Uppföljning av Berga vård- och omsorgsboende år 2017

SID 1 (12) Uppföljning av Berga vård- och omsorgsboende år 2017 Bakgrund Verksamheten på Berga vård- och omsorgsboende drivs av Temabo AB. Berga har 96 lägenheter uppdelade på tolv våningar. Verksamheten har inriktningarna omvårdnadsboende och boende för personer med demenssjukdom. Omvårdnadsboendet har sex våningar med åtta boende vardera, totalt 48 boende. Boendet för personer med demenssjukdom har sex våningar med åtta boende vardera, totalt 48 boende. Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten. Under januari 2018 gjordes en avtalsuppföljning som omfattade granskning och genomgång av 11 kriterier; ledning och organisation, personal, samverkan, kvalitetsutveckling, ledningssystem, social dokumentation, självbestämmande, integritet, bemötande, aktiviteter och fritidsintressen samt säkerhet. Verksamheten har fått svara på en enkät som innehöll frågor kring de ovanbeskrivna kriterierna. Uppföljningen ska återge en så heltäckande bild som möjligt av verksamhetens följsamhet mot avtal därför har enkätsvaren kompletterats med följande: Uppföljning av utvecklingsplan för 2017 Observation av måltidssituationen Granskning av verksamheternas arbete med fokusområdena Samtal med personal Granskning av socialdokumentation Granskning av verksamhetens arbete med att säkerställa insatserna nattetid Uppföljning av 2017 års resultat av brukarundersökning i jämförelse med individuppföljningar Uppföljningsbesöket var föranmält och genomfördes den 15 januari 2018. Rutiner för introduktion av nyanställda, extern samverkan, mottagande av ny boende, för hot och våld samt utbildningsplan för 2017 har begärts in granskats. Personaltäthet har räknats utifrån de uppgifter som verksamheten har lämnat in. Verksamhetschefen har tagit del av rapporten och fått möjlighet att rätta till eventuella faktafel. SOLNA STAD info@solna.se Organisationsnummer 171 86 Solna Telefon 08-734 20 00 212000-0183 Besöksadress Stadshusgången 2 Fax 08-83 64 63 www.solna.se annika.wiechel@solna.se

SID 2 (12) Uppföljningsresultat Redovisningen nedan baserar sig på enkätsvar, redovisade åtgärder enligt utvecklingsplan, verksamhetens inrapportering av fokusområden, dialog med verksamhetschef, personal och boende, måltidsobservation samt granskning av den sociala journalen. Ledning och organisation Verksamheten har en tydlig ledningsstruktur med tydlig ansvarsfördelning. Ledningen består av verksamhetschef tre enhetschefer som ansvarar för arbetsledning i det dagliga arbetet. En personal på varje våning är utsedd till kvalitetshandledare och har därmed särskilt ansvar i att driva utvecklingsfrågorna tillsammans med enhetschef och sina kollegor på våningen. Sjuksköterskorna har arbetsledaransvar på kvällar och helger och kvalitetshandledarna kan vara behjälpliga i bemanningsfrågor om det skulle behövas. Verksamheten har flertal möten mellan ledning och personal och mellan de olika yrkeskategorierna. Enligt verksamhetschef förmedlas nödvändig information till de olika yrkeskategorierna på APT, kvalitetsforum, våningsmöten samt via intranät. Enhetscheferna träffar nattpersonalen varje morgon. Nattpersonalen bjuds in till APT och våningsmötena. Personal och utbildning Bemanning Andel tillsvidareanställd omvårdnadspersonal som har en undersköterskekompetens är 86 %. Det finns en tydlig checklista för introduktion av nyanställda. Vid nyrekrytering ställs krav på undersköterskekompetens eller erfarenhet av arbete inom äldreomsorg. Introduktion av nyanställda anpassas utifrån dennes erfarenhet och leds i möjligaste mån av personal som har handledningsutbildning. Uppföljning av introduktionen sker delvis och behöver struktureras för att säkerställa att den nyanställda har den kompetens som krävs för arbetet. Sommarvikarier erbjuds en heldags introduktionsutbildning där man bl.a. går igenom förflyttningsteknik, värdegrund, förhållningssätt, basala hygienrutiner och arbetsmiljö. Alla medarbetare har en kompetensutvecklingsplan. Enligt enhetscheferna önskar medarbetarna att gå på utbildning i nutrition, bemötande, palliativ vård och demens. Verksamheten uppmuntrar och stödjer undersköterskor som vill specialisera sig exempelvis inom demens. Just nu går en undersköterska specialistutbildning i demens. Under 2017 har all personal deltagit i Solna stads Silviacertifieringsprojekt och verksamheten är därmed Silviacertifierad. Verksamheten har följt sin utbildningsplan för 2017. Under period september 2016- september 2017 har 12 personer avslutat sin tjänst på Berga. Enligt personal erbjuds reflektionstid enligt certifieringskrav och värdegrundsfrågor diskuteras.

SID 3 (12) Berga uppfyller bemanningskravet enligt gällande avtal. Uppföljning av introduktionen sker delvis och behöver struktureras för att säkerställa att den nyanställda har den introduktion som krävs för arbetet. Samverkan Verksamheten har rutin för samverkan och identifierat flera interna och externa samarbetspartners. Överrapportering mellan yrkeskategorierna fungerar väl. Överrapportering mellan hälso- och sjukvårdspersonal och de övriga yrkeskategorierna sker via Safe doc samt på teammöte och våningsmöte. Verksamheten har utvärderat överrapporteringsprocessen och tillämpar för närvarande Tyst rapport vilket innebär att all personal ska ta del av skriftlig information i början av sitt arbetspass. I och med detta ställs högre krav på att all information av vikt ska vara dokumenterade i Safe doc. Personal upplever att de hinner ta del av dokumentationen i Safe doc men det händer att information av vikt saknas i Safe doc. Verksamheten samverkar med skolor, lärosäten, arbetsförmedlingen och tar emot studenter, praktikanter och erbjuder extratjänster till Solnabor. Rutin för extern samverkan finns men behöver kompletteras så att andra samverkanspartner såsom överförmyndarenheten samt dödsbohandläggare inkluderas. Av rutinen ska det framgå när och hur samverkan sker samt vad syftet är. Ledningssystem Kvalitets- och utvecklingsarbete Verksamheten tillämpar ett systematiskt arbetssätt för implementering av nya metoder och rutiner på verksamheten. Personalen delges möjlighet att vara delaktig i hela processen från kartläggning till uppföljnings- och förbättringsfasen. Det finns olika mötesformer där kvalitetshöjande åtgärder diskuteras, bl.a. APT, teammöten, våningsmöte och kvalitetsforum. Egenkontroller av social dokumentation genomförs kontinuerligt. Kvalitetshandledare på varje våning gör kontinuerligt egenkontroll i vissa områden bl.a. förflyttningsteknik och basala hygienrutiner.

SID 4 (12) På varje enhet finns det en undersköterska som har särskilt ansvar för utvecklingsfrågor och det finns ett flertal demens- och palliativa ombud på verksamheten. Personal upplever att ombudens roll och vilket stöd de kan förväntas få från dem, behöver förtydligas. Ombudens roll och ansvar behöver förtydligas. Rutiner Enligt verksamhetschef förmedlas nödvändig information till de olika yrkeskategorierna på APT, kvalitetsforum, våningsmöten samt via intranät. Kvalitetshandledarna ansvarar för att sprida information om nya rutiner och kontrollera följsamheten av dem på sin respektive våning. Varje våning har ett mailkonto dit nya rutiner och viktig information skickas. Verksamheten begär inte läskvittens. Personalen som deltog i intervjun upplever att det finns tydliga arbetsrutiner som förenklar arbetet oavsett var i huset man arbetar. Verksamheten har utsett flera medarbetare som ansvarar för revidering av rutiner inom sitt arbetsområde. Flera rutiner har reviderats under 2017, t.ex. rutin för beställning av varor, livsmedelshygien, och trygghetslarm. Rutiner för introduktion av nyanställda, extern samverkan, mottagande av ny boende, för hot och våld samt utbildningsplan för 2017 har begärts in och granskats. Verksamheten behöver genom egenkontroll säkerställa att alla medarbetare tar del av rutiner och information. Riskanalys och egenkontroller Verksamheten har plan för egenkontroller i vissa områden däribland socialdokumentation, brandsäkerhet, livsmedelshygien samt basala hygienrutiner. Kvalitetshandledare på våningen gör kontinuerligt egenkontroll i vissa områden bl.a. förflyttningsteknik och basala hygienrutiner. Under 2017 har verksamheten identifierat flera risker och upprättat handlingsplan för att förebygga oönskade situationer, t.ex. bristande informationsöverföring vid överrapporteringar samt det nya trygghetslarmssystemet. Verksamheten behöver säkerställa att egenkontroller görs i de områden och i den omfattning som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet.

SID 5 (12) Utredning av avvikelser Det finns en tydlig rutin för avvikelserapportering. Avvikelser rapporteras i avsedd blankett och lämnas till enhetschef. En sammanställning av månadens avvikelser redovisas för medarbetarna på APT och våningsmöten. Personalen påpekar att ledningen är väldigt noga med att informera om vikten av att skriva avvikelser. I många fall väljer personalen dock ändå att reda ut avvikelserna sinsemellan och därmed låter bli att rapportera vidare av hänsyn till sina kollegor. Det händer också att man inte skriver rapport första gången en avvikelse har skett. Information om lex Sarah och vikten av avvikelserapportering lämnas på APT och avdelningsmöten. Under 2017 har verksamheten inte rapporterat någon händelse enligt lex Sarah till beställaren. Verksamheten behöver säkerställa att personalen är väl förtrogna med hur, när och varför avvikelser ska rapporteras. Synpunkter och klagomål Det finns en tydlig rutin för synpunkts- och klagomålshantering. Blankett avsedd för klagomål och synpunkter finns på enheterna. De boende har möjlighet att framföra sina synpunkter muntligt och skriftligt till personalen. Personalen uppger att de i vissa fall informerar enhetschefen om muntligt framförda klagomålen och i vissa fall hanterar de klagomålen själva. Enligt brukarundersökning vet 44 % i år vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål jämfört med 54 % år 2016. Verksamheten behöver säkerställa att de boende känner till de olika alternativ som finns att tillgå för att föra fram sina synpunkter. Verksamheten behöver säkerställa att rutin för muntligt framförda klagomål är väl förankrad hos personalen. Social dokumentation Rutiner Verksamheten använder Safe doc för dokumentation. Enligt rutin ska all personal dokumentera och ta del av senaste anteckningarna i samband med skiftbyte. Enhetschef gör stickprov av innehållet i social dokumentation. En undersköterska har ett särskilt uppdrag att regelbundet kvalitetssäkra innehållet i genomförandeplanen. Även medarbetarnas senast inloggning i Safe doc kontrolleras. Fyra av de tolv kvalitetshandledare har fått utbildning i dokumentation under 2017 och har som uppgift att stötta sina kollegor vid behov. Verksamheten planerar att under 2018 utbilda personalen i socialdokumentation.

SID 6 (12) Enligt rutin för Tyst rapport ska varje medarbetare i början av sitt arbetspass läsa senaste SoL-anteckningarna i Safe doc. Information om eventuella ändringar i den enskildes genomförandeplan dokumenteras inte i socialjournalen vilket kan leda till att personal inte kan uppmärksamma uppdateringar i genomförandeplanen genom att läsa senaste SoLanteckningarna. Genomförandeplaner, bemötandeplaner och löpande anteckningar Verksamheten har under 2017 utbildat flera medarbetare i hur registrering i BPSD-register går till och hur verktyget ska användas. Skattningar görs regelbundet och bemötandeplanerna följs upp och uppdateras vid behov. Samtliga personer med demenssjukdom är skattade i BPSD-register och bemötandeplan för de som har svåra psykiska och beteendemässiga symtom upprättas. Ett av verksamhetens fokusområde har varit att upprätta och följa upp bemötandeplanerna. Verksamheten kommer under 2018 fortsätta att säkerställa att bemötandeplaner i större utsträckning följs av all personal. Fyra genomförandeplaner samt tillhörande social dokumentation granskades vid uppföljningstillfället. Samtliga genomförandeplanerna var uppdaterade. Det finns information om den enskilde använder larm eller har andra typer av skyddsåtgärder. Den enskildes önskemål om aktiviteter och utevistelse framgår tydligt. Den enskildes delaktighet i upprättande av genomförandeplanerna och vid uppdatering behöver synliggöras. Det är delvis dokumenterat vad den enskildes önskar göra på sin egentid. Dokumentation av insatser som avviker från genomförandeplan görs men oklart om det görs tillräckligt regelbundet eller systematiskt. Genomförandeplanerna saknade information om den enskildes kommunikativa förmåga. Löpnade anteckningarna innehöll information som i vissa fall inte var väsentlig. Dokumentation om händelse av vikt saknade i vissa fall åtgärd och uppföljning. Det förekommer en del HSL-dokumentation i den sociala dokumentationen. Kvalitetsutvecklarens bedömning är att innehållet i den sociala dokumentationen behöver utvecklas och förbättras så att dessa utgör ett kvalitativt underlag inför uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen. Kvalitetssäkra insatserna nattetid Det finns dokumentation över nattinsatser men det framgår inte tydligt om dessa är utifrån den enskildes behov eller önskemål. I alla de granskade journalerna stod att tillsyn ska göras tre gånger per natt. Det framgår delvis av dokumentationen vilka insatser behöver utföras nattetid för att tillförsäkra den enskilde trygghet natttid. Verksamheten ska med hjälp av det digitala verktyget Phoniro Care (Mobipen) utföra egenkontroll för att säkerställa att insatserna nattetid utförs enligt den enskildes behov och önskemål.

SID 7 (12) Kvalitetsutvecklaren granskade registrering av nattinsatserna via Phoniro care. I två av granskade fallen var tillsynsbesök utförda trots att den enskilde enligt genomförandeplan klarar av att larma vid behov. I de fall antal utförda tillsyn avvek från genomförandeplanen saknades det dokumentation om anledningen. Verksamheten behöver utveckla arbetet med att frångå de kollektiva nattrutinerna mot en mer personcentrerad omvårdnad. Självbestämmande och integritet, anhörigstöd Varje boende har en utsedd kontaktman och en vicekontaktman. Den boende får information om att det finns möjlighet att byta kontaktman. Vid planerade frånvaro tar vice kontaktman över det övergripande ansvaret. Verksamheten utgår från principen att det alltid ska finnas två ordinariepersonal i tjänst på varje våning. Vid vikarietillsättning väljs en ersättare som är van att arbeta på den våningen. Tillgänglighet, delaktighet och kommunikation Verksamheten har en skriftlig, lokal rutin för mottagande av ny boende. Verksamheten anordnar Boråd fyra gånger per år då de boendes önskemål om aktivitet och mat tas upp. Verksamheten skickar veckovis ut information om aktiviteter till de anhöriga som har önskat det. Fr.o.m. 2018 kommer även information om tillfälliga förändringar skickas till anhöriga. De flesta boende får tillgång till information via pärm på våningen, några få har egen e-mail. Information om vilka som arbetar skrivs på Whitebord tavlan. Enligt Socialstyrelsens brukarundersökning upplever 33 % att de får information om tillfälliga förändringar vilket är en minskning sedan förra mätning (41 % 2016). De boende som deltog i samtal var mycket nöjda med maten, personalens bemötande samt aktiviterna. Vid samtal med boende framkommer det att personalen inte alltid hinner hjälpa dem att komma iväg till restaurangen eller aktiviteterna. En boende uppger att han oftast kommer till restaurangen när de andra i sällskapet hunnit bli klara med maten. En annan boende berättar att det förekommer att personalen pratar sitt hemspråk eller samtal om privata angelägenheter sinsemellan under tiden de hjälper henne. En boende berättar att hon väcks tidigt på morgonen för att få hjälp med omvårdnad trots att hon gärna vill sova länge på morgnarna. Den senaste brukarundersökningen visar att 68 % av de boende upplever att personalen har tillräckligt med tid för att utföra arbete (oförändrat sedan 2016) och upplevelsen att kunna påverka vid vilka tider man kan få hjälp, har minskat (från 57 % 2016 till 54 % 2017).

SID 8 (12) Verksamheten ska förbättra den enskildes möjlighet att kunna påverka vid vilka tider man vill ha hjälp. Anhörigstöd Verksamheten erbjuder enskilt samtal till anhöriga och brytsamtal enligt Nationell Vårdplan för Palliativ vård (NVP). Anhörigas behov av stöd fångas upp vid ankomstsamtal och dagliga möten. Stöd enligt önskemål erbjuds. Verksamheten anordnar anhörigmöte fyra ggr per år. Anhöriga får information om Solna stads anhörigstödsteam samt de olika intresseföreningar. Bemötande, värdegrund Verksamheten arbetar enligt ett salutogent synsätt med fokus på det friska hos de boenden och medarbetarna. Värdegrundsfrågor diskuteras vid teamforum, planeringsdagar, reflektionstimmen, och används i medarbetarsamtal. Enligt brukarundersökningen upplever 80 % av de boende att personalens bemötande är mycket eller ganska bra. (95 % 2016) Verksamheten behöver vidta åtgärder för att boende ska i högre grad känna sig nöjda med personalens bemötande. Mat och måltider Arbetet med att förbättra måltidssituation har varit ett av verksamhetens fokusområde under 2017. Verksamheten har aktivt arbetat med att kartlägga utvecklingsområden på varje våningsplan och analyserat och åtgärdat bristerna. Resultat av observationerna sammanställs och diskuteras på våningsmöten och APT samt läggs ut på intranät. Verksamheten har informerat boende och anhöriga om att förbättring av måltidssituation är en prioriterad fråga under 2017. Kostombudsmöten med kostombud och ansvariga för restaurangen sker en gång i månaden. De boendes eventuella synpunkt på maten framförs till köksansvariga samma dag. Delaktigheten i meny sker veckovis på våningarna där kostombudet tar upp deras förslag och synpunkter om maten och lämnar till köket. Verksamheten har matråd två gånger per år där boende och anhöriga, en personal från varje våning, enhetschefer, verksamhetschef samt kökschef deltar. Under rådet pratar man om matens smak, utseende, variationer, menyer, frukost, fika, nattmål, dukning och eventuella önskemål. Enligt brukarundersökningen 2017 har nöjdheten med måltidssituation minskat från 63 % (2016) till 56 % och upplevelsen av matens smak har minskat från 78 % (2016) till 66 %.

SID 9 (12) De boende som deltog i samtal tycker att maten är god. De önskar att det vore lika stor variation på grönsaker på avdelningar som på restaurangen. Observation av måltidssituationen ägde rum på en avdelning med demensinriktning. Maten serveras vid två olika bord och en personal satt med vid varje bord och hjälpte till att skapa en avslappnad måltidssituation. Karottservering erbjöds via ena bordet och vid det andra bordet serverades maten. Miljön var lugn. De som behövde hjälp fick. Omsorgsmåltid tillämpades. Efterrätt och kaffe serverades. Livsmedelshygienrutinen skedde enligt rutin. Aktiviteter och utevistelser Kontaktman och temacoacherna tar reda på den boendes önskemål och intresse beträffande aktiviteter och utevistelser i samband med upprättande av genomförandeplan. Det erbjuds aktiviteter under helger av en aktivitetsansvarig. I verksamheten arbetar två temacoacher som utvecklar profilen konst, hantverk och musik bl.a. genom extern samverkan med dansare, konstnärer och konstskolor. I de fall den boende inte kan uttrycka sig själv försöker kontaktman tillsammans med temacoach hitta aktiviteter som kan skapa en meningsfullhet t.ex. lyssna på musik, promenader eller taktil massage. Verksamheten erbjuder taktilmassage främst till personer med demenssjukdom som inte kan/vill delta i de gemensamma aktiviteterna. Egentid erbjuds 2 timmar i månaden och den erbjudna tiden dokumenteras i den enskildes sociala journal. Enligt verksamhetschef görs egenkontroll av att den enskilde får egentid men den behöver förbättras. Vid uppföljningssamtal så frågar kontaktman om den boende är nöjd med egentiden och vad de vill göra på den tiden. Boende som deltog i samtal kände inte till begreppet egentid och tyckte inte att de hade fått tid med sin kontaktman. De uppskattar att boendet erbjuder tillgång till motionscyklar. Enligt brukarundersökning 2017 var 75 % av de boende nöjda med aktiviteterna och de boendes möjlighet att komma utomhus var 53 %( i stort sett oförändrade jämfört med föregående år). 47 % av äldre anger att de sällan besväras av ensamhet jämfört med 53 % föregående år. Verksamheten behöver ta fram åtgärdsplan för att förbättra möjligheten till utevistelse. Säkerhet

SID 10 (12) Tystnadsplikt och sekretess Verksamheten har rutin för tystnadsplikt och sekretess. All personal skriver under denna när de har läst information om tystnadsplikt och sekretess. Personalen känner till vad inre och yttre sekretess innebär. Enligt en boende som deltog i samtal förekommer det att personal diskuterar andra boendes hjälpbehov framför en annan boende. Personalen uppgav i sin tur att det kan uppstå situation där en boende pratar om en annan boende i gemensamhetslokalen vilket det kan vara svårt att avvärja. Verksamheten behöver säkerställa att sekretessregler är känd och efterlevs av samtliga medarbetare. Nyckelhantering Rutin för kontroll av att alla nycklar är på plats finns och egenkontroll sker en gång per månad. Privata medel Verksamheten har en skriftlig överenskommelse med boende och eller anhöriga om vad privata medel ska användas till. Det finns ett egenkontrollsystem av privata medel och varje uttag och insättning hanteras enligt rutin. Trygghetslarm Samtliga lägenheter är försedda med trygghetslarm. Ca 70 % av alla boende använder trygghetslarm. Dokumentation om att den enskilde har larm finns i den sociala dokumentationen. Verksamheten uppger sig ha problem med larmtillbehören. Kvittensknappen slits vid frekvent användning och det går inte att få tag på nya på marknaden. Vid rutinkontroll av larmmattor har man uppmärksammat att det ibland finns en signalfördröjning upp till en minut innan rörelselarmet kommer till larmtelefonen. Då har den boende redan hunnit komma ut från rummet. Kontroll av larmklocka görs en gång per dag samt vid omvårdnadssituation på morgonen. Rutinen är reviderad utifrån det nya trygghetslarmsystem som installerats. Hot och våld Rutinen för hot och våld finns och den omfattar åtgärder vid hot och våld mellan boende, från personal mot boende samt våld i nära relation.

SID 11 (12) Uppföljning av 2017 års resultat av brukarundersökning i jämförelse med individuppföljningar Sammanställning av genomförda individuppföljningar Biståndshandläggarna genomför en individuell uppföljning inom tre månader, två år efter inflyttning eller när behov uppstår. I samband med individuppföljningar djupintervjuar biståndshandläggarna de boende i syfte att säkerställa att de får den beviljade hjälpen på ett tillfredställande och kvalitativt sätt. Resultatet kan användas som ett komplemet till brukarundersökningen då vissa nyckelfrågor såsom bemötande, trygghet och nöjdhet är frågor som ställs årligen via Socialstyrelsens enkätundersökning vad tycker äldre om äldreomsorgen. I tabellen nedan presenteras en jämförelse i några utvalda områden. Fram till den 30 december har 14 individuppföljningar genomförts på Berga. Område Genomsnitt positiva svar i procent för Solna enligt ÖJ 2017 Andel positiva svar på Berga enligt ÖJ 2017 Bemötande 91 80 92 Trygghet 85 86 77 Förtroende för 82 81 83 personal Besväras sällan 41 47 55 av ensamhet Möjlighet till utevistelse 61 53 69 Individuell uppföljning 2017 på Berga Tillräckligt med tid 75 68 80 Måltidssituation 68 56 - Möjlighet att 64 54 - påverka vilka tider man får hjälp Sammantaget nöjdhet 83 73 83

SID 12 (12) Sammanfattade bedömning Berga är en väl fungerande verksamhet som arbetar aktivt med utvecklingsfrågor. All personal har deltagit i Silviahemmets utbildningscertifiering inom demensvård. Verksamheten har en tydlig mötesstruktur och erbjuder personalen möjlighet att vara delaktig i utveckling av verksamheten. Kvarstående utvecklingsområden utifrån denna rapport: Verksamheten ska Kvalitetssäkra och individanpassa insatserna nattetid Förbättra den enskildes möjlighet att kunna påverka vid vilka tider man vill ha hjälp. Vidta åtgärder så att boende i högre grad ska känna sig nöjda med personalens bemötande. Förbättra möjligheten till utevistelse. Säkerställa att egenkontroller görs i de områden och i den omfattning som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet. Säkerställa att den nyanställda har fått tillräcklig introduktion för arbetet. Komplettera rutin för extern samverkan så att överförmyndarenheten samt dödsbohandläggare inkluderas. Av rutinen ska det framgå när och hur samverkan sker samt vad syftet är. Förtydliga ombudens roll och ansvar. Säkerställa att sekretessregler är känd och efterlevs av samtliga medarbetare. Verksamheten ska upprätta en utvecklingsplan utifrån denna uppföljning och utifrån årets resultat i Öppna jämförelser. Utvecklingsplanen ska vara omvårdnadsförvaltningen tillhanda senast den 14 mars 2018. Mona Zakeri Kvalitetsutvecklare