PLANBESKRIVNING. Tillhörande detaljplan för

ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING Tillhörande detaljplan för Industriområde HÅKSBERG del av fastigheten Persbo 64:10 m. fl. Ludvika kommun, Dalarnas län Upprättad i september 2014 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro 771 82 LUDVIKA Carlavägen 24 0240-863 10 exp 0240-810 26 467-5088 12 45 30-7

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 HANDLINGAR...4 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG...4 2.1 Inledning... 4 2.2 Allmän beskrivning av återöppnande av Ludvika gruvor... 4 2.3 Föreliggande detaljplan... 6 3 FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN...8 4 PLANDATA...9 4.1 Lägesbestämning... 9 4.2 Areal... 9 4.3 Markägoförhållanden... 9 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN...9 5.1 Riksintressen... 9 5.2 Översiktliga planer... 10 5.3 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 10 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER...10 6.1 Natur... 10 6.1.1 Mark och vegetation... 10 6.1.2 Geotekniska förhållanden... 11 6.1.3 Förorenad mark... 12 6.1.4 Risk för skred/höga vattenstånd... 12 6.1.5 Fornlämningar... 12 6.2 Bebyggelseområden... 12 6.2.1 Bostäder... 12 6.2.2 Gestaltning... 12 6.3 Transporter... 12 6.3.1 Tillfälliga transporter av malm... 12 2(18)

6.3.2 Säkerhetsavstånd till järnväg... 13 6.4 Störningar... 13 6.4.1 Buller... 13 6.4.2 Vibrationer... 14 6.4.3 Luft... 15 6.4.4 Sanitära förhållanden... 15 6.4.5 Dagvatten... 15 6.4.6 Skyddsanordningar... 15 6.4.7 Farligt gods... 15 6.4.8 Räddningstjänstens insatstid... 15 6.5 Teknisk försörjning... 16 6.5.1 Vatten och avlopp... 16 6.5.2 Värme... 16 6.5.3 El... 16 6.5.4 Avfall... 16 6.6 Konsekvenser av planens genomförande... 16 7 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR...16 7.1 Berörda fastigheter och markägoförhållande... 16 7.2 Fastighetsbildning... 16 7.3 Fastighetskonsekvenser... 16 8 GENOMFÖRANDEFRÅGOR...17 8.1 Kvartersmark... 17 9 ORGANISATORISKA FRÅGOR...17 9.1 Planförfarande... 17 9.2 Genomförandetid... 18 10 EKONOMISKA FRÅGOR...18 11 TIDPLAN...18 12 MEDVERKANDE...18 3(18)

1 HANDLINGAR Detaljplanen består av: Plankarta med bestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning (denna handling) Granskningsutlåtande Övriga handlingar: Miljökonsekvensbeskrivning (MB 6:4) inklusive samrådsredogörelse Fastighetsförteckning Beslut om planuppdrag, KS 2013/164 2 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 2.1 Inledning Detaljplanen syftar till att möjliggöra återöppnandet av Ludvika gruvor. Som grund för planläggningen finns ett domslut i Nacka Tingsrätt från 2014-03-20, mål nr M3812-12 om tillstånd för Nordic Iron Ore (NIO) att enligt 9 kapitlet miljöbalken återöppna och driva gruvorna och att anrika malmen i ett anrikningsverk samt tillstånd enligt 11 kapitlet miljöbalken för tillhörande vattenverksamheter. Genom ansökan enligt miljöbalken har flera samråd och informationsmöten hållits. Eftersom dessa samråd redan hållits genom bolagets ansökan enligt miljöbalken kan detaljplanen utföras med ett förenklat samråd. Det innebär att detaljplanen planläggs med normalt planförfarande med förenklat samråd, där planförslaget går direkt ut på granskning. Grunden för detta planförfarande beskrivs vidare under kapitel 9.1 nedan. 2.2 Allmän beskrivning av återöppnande av Ludvika gruvor Nordic Iron Ore (NIO) planerar för brytning av järnmalm i två tidigare nedlagda gruvor i Ludvika. Järnmalmsfyndigheterna ligger vid Blötberget cirka 5 km sydväst om Ludvika tätort och i ett stråk mellan Källbotten och Iviken några kilometer norr om Ludvika tätort (denna malmfyndighet kallas Håksberg). Brytningen kommer att ske under jord. NIO har ansökt om att få bryta ca 6,0 miljoner ton råmalm årligen från Ludvika gruvor. 4(18)

Figur 1. Översikt över anläggningar i anslutning till Ludvika gruvor. Förädling av malmen från Ludvika gruvor kommer att ske i ett anrikningsverk vid Skeppmora. I anslutning till detta industriområde kommer huvuddelen av anläggningar för gruvverksamheten att finnas. I Blötberget kommer råmalmen att transporteras från Blötbergetsgruva till anrikningsverket via transportband under jord. Maskin- och personaltransporter ner i gruvan sker via snedbanan vars påslag framgår av Figur 1. I Håksberg kommer råmalmen att uppfodras i Håksbergs Centralschakt och transporteras via bandtransportör direkt till en utlastningsterminal. Från Håksberg transporteras råmalmen till anrikningsverket via järnväg. Maskin- och personaltransporter ner i Håksbergsgruvan sker via snedbana i Iviken. 5(18)

I anrikningsverket förädlas malmen och den färdiga malmprodukten transporteras sedan via transportband till utlastningsterminalen för vidare transport via järnväg till kund. Restprodukten från anrikningsverket, sk anrikningssand, kommer att deponeras inom ett sandmagasin. Den planerade verksamheten innebär även bl a att de idag vattenfyllda gruvgångarna töms, grundvattennivåerna sänks, att inläckande grundvatten till gruvorna i driftskedet leds bort, att omledning av vattendrag sker, att dammar byggs och att uttag av råvatten ur sjön Väsman sker. 2.3 Föreliggande detaljplan Föreliggande detaljplan syftar till att möjliggöra anläggande av industrianläggningar för gruvverksamhet. Planområdet visas i Figur 2. Figur 2. Planområdet för Industriområde Håksberg. 6(18)

Figur 3. Planerade verksamheter inom planområdet. Vägalternativ för tillfälliga transporter samt transporter av gråberg markerat med röd linje på kartan avser transporter till Iviken. Inom planområdet kommer ett transportband som transporterar malm från gruvan att finnas. Transportbandet har sin början underjord och ansluter sedan till en silo vid järnvägsterminalen, se Figur 3. Illustration av planerade anläggningar redovisas i Figur 4. Inom området finns även tilluft- och gasolstation. Därutöver kommer sedimenteringsdammar och transformatorstation att finnas. I sedimenteringsdammarna behandlas länshållningsvattnet från gruvan. 7(18)

Figur 4. Förslag på utformning av transportband, terminal och tilluftsanläggning. 3 FÖRENLIGHET MED 3, 4 OCH 5 KAP MILJÖBALKEN Planförslaget är förenligt med miljöbalkens grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Planområdet ligger inte inom områden som utgör riksintresse. Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken finns för utomhusluft. Dalarnas luftvårdsförbund driver ett övervakningsprogram som omfattar bl a mätningar av kvävedioxid (NO2) och flyktiga kolväten (VOC) i Ludvika tätort ungefär vart tredje år. Beträffande partiklar (som PM 10 ) görs inga regelbundna mätningar i Dalarnas tätorter. Gruvdriften vid Ludvika gruvor kommer att leda till utsläpp till luft. De utsläpp som i detta skede möjliga att kvantifiera är de som härrör från transporter (fordon), spränggaser samt gasoleldning som kommer att ske för uppvärmning av ventilationsluften till gruvorna och anrikningsverk. Det är främst NO x och partiklar som kan ha en lokal påverkan. Utsläpp av NO X kommer att domineras av utsläpp från fordon. Utsläppen kommer både att ske under jord (i gruvorna) varvid avgaserna ventileras ut via frånluftschakt, ovan jord längs transportvägar, vid etableringar m.m. Utsläppen kommer därvid att vara tämligen utspridda runt respektive gruvområde. Exakt hur utsläppen kommer att vara fördelade mellan olika platser och ventilationsschakt går inte att svara på i detta skede. I syfte att trots detta försöka bedöma vilka koncentrationer av NO 2 som kan uppkomma i utomhusluft runt ventilationsschakten har beräkningar utförts. Dessa visar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid inte kommer att överskridas till följd av utsläppen. 8(18)

Utsläppen i övrigt domineras av stoft och damning. Stoftutsläpp kan förväntas från krossanläggningar och anrikningsverk (främst malning). Malningen kommer dock att ske i slutna utrymmen med möjlighet att rena utsläppen i filteranläggningar eller andra avskiljare. Huvuddelen av krossningen kommer att ske i gruvorna i en fuktig miljö, men en viss mängd stoft kommer att ventileras ut ur gruvorna. Utöver stoftutsläppen ovan kan damning från körvägar och sandmagasin ske vid torr väderlek. Omfattningen av stoftutsläpp och damning är inte möjlig att kvantifiera i nuläget utan måste följas upp och åtgärdas i driftskedet. Gruvdriften vid Ludvika gruvor påverkar vattenrecipienten, dels vid den initiala tömningen av gruvorna och dels vid driften av gruvorna. Ludvika gruvor avvattnas till Kolbäcksåns avrinningsområde, som inte är utpekad att omfattas av miljökvalitetsnormerna för fisk- och musselvatten. Sverige införde 2009 miljökvalitetsnormer för 33 prioriterade ämnen som en följd av ett dotterdirektiv till ramdirektivet för vatten (2008/105/EG). Med undantag för gränsvärdena för vissa metaller (kadmium, bly, kvicksilver och nickel) saknar den planerade verksamheten koppling till dessa ämnen. Utförda utredningar och beräkningar har så långt visat att den ansökta verksamheten inte bedöms leda till att aktuella miljökvalitetsnormer (gränsvärdesnormer) inte kan innehållas. 4 PLANDATA 4.1 Lägesbestämning 4.2 Areal Planområdet ligger ca 4 km norr om Ludvika och ca 1 km norr om Håksberg samhälle. Avgränsningen av planen omfattar dels järnvägen i öster och skogsmark i väster. Boende finns söder och öster om området enligt Figur 3. Planområdet omfattar sammanlagt ca 13 ha. 4.3 Markägoförhållanden Fastigheterna inom planområdet är i privat ägo. 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5.1 Riksintressen Planområdet berör inte några riksintressen för naturvården, kulturmiljövården eller för friluftsliv. Bergslagsbanan är av riksintresse för kommunikationer. Exploatering nära järnvägen får inte påverka möjligheterna till drift, underhåll och framtida utveckling av järnvägsanläggningen. Även rv 50 är av riksintresse för kommunikationer. 9(18)

5.2 Översiktliga planer I den antagna (26 augusti 2013) översiktsplanen för Ludvika kommun ÖP 2030 är planområdet redovisat för gruvverksamhet. Översiktsplanens huvuddrag beskrivs som ett antal utamningar inför framtiden med förslag till utveckling av bland annat nya verksamhetsområden. Håksberg är ett av de områden som reserverats för att kunna förberedas för framtida återöppning och utvidgning av gruvor. 5.3 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planområdet är inte detaljplanelagt sedan tidigare och berör heller inte områden med områdesbestämmelser eller förordnanden. En gällande detaljplan från 1984 finns för ett område i norra delen av Håksberg, öster om järnvägen. I ett avsnitt ligger det detaljplanerade området mycket nära järnvägen. Nya anläggningar för gruvverksamheten berör endast områden väster om järnvägen. 6 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSE- KVENSER 6.1 Natur 6.1.1 Mark och vegetation Figur 5. Håksberg planområde inom området för den gamla Centralanläggningen. 10(18)

Planområdet ligger inom området för den gamla centralanläggningen i anslutning till järnvägen, se Figur 5. Utlastningsterminalen för råmalm placeras väster om befintlig järnväg. Under 2011 utfördes en naturvärdesinventering. Planområdet ligger delvis inom ett område med naturvärde klass 2, höga naturvärden. Objektet illustreras i Figur 6. Figur 6. Natur- och kulturvärden inom planområdet. Naturvärdesobjektet H3 (gammalt gruvområde) ligger utanför områden för tänkta anläggningar. 6.1.2 Geotekniska förhållanden Planområdet domineras av morän. Området har tidigare nyttjats som industriområde och fyllnadsmassor förekommer. 11(18)

6.1.3 Förorenad mark Innan detaljplanen tas i anspråk för gruvverksamhet kommer föroreningssituationen inom området att utredas. 6.1.4 Risk för skred/höga vattenstånd Planområdet bedöms inte kunna utsättas för skred eller höga vattenstånd. 6.1.5 Fornlämningar Gruvlaven i Håksberg kommer inte att påverkas av förestående gruvverksamhet. Inför upprättande av MKB utfördes en arkeologisk utredning i området. Samråd enligt den tidigare kulturminneslagen har hållits. Med anledning av det förändrade fornlämningsbegreppet i den nya Kulturmiljölagen har nya antikvariska bedömningar gjorts år 21013. I samband med tillståndsprövningen för borttagande av fornlämningar kan Länsstyrelsen även besluta att en arkeologisk förundersökning ska genomföras. Innan en fornlämning eller en del av en fornlämning tas bort kan Länsstyrelsen ställa villkor om att fornlämningen dokumenteras genom slutundersökning. Om fornlämning påträffas vid t.ex. grävningsarbeten ska arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen. Se Figur 6. 6.2 Bebyggelseområden 6.2.1 Bostäder Utlastningsterminalen för råmalm placeras väster om befintlig järnväg och kommer att ligga cirka 75 meter från de närmaste bostäderna i nordvästra delen av samhället Håksberg. 6.2.2 Gestaltning Planområdet har använts för gruvdrift fram till slutet av 70-talet och används idag för enklare bilverkstad. Gruvverksamheten i Håksberg kommer att medföra en viss påverkan på landskapsbilden genom uppförande av nytt spår, terminal, tilluftsanläggning. Sett till anläggningarnas storlek och områdets nuvarande karaktär bedöms påverkan bli begränsad. 6.3 Transporter Transporter av råmalm från Håksbergsfältet kommer att ske på järnväg från terminalen i Håksberg till anrikningsverket i Skeppmora. Övriga transporter till planområdet i Håksberg kommer att vara begränsade eftersom alla transporter ner i gruvan sker via snedbanan i Iviken, se Figur 1. För de transporter som likväl kommer att ske till planområdet finns anslutning från riksväg 50 via den väg som heter Uppfarten, se Figur 3. 6.3.1 Tillfälliga transporter av malm Under de två första åren av produktion kommer inte transportorten i gruvan i Håksbergsfältet att vara färdigställd, vilket medför att uppfodringen måste ske via 12(18)

snedbanan i Iviken. Detta innebär att det kan bli aktuellt att transportera malmen med dumper/lastbil från Iviken till terminalen i Håksberg via den väg som redovisas på Figur 3. Även vid kortare perioder av driftsstopp vid uppfordringsschaktet eller transportbandet kan det bli aktuellt med dumper/lastbilstransport av malm från Iviken till Håksberg, se Figur 3. Under perioder av driftsstopp kan ca 320 transporter av malm per dygn komma att ske. Huvuddelen av transporterna kommer att ske under dag och kväll. 6.3.2 Säkerhetsavstånd till järnväg Byggnader får inte uppföras inom 30 meter från spårmitt, på plankartan redovisat som en 20 meter djup zon med prickad mark mätt från plangränsen mot järnvägen. Andra anläggningar som måste vara i anslutning till spåret för att verksamheten ska kunna bedrivas får utföras. 6.4 Störningar 6.4.1 Buller Bullrande verksamhet kommer att bedrivas inom planområdet. Beräkningar av externt buller har därför utförts för de verksamheter och anläggningar som är planerade. Resultaten från beräkningarna har jämförts med de riktvärden för buller från industrier som anges i Naturvårdsverkets övergångsvägledning i avvaktan på ny vägledning, avseende påverkan på bostäder, se Tabell 1 nedan. Tabell 1. Riktvärden för externt industribuller för både ny och befintlig industriell verksamhet. Ekvivalent ljudnivå i dba Högsta ljudnivå i dba Dag (07-18) Kväll (18-22) samt lördag, söndag och helgdag (07-18) Natt (22-07) Momentana ljud nattetid (22-07) Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader 50 45 40 55 Nedan (i Figur 7) visas den beräknade ekvivalenta ljudnivån nattetid vid planområdet. Resultatet är giltigt både för normal och tillfällig drift eftersom inga lastbildtransporter kommer att ske nattetid. 13(18)

Figur 7. Ekvivalent ljudnivå nattetid vid Håksberg. Resultatet visar att det aktuella riktvärdet på 40 dba nattetid kommer att överskridas vid ett antal bostadshus i Håksberg om inte skyddsåtgärder vidtas. Skyddsåtgärder kommer därför att vidtas genom att tilluftstationen kommer att vridas och bulleravskärmande åtgärder kommer att vidtas för att minska bullret från terminalområdet. 6.4.2 Vibrationer Gruvverksamheten och sprängningar i gruvorna kommer att leda till vibrationer som påverkar omgivningen. Vibrationer från gruvan begränsas genom tillståndsprövningen i mark- och miljödomstolen. 14(18)

Vad gäller vibrationer från transporter mellan Iviken och Håksberg så är avståndet till boende ca 50 m. Vägen kommer att uppgraderas för att klara det högre trafikflödet. 6.4.3 Luft Från aktuellt planområde kan damning uppkomma från vägar samt ev tillfälliga upplag. Bolaget kommer att ha beredskap för att kunna vidta åtgärder för att motverka störande damning, främst genom vattenbegjutning. 6.4.4 Sanitära förhållanden Anslutning finns till kommunalt vatten- och avlopp. 6.4.5 Dagvatten Endast mindre parkeringsytor planeras varför ingen dagvattenhantering är aktuell. 6.4.6 Skyddsanordningar Uppvärmning av tilluft till gruvorna kommer att ske med gasolbrännare och gasoltankar om max 45 ton, se Figur 3. Vid val av uppställningsplatserna för gasoltankarna har hänsyn tagits till kravet på ett skyddsavstånd på minst 50 meter från ett schakt ned i gruvan eller ett luftintag samt minst 25 meter till byggnad. Hänsyn har även tagits till det interna skyddsavståndet mellan tankbil och gasoltanken. Gasoltankarna kommer att vara instängslade. Nordic Iron Ore kommer att upprätta ett säkerhetsledningssystem för att på ett systematiskt sätt reducera riskerna i samband med gruvdriften i Ludvika gruvor. Verksamhetens säkerhetsorganisation kommer att omfattas av det allmänna systemet för ledning av verksamheten som består av organisationsplan, ansvarsfördelning, rutiner mm, för att kunna fastställa och genomföra åtgärdsprogram för förebyggande av alvarliga olyckshändelser. 6.4.7 Farligt gods Mängden farligt gods och farligt avfall kommer att öka vid öppnandet av Ludvika gruvor. Rekommenderad väg för farligt gods är riksväg 50 genom Ludvika och länsväg 66/245. Det finns två uppställningsplatser för farligt gods transporter längs med riksväg 50, dels söder om Grängesberg och dels norr om Håksberg. Ny uppställningsplats är föreslagen vid infarten till Ludvika Lyviksberget. 6.4.8 Räddningstjänstens insatstid Räddningstjänstens insatstid till planområdet är mindre än 10 minuter. Vatten till brandsläckning och brandpostnät ska utformas enligt gällande anvisningar för allmänna vattenledningsnät. 15(18)

6.5 Teknisk försörjning 6.5.1 Vatten och avlopp Anslutning finns till kommunalt vatten- och avlopp. 6.5.2 Värme Ventilationsluften till gruvan värms med gasol under vintertid. 6.5.3 El Vid Håksbergsfältet finns ett preliminärt effektbehov på 12 MW för krossning, gruvventilation, pumpar, borrning etc. Inom planområdet kommer transformatorstation att finnas. 6.5.4 Avfall En avfallshanteringsplan är upprättad som en del i tillståndsansökan. Anrikningssanden liksom gråberget består till största delen av silikatmineral. Analyser visar att svavelhalterna är mycket låga och anrikningssand samt gråberg bedöms kunna klassas som inert (trögt), dvs det brinner inte och reagerar i princip inte med andra ämnen. 6.6 Konsekvenser av planens genomförande Konsekvenserna av återöppnandet av Ludvika gruvor har mer långtgående konsekvenser än de som berörs av föreliggande detaljplan. Konsekvenserna beskrivs i sin helhet i den MKB som upprättats till bolagets ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kapitlet miljöbalken. De huvudsakliga konsekvenserna av föreliggande plan omfattar främst påverkan för boende öster om järnvägen samt i norra Håksberg. 7 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 7.1 Berörda fastigheter och markägoförhållande Området omfattar del av fastigheterna Persbo 62:41, 64:10 m. fl. Fastigheterna är i privat ägo. Planområdet ligger inom området för den gamla centralanläggningen i anslutning till järnvägen, se Figur 3. Den nya utlastningsterminalen för råmalm placeras väster om befintlig järnväg. 7.2 Fastighetsbildning Nordic Iron Ore avser att teckna avtal med berörda fastighetsägare för inskrivning i fastighetsboken. Diagonalt genom planområdet finns ett ledningsstråk med vatten- och avloppsledningar som ingår i det kommunala va-verksamhetsområdet. Inga fastighetsbildningstekniska förändringar kommer att ske. 7.3 Fastighetskonsekvenser Angränsande fastigheter till planområdet: Inga förändringar i fastighetsindelning eller i övrigt rättsliga förhållanden kommer att ske för angränsande fastigheter. Persbo 64:132 (västra skiftet) har vägförbin- 16(18)

delse över områdena T1 och J1 och detaljplanen påverkar inte rätten att fortsätta användningen av vägförbindelsen. Fastigheter utanför planområdet: Själva driften av gruvverksamheten kan medföra påverkan ovan och under mark för flera fastigheter såsom buller, damning och vibrationer. 8 GENOMFÖRANDEFRÅGOR 8.1 Kvartersmark Byggande och iordningställande av anläggningar och/eller hus inom kvartersmark åvilar den enskilde fastighetsägaren. 9 ORGANISATORISKA FRÅGOR 9.1 Planförfarande Detaljplanen planläggs med normalt planförfarande och förenklat samråd enligt 5 kap. 7 punkt 2 i plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Det innebär att arbetet med att ta fram en ny detaljplan kan förenklas utan samrådsskede eftersom samråd har skett i den pågående tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Planförslaget går därför direkt ut på granskning. En detaljplan som ska hanteras med förenklat planförfarande enligt 5 kap. 7 PBL ska vara förenlig med översiktsplanen och Länsstyrelsens granskningsyttrande. Gällande översiktsplan redovisas i kapitel 5.2. I det fall samrådet i tillståndsärendet behöver kompletteras för att uppfylla 5 kap. 11 PBL så ska detta ske efterhand. I samband med granskningen kommer tillståndsärendets MKB att hållas tillgänglig. Samråd vid tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Nordic Iron Ore AB har genomfört samråd i tillståndsärendet i en mycket omfattande och öppen process. Till ansökan har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att bilagts. Inför arbetet med MKB har samråd hållits med Länsstyrelsen i Dalarnas län och Ludvika kommun. Den planerade verksamheten har även beskrivits i en annons som publiceras i lokal dagspress. Ett öppet möte har också hållits för närboende och intresserade. Nordic Iron Ore har även annonserat den planerade verksamheten via sin hemsida. Att på nytt ta upp verksamheten i de nedlagda gruvorna får mot den bakgrunden anses vara allmänt känt. Länsstyrelsen har i samrådet sagt sig vara nöjda med den föreslagna lokaliseringen av verksamheterna ovan jord till de platser som nu ska detaljplaneläggas enligt plan- och bygglagen (PBL). 17(18)

9.2 Genomförandetid Enligt 5 kap 5 plan- och bygglagen (PBL) skall anges en genomförandetid inom vilken detaljplanen avses vara genomförd. För denna plan föreslås en genomförandetid av FEM (5) ÅR. 10 EKONOMISKA FRÅGOR Utbyggnad av anläggningar ovan mark berör endast marginellt fastigheter utanför planområdet. Spåranslutning till järnvägen kommer att ske. Kostnader för vägar och spåranslutning kommer att regleras i ett exploateringsavtal mellan Nordic Iron Ore och fastighetsägarna och ägaren av järnvägsanläggningen. 11 TIDPLAN Granskningsskede/utställning juni - augusti 2014 Beslut om antagande december 2014 Laga kraft januari 2015 12 MEDVERKANDE Detaljplanen är framtagen på uppdrag av Nordic Iron Ore AB. Planhandlingar har upprättats av Greger Garnvall på Ramböll AB tillsammans med Planeringsenheten. MKB till tillståndsärendet har skrivits av Golder Associates, Peter Vikström. Göran O. Sundell Stadsarkitekt Emma Johansson Fysisk planerare 18(18)