Mottagandet av Ensamkommande Barn i Västerbotten. Framgångar & Utmaningar

Transkript

1 Mottagandet av Ensamkommande Barn i Västerbotten Framgångar & Utmaningar

2 Snabba förändringar Extraordinär situation Hösten 2015 med hög inströmning av ensamkommande barn. Innebar att: Kommunerna fick anställa mycket personal på kort tid. Sänka kompetenskraven Förtäta i kommunala boenden (slitningar mellan ungdomar, bråk etc) Externa placeringar (främst Umeå) Även ökad beläggning på transit Långa väntetider Lång handläggningstid på IVO

3 Framgångsfaktorer: Fungerande strukturer för samverkan Ett aktivt civilsamhälle Internutbildningar & handledning Alla kommuner i Västerbotten har i grunden en struktur där de flesta boenden är kommunala Praktikspår Uppföljningsmodell för mottagandet av ensamkommande barn i Västerbotten

4 2016 Låg inströmning av nya ensamkommande barn, men de som kom 2015 fortfarande kvar i mottagningssystemet. Ny boendeform, stödboende, fr.o.m. januari Dock kom föreskriften i juni Lagändringar (TUT) PM om nytt ersättningssystem Långa handläggningstider på Migrationsverket Ökad psykisk ohälsa hos de ensamkommande Missbruk Ingen information till & svårt för de ensamkommande att förstå vad lagändringen (TUT) innebär. Migrationsverkets ansvar att informera annars risk att felaktig information ges.

5 Svårt att planera Stora variationer i inströmningar av ensamkommande barn Snabba förändringar i ersättningssystemet med fortsatt många oklarheter. Snabba lagändringar Åldersstrukturen Saknar tydlig och samlad information till kommunerna Nytt anvisningssystem som vid låg inströmning slår tokigt mot små kommuner. Går inte att upprätthålla en verksamhet med 1 4 nya barn/år Diverse oklarheter

6 Oklarheter Vid tillfälliga uppehållstillstånd på lägre än 12 månader kommer ingen ersättning att utgå till kommunerna. Vi vet att flera beslut om TUT på lägre än 12 månader har fattats. Kommunerna uppfattar att detta är ett sätt för staten att lägga över kostnader på kommunerna. Vid praktiskt verkställighetshinder för avvisning eller utvisning för ungdomar som är 17,5 år så ska det fattas ett utvisningsbeslut med uppskjuten verkställighet tills de fyllt 18 år. Ungdomen fortsätter då att omfattas av LMA och kommunen kan söka ersättning. Det finns en oro att det istället kommer att fattas beslut om TUT (exv 6 mån) TUT arbetstillstånd/feriepraktik?

7 Oklarheter Skolan Lagförslaget om uppehållstillstånd för gymnasiestudier oklarheter om vad det kommer att innebära för kommunerna. Innebär förmodligen fler TUT kortare än 12 månader?

8 Oklarheter I PM:et om ny ersättningsmodell så föreslår man att schablonen ska för 18+ ska utbetalas automatiskt efter samkörning med CSN. Migrationsverket har nu gått ut med att för att kunna betala ut schabloniserade ersättningar så måste de få in aktuella förteckningar över vilka barn och ungdomar respektive kommun har ansvar för. När vi ansöker om ersättning idag så har Migrationsverket alla uppgifter skapar extra administration

9 Oklarheter Problem vid bosättning när man haft barn placerade hos släktingar som inledningsvis varit asylsökande. När familjen fått bosättning har det placerade barnet inte räknats in och i något fall har placeringen tvingats avbrytas pga att man fått en bosättning där det inte varit lämpligt att ha barn (barnperspektivet) Otydlighet vad som gäller föräldrar till ensamkommande barn som kommer till Sverige som asylsökande svårighet när det kommer till bosättning och det delade ansvaret när föräldrarna är asylsökande.

10 Utmaningar Arbete & bostad efter utskrivning Svårt hantera utagerande ungdomar på boendet Behålla individperspektivet, skapa relation, få de ensamkommande att känna trygghet (i en otrygg situation) genom att ha kunniga, insatta och insättande vuxna som vägleder Inlandskommunerna har långa avstånd till jourläkare, BUP & traumacenter. Primärvård svårt att nå på kvällar och helger Allmän inställning hos kommunerna att schabloner är bra men att omställningen blir för skyndsam

11