Omsorg vid trauma. Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?

Relevanta dokument
- hur kan vi alla hjälpa till?

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Presentation Länsstyrelsen Gävleborg Gustav Wilhelmsson

Mars Stockholm 26 september 2016

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Uppdrag Psykisk Hälsa

SET. Social Emotionell Träning.

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Uppdrag att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om ensamkommande barn och unga inom Socialstyrelsen

Vallmons asylboende. Omsorg, struktur och trygghet

Remissvar från #vistårinteut på lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på. gymnasial nivå (dnr Ju2016/08546/L7).

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten

Förbättra situationen för ensamkommande ungdomar

Migrationsverket arbetar med asylsökande och flyktingar genom att

Mottagandet under asylprocessen

Flyktingbarnteamet Göteborg

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

REGIONAL ANALYSGRUPP FÖR FLYKTINGSITUATIONEN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Mottagandet av asylsökande och flyktingar

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Justitiedepartementet Stockholm

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Justitiedepartementet Stockholm

Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Justitiedepartementet Stockholm

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Justitiedepartementet Stockholm

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Justitiedepartementet Stockholm

Generellt sett är skolan den viktigaste hälsofrämjande faktorn i barnens liv utanför familjen.

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Kris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Justitiedepartementet Stockholm

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Vi sammanfattar inledningsvis våra viktigaste kommentarer och ger sedan bakgrunden till dessa ställningstaganden:

Stockholm. Vi sammanfattar inledningsvis våra viktigaste kommentarer och ger sedan bakgrunden till dessa ställningstaganden:

Kris och Trauma hos barn och unga

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Justitiedepartementet Stockholm

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Justitiedepartementet Stockholm

KLARAgruppen En del av Familjeenheten

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Salutogent förhållningssätt

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Inledning

Vanliga fördomar om invandrare

Karlstad kommuns mottagande av ensamkommande barn och unga

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Justitiedepartementet Stockholm

Uppstart av Lösningsfokus inom Alltjänst i Skinnskatteberg

Svenska Röda Korsets ståndpunkter om Ensamkommande barn och unga

Pedagogisk gruppverksamhet Barnfokus 7-20 år För hela familjen Politiskt och religiöst obundet BIV startades i Malmö 2004 och BIS 2007 av IM och

Montessori i Lövestad

Justitiedepartementet Stockholm

Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Rutiner och riktlinjer för mottagande av nyanlända barn

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Justitiedepartementet Stockholm

Vanliga fördomar om invandrare

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

Toleransfönstret är en modell som illustrerar det spann inom vilket

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

Mottagandet av Ensamkommande Barn i Västerbotten. Framgångar & Utmaningar

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Justitiedepartementet Stockholm

Justitiedepartementet Stockholm

Salutogen miljöterapi på Paloma

Förskolan Skogslyckan arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Livskvalitet trots många hinder

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Flyktingmedicinsk mottagning. Hälsoundersökning av asylsökande Allt du behöver veta Britt Tallhage verksamhetschef Neda Zakeri barnmorska

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Om ensamkommande barn

Bemötande aspekter för nyanlända.

Transkript:

Omsorg vid trauma Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?

Agenda Nuläget Bakgrund Vad är trauma? Omsorg vid trauma Frågor?

Under vecka 45 sökte totalt 487 personer asyl i Sverige, en minskning med 28 personer jämfört med veckan innan. 19 av de asylsökande under vecka 45 var ensamkommande barn, vilket är 17 färre än veckan innan. De fem största grupperna utgör 44 % av alla asylsökande

Lagändringar Gränskontroller infördes 12/11 2015. Id-kontroller infördes 4/1 2016. Alla kommuner ska ta ansvar för mottagandet av nyanlända, 1/3 2016 Begränsningslagen, tillfälliga tillstånd 20/7 2016. LMA upphör om inte frivilligt återvändande, 1/6 2016

De nya begränsningslagen Den 24 november 2015 presenterade Sveriges regering förslag till ny lag om begränsad möjlighet till uppehållstillstånd begränsad möjlighet till familjeåterförening utökat krav på försörjning

Vilka är dessa barn och ungdomar? Olika individer med olika bakgrunder och förutsättningar, exempelvis gällande personlighet, temperament, begåvning och socialkompetens. Olika grad av tilltro till människor och samhälle. Olika uppväxtvillkor och utbildningsbakgrund. Olika grader av sårbarhet/motståndskraft, som psykisk ohälsa, trauma, missbruk. Faktorer som påverkar anpassningen av allt det som är nytt. Barn som kommer med eller utan föräldrar.

Migrationsprocess- migrationsstress Beslut om flykt Flykten Oro för, saknad och längtan efter familjen. Vilsenhet och oro inför framtiden. Olika beslut från myndigheter. Brist på kunskap och social erfarenhet i det nya landet. Ett nytt språk. Svårigheten att leva utan familjens närvaro och stöd, ensamhet.

Trygghet

Vardagsstruktur ger trygghet. Regelbundenhet måltider dygnsrytm- vara ute när det är ljust Vardagsrutiner (involvera ungdomar i matlagning, inhandling av mat, städning, planering av aktiviteter) Stimulans fysisk aktivitet - passiviteten är den största fienden Motivera i vardagen skolan är en vardagsrutin Minska social isolering stimulera kontakt med jämnåriga

KASAM-känsla av sammanhang. (Aaron Antonovsky) Begriplighet, gör tillvaron hanterbar strukturerad, tydlig och gripbar. Hanterbarhet är de resurser och man har eller förlitar sig på. Meningsfullhet är viljan att möta motgång och svårigheter, att finna mening och innebörs i de situationer som uppstår.

Relation

Viktiga människor här och nu Skapa trygghet genom praktiskt, socialt och emotionellt stöd Var genuin, förutsägbar och tydlig Rättigheter men också skyldigheter ge ett sammanhang Var nyfiken på vart de kommer ifrån kartbok - deras historia Fråga om hur den blev tröstad som lite och hur den vill bli tröstad nu. Var lugn, lyssna och bekräfta, men förstärk inte och inge inga falska förhoppningar.

Annan syn på barnet Trauma Bevittnat förälders våldsamma död, blivit misshandel, kroppsliga gränser kränkta Trigger Folk som går in på mitt rum utan knacka, starka ljud, flyttar saker utan att fråga Reaktion Explosiv ilska

https://www.youtube.com/watch?v=jfq6- ns65ry

Hur hjälper vi barnet att ta hand om sina känslor? Leka med barnet Uppmuntra medkänsla med sig själv Vänta in svar, handlingar även om det dröjer Normalisera reaktioner Uppmuntra möjligheten att välja i det lilla Träna sig i att stanna kvar i det jobbiga (promenera, åka bil) Social färdighetsträning Validera (bekräfta upplevelsen, känslan)