisande i förhållande till grundskoleverksamheten. Dessa tre skolenheter har en hög platskostnad och hög personaltäthet i och med den speciella verksamheten som bedrivs. I personaltätheten är studie- och yrkesvägledare, bibliotekarie samt socialpedagog ej medräknade. Notera att genomsnittet är beräknat på de angivna enheterna och ska inte jämföras med personaltäthetsmått i övrigt i årsrapporten, där även Södermöre ingår. 28

30 Enhet Total Kostnad per plats Personaltäthet barn/elever per årsarbetare budget Tkr Förskola Fritids Grundskola Förskoleklass Grundskola Förskoleklass Förskola ÅBYSKOLAN ,0 30,1 99,5 16,9 11,5 17,1 5,7 23,0 ROCKNEBYSKOLAN ,4 36,8 24,0 9,4 12,1 16,3 LINDSDALSSKOLORNA ,1 25,2 21,9 12,5 18,2 16,1 FSK PULPETEN- SMEDJAN ,4 5,7 FSK LINDERBERGA- SJÖÄNGEN ,1 5,7 FSK ROCKNEBY ,6 6,5 KALMARSUNDSSKOLAN ,3 39,3 19,2 11,8 14,2 14,5 FSK BJÖRKENÄS ,9 4,6 FSK ÖGONSTENEN ,4 4,4 DJURÄNGSSKOLAN ,5 30,2 96,3 26,0 10,3 18,7 6,2 14,5 FSK TROLLET ,9 5,1 FUNKABOSKOLAN ,6 32,8 24,9 10,3 16,7 17,9 LINDÖSKOLAN ,6 33,8 23,6 13,7 14,0 11,1 FÖRSKOLAN LINDÖ ,1 5,4 VASASKOLAN ,4 27,6 13,8 11,0 18,5 16,2 FSK SVÄRDSLILJAN ,8 5,7 FSK OXHAGEN MALMEN ,0 5,4 FALKENBERGSSKOLAN ,2 23,6 18,6 12,9 16,5 12,4 FSK VALLMON ,6 5,2 RINKABYHOLMSSKOLAN ,9 22,1 24,0 13,4 20,3 14,9 FSK RINKABYHOLM ,2 5,6 BARKESTORPSSKOLAN ,2 9,3 DÖRBYSKOLAN ,8 25,6 14,4 12,1 18,0 15,1 FSK SMEDBY ,7 5,1 TREKANTENSKOLAN ,5 29,7 125,0 22,9 12,8 15,0 5,3 12,6 GENOMSNITT 72,8 29,7 107,4 20,9 11,6 16,6 5,3 15,4 Budget ,6 28,6 99,2 21,4 10,1 18,1 5,6 13,4 Bokslut ,1 26,4 105,5 20,6 12,1 16,4 5,2 15,4 Jfr bokslut 2016/2017 1,0% 12,4% 1,8% 1,5% -4,1% 1,2% 3,8% 0,0% Fritids Platskostnaden har ökat i samtliga verksamheter jämfört med Skillnaden mot den planerade platskostnaden i budget 2017 skiljer sig inte nämnvärt på grundskola, förskoleklass och fritids. Däremot på förskolan är den faktiska platskostnaden avsevärt högre mot vad genomsnittet visade i budgetplaneringen för året. Vilket också speglas i den genomsnittliga personaltätheten på verksamheten jämfört med vad som planerades för i budget. Detta har till viss del skett med hjälp av ökade statsbidrag, men även genom att inte hålla budget, d.v.s. det har skett med hjälp pengar som inte finns i barn- och ungdomsnämndens budget för förskoleverksamheten. Personaltätheten har också förbättrats jämfört med föregående bokslut på grundskolan, vilket till stor del kan bero på den mängd statsbidrag som riktats mot skolan de senaste åren. Personaltätheten i förskoleklass och fritidshemmen är ungefär i linje med

31 Personalredovisning Personalstruktur Barn-och ungdomsförvaltningen Mätdatum: 31 dec Källa: Hypergene och PS Utdata Tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal Årsarbetare 1 295,7 286, , ,8 273, ,4 Genomsnitt sysselsättningsgrad i % 97,8 97,8 97,8 97,9 97,7 97,9 Andel heltider i % 93,5 95,2 93,8 93,5 94,6 93,7 Medelålder 44,8 46,9 45,2 45,0 47,7 45,5 Personalomsättning i % 5,7 3,8 5,4 5,8 4,4 5,6 Antalet tillsvidareanställda har mellan mätpunkten 31 december, ökat med 38 årsarbetare sedan föregående år. Ökningen mellan åren 2016 och 2017 är inte så stor jämfört med året innan men trenden är ändå att antalet årsarbetare ökar årligen. År 2017 var 100 personer anställda på deltid, det motsvarar 6,2 % av totalt tillsvidareanställd personal, vilket är samma nivå som för Alla anställda har sedan höstterminen 2013 erbjudits heltidsanställning. Orsaken till att det finns de som idag är deltidsanställda är att det finns sjukersättning på deltid eller medarbetare som önskar arbete på deltid. Det kan också finnas vissa specialtjänster där verksamheten inte har behov av heltidstjänst. Antal Kvinnor Åldersfördelning år år år år år Män Åldersfördelningen för tillsvidareanställda i barn- och ungdomsförvaltningen följer i stort samma fördelning som gäller för samtliga anställda i kommunen. Medelåldern i hela förvaltningen är 45,2 år. Medelåldern i grundskolan är 46,6, förskolan 42,8 och fritidshemmen 45,0 år. Medelåldern har sjunkit från 45,5 år Förändringarna som har skett inom alla verksamhetsområden är små. Personalplanering Ökad personalrörlighet och ökat barn- och elevantal har lett till ett stort antal utannonserade lediga tjänster. Under år 2017 annonserade förvaltningen ut 373 tjänster (inklusive omannonseringar). Det är en minskning med ca 8 % mot föregående år. 111 tjänster gällde läraruppdrag i grundskolan (varav 17 avsåg speciallärare/specialpedagoger), 169 tjänster gällde förskola och 23 tjänster fritidshem. Övriga 71 tjänster avser bland annat chefstjänster, administrativa tjänster och elevhälsapersonal. Jämfört med föregående år så har andelen annonserade tjänster gällande förskolan ökat medan grundskolans och fritidshemmens har minskat. 30

32 Då det varit svårt att rekrytera förskollärare samt lärare med vissa behörigheter till vikariat de senaste åren, har förvaltningen medvetet ökat andelen tillsvidareanställningar. För att trygga personalbehovet blir erbjudande om tillsvidareanställning i stället för vikariat en given åtgärd för att klara rekryteringsbehovet. Detta visar sig genom att andelen utannonserade tillsvidareanställningar har ökat från 75 % till 86 % sedan Till korta vikariat i både för- och grundskola är tillgången på utbildad personal mycket begränsad. Antalet vikarier (månadsanställda för vikariat eller AVA) motsvarade cirka 145 årsarbetare år Som ett led i att främja kompetensförsörjningen har förvaltningen under flera år samordnat rekryteringsarbetet, framförallt inom förskolans verksamhetsområde. Syftet med samordningen är bland annat att kvalitetssäkra processen, underlätta för kandidaterna som enbart behöver göra en ansökan och en intervju samt göra gemensam marknadsföring. I samband med den samordnade rekryteringen genomförs informationsmöten till de sökande. Under 2017 producerades en marknadsförningsfilm Ett lätt beslut som finns tillgänglig på sociala medier och som har använts i samband med rekryteringar. Marknadsföring via sociala medier är effektiv och når många personer på kort tid. Filmen ger en bild av pedagogyrket och är en satsning för att locka fler medarbetare till Kalmar kommun. Deltagande i olika mässor och vid olika sammanhang på Linnéuniversitetet, bl.a. månadsträffarna, lockar en del studenter att söka sig till vikariepoolen under sin studietid och att söka tjänster när de är färdigutbildade. Under 2017 slutade 128 personer sin anställning. Av dessa är det 87 på egen begäran och 41 medarbetare slutade på grund av pension eller sjukersättning. Av dem som slutade sin anställning under 2017 kom 38 % från förskoleverksamheten. Det är en lägre andel jämfört med föregående år. Jämfört med 2016 är det 10 fler som har slutat sin anställning i förvaltningen. Den ökade rörligheten ger medarbetare inom verksamheten möjlighet att byta enhet i större omfattning än tidigare. Med nuvarande personalsystem är det inte mätbart att följa den interna rörligheten, d.v.s. om en medarbetare flyttar mellan enheter så är det inte sökbart i systemet. Frånvaro Total sjukfrånvaro i % av ordinare arbetad tid Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt år 6,3 3,2 5,6 4,8 3,4 4, år 7,0 1,9 6,1 7,1 2,9 6, år 7,0 5,5 6,7 7,5 4,5 6,8 Totalt 6,9 3,6 6,3 6,9 3,7 6,3 Sjukfrånvaron motsvarar 6,3 % av ordinarie arbetstid för alla anställningsformer. Detta är samma värde som för året innan. Sjukfrånvaron följer i stort samma utveckling som gäller för samtliga tillsvidareanställda i Kalmar kommun. Förvaltningens sjukfrånvaro ligger 0,4 % lägre än hela kommunen. Andel sjukfrånvaro på 60 dagar eller längre var 47,2 % av den totala sjukfrånvaron. Året innan var motsvarande andel 45,8 %. 31

33 Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt år 25,5 3,2 22,8 6,8 7,4 6, år 53,9 17,9 52,1 48,9 24,2 47, år 49,4 52,0 49,8 53,4 51,7 53,2 Totalt 48,5 37,5 47,2 46,9 36,9 45,8 Det har skett en åldersrelaterad förändring i sjukfrånvaron mellan 2016 och Åldergruppen år har en högre frånvaro i relation till de andra åldersgrupperna än tidigare år. Kvinnors sjukfrånvaro är totalt sett högre än männens. En del av förklaringen går att spåra till vilken verksamhet man arbetar i. I förskolan, där andelen kvinnor är högre, är sjukfrånvaro högre än i grundskolan, som har en jämnare könsfördelning. Knappt var tredje anställd har ingen sjukfrånvaro alls under det gångna året. Genom det systematiska arbetsmiljöarbetet vid enheterna, försöker man påverka den arbetsrelaterade sjukfrånvaron. Rehabilitering Förvaltningen arbetar kontinuerligt med arbetsmiljö, förebyggande insatser och rehabiliteringsarbete för att medarbetarna ska kunna ha god hälsa och för att underlätta återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning. En stor del av medarbetarnas sjukfrånvaro är svår att påverka utifrån ett arbetsgivarperspektiv. I en del rehabiliteringsärenden är återgång i ordinarie arbete dock inte möjlig. Insatser görs då för att finna lösningar med andra arbetsuppgifter inom kommunen. Dessvärre ser förvaltningen ökade svårigheter att matcha arbetsförmåga och kompetens med lediga arbeten. Under året har förvaltningen arbetat med att följa rutinen om hänvisning till hälsosamtal hos kommunhälsan vid upprepad korttidsfrånvaro eller vid annat uttalat behov. Cheferna har fått stöd i såväl dokumentation av rehabiliteringsärenden i ADATO som i arbetet med att hitta lösningar för medarbetare med långtidssjukskrivningar som behöver återgång i tjänst till annat arbete. Medarbetare som upplever hög stress och befarar att de kommer att hamna i sjukskrivning, har erbjudits möjlighet att gå på utbildningen Hitta balansen & hantera stressen. För andra året i rad har förvaltningen genomfört en kartläggning av långtidssjukskrivna i syfte att få en bild av andel medarbetare som bedöms kunna återgå i ordinarie arbete och vilka insatser som behövs för detta. Kartläggningen är gjord som en ögonblicksbild och avspeglar förhållandena vid en viss tidpunkt. För 2017 visar att andelen långtidssjukskrivna är något högre än 2016 (5,2 % för 2016 och 5,9 % för 2017). Andelen heltidssjukskrivna, av totalt sjukskrivna, har minskat med 8 procentenheter. Under 2017 har en Hälsoplan för förvaltningen fastställts. Planen syftar till att arbeta för mer hälsofrämjande arbetsplatser. Löner och övertid Utfall av lönerevision har följt de ramar som centrala avtal har angett och de riktlinjer som personaldelegationen lokalt angivit, vilket medfört särskilda satsningar på lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Efter genomförd lönerevision var medianlönen för 2017 följande: Grundskollärare kr Förskollärare kr Fritidspedagoger kr Barnskötare kr Det har skett en större förändring av medianlönen mellan 2016 och 2017 då lärarlönelyftet har genomförts vilket motsvarar kr i genomsnitt har övertid och fyllnadstid motsvarat 17 årsarbetare totalt. Det totala antalet timmar för övertid och fyllnadstid har ökat med 5 årsarbetare jämfört med

34 Personaltäthet Siffrorna i detta kapitel är hämtade från SCB och Skolverket. Personaltätheten mäts den 15/10 varje år och avser hela Kalmar kommun. Siffrorna för 2017 är inte utgivna offentligt ännu, så redovisningen är beräknad med hjälp av de underlag som skickats in. Det finns ännu inget snitt för riket 2017, därför används Förskola Personaltäthet förskola, barn/årsarbetare 2017 Riket Förskola, kommunal 5,2 5,2 5,1 5,4 5,3 5,2 Förskola, fristående i.u 5,1 5,6 5,0 5,7 4,8 Totalt i.u 5,2 5,2 5,3 5,3 5,2 Pedagogisk omsorg 6,5 4,9 6,0 4,8 5,8 5,1 Personaltätheten i de kommunala förskolorna inklusive Södermöre kommundelsnämnd har blivit något sämre än föregående året, och ligger på samma nivå som genomsnittet för riket har personaltätheten och gruppstorlekarna förbättrats jämfört Dessa förbättringar har till viss del skett med hjälp av ökade statsbidrag, men även genom att inte hålla budget, d.v.s. det har skett med hjälp av pengar som inte finns i barn- och ungdomsnämndens budget för förskoleverksamheten. Inom den pedagogiska omsorgen har personaltätheten varit rörligare under perioden. Barnantalet har under perioden minskat kraftigt. Eftersom verksamheten är liten innebär förändringar i barnantal hos några få dagbarnvårdare relativit stort genomslag på den genomsnittliga personaltätheten. Hösten 2016 fanns endast 12 barn i verksamheten omfattade verksamheten 13 barn fördelat på 2 dagbarnvårdare och därmed en förändrad personaltäthet. Grundskola, förskoleklass och särskola Personaltäthet skola, elever/årsarbetare 2017 Riket Förskoleklass, kommunal 15,6 16,6 14,8 16,7 17,4 17,8 Grundskola, kommunal 10,8 12,0 11,1 11,4 11,6 11,0 Grundskola, fristående i.u 13,3 11,0 10,6 10,2 9,9 Totalt grundskola i.u 12,0 11,1 11,3 11,4 10,9 Särskola 4,1 3,8 4,4 3,5 3,0 3,3 I förskoleklass har personaltätheten försämrats jämfört 2016 men är bättre än övriga år under perioden och även bättre är snittet för riket. I grundskolan har personaltätheten förbättrats något. I förhållande till elevantalet så ökar antalet anställda lite snabbare, vilket ger en förbättrad personaltäthet. Jämfört med riket 2016 så ligger vi bra till och har gjort så under hela den redovisade perioden. I måttet för särskolans personaltäthet ingår inte elevassistenter utan endast pedagogisk personal. Denna grupp har minskat och antalet elevassistenter har ökat under den redovisade perioden då andelen elever i träningsskolan har ökat. Som en följd förändras måttet på personaltäthet. Fritidshem Personaltäthet fritidshem, elever/anställd 2017 Riket Fritidshem kommunal 14,8 12,5 13,4 16,0 14,1 15,5 Fritidshem fristående i.u 13,5 15,4 11,8 11,7 16,3 Totalt i.u 12,6 13,5 14,0 13,9 15,5 Fritidshemmens personaltäthet har åkt lite upp och ner mellan åren under perioden. Måttet visar hur många barn varje anställd person har hand om, oavsett vilken tjänstgöringsgrad man har. Även om utvecklingen går i rätt riktning jämfört periodens början så är personaltäthet fortfarande sämre än genomsnittet för riket

35 Driftsredovisning Resultatredovisning Driftsredovisning tkr Budget Utfall Skillnad Verksamhet Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Netto Förskola Förskoleklass Grundskola Särskola inkl. dess fritidshem Fritidshem exkl särsk. fritidshem Lokal ledning och adm Förvaltningsledn, adm inkl nämnd Summa Vi väntar på att kapitalkostnader ska bokföras, blir troligen runt 500 tkr vilket inte ingår i resultatet än. Totalt förbrukades 99,7% av budgeten vilket motsvarar ett överskott på 3,3 mnkr efter att justeringar för fler barn och elever har gjorts. Justeringar har gjorts med 6,1 mnkr i förskolan för färre barn jämfört den ursprungliga budgetramen. Motsvarande för skolan är 0,5 mnkr och för fritidshemsverksamheten 1,2 mnkr för fler elever. Nettoutfall per verksamhetsområde 3% 4% 7% 4% 33% Förskola Förskoleklass Grundskola Särskola inkl. dess fritidshem 2% Fritidshem exkl särsk. fritidshem Lokal ledning och adm 47% Förvaltningsledn, adm inkl nämnd Resultatutjämningsfonden har ökat till 38,3 mnkr vilket motsvarar 3,9 % av budgeten inför Förskola Förskoleverksamheten inklusive pedagogisk omsorg och utbetalningar till fristående förskolor gick med ett underskott mot budget på -17,9 mnkr. Avgifterna som föräldrarna betalar för barnen i förskolan blev 0,5 mnkr högre än planerat och ger därmed överskott mot budgeten. Detta kan bero på förändrade inkomster hos föräldrarna jämfört med de antagande som användes när budgeten gjordes. Utbetalningar till fristående förskolor fick ett underskott på -1 mnkr mot budgeterat då barnens vistelsetider blev högre än planerat. Även utbetalningarna till fristående fritidshem översteg budgeterad kostnad, underskottet blev -2 mnkr. 34