KÖNSSKILLNADER I REHABILITERINGSINSATSER



Relevanta dokument
Arbetslöshet i Sveriges kommuner

Folkhälsa. Maria Danielsson

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Samordningsteam Sala. Samhällsekonomisk utvärdering Period

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Diagnosmönster i förändring

Sjukskrivningsstudien i Sydvästra Stockholm

Perspektiv Helsingborg

VERKSAMHETSPLAN och BUDGET

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Välfärd på 1990-talet

Långtidssjukskrivna. regionala skillnader i diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete REDOVISAR 2002:8. Sammanfattning

Effekter av Pappabrevet

Ett projekt av. I samarbete med

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Botkyrka, Huddinge, Nacka, Södertälje, Värmdö och Östra Södertörn

Försöksverksamhet med Alternativa insatser för långtidssjukskrivna

R E H A B I L I T E R I N G

välfärd i hela landet

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Kommittédirektiv. Sammanfattning av uppdraget. Beslut vid regeringssammanträde den 17 januari 2002.

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000

Detta gäller när jag blir sjukskriven

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)

Överenskommelse om behörighet för Stockholms läns landsting att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande regional tågtrafik i östra Sverige

Hur påverkar olika system av vårdval entreprenören?

LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15)

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Kommittédirektiv. Sjukförsäkringen. Dir. 1999:54. Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni Sammanfattning av uppdraget

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta:

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Ekerö, 2013

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

* KOMMUN KONTORET FOR HALSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden. godkänna rapport om modell för hemtagningsteam i Uppsala kommun

PERSONALEKONOMISK REDOVISNING 2012

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

YTTRANDE 1(2) LJ 2014/920. Förvaltningsnamn Avsändare

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet

Februari Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt

BODIL Spindeln i nätet

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn

I inledningen till utredningens sammanfattning nämns följande (som även återfinns i såväl den gamla lagtexten som det nya författningsförslaget):

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

16 JANUARI Psykisk hälsa

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35

* KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Handläggare Datum Diarienummer Monica Petersson NHO

DELÅRSRAPPORT för första kvartalet 2008 (Dnr 2008:04 / 4)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Lägesrapport för uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Sida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning

Personalekonomisk redovisning 2012

Regelförenklingar ger fler jobb Enklare regler skulle få 7 av 10 företagare anställa

PROJEKT. Golfbanor

Granskning av rehabiliteringsverksamheten

Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659

Arbetspensionsrehabilitering år 2017

Är sjukvården jämställd och går det åt rätt håll?

Arbetsrätt. Ola Brinnen April 2016

SKL Enkät vårdplatser 2014 Teknisk rapport SKL_5184 Version 1 Datum:

Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte Pkt 5. Budget 2013

Flyktingmottagningen. Verksamhetsplan

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Hälsobarometern Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

måndag 28 september 15 Missbruksproblem på arbetsplatsen

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

Totalt. Antal sjukskrivna vid månadens slut Rikscentrum för Arbetslivsinriktad Rehabilitering. (Källa: Försäkringskassan)

Julklappspengarna 2015

Passiva bankkunder bolånemarknadens förlorare

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

Könsfördelning inom utbildning, forskning och personal vid Umeå universitet

Enheten för Arbetsrehabilitering (EFA) Vill du komma vidare?

Resultat från uppföljning i Västra Götaland första halvåret 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011


StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

att ändra tidigare fattat beslut av socialnämnden och att det nya LSS-boendet ska drivas av nämndens egen regi.

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

Rätt information på rätt plats i rätt tid SOU 2014:23

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring

Sjukfrånvarons utveckling 2016

Transkript:

Uppsala universitet Socialförsäkringsmedicin, 5p VT-HT-03 KÖNSSKILLNADER I REHABILITERINGSINSATSER Författare: Laila Andersson Inger Hemlin Beate Huslig Examinator: Urban Rosenquist

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid. Sammanfattning 1 Bakgrund 1 Hypotes 1 Frågeställning 1 Metod 1 Resultat 2 Diskussion 2 3 Källförteckning 4

KÖNSSKILLNADER I REHABILITERINGSINSATSER SAMMANFATTNING Syftet med vårt arbete är att se skillnader i kostnaderna för rehabilitering mellan kvinnor och män. Studien omfattar alla kvinnor och män som varit helt eller delvis sjukskrivna under hela eller delar av perioden från och med 2001 till och med det första kvartalet 2003, där Försäkringskassan köpt rehabiliteringsinsatser. Under denna period har 5710 personer varit helt eller delvis sjukskrivna. Av dessa har 131 åtnjutit rehabiliteringsinsats i form av köp av tjänst. Vi har också tittat närmare på diagnosgrupperna diskbråck/ryggvärkssyndrom, nacke/axelbesvär och psykiska problem för att se om de köp som görs är diagnosbundna och inte bundna till kön. Eftersom studien visar att skillnaderna i kostnader för köp av tjänst inte är markant, vill vi göra handläggarna medvetna om det. Resultatet visar att vi köper fler tjänster åt kvinnor men dyrare tjänster åt män. BAKGRUND Av tidigare studier som gjorts framgår att antalet personer som varit sjukskrivna i mer än sextio dagar har ökat under 1990-talet. Från och med 1998 till och med juni 2001 ökade sjuktalet med 85%. Detta har medfört en ökning av kostnaderna för köp av tjänst, det vill säga de rehabiliteringsinsatser som Försäkringskassan upphandlar i form av försäkringsmedicinska utredningar, arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar, utbildningar, arbetsträningar med mera. Kvinnors sjuktal har under första kvartalet 2003 varit cirka 75% högre än männens. Syftet med denna studie är att se om det finns några skillnader vad gäller kostnader i rehabiliteringsinsatser mellan kvinnor och män i de köp som Försäkringskassan gör i vårt område, Hallstahammar/Surahammar. Vi har också valt att titta närmare på diagnoserna diskbråck/ryggvärkssyndrom, nacke/axelbesvär och psykiska problem för att se om köpen är knutna till diagnoser och inte till kön. FRÅGESTÄLLNING Är rehabiliteringskostnaderna högre för män än för kvinnor i Hallstahammar/Surahammar med omnejd? HYPOTES Män får fler rehabiliteringsinsatser och till en högre kostnad än kvinnor. METOD Vi har valt att göra en genomgång av Försäkringskassans underlag gällande köp av rehabiliteringsåtgärder för alla personer som varit långtidssjukskrivna, helt eller delvis, i Hallstahammar/Surahammar med omnejd, under hela eller delar av perioden från och med 2001 till och med första kvartalet 2003. Vi har tittat mer noggrant på diagnosgrupperna diskbråck/ryggvärkssyndrom, nacke/axelbesvär och psykiska problem och gjort en jämförelse mellan könen vad gäller kostnader.

RESULTAT Resultatet visar att snittkostnaden är något lägre för kvinnor än för män (se figur 1). Snittkostnad för all köp av tjänst fördelat på kvinnor och män (fig.1) 30 000,00 25 000,00 20 000,00 15 000,00 kvinnor män 10 000,00 5 000,00-2001 2002 1:akv 2003 Enstaka köp för män ligger dubbelt så högt som för kvinnor. Vid en närmare granskning av dessa köp, visar det sig att det gäller utbildningar till män under fyrtio år. Utbildningar köps även till kvinnor men inte i lika stor utsträckning. Kvinnor arbetstränar i större utsträckning än män. Det totala antalet köp av tjänst, oavsett diagnos, för första kvartalet 2003, är högre än för de två föregående åren var för sig (se figur 2a) 120 Totalt antal köpta tjänster kvinnor och män (fig.2a) 100 80 60 40 20 0 2001 2002 20031:a kv

Om vi tittar på snittkostnaderna för de olika diagnosgrupperna är männen överrepresenterade under hela perioden när det gäller nacke/axelbesvär (se figur 2b). Snittkostnader nack/axel besvär fördelat på kvinnor och män (fig.2b) 35 000,00 30 000,00 25 000,00 20 000,00 15 000,00 kvinnor män 10 000,00 5 000,00-2001 2002 1:akv2003 För åren 2001 och första kvartalet 2003 är snittkostnaderna högre för kvinnor i diagnoserna diskbråck/ryggvärkssyndrom och psykiska problem (se figur 2c och 2d). Snittkostnader diskbråck/ryggvärkssyndrom fördelat på kvinnor och män (fig.2c) 40 000,00 35 000,00 30 000,00 25 000,00 20 000,00 kvinnor män 15 000,00 10 000,00 5 000,00-2001 2002 1:akv2003

Snittkostnader psykiska problem fördelat på kvinnor och män (fig.2d) 35 000,00 30 000,00 25 000,00 20 000,00 15 000,00 kvinnor män 10 000,00 5 000,00-2001 2002 1.akv2003 Kostnaderna för köp av tjänst ökar för kvinnor med någon form av psykiatrisk diagnos medan männen har en markant ökning när det gäller köp av tjänst för diagnosen diskbråck/ryggvärkssyndrom. Eftersom vi har tittat på alla ärenden där man genomfört någon form av köp är detta representativt för vår region trots att urvalet är litet. Resultatet av vår studie visar att kvinnor får fler rehabiliteringsinsatser än män men i stort skiljer sig kostnaderna inte så mycket. Vår hypotes när vi startade studien, var att män får fler rehabiliteringsinsatser och till en högre kostnad än kvinnor. Glädjande nog stämmer inte detta, vilket visar att Försäkringskassan i vårt område gör ett bra arbete sett ur ett jämställdhetsperspektiv. DISKUSSION Kvinnor i allmänhet är inte lika intresserade av utbildning som män. En av anledningarna är att de kvinnor som vi har tittat på är lågutbildade och därför måste börja med en grundskolekompetens. Vid en utbildning kan Försäkringskassan betala rehabiliteringsersättning under högst fyrtio veckor, vilket medför att de måste ta lån för att finansiera sina studier och det finns det ofta inget intresse för. Kostnaderna för köp av tjänst har ökat sedan början av 2000-talet. Anledningen till detta är att sjuktalet har ökat, Försäkringskassan har fått ökade budgetanslag för köp av tjänst och att handläggarna har blivit mer vana att göra upphandlingar. Att kostnaderna ökat så dramatiskt för första kvartalet 2003, beror i hög grad på att handläggarna gör köpen mycket tidigare i ärendena nu än förr.

I vår region har vi nästan uteslutande tung industri där merparten av de anställda är män. De flesta kvinnor arbetar inom vård och omsorg. Det kan vara en förklaring till att sjukskrivningstalet är högt när det gäller diskbråck/ryggvärkssyndrom och nacke/axelbesvär. En förklaring till att kostnaderna för psykiska problem ökar hos kvinnor, är här precis som på många andra ställen, att det gjorts neddragningar inom vård och omsorg. Detta medför hög belastning och ökade krav på den personal som fortfarande arbetar kvar inom området. Vår studie visar samma resultat som en statlig utredning gjord 1996; nämligen att det finns en tendens till att männens rehabilitering är något mer omfattande än kvinnors samt att kvinnorna pensioneras i högre grad. Beträffande inriktning är utbildning vanligare bland män medan kvinnor deltar i arbetsträning. Alltså inget nytt under solen!

KÄLLFÖRTECKNING Offentligt tryck: SOU 1996:133 Litteratur: RFV 2003:4 RFV Is-I 2003:4 RFV 2001:5