Länspolisnytt Nr 2 Vecka 3 2009-01-16 Aktuellt :: Har du gamla A-ärenden som ligger öppna? Vet du med dig som chef eller handläggare att du har öppna A-ärenden som går att avsluta ska du göra detta. Jag vill uppmana Dig som chef att se över egna och dina medarbetares öppna A-ärenden. Det är lätt att man samlar på sig ärenden som inte avslutats. För att undvika att myndigheten ligger med ett stort antal oavslutade ärenden, vill jag nu uppmana till en kontroll. Kalle Wallin, länspolismästare Datanytt :: - Nora polisstations mailadress nora.orebro@polisen.se har ersatts av lindesberg.orebro@polisen.se. - Driftavbrott i RAR: Tisdag den 20/1 kl. 12.00 uppgraderas RAR. Det innebär ett avbrott på ca 1 tim. Den nya versionen innehåller främst nyheter med anledning av att Polisens Kontakt Center (PKC) ändrar organisation, från 20 enheter till 7. Förändringarna berör i första hand granskarna. Mer om förändringarna finns att läsa på Intrapolis/It och teknik/rar. - När en medarbetare byter avdelning/enhet, så måste han/hon lägga upp ett ärende hos Supporten 020-666 999. Skicka även ett gw till växeln så att de kan ändra i telefonregistret. - Nytt år och nystart! Påminner om att alla kan rensa i sina mail i groupwise. Glöm inte att deleta både inkommande och skickat. I kampen mot den organiserade brottsligheten Under 2009 ska Polisen anställa 200 personer som uteslutande ska arbeta mot den organiserade brottsligheten. Dessa ska arbeta i nio aktionsgrupper som skapas runt om i landet, varav Örebro län får en av dessa grupper bestående av 20 personer. Gruppen kommer bl.a. att bestå av kvalificerade utredare, spanare och analytiker. Rekrytering av de 200 personerna kommer att ske under första halvåret 2009. Mer information på Intrapolis/nyheter. Intern information för Polismyndigheten Örebro län Alla texter, såvida inget annat anges, är skrivna av Redaktören, Informationsenheten. Ansvarig utgivare: Torbjörn Carlson Redaktör: Cecilia Frödén Olofsson tfn 019-15 63 72
Jag är inte bara polis - jag är förälder också... Här berättar tre förstagångsföräldrar om tiden under och efter föräldraledigheten: Insp. Mats Scherp, chef Insatsenheten Insp. Olga Korpela, op. avd. näpo Örebro Polisass. Sara Axelsson, op. avd. näpo Örebro Mats har varit föräldraledig i fem månader, och börjar jobba nu i januari. Han har jobbat som polis i 20 år innan han blev förälder. Hans fru är egen företagare och kan styra sin egen tid. Olga jobbade som polis i tre år innan hon blev gravid. Hon har varit föräldraledig på heltid i sju månader, och sedan på 25% i fyra månader. Olgas man är Dataingenjör. - Det finns för- och nackdelar med skift. Jag får ganska mycket tid ihop med min dotter, men för lite tid ihop med hela familjen. Vi har ingen som kan hoppa in och hjälpa till om det kör ihop sig för både mig och min man på jobbet. Sara jobbade som polis i ett år innan hon blev gravid. Hon var föräldraledig i åtta månader på heltid, sedan 50% ett tag. Nu jobbar hon 100%. Saras sambo är polis på samma enhet. Fick du den uppdatering och information som du ville ha under ledigheten? - Ja, jag har haft mycket kontakt med jobbet. Jag har hållt mig själv uppdaterad och tittat in på jobbet minst en gång i veckan. Mest har det varit för den sociala biten, jag har valt själv att gå dit. Hur känns det att du snart ska börja jobba igen? - Jag hade tänkt koppla bort jobbet helt under ledigheten, men har inte klarat av det. Det har varit jättetrevligt att få vara hemma med mitt barn, men det ska också bli kul att börja jobba igen. Hur har ni planerat vardagen för att det ska fungera med både jobb och familj? - Vi har inte pratat om vem som ska ta ut VAB. Det får väl bli den som har störst möjlighet att göra det, som inte har förhinder på jobbet. Barnets farmor kommer att vara deltidspensionerad nästa år, och hon hoppar gärna in som barnvakt. Vi har flera andra personer som kan ställa upp. - Jag upplevde att jag helt tappade kontakten med jobbet. Jag skulle velat få information om förändringar på arbetsplatsen, utlysta tjänster och om uppdatering om mina arbetskamrater. - Nej, ingen alls, men eftersom min sambo jobbade fick jag information genom honom. Jag kan också tycka att det är lite upp till var och en att söka information. Hur var det att komma tillbaka till jobbet igen? - Jag kände mig inte osäker på själva jobbet och arbetsuppgifterna, men ett problem var att jag inte var uppdaterad vad det gäller busar, adresser, bilar och nya kollegor. Det kändes som att jag jobbade ihop med en ny människa varje pass. I vårt jobb är det viktigt att känna varandra; svagheter och styrkor, den andres sätt att arbeta och erfarenhet. - Jag fick inte någon inkörningsperiod, och kände inte heller att jag behövde ha någon. Jag sköt veckan innan och fick byta byxstorlek. Jag var lite ringrostig och nervös, men jag kom snabbt in i det. Praktiskt: Jag jobbade i turlag innan jag blev föräldraledig. Nu periodplanerar jag istället och det funkar bra. Hur går det att kombinera jobbet med familjelivet? - Det går att kombinera bra. Men det är tack vare att jag kan periodplanera och min sambo går kvar på turlag och att vi har en familj som ställer upp.
Känner du att du har förändrats som människa och polis sedan du blev förälder? Mats: - Inget som är till det sämre. Livet består av fritid och arbete. I och med att både jag och min fru har varit hemma med barnet så har jag fått en ökad förståelse för hur vardagen kan te sig när man är hemma med ett litet barn. Vissa dagar får man ingenting gjort. Det förstod jag inte innan jag hade fått prova på det själv. Att båda är hemma är bra för familjelivet. Olga: - Jobbet är fortfarande jätteroligt och jätteviktigt men det finns annat som jag prioriterar högre sedan jag blev förälder. Jag har blivit mer medveten om konsekvenserna om det skulle hända mig någonting. Nu har jag en annan människa som är beroende av att jag finns. Jag blir mer berörd när människor i min omgivning bryr sig om mig, jag lyssnar mer. Min man är inte så förtjust i att jag jobbar i yttre tjänst. Sara: - Jag tänker mer på att jag vill komma hem helskinnad och är mer medveten om riskerna. Jag gör ju samma jobb som innan men jag känner mer. Vi hade t.ex en utbildning i hur vi ska agera vid trafikolyckor. I ett fall fanns det en bebis där. Intuitivt ville jag prioritera barnet. Familjevåldssituationer berör också mer. Men jag tror inte att jag gör jobbet annorlunda, det är mer en känsla och insikt. Mina chefer underlättar för att jag ska kunna jobba kvar i yttre. Som gravid saknade jag information om mina rättigheter /Sara Mats Scherp om hur han har förändrats i sin yrkesroll: - Jag blir mer känslomässigt upprörd när jag ser, läser eller hör om barn som far illa. Jag har lätt att identifiera mig med dem. Jag prioriterar annorlunda nu, mitt barn kommer i första hand. I min roll som chef har jag fått större förståelse för personalens sociala situation, att det kan krångla till sig i vardagen ibland. Det gör en stor skillnad för mig som har en sådan befattning. Olga Korpela om att trappa upp arbetstiden efter föräldraledigheten: - För mig som förälder kändes det bra att trappa upp och jobba deltid först för att sedan börja jobba heltid. För jobbet var det inte lika bra. Jag fick lägga mycket tid på att uppdatera mig varje arbetspass. En del kollegor har gjort tvärtom börjat tvärt med att jobba heltid några månader för att komma in i arbetet för att sedan gå ner lite i tid. Det kanske hade varit bättre? Berättat för: Tanja Einarson och Cecilia Frödén Olofsson Bild: Tanja Einarson, Magnus Levin, Cecilia Frödén Olofsson Sara Axelsson om att kombinera polisyrket med graviditet och småbarnsår: - Våra chefer försöker att få det att gå ihop med scheman och önskemål. Det måste jag berömma dem för. De underlättar verkligen för att vi ska kunna jobba kvar i yttre och inte behöva arbeta med utredningar bara för att det inte fungerar med arbetstider. - Som gravid har man rättigheter som myndigheten inte alltid informerar om. Det gäller både arbetstider och ersättning. Jag upplevde som gravid, och även när jag kom tillbaka, att jag fick ta reda på väldigt mycket information själv. Det var inte min arbetsgivare som gav tips och information, utan andra mammor.
Fakta från HR-avdelningen :: Graviditet Enligt föräldraledighetslagen har en arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar, rätt att bli omplacerad till annat arbete med bibehållna anställningsförmåner. Detta under förutsättning att arbetstagaren utför arbetsuppgifter som innehåller riskmoment som kan äventyra moderns eller barnets hälsa. Rätt till omplacering gäller endast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossning. Föräldraledighet Du har rätt att vara helt ledig från arbetet om du har barn som är yngre än ett och ett halvt år. Rätt till ledighet har du även när du tar ut föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Du har även rätt att förkorta arbetstiden med upp till en fjärdedel om du har barn under åtta år. Därutöver kan partiell ledighet beviljas fram till utgången av det skolår då barnet fyller 12 år. Föräldraledighet ska ansökas om minst två månader innan du planerar att vara ledig. Ersättning vid föräldraledighet Föräldralön (barn födda efter 1 januari 2009) Föräldralön gäller som längst till det att barnet är 18 månader och utbetalas max under 360 dagar per barn. Om det skulle vara så att båda föräldrarna är anställda inom staten gäller max 390 dagar med föräldralön per barnabörd, vilket man måste försäkra arbetsgivaren om. Utbetalas för ledighet enligt Föräldraledighetslagen och har ingen koppling till uttag av föräldrapenning. Föräldralönen är 10% av daglönen (aktuella lönen före ledighetens början) och utbetalas månadsvis och i förhållande till ledighetens omfattning. Föräldrapenningtillägg (barn födda före 31 december 2008) Under den tid du tar ut föräldrapenning med s.k. sjukpenningnivå (SP-nivå) betalas ett föräldrapenningtillägg ut. Detta betalas ut för högst 360 dagar/barnabörd. Ersättningar är 10 procent av daglönen på lönedelar upp till basbeloppstaket. Lönedelar som överstiger basbeloppstaket är föräldrapenningtillägget 90 procent. Detta avtal kommer att löpa t.o.m. 30 juni 2010. Veckans garv :-)) Det är inte alltid man blir bra på bild Familjen Olofsson sitter vid frukostbordet. Mannen läser tidningen och meddelar viktiga händelser: - Oj, nu är väsktjuven tagen! Och titta barnen, här är en bild på mammas chef! Felix 12 år, som är mycket intresserad av tjuvar och poliser kastar sig över tidningen och utbrister förbluffat: - Va!!? Är det där mammas chef!!? Han ser ju helmysko ut! Jag trodde att det var han som hade tagit alla plånböcker! Bild: NA
Mål i verksamhetsplanen 11 :: Unga lagöverträdare De flesta pojkar, och även ganska många flickor begår någon form av brott (oftast snatteri) i 14-15-årsåldern. Som tur är slutar de allra flesta att begå brott oavsett om de upptäcks eller inte. Det finns inga säkra metoder för att i förväg prognostisera vilka ungdomar som kommer att fortsätta en kriminell karriär. Man kan däremot identifiera ungdomar som löper en förhöjd risk att bli kriminella, börja missbruka eller på annat sätt leva ett asocialt liv. Man ska ändå veta att de allra flesta även ur denna riskgrupp kommer att klara sig alldeles utmärkt i livet. Några av dessa riskpersoner fortsätter dock en kriminell karriär (men en mindre andel) vilket också gäller de ungdomar som inte kan räknas till riskgruppen. Forskningen varken stöder eller motsäger att tidiga samhällsingripanden gentemot ungdomar som begår brott minskar risken för en fortsatt kriminell karriär. Polisiär erfarenhet stöder dock tesen att tidiga ingripanden har effekt. DET VI VET är att vissa brott i tidig ålder, främst stöldbrott (frånsett snatteri), och alldeles särskilt bilstöld, ökar väsentligt risken för en fortsatt kriminell karriär. Det är därför särskilt viktigt att samhället går in och sätter stopp för de ungdomar som börjat med den typen av brottslighet. DET VI OCKSÅ vet är att ungdomar som växer upp i socialt fattiga miljöer, ofta starkt segregerade förorter, löper en ökad risk för att göra en kriminell karriär. Dessa utgör också den främsta rekryteringsbasen för den organiserade brottsligheten. Den ökade risken hänger samman med fattigdom och har ingenting med etnicitet att göra. VÅLDSBROTTSLIGHET BLAND UNGDOMAR och även bland vuxna personer är till mycket stor del alkoholrelaterad. Att förebygga denna typ av brott handlar således om att begränsa ungdomars konsumtion av alkohol. Verksamhetsplanens mål: Det ska i varje närpolisområde finnas en strukturerad samverkan med socialtjänsten som syftar till att förhindra ungdomars kriminallitet och drogmissbruk. Helst ska denna samverkan ske även på fältet. En särskild satsning ska genomföras gentemot särskilt identifierade ungdomar som löper stor risk att rekryteras till den organiserade brottsligheten. Vi ska redovisa fler ärenden avseende försäljning av alkohol och narkotika till ungdomar än tidigare. Vi ska intensifiera våra insatser mot ungdomars alkoholkonsumtion. Kronobergsmodellen ska tillämpas fullt ut i det södra närpolisområdet. I övrigt talar verksamhetsplanen om vikten av samverkan med socialtjänst, skola och fritidssektor och att poliser i yttre tjänst i ökad omfattning ska arbeta i de miljöer där ungdomar vistas, som de då ska ta kontakt med. Ungdomar som är målsägande eller vittnen ska också få ökat stöd i rättsprocessen. Kalle Wallin, länspolismästare Roland Svensson, chef enheten för verksamhetsplanering
T i p s och T r i x s Stort mailflöde? Det går att göra en inställning så att du ser om du har fått ett mail som kopia. Du kan också t.ex. skapa en kolumn för vem du vidarebefodrat mailet till. Om du kikar på bilden nedan så ser du dina kolumnrubriker Från (Namn), Ärende, Datum osv. Högerklicka på någon av dem och välj Fler kolumner. Lägg därefter till Kopia från Tillgängliga kolumner till Valda kolumner. Tryck OK. Klart. Lite mailvett :: Det här är mailregler som används på Volvo. De kan med fördel användas även här. Många får mängder av e-post. Det vore bra om vi kunde begränsa mailandet och bara skicka det som verkligen är nödvändigt. Läs och begrunda: @ Undvik att skicka kopia om det inte är absolut nödvändigt. @ När du skickar en kopia är det enbart för information, aldrig för agerande. @ Håll dig till ett ämne per meddelande. @ Skriv redan i ämnesraden vad brevet innehåller, inte bara Hej! @ Det är artigt att skicka svar på meddelanden om agerande, men skicka inte svar på brev med information. @ E-post får inte innehålla krav på svar eller agerande inom en arbetsdag. En stilla undran... Är det verkligen meningen att man ska kontrollera sirener och stoppfunktion på polisbilarna i garaget bland folk och hundar? Det är ju inte direkt en nyttig kur för öronen... Sirener vet vi alla hur dom låter och det förstärks sedan av att det är i ett litet utrymme som garaget. Stoppfunktionen, dvs röd/blått ljus framåt som används för att stoppa fordon framför polisfordonet, aktiveras genom att man tutar i cirka 2 sekunder. /M. Walan, trafikenheten