Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under hela tiden? Ge förslag på hur du kan förlänga hållbarheten hos kött, fisk, bröd, bär och grönsaker och förklara kort varför ditt förslag fungerar. För att bevara grönsaker så kan man syra ner dem i till exempel mjölksyra. Kött och fisk däremot kan man salta för att det ska hålla längre och hindra bakterier från att komma. Om man vill ha bröd som räcker länge så ska man göra surdegsbröd, det håller längre än vanliga bröd. Man måste också ha socker i, annars blir brödet snabbt torrt och inte så gott. Nu för tiden bevarar man oftast maten i kylskåp eller frysar På vilket sätt tror du svårigheten att bevara 1b mat påverkade människors vardag förr och idag i delar av världen som saknar elektricitet? Jag tror att detta kan vara ett problem för många som inte har elektricitet och kanske inte kunskapen för andra sätt att bevara maten. Det påverkar nog många i deras arbete då de måste tänka på mat hela tiden, jag tror att vissa kvinnor har det som jobb, att bevara maten och se till så att den räcker. Jag tror att det påverkar vissas vardagar genom att de inte alltid kan ha mat på bordet och många barn måste arbeta för att få mat. Vilken av följande menyer tycker du är bäst 2 ger kroppen det den behöver och varför? Lägg till eller byt ut matvaror i menyerna så att de innehåller det kroppen behöver. Förklara varför menyerna blir bättre med det du lägger till. Meny 1 Stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk Meny 2 Ris, grönsallad och vatten Meny 3 Spagetti, ketchup och Coca-Cola Meny 4 Potatis, Strömming, grönsallad och vatten Jag tycker att meny 1 var den som var bäst för kroppen. Den innehöll stekt ägg, bacon, grönsallad och mjölk. Det har A-vitamin som finns i ägg, D-vitamin som finns i äggula, och K-vitamin som finns i grönsaker. Meny 2 innehåller: Ris, vatten och grönsallad. Om man byter ut vattnet mot mjölk så finns det A-vitamin. Till riset skulle man kunna äta fet fisk så får man i sig D-vitamin också. Meny 3 innehåller: Spagetti, ketchup och coca-cola. Coca-cola är inte bra för kroppen eftersom att det innehåller snabba kolhydrater, därför borde även den bytas ut mot mjölk. Snabba kolhydrater gör så att man först blir jättepigg, men sedan sjunker energinivån snabbt och man blir jättetrött i stället. Man kan få svårt att koncentrera sig om man äter för mycket snabba kolhydrater. Ketchup innehåller mycket socker och jag tror inte att det är bra för kroppen att äta så mycket socker samtidigt. Därför skulle jag tagit bort coca-colan och lagt till mjölk. Sen skulle jag ta bort ketchupen och lagt till kött. I kött finns det protein som är viktigt för att kroppen ska må bra. Meny 4 innehåller: Potatis, strömming, grönsallad och vatten.
Denna meny är ganska bra redan som den är. Potatisen innehåller protein, fisken D-vitamin och A-vitamin och i grönsallad finns det A-vitamin och K-vitamin. Man skulle kunna lägga till ett glas mjölk också för ett starkare skellett, men även vatten behövs för att kropppen inte ska torka ut. För att kunna springa och röra oss behöver vi 3 energi som vi får från maten vi äter. Men hur kommer det sig att maten är energirik? Vart kommer energin ifrån? I din förklaring ska du använda begreppen energi, kolhydrat, kretslopp, fotosyntes och förbränning. Om man t ex tar en potatis så kommer ju den ifrån en potatisplanta som har växt i jorden. Plantan får vatten, solljus och koldioxid och när den sen har växt klart så ger den ut syre och druvsocker (glukos) eller stärkelse, cellulosa (fibrer), protein och fett, det kallas också kolhydrater. Det är det här som kallas fotosyntes. När man sen äter det så delas de upp av enzymerna. Man måste äta kolhydrater för att orka röra sig och då förbränner man maten. Här nedan följer några påståenden om mat. 4 Förklara vad du tror att den som gör påståendet menar och berätta sedan om du håller med eller inte och varför. A Jag vill ha stora muskler så jag äter extra mycket protein B För att orka mer dricker jag energidryck C Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten D I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller E: Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler A- Jag vill ha stora muskler så jag äter mycket protein Det är sant och falskt, om man vill ha stora muskler så måste man både äta mycket protein och träna så att proteinen utvecklas och blir till muskler. Om man bara äter protein så får man inga muskler, man måste träna också. B- För att orka mer dricker jag energidryc Det är falskt eftersom att energidryck innehåller mycket snabba kolhydrater vilket gör att man först blir jättepigg men sen går det snabbt ner och man blir jättetrött i stället. Om man dricker det regelbundet i ca en vecka så avtar effekten efter ett tag och man blir bara trött. Därför ska man inte dricka för mycket energidryck, bäst är det om man inte dricker det alls. C- Jag vill gå ner i vikt så jag hoppar över frukosten Det är falskt. Om man hoppar över frukosten så får man inte tillräckligt med energi för att orka hela dagen. Kroppen tar då energi från musklerna eller den energi som lagras om man äter lite för mycket. Det gör att man blir svagare och kroppen orkar mindre. Nästa gång man äter kan det hända att kroppen är berädd på ett till hopp och därför lagrar all energi vilket gör att man kan gå upp i vikt i stället för ner. D- I innehållsdeklarationen får man veta ALLA ämnen som en vara innehåller
Det är falskt tror jag. Jag tror att man får veta alla råvaror som finns i men inte alla ämnen. Om det t ex finns syra i maten så tror jag inte att de skriver det. E- Om alla människor vore vegetarianer skulle maten på jorden räcka till fler Jag tror att det är falskt. Om alla människor vore vegetarianer så skulle man inte ätta kött vilket betyder att det skulle bli fler djur på jorden. Djuren äter ju växter och vegaterianer äter bara mat från växtriket och då äter vi samma sak. När det blir fler djur så äter de mer och om vi äter samma sak som djuren så blir det mindre mat till alla. Här ska du planera, genomföra och utvärdera 5 en undersökning av vad en marshmallows innehåller. Presentera din planering och utvärdering i form av en laborationsrapport. Följande rubriker ska finnas med: Hypotes (vilka resultat du förväntar dig och varför) Undersökning (hur undersökningen ska genomföras, vilken ordning momenten ska tas ) Materiel (vad du behöver för prylar och kemikalier att genomföra undersökningen) Resultat (vad din undersökning visade) Slutsats (varför du fick de resultat du fått, hur de stämmer/skiljer sig från hypotesen) Förbättringar (hur undersökningen skulle kunnat genomföras annorlunda, hur felkällor kunnat undvikas eller vad man skulle kunna gå vidare med och undersöka ytterligare) Hypotes Jag tror att det finns stärkelse i marsmallowsen för att det genom långa kedjor hör ihop med typer av socker och jag tror att det finns socker i marshmallows. Jag tror att det finns druvsocker i marshmallows för att det är så sött. Jag tror inte att det finns protein i marshmallows för det är så onyttigt. Jag tror att det finns fett i eftersom att det är en godis och det är väldigt onyttigt. Planering Jag har en halv marshmallow som jag ska testa med. Jag tänker hälla några droppar vatten på den och sen se hur mycket protein och kolhydrater det finns. Jag testar om det finns fett genom att trycka marshmallowsen på mitt bruna papper. Det gör jag innan det andra så att det inte är blött. Om det inte blir något så testar jag med vatten också, sen låter jag det torka och kollar sen igen. Jag använder även jod för att se om det finns kolhydrater. Material Teststickor, marshmallow och ett brunt papper. Resultat Jag fick resultatet att det finns stärkelse, druvsocker och spår av protein. Den innehöll inget fett vilket jag tycker var lite konstigt. Slutsats Eftersom att det finns stärkelse och socker så tror jag inte att det är så nyttigt för kroppen och ska därför inte ätas för ofta. Förbättring Jag tycker att allt gick väldigt bra och jag skulle inte vilja ändra något. På tallriken ser du Saras lunch. Den består 6 av sallad tomat, gurka, paprika och knäckebröd samt en chokladboll. I rutorna finns information om mat och näring. Din uppgift är att göra lunchen bättre med hjälp av informationen i rutorna. (Eleverna hade 15 st informationsrutor med påståenden att förhålla sig till). Lunchen blir bättre när man tar bort chokladbollen och sätter dit en frukt. Jag tog bort chokladbollen för att mycket socker gör att man kan få hål i tänderna. Jag satte dit ven frukt till efterrätt för att det finns
mycket vitaminer i frukt och grönsaker. Lunchen blir bra för kroppen för att det är en nyttig mat och det finns inte mycket fett i lunchen. Från rutorna 9, 14
Kunskapskrav för betyget E och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget. bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget C och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Kunskapskrav för betyget A och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget. formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Elevportfölj som lärare bedömt vara på E-nivå Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.