Guide till påverkanstorg Inledning Påverkanstorg är en mötesform som arbetades fram av Scouterna. Flera organisationer, stora som små, använder mötesformen. I den här guiden får du först en kort presentation av årsmötets olika delar. Sedan följer en längre presentation av hela årsmötesprocessen. Sist hittar du tips för att skriva ett yrkande/förslag och en bild på förslags- och kommentarslapparna. Syftet med att påverkanstorg är: att anpassa årsmötet så att det ges utrymme för fler att vara delaktiga i debatten att hantera omfattande motioner mera effektivt att under mötet få mera tid till att föra dialog, hitta kompromisser och arbeta fram nya förslag att göra årsmötet mera levande, roligt och kreativt. Årsmötets olika delar Här följer en kort presentation av årsmötets olika delar. Längre ner i dokumentet finns en mer ingående beskrivning av årsmötet från början till slut. Plenum Plenum är den stora salen där alla beslut tas. Här är det begränsad tid för debatt eftersom diskussionerna förs på påverkanstorg. Påverkanstorg Rummet eller området där vi diskuterar förslag, budget och andra frågor. Påverkanstorget består av flera mindre stationer. Inga beslut fattas på påverkanstorget. När påverkanstorget är öppet går årsmötesdeltagarna runt bland stationerna för att debattera och ta del av förslagen och kommentarerna. Information om vilka frågor som diskuteras på stationerna finns i mötespärmen.
Station Det är på stationerna du diskuterar de olika frågorna, med en stationsvärd till hjälp. Alla motioner, förslag och liknande har en utsedd station där de ska diskuteras. Förslagen finns uppsatta på väggarna och där finns plats att sätta upp nya förslag och kommentarer. Att lämna förslag och kommentarer På stationen kan du lämna nya förslag, stödja förslag eller bara dela med dig av tankar och kommentarer. Förslag lämnas på gula lappar Kommentarer lämnas på gröna lappar Du kan stödja förslag/kommentarer genom att skriva under med ditt namn. Stationsvärden kan hjälpa dig om du vill formulera ett nytt förslag eller om du har frågor om förslagen som redan ligger. Stationsvärden sätter upp alla lapparna så att hen har koll på allt som har kommit in! Beslutsunderlag Efter att påverkanstorget stänger så sammanställs alla förslag och kommentarer i ett beslutsunderlag. Det används sedan som utgångspunkt vid omröstningen på söndagen som sker i plenum. 2
Årsmötets olika delar Lördag morgon Inledning och formalia Lördag förmiddag Påverkanstorg 1 Lördag eftermiddag Påverkanstorg 2 Söndag Beslut Lördag morgon Inledning och formalia Vi börjar med att gå igenom vad mötesformen påverkanstorg innebär och hur det praktiskt kommer att fungerar. På lördag morgon tas 1 till 9 på dagordningen upp i plenum. I detta ingår bland annat att vi beslutar om arbetsformerna för årsmötet och för påverkanstorg. Lördag förmiddag Påverkanstorg 1 Efter att vi gått igenom 1 till 9 i plenum är det dags för Påverkanstorg 1. Frågorna som ska behandlas under årsmötet finns utplacerade på de olika stationerna och deltagarna rör sig fritt mellan dem. Deltagarna diskuterar frågorna och skriver eventuellt nya förslag (på gula lappar) och kommentarer (på gröna lappar). Under påverkanstorget kan du även stödja förslag genom att skriva ditt namn längst ner på det. Innan ett förslag ändras eller dras tillbaka måste det godkännas av alla som skrivit under det. Se illustration. 3
All diskussion om det som ska beslutas på söndagen förs under påverkanstorget och alla förslag ska lämnas på stationerna innan påverkanstorget stänger. Du som deltagare ansvarar för att sätta dig in i de olika förslagen och vilka argument som finns för och emot. Sista kvarten innan påverkanstorget stänger går det inte att lämna några nya förslag. Då är det endast möjligt att kommentera och stödja förslag som redan sitter uppe. Lördag eftermiddag Påverkanstorg 2 Efter lunch är det dags för det Påverkanstorg 2. Det går till på precis samma sätt som Påverkanstorg 1. På alla stationer förutom en är det nya frågor som är uppsatta för diskussion. Efter att påverkanstorget stängt sammanställer redaktionsutskottet alla förslag och kommentarer i ett beslutsunderlag. Det kopieras upp och delas ut till årsmötesdeltagarna på lördag kväll. Tänk på: En kommentar kan endast skrivas till ett förslag. Vill du skriva samma kommentar till flera förslag får du använda flera lappar. När du skriver en kommentar behöver du högst upp skriva numret på det förslag du kommenterar. För att kommentera det ursprungliga förslaget som saknar förslagsnummer skriver du UF i rutan för förslagsnummer. Vill du ta ner ditt förslag? Då måste alla som har skrivit under godkänna att det tas ner! Om någon tar ner sitt förslag så försvinner även alla kommentarer till det förslaget. Det är viktigt att uttrycka ditt stöd för de förslagen du gillar, genom att göra det blir beslutsunderlaget så rättvisande som möjligt. Sist men inte minst: Våga fråga! Stationsvärdarna och alla i styrelsen har gått en utbildning så ställ frågor om det är något du inte förstår. Vad gör en stationsvärd på påverkanstorg? Diskussionerna vid varje station leds av en stationsvärd. Stationsvärden ser till att alla är med och diskuterar och kan hjälpa till att skriva förslag eller kommentarer. Förslag och kommentarer ska alltid lämnas till stationsvärden för uppsättning så att stationsvärden kan kontrollera att det går att fatta beslut utifrån förslaget. Stationsvärden hjälper till att sammanföra folk som har ungefär samma åsikt så att de kan arbeta fram ett gemensamt förslag. Söndag Beslut I Plenum tas beslut utifrån det beslutsunderlag som redaktionsutskottet sammanställt. Efter att mötesordföranden (som leder årsmötet) sett till att det inte finns några oklarheter kring beslutsunderlaget och de förslag som lagts genomförs en kortare och klargörande debatt. Syftet med plenumdebatten är att alla mötesdeltagarna ska få ett sista klargörande av förslaget som grund för sitt beslut. Det är alltså inte ett tillfälle att åter diskutera ett förslag. Besluten fattas därefter på traditionellt sätt, det vill säga genom att om mötesdeltagarna räcker upp sitt röstkort under omröstningen om vill stödja ett förslag. 4
Under årsmötet kan det också komma att ske slutna omröstningar. Det innebär att mötesdeltagarna skriver vad de röstar för på en lapp och lämnar in till rösträknarna. Röstningen sker då anonymt och ingen vet vad du har röstat på. Detta är vanligast när det gäller personval, exempelvis när Riksstyrelsen ska utses och det finns fler kandidater än platser. Alla mötesdeltagare kan om de vill begära sluten omröstning. En begäran om sluten omröstning kan inte nekas. 5
Hur skriver jag ett förslag? Tänk på att ett bra förslag ska besvara följande frågor: Vem ska göra det? o UH ska o Riksstyrelsen ska Vad ska göras? o verka för gladare medlemmar o ordna ett vårläger för alla medlemmar mellan 10 och 13 år Det är en fördel om du även kan svara på frågan Hur? o genom att ge alla medlemmar glass o Riksstyrelsen får i uppgift att utse lägerledare och boka lägergård Ett exempel på ett ofärdigt förslag är: Alla tv-program ska textas. Det talar inte om vem som ska göra något eller hur. UH kan inte besluta över TV-bolagen. Ett färdigt förslag som lätt går att ta ställning till är: Jag yrkar att UH ska arbeta med påverkansarbete och ha som mål att alla TV-program textas. Vad betyder att yrka? Att yrka är ett ord som används för att föreslå en ändring på ett befintligt förslag, till exempel en motion eller en budget. Meningen som börjar med Jag yrkar att är den som det kommer att beslutas om. En eventuell bakgrund skrivs för att mötesdeltagarna ska förstå anledningen till ett visst förslag, men den kommer inte att ingå i själva beslutet. Det är alltså viktigt att ett yrkande alltid innehåller en mening som börjar med: Jag yrkar att Var så precis som möjligt så att alla förstår! För att alla ska förstå ditt yrkande är det viktigt att du skriver så precist som möjligt. Använd helst inte överdrivet komplicerade ord. Texta tydligt så att alla kan läsa vad du har skrivit. 6
Såhär ser förslags- och kommentarslapparna ut 7