Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2014 2016

Datum Sida 2013-02-22 1 (11) Ert datum Dnr EBM A-2013/0089 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Ekobrottsmyndighetens budgetunderlag 2014 2016 Jag överlämnar härmed budgetunderlaget för Ekobrottsmyndigheten för budgetåren 2014 2016. Sammanfattning Ekobrottsmyndigheten får den 1 juli 2013 ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen. Det utvidgade uppdraget är den största förändringen i myndighetens historia och vårt övergripande fokus för de närmaste åren är att etablera ett sammanhållet förebyggande arbete, utredning och lagföring av ekobrott i hela landet. Detta innefattar både att etablera ekobrottsbekämpning på ett antal nya verksamhetsorter och att utveckla verksamheten på de orter där vi redan finns. De senaste åren har Ekobrottsmyndighetens arbete fått en allt tydligare inriktning mot den grova ekonomiska brottsligheten och återförande av brottsvinster. Dessa ärenden är till sin karaktär omfattande och komplicerade vilket inneburit en väsentligt högre belastning på befintliga resurser. Genom metodutveckling har resurser frigjorts för att kunna hantera de allt mer krävande utredningarna. Satsningen mot den allvarligaste ekonomiska brottsligheten har också gett tydliga kvalitativa resultat. Samtidigt är inflödet fortsatt högt av minde komplicerade ärenden, företrädelsevis skattebrott och bokföringsbrott. Att förebygga, utreda och lagföra även sådana ärenden kommer även framöver att vara en viktig uppgift för myndigheten, inte minst eftersom lagföring av denna typ av brottslighet har en viktig brottsförebyggande effekt. Myndigheten arbetar kontinuerligt med att effektivisera verksamheten. De tre senaste årens anslagshöjningar har endast möjliggjort begränsade nysatsningar och ambitionshöjningar. Ekobrottsmyndigheten ska de närmaste åren förstärka det medarbetardrivna utvecklingsarbetet och den myndighetsgemensamma styrningen för att få ett ännu mer effektiv och flexibelt resursutnyttjande. Ett utvecklat arbetssätt bedöms dock inte vara tillräckligt för att möta behovet av nysatsningar. Mot denna bakgrund hemställer Ekobrottsmyndigheten om en anslagsökning med 25 Mkr för budgetåret 2014 med motsvarande anslagsuppräkning för 2015 och 2016. Detta motsvarar en anslagsökning på fyra procent. Resursförstärkningen behövs i första hand för att förstärka åklagarfunktionen i ärenden med förhöjd hotbild och ärenden som rör omfattande och komplicerad brottslighet samt förstärka med tillgångsutredare i brottsutbytesärenden (15 Mkr), placera en sambandspolis vid Europol (1 Mkr), införa en särskild beredskapsorganisation (1 Mkr), förstärka det nationella och regionala brottsförebyggande arbetet (4 Mkr) och införa en mobil it-miljö (4 Mkr). Fleminggatan 14 Box 22098 104 22 Stockholm Tel 010-562 90 00 Fax 08-613 40 19 www.ekobrottsmyndigheten.se

2 (12) Hemställan Med de utgångspunkter som jag nu har nämnt och med det ytterligare underlag som presenteras i det följande hemställer jag att regeringen beslutar att föreslå riksdagen att höja anslagsramen för anslaget 4:4 Ekobrottsmyndigheten för 2014 med 25 Mkr till 614 439 Mkr (inklusive pris- och löneomräkning), att föreslå riksdagen att tillämpa en planeringsram för 2015 om 639 550 Mkr och 2016 om 666 641 Mkr (inklusive pris- och löneomräkning), att utöka myndighetens låneram till 38 Mkr för 2014 och 2015, att fastställa en anslagskredit på 3 procent av anslaget samt att fastställa en kredit på räntekontot i Riksgäldskontoret på 10 procent av anslaget. Beslut om budgetunderlaget har fattats av generaldirektören Eva Fröjelin. I den slutliga handläggningen har överåklagaren Anders Jakobsson, stabschefen, tillika tf. administrativa chefen, Fredrik Holmberg, föredragande, chefen för Ekobrottskansliet Kenneth Holm, utvecklingschefen Karin Lönnheden samt chefsjuristen Lena Lindgren Schelin deltagit. Informationsskyldigheten enligt 19 MBL är uppfylld gentemot samtliga arbetstagarorganisationer (Jusek, ST och Polisförbundet). Stockholm den 22 februari 2013 Eva Fröjelin Fredrik Holmberg

3 (12) Inledning Ekobrottsmyndigheten är en åklagarmyndighet inom rättsväsendet med samlad kompetens för att bedriva underrättelseverksamhet, förebygga, utreda och lagföra ekonomisk brottslighet. Vårt uppdrag bidrar till att de ekonomiska systemen fungerar så att samhället, företagen eller enskilda inte drabbas av ekonomisk brottslighet av olika slag. Ekonomisk brottslighet är ett samlingsbegrepp för flera olika typer av brott. Ekobrottsmyndigheten utreder bokföringsbrott, skattebrott, konkursrelaterade brott, finansmarknadsbrott och EU-bedrägerier. Här utreds också övriga komplicerade ekonomiska brott som kräver särskilda kunskaper om finansiella förhållanden och näringslivet. De vanligaste typerna av brott som myndigheten utreder och lagför är skatte- och bokföringsbrott. Ekobrottsmyndigheten riktar allt mer in sig på den grova och systemhotande ekonomiska brottsligheten. Myndighetens uppdrag innefattar dock också de mindre allvarliga ekobrotten, där straffen inte är höga, men där lagföringen också har en viktig brottsförebyggande effekt. Ekobrottsligheten är ofta komplicerad till sin karaktär och kräver flera olika specialkompetenser för att utredas framgångsrikt. Därför har Ekobrottsmyndigheten särskilt utbildade åklagare, poliser, revisorer, analytiker och andra specialister som arbetar tillsammans i team vid myndighetens ekobrottskamrar. Våra polisoperativa enheter biträder ekobrottskamrarna med bl.a. kriminalunderrättelsetjänst, spaning och hemliga tvångsmedel. Ekoadministratörer och övrig administrativ personal svarar för den operativa och administrativa servicen till ekobrottskamrarna och de polisoperativa enheterna I Ekobrottsmyndighetens uppdrag ingår att arbeta brottsförebyggande tillsammans med andra myndigheter, branschorganisationer och näringslivet. Detta förutsätter att vi har en samlad och aktuell lägesbild av den ekonomiska brottslighetens karaktär, vilket vi tar fram inom ramen för vår underrättelseverksamhet. Lägesbilden analyserar förändringar i den ekonomiska brottsligheten och är ett viktigt underlag när vi inriktar vår egen verksamhet. Vidare används lägesbilden för att sprida kunskap till andra myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer samt till allmänheten i syfte att minska risken för nya brott. Myndigheten har sedan den inrättades ansvarat för ekobrottsbekämpningen i de tre storstadslänen samt Hallands, Blekinge och Gotlands län. Regeringen gav i september 2012 Ekobrottsmyndigheten i uppdrag att förbereda och genomföra de åtgärder som behövs inför att myndigheten den 1 juli 2013 får ett nationellt ansvar för de ärenden myndigheten handlägger enligt förordningen (2007:972) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten. Uppdraget är den största förändringen i myndighetens historia och innebär att verksamhet flyttas från Polisen och Åklagarmyndigheten till Ekobrottsmyndigheten. I uppdraget ingår också att Ekobrottsmyndigheten ska förbereda och genomföra åtgärder för att utöka sin kriminalunderrättelseverksamhet och övrig polisoperativ verksamhet till att omfatta hela landet. Generaldirektör Eva Fröjelin beslutade i oktober 2012 en inriktning för myndighetens framtida lokalisering. Inriktningen innebär att myndigheten kommer vara lokaliserad på de orter där det finns regionala underrättelsecentrum (RUC). Detta innebär att myndigheten

4 (12) öppnar nya kontor i Umeå, Sundsvall, Uppsala, Linköping samt Örebro. Inriktningen innebär vidare att nuvarande utredningsenheter i Skövde, Borås, Halmstad, Kristianstad och Visby avvecklas. För att förbereda riksansvaret har Ekobrottsmyndigheten skapat en programorganisation. Programmet innehåller fyra projekt som ska säkerställa att det finns organisation, personal och ändamålsenliga lokaler samt planera för att ärenden tas över från Åklagarmyndigheten. Dessa projekt kommer i nästa fas lämna över till genomförandeprojekt och uppdrag inom ordinarie verksamhet. För närvarande arbetar ca 25 personer från myndigheten med stöd av externa konsulter med program Riksansvar. Samtliga åtgärder ska vara genomförda senast den 1 juli 2014. Ekobrottsmyndigheten har under 2012 fortsatt utvecklingen av en mer strategisk ekobrottsbekämpning Ökat fokus på den grövre ekonomiska brottsligheten Under de senaste åren har Ekobrottsmyndighetens uppdrag vidgats. Myndigheten har tillsammans med flera andra myndigheter ett uppdrag att bekämpa den grova organiserade brottsligheten och ekobrottsbekämpningen ses som en allt viktigare del i den totala brottsbekämpningen. Bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten och inriktningen mot brottsvinster har för myndigheten inneburit nya uppgifter med en väsentligt högre belastning på befintliga resurser. Satsningen på att utreda och lagföra de som leder och möjliggör den grövre ekonomiska brottsligheten, dvs. strategiska huvudmän, experter och andra möjliggörare samt de näringsidkare som har ekobrott som affärsidé, innebär en målmedveten verksamhet. Tidigare har inriktningen snarare varit händelsestyrd och åtalen har i större utsträckning varit riktad mot utförarna av brotten. Inriktningen att fokusera på den grövre ekonomiska brottsligheten och den grova organiserade brottsligheten har gett en rad kvalitativa förbättringseffekter. Myndigheten utreder fler av de mest svårutredda nationella ärendena, antalet ärenden från Operativa rådet och de regionala underrättelsecentrumen ökade från 14 ärenden 2011 till 23 ärenden 2012, arbetar långsiktigt mot strategiska personer, experter och andra möjliggörare av grövre ekonomisk brottslighet, använder i högre grad underrättelseinformation, bekämpar och kan i högre grad avbryta pågående brottslig verksamhet och åtalar i högre grad experter och möjliggörare. Vår uppgift är att skydda en sund och förtroendefull ekonomi. Inriktningen mot den mest allvarliga ekonomiska brottsligheten ger otvetydigt den största effekten i den strävan och därmed den största samhällsnyttan. Att arbetet har varit framgångsrikt syns bland annat i ökningen av antalet ärenden från Operativa rådet och de regionala underrättelsecentrumen.

5 (12) Samtidigt innebär den förändrade inriktningen utmaningar för myndigheten. Utredningar som rör grov ekonomisk brottslighet är ofta komplicerade, omfattande och betydligt mer resurskrävande än t.ex. enklare skatte- och bokföringsbrott som fortfarande står för majoriteten av ärenden vid myndigheten. Utredningar riktade mot strategiska personer, experter och andra möjliggörare rör ofta pågående brottslig verksamhet som måste hanteras skyndsamt och ofta med hjälp av olika straffprocessuella tvångsmedel, vilket bidrar till att ärendena blir mer komplicerade. Ett tydligare fokus på den grövsta ekonomiska brottsligheten förutsätter att Ekobrottsmyndigheten har spetskompetens när det gäller utredning och lagföring. Behovet av spetskompetens innefattar inte bara poliser och åklagare utan även revisorer, analytiker, specialistkunskaper inom finansområdet med mera. Behovet av olika kompetenser förändras i takt med att brottsligheten utvecklas och hittar nya vägar. Ofta kan behovet av ny kompetens täckas genom intern kompetensutveckling men ibland måste ny kompetens rekryteras. Det senaste året har till exempel specialistkompetensen avseende cybercrime och finansmarknadsbrott förstärkts genom nyrekryteringar. Utvecklat arbete med att förverka och återföra brottsvinster Eftersom den allvarligaste ekonomiska brottsligheten ofta är gränsöverskridande förutsätter brottsbekämpningen en väl fungerande internationell och nationell samverkan. Detta gäller inte minst hanteringen av brottsutbyten. Ekobrottsmyndigheten har därför under 2012 gjort en särskild satsning för att förstärka den strategiska styrningen och utvecklingen av arbetet med brottsutbytesfrågor. Åtgärder har också vidtagits för att på kammarnivå integrera brottsutbytesarbetet med utredningen av brottsmisstanken och i ett tidigt skede identifiera ärenden där det är möjligt att förverka och återföra brottsvinster. Genom den Nationella specialistfunktionen för brottsutbytesfrågor som sedan 2010 är placerad vid Ekobrottsmyndigheten har samverkan mellan de myndigheter som kommer i kontakt med brottsutbytesfrågor utvecklats. Förståelsen för vad respektive myndighet kan bidra med i arbetet med att återföra brottsvinster har ökat och praktiska hinder reducerats. Ett förstärkt säkerhetsarbete Arbetet mot den grova organiserade brottsligheten medför också nya utmaningar i form av en ökad hotbild mot åklagare och utredare. Vid Ekobrottsmyndigheten har medarbetare i vissa ärenden utsatts för trakasserier och hotfulla beteenden. Det har också förekommit att enskilda medarbetare drabbats av egendomsskador som bedömts ha samband med tjänsten. Det är utomordentligt viktigt att Ekobrottsmyndighetens personal ska vara säkra och känna sig trygga i sitt arbete. Myndigheten har därför de senaste åren arbetat aktivt med säkerhetshöjande åtgärder, bland annat genom utbildning i säkerhetsfrågor och en förstärkning av den interna säkerhetsorganisationen. Det har också vidtagits operativa förebyggande säkerhetsåtgärder kopplat till specifika ärenden och individanpassade långsiktiga säkerhetsåtgärder för ett mindre antal medarbetare. I de ärenden som har aktualiserat frågor om personsäkerhet har en framgångsrik säkerhetshöjande åtgärd varit att två åklagare delat på ärendehandläggningen. Genom att minska fokuseringen på en enda åklagare minskar risken för otillåten påverkan och åklagarnas upplevda trygghet ökar.

6 (12) Fortsatt högt inflöde av mindre komplicerade ärenden Ekobrottsmyndigheten har de senare åren mött den ökande arbetsbelastningen genom omfördelning av resurser och metodutveckling. På detta sätt har resurser kunnat frigöras för arbetet mot den grövre ekonomiska brottsligheten. Samtidigt som ungefär 90 procent av Ekobrottsmyndighetens utredningsresurser i nuläget är inriktade på att bekämpa allvarligare ekonomiska brott är dock inflödet fortsatt högt av minde komplicerade ärenden, företrädelsevis skattebrott. Att förebygga, utreda och lagföra även den mindre allvarliga ekonomiska brottsligheten kommer även framöver att vara en viktig uppgift för myndigheten. Det kan också konstateras att de kvalitativa förbättringarna som återspeglas i satsningen mot den grövsta ekonomiska brottsligheten inte återspeglas i de resultatmått som Ekobrottsmyndigheten traditionellt mäts mot. Den kvantitativa resultatuppföljningen tar sikte på antal avslutade ärenden, antalet lagförda personer, genomströmningstider m.m. Myndigheten visar i dessa avseenden ett något sämre resultat 2012 jämfört med tidigare. Till exempel har antalet avslutade ärenden minskat från 4 667 ärenden 2011 till 4 589 ärenden 2012. Antalet lagförda personer har minskat från 1 791 personer 2011 till 1 523 personer 2012. Undantaget är den genomsnittliga genomströmningstiden som förkortats fem dagar jämfört med 2011 och nu är 212 dagar. Det bör också noteras att antalet lagförda personer ökat något och antalet lagförda brottsmisstankar ökat väsentligt när det gäller finansmarknadsbrott, vilket är en önskvärd och viktig utveckling. Ett brottsförebyggande arbete inriktat mot nyckelaktörer Vid sidan om utredning och lagföring är den tredje delen av Ekobrottsmyndighetens verksamhet det brottsförebyggande arbetet. Myndigheten har under flera år utvecklat det brottsförebyggande arbetet genom att i en årlig lägesbild ge en kunskapsöversikt om den ekonomiska brottslighetens karaktär och förändringar i brottsligheten. Myndighetens brottsförebyggande strategi har sedan gått ut på att förmedla denna kunskap vidare till nyckelaktörer i form av till exempel branschorganisationer och andra myndigheter som i sin tur kan sprida kunskapen vidare. Inriktningen av myndighetens insatser 2014 2016 Ekobrottsmyndighetens övergripande fokus för de närmaste åren är att etablera en nationell ekobrottsbekämpning med förebyggande arbete, utredning och lagföring. Vi ska vara en specialistmyndighet som värnar våra åklagares och utredares spetskompetens inom ekonomisk brottslighet. Vi ska utnyttja den fulla potentialen i att vårt uppdrag sträcker sig från ax till limpa i brottsbekämpningen, det vill säga från underrättelseuppslag till lagföring. Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna arbetar i team där olika kompetenser och erfarenheter möts med ett tydligt gemensamt uppdrag. Vi ska fortsätta att utveckla den myndighetsgemensamma styrningen så att vi kan använda våra resurser effektivt och flexibelt. En effektivare och säkrare bekämpning av den grövsta brottsligheten Ekobrottsmyndigheten omfattas av det myndighetsgemensamma uppdraget att bekämpa den grova organiserade brottsligheten och vi kommer även fortsättningsvis att tydligt prioritera bekämpningen av den grövre ekonomiska brottsligheten. Vi kommer särskilt inrikta vårt arbete mot de som leder och ligger bakom den grövsta brottsligheten, dvs. så kallade strategiska personer, både inom ramen för den myndighetsgemensamma GOB-satsningen och

7 (12) i andra ärenden. Vi kommer också i större utsträckning identifiera och arbeta mot näringsidkare med ekobrott som affärsidé, experter och andra möjliggörare av ekobrotten samt mot avancerad skattebrottslighet bland aktörer på finansmarknaden. För att våra medarbetare ska ha en hög säkerhet och trygghet behöver vi fortsätta utveckla arbetssättet med att två åklagare handlägger samma ärende. Givet målens komplexitet uppnås också kvalitets- och effektivitetsvinster om två åklagare kan komplettera varandra i samma ärende. En nödvändig förutsättning för en strategisk inriktning av verksamheten är att vi bygger upp en kriminalunderrättelseverksamhet på ekobrottsområdet i de geografiska områden där myndigheten inte finns idag. Myndigheten får också ett kraftigt ökande antal underrättelseärenden om organiserad ekonomisk brottslighet från de regionala underrättelsecentrumen. För att kunna driva dessa ärenden vidare krävs ofta en omfattande spaningsverksamhet. Myndighetens spaningsresurser möjliggör idag inte tvåskiftsspaning, varför spaningen oftast genomförs under dagtid. Det medför uppenbara effektivitetsförluster för spaningsverksamheten. Myndighetens huvudfokus på kort sikt är att etablera verksamheten i hela landet. Men på längre sikt krävs förstärkta ekonomiska resurser för att möjliggöra en utbyggnad av spaningsverksamheten. God flödeseffektivitet och kvalitet i det operativa utredningsarbetet Samtidigt som vi behåller en hög kvalitet i arbetet mot den grövsta ekonomiska brottsligheten måste vi förbättra våra kvantitativa resultat, framför allt antalet avslutade ärenden, antalet lagförda personer och våra genomströmningstider. För att åstadkomma detta ska vi de närmaste åren förstärka det medarbetardrivna utvecklingsarbetet med fokus på god flödeseffektivitet och hög kvalitet i våra utredningar. Vi ska också ytterligare förbättra den myndighetsgemensamma styrningen, inte minst styrningen av utvecklingsarbete. En förstärkt beredskapsorganisation För att kunna möta den grova ekonomiska brottslighetens gränsöverskridande karaktär behöver vi förstärka vår nationella och internationella samverkan. Nationellt medför samhällets mobilisering mot den organiserade brottsligheten en ökad efterfrågan på specialistkompetens vid hanteringen av ekonomisk brottslighet. Denna ökade efterfrågan medför i vissa lägen att verksamhet behöver kunna bedrivas utanför kontorstid. För att kunna avbryta pågående brottslighet, gripa misstänkta ekobrottslingar och säkra bra bevisning sker tillslag inte sällan på helger. Ekobrottsmyndigheten har idag ingen egen organisation för hantering av ärenden efter kontorstid. Det har vid flera tillfällen visat sig att myndigheten haft svårt att hantera akuta utredningssituationer utanför kontorstid. Exempel på sådana tillfällen är när någon anhållen i frånvaro grips och åklagare måste kontaktas för beslut och direktivgivning eller när tillslag sker för säkrande av bevisning. Åklagarmyndighetens jouråklagarorganisation och polismyndigheternas kriminaljourer har i regel inte den specialistkomptens som krävs för en effektiv och rättssäker handläggning av ekoärenden. För att förstärka samhällets operativa förmåga i bekämpningen av denna brottslighet bör det, efter samråd med Åklagarmyndigheten, inrättas en särskild beredskapsorganisation med åklagare och utredare som har denna specialistkompetens. Liknande beredskapsorganisationer har tidigare inrättats för bl.a. miljö- och arbetsmiljömål och ärenden vid Eurojust. En sådan organisation medför ökade kostnader för beredskapsersättningar. Denna kostnadsökning ska dock ställas i relation till de operativa fördelar som en sådan organisation innebär

8 (12) vad gäller möjligheten att avbryta pågående brottslighet samt höjd kvalitet, ökad effektivitet och rättssäkerhet. Ökat internationellt samarbete och fokus på att återföra brottsvinster Vad gäller det internationella samarbetet finns det fortfarande en stor utvecklingspotential, inte minst när det gäller samverkan genom Eurojust, EJN och Europol. Antalet utgående ansökningar om internationell rättslig hjälp från Ekobrottsmyndigheten ökar kraftigt, vilket är en följd av den ökande internationella dimensionen i våra utredningar om allvarligare brottslighet. Myndigheten placerar därför våren 2013 en sambandsåklagare från myndigheten vid den svenska desken i Eurojust för att arbeta strategiskt och operativt gentemot åklagarväsendet i allmänhet och Ekobrottsmyndigheten i synnerhet. På motsvarande sätt har Ekobrottsmyndighetens kriminalunderrättelseverksamhet ett behov att utveckla det internationella samarbetet i underrättelsefrågor på EU-nivå genom att placera en sambandsman vid Europol. Myndigheten kommer också fortsätta att fokusera på återförandet av brottsvinster. Vi har potential att bli bättre både i underrättelse- och utredningsverksamheten. Trots ökade insatser står Ekobrottsmyndigheten för relativt sett få utredningar av samhällets samlade volym återförda brottsvinster. Vi avser därför att, med förebild från Norge, införa en ny arbetsmetod med parallella processer där en tillgångsutredare och en åklagare biträder förundersökningsledaren med tillgångsutredningen, talan om kvarstad och förverkande. Ett nationellt brottsförebyggande arbete Som en konsekvens av att Ekobrottsmyndigheten får ett rikstäckande ansvar utökas även myndighetens brottsförebyggande uppdrag. Detta innebär att tidigare författningsreglerade regionala samverkansformer upphör och Ekobrottsmyndigheten övertar ansvaret för att säkerställa en tillräcklig regional brottsförebyggande samverkan mot ekonomisk brottslighet. Uppdraget förutsätter att Ekobrottsmyndigheten har en god samlad kunskap om den ekonomiska brottslighetens karaktär och förändringar i denna. Vidare är en viktig del av uppdraget att på både nationell och regional nivå leda och samordna relevanta aktörer så att aktuell kunskap sprids och tillämpas. Ett effektivare it-stöd Ekobrottsmyndigheten har till skillnad från många myndigheter alltjämt en stationär itlösning. Medarbetarna saknar därför möjlighet att koppla upp sig mot vår it-miljö utanför myndighetens egna lokaler. Samtidigt är mobil åtkomst till Ekobrottsmyndighetens it-miljö en förutsättning för att arbetssättet med samlokaliserade team med olika sorts kompetens ska kunna utnyttjas fullt ut. Vidare har flertalet medarbetare ofta uppdrag utanför våra lokaler. Det kan t.ex. röra sig om samverkansmöten med andra myndigheter, brottsförebyggande uppdrag, domstolsförhandlingar eller, för polisens del, tillslag eller hämtningar. Medarbetarna tjänstgör inte sällan vid andra verksamhetsorter än där de är placerade, och det finns därför också ett behov av att kunna arbeta under restid. Mot denna bakgrund är det en förutsättning för en effektiv verksamhet med ett modernt it-stöd med mobil åtkomst. Det bör vidare noteras att Ekobrottsmyndighetens it-system och infrastruktur i allt väsentligt tillhandahålls av Åklagarmyndigheten genom en överenskommelse dessa myndigheter emellan. Överenskommelsen innebär bl.a. att Ekobrottsmyndigheten betalar en andel av

9 (12) Åklagarmyndighetens kostnader för infrastruktur och de tjänster som Åklagarmyndigheten tillhandahåller. Andelen beräknas utifrån hur många användare respektive myndighet har. Kostnaderna inkluderar utveckling, förvaltning, drift och underhåll av system, kostnader för RIF-arbetet m.m. Den största kostnaden för Ekobrottsmyndigheten avser tillgången till Åklagarmyndighetens målhanteringssystem Cobra. Åklagarmyndigheten resursstärker nu sin kompetens på it-området bl.a. med flertalet planerade nyrekryteringar, vilket kommer att innebära ökade kostnader även för Ekobrottsmyndigheten. Ekobrottsmyndighetens kostnader för 2013 - som enligt överenskommelsen ska betalas till Åklagarmyndigheten 2014 - har preliminärt beräknats till ca 10,7 Mkr, vilket innebär en ökning med 3,4 Mkr jämfört med 2012. Ytterligare kostnadsökningar för 2014 har aviserats av Åklagarmyndigheten. Överenskommelsen mellan myndigheterna omförhandlas nu, varvid det bl.a. diskuteras principer för prissättning av de it-tjänster som Ekobrottsmyndigheten köper av Åklagarmyndigheten. Anslagsutnyttjande och ekonomi Regeringen beslutade i 2011 års budgetproposition att höja Ekobrottsmyndighetens anslag för verksamhetsåret 2012 med 10,5 Mkr till 438,2 Mkr. Tillskjutna medel används till huvuddelen för att finansiera löneökningar. Övriga medel har använts till att förstärka myndighetens kompetens på cybercrimeområdet genom nyrekrytering av två it-spanare. För att kunna bedriva kriminalunderrättelseverksamhet även på finansmarknadsområdet har myndigheten också anställt en finansmarknadsanalytiker till den polisoperativa enheten i Stockholm. Myndigheten budgeterade för ett nollresultat 2012. Vi har behållit en ekonomi i balans. Resultatet 2012 blev ett överskott om 3,8 Mkr. Det uppkomna anslagssparandet har bl.a. sin grund i förseningar av en planerad investering. Vidare har myndigheten genom omprioriteringar avsiktligt byggt upp ett överskott för att möta de icke finansierade konsult- och övriga extra kostnader som uppkommer med anledning av uppdraget att förbereda och genomföra de åtgärder som behövs inför att myndigheten den 1 juli 2013 får ett nationellt ansvar. Regeringen beslutade i 2012 års budgetproposition att höja Ekobrottsmyndighetens anslag för verksamhetsåret 2013 med 86.6 Mkr till 524,8 Mkr. Av dessa medel kommer 77,5 Mkr att användas till att finansiera kostnadsökningarna från och med den 1 juli 2013 med anledning av det rikstäckande ansvaret. Resterande anslagsökning om 9,1 Mkr som avser pris- och löneomräkningar kommer att användas för att möta sådana kostnader. Jag bedömer att myndigheten under 2013 med nuvarande resurser bör kunna behålla en ekonomi i balans. Myndigheten har för 2013 budgeterat ett nollresultat. Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 angett en planeringsram för budgetåret 2014 om 589 439 Mkr kronor. Under verksamhetsåret 2014 beräknas kostnaderna med bibehållen personalstyrka att öka till 591 280 Mkr enbart på grund av löneökningar. För budgetåret 2015 har regeringen i budgetpropositionen för 2013 angett en planeringsram om 614 550 Mkr. Med den kompensation för pris- och löneökningar som myndigheten beräknas få 2015 och 2016 saknas medel för nysatsningar.

10 (12) Behov av resursförstärkningar De tre senaste årens anslagshöjningar har möjliggjort begränsade nysatsningar eller ambitionshöjningar. Verksamheten har huvudsakligen utvecklats genom att vi arbetat med att effektivisera processer och att utveckla våra arbetsmetoder. Med den kompensation för prisoch löneökningar som myndigheten beräknas få 2014 och 2015 kommer även framöver saknas medel för nysatsningar. Ekobrottsmyndigheten har i ett samhällsperspektiv ett mycket viktigt uppdrag. Vi kan och bör ta ytterligare steg framåt i ekobrottsbekämpningen, inte bara när det gäller vårt geografiska ansvar. Att enbart utveckla kvaliteten och effektiviteten i vår verksamhet är enligt min bedömning inte tillräckligt för att frigöra de resurser som är nödvändiga för att myndigheten fullt ut ska kunna utveckla en nationell ekobrottsbekämpning i takt med samhällets och brottslighetens utveckling. Det behövs därför enligt min bedömning en ökning av anslaget för 2014 2016 utöver pris- och löneökningar. Resursförstärkningar behövs på i vart fall följande särskilt viktiga områden: En effektivare och säkrare bekämpning av den grövsta brottsligheten För att förstärka åklagarfunktionen i ärenden med förhöjd hotbild eller i ärenden som rör omfattande och komplicerad brottslighet behöver Ekobrottsmyndigheten tillföras åklagarresurser. En nödvändig ambitionshöjning inom brottsutbytesområdet kräver också förstärkning av åklagare och tillgångsutredare. Jag bedömer att Ekobrottsmyndigheten bör tillföras ytterligare resurser motsvarande tio åklagare och tio tillgångsutredare. Behovet av resurstillskott beräknas medföra ökade kostnader med 15 Mkr för 2014 med en motsvarande anslagsuppräkning 2015 2016. Resursbehovet för förstärkning av det internationella samarbetet genom placering av en sambandspolis vid Europol beräknas till 1 Mkr 2014 med en motsvarande anslagsuppräkning 2015 2016. Resursbehovet för införandet av en särskild beredskapsorganisation beräknas till 1 Mkr 2014 med en motsvarande uppräkning av anslagen för åren 2015 2016. Ett nationellt ansvar för att förebygga ekonomisk brottslighet Resursbehovet för att genomdriva myndighetens ansvar för att nationellt förebygga ekonomisk brottslighet beräknas medföra ökade kostnader om 4 Mkr för 2014 med en motsvarande uppräkning av anslagen för 2015 2016. Ett effektivare it-stöd Investeringskostnaden för ett system för en mobil åtkomst till myndighetens it-miljö beräknas till 12 Mkr under en treårsperiod, dvs. 4 Mkr för vardera 2014, 2015 och 2016. Merparten av denna kostnad utgör mobila datorer, kostnader för teknik, säkerhet och utbildning. Ekobrottsmyndigheten behöver därför tillföras ytterligare resurser om 4 Mkr 2014 med motsvarande uppräkning av anslagen för år 2015 2016.

11 (12) Det sammanlagda behovet av anslagsökning uppgår således till 25Mkr för vardera budgetåren 2014, 2015 och 2016. Utgångspunkten för anslagsberäkningen är de belopp som regeringen beräknat för budgetåren 2014 och 2015, dvs. 589 439 Mkr respektive 614 550 Mkr. För 2016 har Ekobrottsmyndigheten utgått från angiven prognos för det året i Hermes, dvs. 641 641 Mkr. Därmed uppgår myndighetens anslagsyrkanden, inklusive pris- och löneomräkning, till följande belopp: Budgetåret 2014: Budgetåret 2015: Budgetåret 2016: 614 439 Mkr 639 550 Mkr 666 641 Mkr Det är min bedömning att Ekobrottsmyndigheten med dessa anslagsförstärkningar kan fortsätta att utveckla och förbättra bekämpningen av ekobrottsligheten i landet med fokus mot den allvarligaste brottsligheten. Utifrån tidigare avsnitt föreslår Ekobrottsmyndigheten följande finansiering för åren 2014 2016 i 2013 års prisnivå. 2012 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens intäkter (tkr) Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Anslag 4:4 Avgifter och andra ersättningar 438 206 524 799 614 439 639 550 666 641 3 440 3 000 3 000 3 000 3 000 Summa intäkter 441 646 527 799 617 439 642 550 669 641 Investeringar i anläggningstillgångar Ekobrottsmyndigheten bedriver nu ett omfattande arbete med att förbereda myndigheten inför övergången till ett riksansvar per den 1 juli 2013. Under 2013 och 2014 beräknar myndigheten behöva öka sina investeringar i fastigheter och nätverk, säkerhetsinstallationer, möbler och utrustning i samband med flytt till nya lokaler samt flytt från befintliga lokaler i Göteborg och Malmö. Tillsammans med andra utvecklingsinsatser beräknas myndighetens nyinvesteringar för 2013 uppgå till 30,7 miljoner kronor, där en ekonomisk driftsstart beräknas till hösten 2013. Investeringsbeloppen i nedanstående tabell inkluderar förutom ovanstående också löpande återanskaffning av kontorsutrustning, bilar samt möbler.

12 (12) I tabellen nedan anges Ekobrottsmyndighetens totala investeringsbehov i anläggningstillgångar. 2013 2014 2015 2016 Lånefinansiering (tkr) Prognos Beräkning Beräkning Beräkning IB Lån i Riksgäldskontoret 17 500 37 700 37 900 28 200 Beräknad nyupplåning 30 700 12 400 2 600 1 900 -varav immateriella anl.tillgångar 5 500 3 400 0 0 Beräknad amortering 10 500 12 200 12 300 11 600 UB lån i Riksgäldkontoret 37 700 37 900 28 200 18 500 Beslutad föreslagen låneram 33 000 33 000 33 000 33 000 Beräknad ränteutgift 727 1 700 1 820 1 311 Ränteantaganden för nyupplåning 2% 3% 3,5% 3,5% Finansiering av räntor och amorteringar 4:4 11 227 13 900 14 120 12 911