Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-30 Sida 1 (2)

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-30 Sida 1 (2) 9/2014 Remissvar gällande Länsstyrelsens förslag till översyn och revidering av riksintresseområden för friluftsliv i Västra Götalands län (Dnr KS2013/983) Länsstyrelsen har skickat en remiss till Kungälvs kommun angående översyn och revidering av riksintresseområden för friluftslivet i Västra Götalands län. I Kungälvs kommun finns i dag tre områden av riksintresse för friluftslivet: Göta och Nordre Älvs dalgångar, Svartedalen samt Södra Bohusläns kust. I samtliga områden föreslår länsstyrelsen ändringar i text och gränsdragning. Inga nya riksintresseområden föreslås i kommunen. Förvaltningen anser att förslaget behöver justeras och förtydligas i stora delar, både vad gäller värdebeskrivningar och gränsdragningar, och att mer dialog behöver ske mellan kommunen och länsstyrelsen innan föreslaget antas. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Remissvar gällande Länsstyrelsens förslag till översyn och revidering av riksintresseområden för friluftsliv i Västra Götalands län daterad 17 december 2013 Bilaga Kartor riksintresse friluftsliv Bilaga Översikt Riksintresseområden Bilaga Område av riksintresse Göta och Nordre älvs estutarium Bilaga Område av riksintresse Svartedalen Bilaga Område av riksintresse Södra Bohusläns kust Yrkande Maria Kjellberg (MP): Innan beslut om remissvar antas i kommunstyrelsen får förvaltningen i uppdrag att arbeta om förslag till remissvar utefter den dialog som förts på samhällsbyggnadsutskottets sammanträde avseende att vindkraft kan öka tillgängligheten. Proposition Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att samhällsbyggnadsutskottet beslutar att anta Maria Kjellbergs (MP) yrkande. Omröstning begärs inte. Beslut Innan beslut om remissvar antas i kommunstyrelsen får förvaltningen i uppdrag att arbeta om förslag till remissvar utefter den dialog som förts på samhällsbyggnadsutskottets sammanträde avseende att vindkraft kan öka tillgängligheten. SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-30 Sida 2 (2) Expedieras till: Mari a Lejdebro (SHB) För kännedom till: SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(6) Handläggarens namn Maria Lejdebro 2014-02-04 Remissvar gällande Länsstyrelsens förslag till översyn och revidering av riksintresseområden för friluftsliv i Västra Götalands län(dnr KS2013/983-7) Sammanfattning Länsstyrelsen har skickat en remiss till Kungälvs kommun angående översyn och revidering av riksintresseområden för friluftslivet i Västra Götalands län. I Kungälvs kommun finns i dag tre områden av riksintresse för friluftslivet: Göta och Nordre Älvs dalgångar, Svartedalen samt Södra Bohusläns kust. I samtliga områden föreslår länsstyrelsen ändringar i text och gränsdragning. Inga nya riksintresseområden föreslås i kommunen. Förvaltningen anser att förslaget behöver justeras och förtydligas i stora delar, både vad gäller värdebeskrivningar och gränsdragningar, och att mer dialog behöver ske mellan kommunen och länsstyrelsen innan föreslaget antas. Bakgrund Områden som är av nationell betydelse för en rad vitala samhällsintressen kan pekas ut som områden av riksintresse för just detta ändamål, det gäller exempelvis områden som är särskilt värdefulla för naturvården, kulturmiljövården, energiproduktion vattenförsörjning, friluftsliv m.m. Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden eller möjligheterna att använda dem för avsett ändamål, vilket innebär att detta intresse ska ges företräde framför andra allmänna och enskilda intressen när frågor om markanvändning avgörs. Att ett område är redovisat som riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken innebär inte ett ovillkorligt skydd eller en direkt rätt att använda det för det ändamål som det redovisats för. Det är först i en juridiskt bindande plan eller i en tillståndsprövning som frågan om dess användning slutligen avgörs. Länsstyrelsen har skickat en remiss till Kungälvs kommun angående översyn och revidering av riksintresseområden för friluftslivet i Västra Götalands län. Anledningen till remissen är att länsstyrelsen ska lämna underlag till Naturvårdsverket med översiktliga bedömningar av nuvarande och eventuellt tillkommande områden som kan vara av riksintresse för friluftslivet. Det långsiktiga behovet av tätortsnära natur ska särskilt beaktas. Med anledning av uppdraget har Naturvårdsverket utformat särskilda riktlinjer för översynen av riksintressen för friluftsliv. Riktlinjerna innehåller bland annat de kriterier som ska ge stöd ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(6) vid urval av områden av riksintresse för friluftsliv och en mall för dokumentationen av riksintressena. För att ett område ska bedömas som riksintresse för friluftslivet ska det ha s stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och/eller kulturaktiviteter och tillgänghet för allmänheten, att det är attraktivt för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet, d.v.s. det har ett turistiskt intresse. Områden av riksintresse bör vara viktiga för många människors friluftsliv och att de kan användas ofta och mycket, framförallt i de tre storstadsregionerna. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Länsstyrelsen har utifrån riktlinjerna gett förslag på uppdateringar och revideringar av områden av riksintresse för friluftsliv utifrån ny kunskap och aktuella förhållanden. På grund av den korta tiden för Länsstyrelsens uppdrag, så har brister i texter och avgränsningsförslag inte kunnat genomarbetas i tillräcklig omfattning. I Kungälvs kommun finns i dag tre områden av riksintresse för friluftslivet; Göta och Nordre Älvs dalgångar, Svartedalen samt Södra Bohusläns kust. I samtliga områden föreslår länsstyrelsen ändringar i värdebeskrivningarnas texter och gränsdragningar. Inga nya riksintresseområden föreslås i kommunen. Verksamhetens bedömning Gränsdragningar Länsstyrelsen anger i remissen att gränsdragningarna för riksintresseområdena inte kunnat studeras i detalj, på grund av tidsbrist. Vid kommunens närmare studier av gränserna för respektive riksintresseområde kan slutsatsen dras att ändringar ändå gjorts i vad som upplevs som en detaljerad nivå. Det är därför svårt för kommunen att ta ställning till vilka ändringar som synpunkter ska lämnas på. Det är önskvärt att länsstyrelsen åtminstone anger motiv till föreslagna ändringar av gränserna, i värdebeskrivningen alternativt i remissen. Om det så är att motiven är generella, exempelvis att gränser generellt flyttas för att sammanfalla med vägar, strandskyddslinjer, utanför tätbebyggt området etc. eller om de är specifika för ett särskilt område. Först därefter kan kommunen lämna synpunkter på de föreslagna ändringarna. Eftersom länsstyrelsen själv angett i remissen att de skickat iväg ett i detta avseende bristfälligt remissunderlag anser kommunen att det är av vikt att länsstyrelsen återkommer för dialog när gränserna faktiskt har en föreslagen dragning och att det finns tydliga motiv för dess ändringar. Värdebeskrivningar I värdebeskrivningarna ska, enligt riktlinjerna för översynen, motivet till rinksintresset och förutsättningarna för att natur- och friluftsvärdena ska kunna behållas tydligt framgå. Värdebeskrivningarna för riksintresseområdena är därför av stor vikt i tillståndsfrågor och när kommunen ska tolka och värdera om olika markanvändningsalternativ är lämpliga i eller i anslutning till ett riksintresseområde. De delar av beskrivningarna som kommunen anser är särskilt viktiga är kapitlena Beskrivning av områdets värden (som anger vad det är som ska tas hänsyn till), Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden (hur hänsyn ska tas) samt Förutsättningar för att behålla upplevelsevärden (vilka åtgärder som kan skada riksintresset). Det är därför av stor vikt att dessa kapitel är tydligt formulerade och att det finns ett tydligt samband mellan värdet och hur värdet ska behållas.

3(6) Kungälvs kommun anser att sambandet mellan ovanstående nämnda kapitel i det nuvarande förslaget är bristfälligt. Det är exempelvis svårt för kommunen att förstå och ta ställning till hur ett utpekat värde som en välfrekventerad vattenled av betydelse för internationell inhemsk turism i riksintresset för Göta och Nordre Älv estuarium ska behållas och utvecklas om exploateringar och bullerstörande verksamheter kan innebära skada på riksintresset. Likartade motsättningar finns även i värdebeskrivningarna för de övriga föreslagna riksintressena i Kungälvs kommun. Kommunen förordar att vidare dialog sker med kommunen innan beslut om riksintressena tas. Tätortsnära natur Kungälvs kommun stödjer ambitionen om att det ska finnas tätortsnära natur. Kommunen anser dock inte riksintresset är rätt form för att reglera denna tillgång utan att det är en mer lokal och kommunal fråga som ska hanteras översiktliga planeringen. I prop. 2009/10:238 Framtidens friluftsliv betonas även att det är kommunerna som bör verka för att tillgodose behovet av tätortsnära natur i den kommunala planeringen. I det fall som länsstyrelsen finner att det ska regleras inom riksintresset anser Kungälvs kommun att dessa områden särskilt ska anges och motiveras i värdebeskrivningen. Det kan annars finnas risk för att just det tätortsnära värdet försvinner i de till ytan stora och generellt beskrivna riksintressena. Inga särskilda angivelser finns i värdebeskrivningarna för riksintresseområdena i Kungälvs kommun som indikerar att något område är av värde som tätortsnära natur. Tolkningen blir därför att inga sådana områden finns i kommunen. Om sådana områden finns anser Kungälvs kommun att dessa måste anges och samrådas med kommunen innan beslut kan fattas om riksintresset. Översiktsplan I de gällande beskrivningarna för riksintresseområdena finns under rubriken Planering och säkerställande i regel en redovisning hur riksintresset förhåller sig till de kommunala översiktsplanerna. Kungälvs kommun anser att det är mycket viktigt att det framgår om och hur kommunernas översiktsplaner är förenliga med förslaget för att undvika framtida konfliktsituationer vad gäller markanvändning. Redovisningen är särskilt viktig i ett remissunderlag och när ett riksintresse sträcker sig över flera kommungränser. För Kungälvs kommun saknas denna redovisning för Svartedalens och Göta och Nordre Älvs riksintressen. Vad gäller riksintresset för Södra Bohusläns kust anses redovisningen som bristfällig (se nedan). Föreslagna områden av riksintresse för friluftsliv i Kungälvs kommun - Göta och Nordre Älvs dalgångar/göta och Nordre Älvs estuarium Det gällande riksintresseområdet för Göta och Nordre Älvs dalgångar föreslås slås samman med riksintresseområdet för den norra delen av Göta Älv. Det nya området föreslås namnet Göta och Nordre Älv estuarium och kommer att sträcka sig från Göteborg och Öckerö i söder till Vänersborg i norr. På grund av den föreslagna omfattningen av riksintresset, från kust via älv till sjö, blir värdena för friluftslivet och områdeskaraktärerna skiftande över riksintresseområdet. Kungälvs kommun anser att värdebeskrivningen därför behöver preciseras för olika delområden vad

4(6) gäller Beskrivning av områdets värden, Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden samt Förutsättningar att behålla upplevelsevärden eftersom de inte kan vara likartade över ett så stort och skiftande område. Bara i Kungälvs kommun kan och bör skillnad göras mellan värdena för friluftslivet i kustzonen vid Nordre Älvs mynning, Bohus fästning/kungälvs tätort och Göta Älvdalen. Inga motiv har angetts till varför de två områdena av riksintressen föreslås bli ett. I riktlinjerna för översynen anges att avgränsingen av områden av riksintresse ska vara tydligt och väldefinierat. Det anges också att den sammanhängande ytans storlek ska relateras dels till verksamheternas art och dels till deras förväntade intensitet, samtidigt som att det för stora och omfattande områden kan finnas ett behov att dela upp området i mindre delområden. För att förstå varför sammanslagningen föreslås är det av vikt att länsstyrelsen motiverar sitt förslag. Gränsdragningen i mynningen av Nordre älv kommer även att ändras så att ett gemensamt riksintresseområde skapas. I nu gällande riksintressen är detta ett område där tre olika riksintresseområden för friluftsliv möts. Se karta 1. - Svartedalen En utvidgning av riksintresseområdet Svartedalen föreslås i dess södra del, i Kungälvs kommun. Området som påverkas anges i översiktsplanen som område för utbyggnad av vindkraft. I området pågår även för närvarande en prövning för uppförande av vindkraftverk. Se karta 2. I riksintressets värdebeskrivning under rubriken Förutsättningar för att behålla upplevelsevärden anges exempel på verksamheter som kan skada värdena för friluftslivet. Här anges vindkraft särskilt som en sådan anläggning. En konflikt finns därför mellan kommunens gällande översiktsplan samt pågående tillståndsprocess med den föreslagna utvidgningen av riksintresseområdet. Kungälvs kommun anser att den föreslagna utvidgningen mot söder bör utgå eftersom det innebär en konflikt med den gällande översiktsplanen. Som ett minimum bör länsstyrelsen motivera varför en utvidgning ska ske i detta område, som uttryckligen står i konflikt med kommunens översiktsplan. - Södra Bohusläns kust Det gällande riksintresseområdet för Södra Bohusläns kust föreslås en utökning med Havstensfjorden och vidare söder ut ned till Stenungsund. I övrigt föreslås riksintresset gälla längs hela kustlinjen, utan undantag för befintliga tätorter. Att innefatta tätorterna i riksintresseområdet innebär en västenlig skillnad för hanteringen av markanvändningsfrågorna i Kungälvs kommun särskilt när det gäller utvecklingsområden angivna i översiktsplanen. Se karta 3. Enligt miljöbalken (MB 3 kap. 6 ) ska riksintressen skyddas så långt det är möjligt. Det innebär att riksintresset ska vägas in som en förutsättning vid all exploatering. Av länsstyrelsens förslag finns därför två möjliga scenarier, antingen kommer kommunens utvecklingsmöjligheter för tätorter och utvecklingsområden angivna i översiktsplanen att begränsas eller så finns en uppenbar risk att vikten av riksintresset kommer att utholkas och därmed tappa sitt syfte.

5(6) Kommunen har tydligt i den gällande översiktsplanen (2010) angett utvecklingsområden i Kungälvs kustzon, bland annat Marstrand, Kovikshamn och Tjuvkil. Detta ställningstagande saknas dock i riksintressets värdebeskrivning, där länsstyrelsen generellt anger kommunernas översiktsplaner som bevarandeorienterande. Detta ger en missvisande bild av att det föreslagna riksintresseområdet är förenligt med kommunens översiktsplan. Kungälvs kommun anser att de områden som verkligen är av vikt för friluftslivet ska bevaras, medan tätare bebyggda områden och utvecklingsområden, exempelvis de befintliga tätorterna och områden angivna som utvecklingsområden/serviceorter/ grannbyar i översiktsplanen undantas från riksintresseområdet. Kungälvs kommun föreslår därför att tätorts- samt utvecklingsområden angivna i översiktsplanen undantas från det föreslagna riksintresseområdet. Som ett minimum bör länsstyrelsen motivera varför denna typ av utvidgning föreslås som uttryckligen står i konflikt med kommunens översiktsplan. I värdebeskrivningen under rubriken Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden anges att riksintresset för den högexploaterade kusten rekommenderas att tas bort för att skydda och säkerställa värdena. Om härmed avses att riksintresset i enlighet med Miljöbalken 4 kap. 4 skall tas bort erfordras en bred dialog med samtliga berörda kommuner. Formuleringen är överaskande och illa underbyggd och saknar stöd i riktlinjerna från Naturvårdsverket. Tolkning av riksintressen För att kommunen i efterföljande skeden ska kunna planera och eventuellt exploatera markområden som omfattas av riksintresset för friluftsliv är det av stor vikt att värdebeskrivningarna är tydliga och utförliga. Detta gäller främst rubriken Beskrivning av områdets värden, men det är också viktigt att det framgår vilka förutsättningarna är för bevarande och utveckling av områdets värden samt vilka åtgärder och verksamheter som kan påtagligt skada värdena för friluftslivet. Kungälvs kommun anser att beskrivningarna av riksintresset värden måste utvecklas, så att de blir mer användbara för kommunen i den efterföljande planeringen. Det måste även finnas ett tydligt samband mellan vad värdet är, vilka förutsättningarna är för att utveckla och bevara dem samt vilka åtgärder som faktiskt kan tillåtas. Kungälvs kommun anser att detta samband i remissunderlaget måste utvecklas då risk annars finns för svårigheter att tolka vilka typer av markanvändningar som är möjliga inom riksintresseområdena. Risk finns även för att tolkningarna blir olika inom ett riksintresseområde om det delas av flera kommuner. Dialog mellan kommunen och länsstyrelsen Kungälvs kommun anser att det är nödvändigt med en fortsatt dialog med länsstyrelsen om riksintresseområdena innan beslut tas om översynen. Bilagor 1. Förslag till yttrande över Länsstyrelsens förslag till översyn och revidering av riksintresseområden för friluftsliv i Västra Götalands län, 2014-02-04 2. Svartedalen, Göta och Nordre Älvs estuarium, Södra Bohusläns kust, kartor 3. Förslag till värdebeskrivningar för Svartedalen, Göta och Nordre Älvs estuarium och Södra Bohusläns kust 4. Riksintressen för friluftslivet, översiktskarta

6(6) Ändring sedan samhällsbyggnadsutskottet Efter samhällsbyggnadsutskottets sammanträde har ett separat yttrande över remissen tillskapats (bilaga 1). I yttrandet finns det tillägg som samhällsbyggnadsutskottet beslutade om. Förslag till beslut Förslag till yttrande över Länsstyrelsens förslag till översyn och revidering av riksintresseområden för friluftsliv i Västra Götalands län (Dnr KS2013/983) daterat den 4 februari 2014 antas som Kungälvs kommuns remissvar och översänds till Länsstyrelsen Beslutet förklaras omedelbart justerat Leif Johansson Samhällsbyggnadschef Henrik Levin Planchef Expedieras till: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Naturvårdsenheten, 403 40 Göteborg För kännedom till: Maria Lejdebro (SHB)

2014-02-04 Förslag till yttrande över Länsstyrelsens förslag till översyn och revidering av riksintresseområden för friluftsliv i Västra Götalands län Bakgrund Områden som är av nationell betydelse för en rad vitala samhällsintressen kan pekas ut som områden av riksintresse för just detta ändamål, det gäller exempelvis områden som är särskilt värdefulla för naturvården, kulturmiljövården, energiproduktion vattenförsörjning, friluftsliv m.m. Områden som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden eller möjligheterna att använda dem för avsett ändamål, vilket innebär att detta intresse ska ges företräde framför andra allmänna och enskilda intressen när frågor om markanvändning avgörs. Att ett område är redovisat som riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken innebär inte ett ovillkorligt skydd eller en direkt rätt att använda det för det ändamål som det redovisats för. Det är först i en juridiskt bindande plan eller i en tillståndsprövning som frågan om dess användning slutligen avgörs. Länsstyrelsen har skickat en remiss till Kungälvs kommun angående översyn och revidering av riksintresseområden för friluftslivet i Västra Götalands län. Anledningen till remissen är att länsstyrelsen ska lämna underlag till Naturvårdsverket med översiktliga bedömningar av nuvarande och eventuellt tillkommande områden som kan vara av riksintresse för friluftslivet. Det långsiktiga behovet av tätortsnära natur ska särskilt beaktas. Med anledning av uppdraget har Naturvårdsverket utformat särskilda riktlinjer för översynen av riksintressen för friluftsliv. Riktlinjerna innehåller bland annat de kriterier som ska ge stöd vid urval av områden av riksintresse för friluftsliv och en mall för dokumentationen av riksintressena. För att ett område ska bedömas som riksintresse för friluftslivet ska det ha s stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och/eller kulturaktiviteter och tillgänghet för allmänheten, att det är attraktivt för besökare från hela eller en stor del av landet eller utlandet, d.v.s. det har ett turistiskt intresse. Områden av riksintresse bör vara viktiga för många människors friluftsliv och att de kan användas ofta och mycket, framförallt i de tre storstadsregionerna. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse utomhus i natur- och kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling. Länsstyrelsen har utifrån riktlinjerna gett förslag på uppdateringar och revideringar av områden av riksintresse för friluftsliv utifrån ny kunskap och aktuella förhållanden. På grund av den korta tiden för Länsstyrelsens uppdrag, så har brister i texter och avgränsningsförslag inte kunnat genomarbetas i tillräcklig omfattning. I Kungälvs kommun finns i dag tre områden av riksintresse för friluftslivet; Göta och Nordre Älvs dalgångar, Svartedalen samt Södra Bohusläns kust. I samtliga områden föreslår länsstyrelsen ändringar i värdebeskrivningarnas texter och gränsdragningar. Inga nya riksintresseområden föreslås i kommunen.

Yttrande Gränsdragningar Länsstyrelsen anger i remissen att gränsdragningarna för riksintresseområdena inte kunnat studeras i detalj, på grund av tidsbrist. Vid kommunens närmare studier av gränserna för respektive riksintresseområde kan slutsatsen dras att ändringar ändå gjorts i vad som upplevs som en detaljerad nivå. Det är därför svårt för kommunen att ta ställning till vilka ändringar som synpunkter ska lämnas på. Det är önskvärt att länsstyrelsen åtminstone anger motiv till föreslagna ändringar av gränserna, i värdebeskrivningen alternativt i remissen. Om det så är att motiven är generella, exempelvis att gränser generellt flyttas för att sammanfalla med vägar, strandskyddslinjer, utanför tätbebyggt området etc. eller om de är specifika för ett särskilt område. Först därefter kan kommunen lämna synpunkter på de föreslagna ändringarna. Eftersom länsstyrelsen själv angett i remissen att de skickat iväg ett i detta avseende bristfälligt remissunderlag anser kommunen att det är av vikt att länsstyrelsen återkommer för dialog när gränserna faktiskt har en föreslagen dragning och att det finns tydliga motiv för dess ändringar. Värdebeskrivningar I värdebeskrivningarna ska, enligt riktlinjerna för översynen, motivet till rinksintresset och förutsättningarna för att natur- och friluftsvärdena ska kunna behållas tydligt framgå. Värdebeskrivningarna för riksintresseområdena är därför av stor vikt i tillståndsfrågor och när kommunen ska tolka och värdera om olika markanvändningsalternativ är lämpliga i eller i anslutning till ett riksintresseområde. De delar av beskrivningarna som kommunen anser är särskilt viktiga är kapitlena Beskrivning av områdets värden (som anger vad det är som ska tas hänsyn till), Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden (hur hänsyn ska tas) samt Förutsättningar för att behålla upplevelsevärden (vilka åtgärder som kan skada riksintresset). Det är därför av stor vikt att dessa kapitel är tydligt formulerade och att det finns ett tydligt samband mellan värdet och hur värdet ska behållas. Kungälvs kommun anser att sambandet mellan ovanstående nämnda kapitel i det nuvarande förslaget är bristfälligt. Det är exempelvis svårt för kommunen att förstå och ta ställning till hur ett utpekat värde som en välfrekventerad vattenled av betydelse för internationell inhemsk turism i riksintresset för Göta och Nordre Älv estuarium ska behållas och utvecklas om exploateringar och bullerstörande verksamheter kan innebära skada på riksintresset. Likartade motsättningar finns även i värdebeskrivningarna för de övriga föreslagna riksintressena i Kungälvs kommun. Kommunen förordar att vidare dialog sker med kommunen innan beslut om riksintressena tas. Tätortsnära natur Kungälvs kommun stödjer ambitionen om att det ska finnas tätortsnära natur. Kommunen anser dock inte riksintresset är rätt form för att reglera denna tillgång utan att det är en mer lokal och kommunal fråga som ska hanteras översiktliga planeringen. I prop. 2009/10:238 Framtidens friluftsliv betonas även att det är kommunerna som bör verka för att tillgodose behovet av tätortsnära natur i den kommunala planeringen. I det fall som länsstyrelsen finner att det ska regleras inom riksintresset anser Kungälvs kommun att dessa områden särskilt ska anges och motiveras i värdebeskrivningen. Det kan annars finnas

risk för att just det tätortsnära värdet försvinner i de till ytan stora och generellt beskrivna riksintressena. Inga särskilda angivelser finns i värdebeskrivningarna för riksintresseområdena i Kungälvs kommun som indikerar att något område är av värde som tätortsnära natur. Tolkningen blir därför att inga sådana områden finns i kommunen. Om sådana områden finns anser Kungälvs kommun att dessa måste anges och samrådas med kommunen innan beslut kan fattas om riksintresset. Översiktsplan I de gällande beskrivningarna för riksintresseområdena finns under rubriken Planering och säkerställande i regel en redovisning hur riksintresset förhåller sig till de kommunala översiktsplanerna. Kungälvs kommun anser att det är mycket viktigt att det framgår om och hur kommunernas översiktsplaner är förenliga med förslaget för att undvika framtida konfliktsituationer vad gäller markanvändning. Redovisningen är särskilt viktig i ett remissunderlag och när ett riksintresse sträcker sig över flera kommungränser. För Kungälvs kommun saknas denna redovisning för Svartedalens och Göta och Nordre Älvs riksintressen. Vad gäller riksintresset för Södra Bohusläns kust anses redovisningen som bristfällig (se nedan). Föreslagna områden av riksintresse för friluftsliv i Kungälvs kommun - Göta och Nordre Älvs dalgångar/göta och Nordre Älvs estuarium Det gällande riksintresseområdet för Göta och Nordre Älvs dalgångar föreslås slås samman med riksintresseområdet för den norra delen av Göta Älv. Det nya området föreslås namnet Göta och Nordre Älv estuarium och kommer att sträcka sig från Göteborg och Öckerö i söder till Vänersborg i norr. På grund av den föreslagna omfattningen av riksintresset, från kust via älv till sjö, blir värdena för friluftslivet och områdeskaraktärerna skiftande över riksintresseområdet. Kungälvs kommun anser att värdebeskrivningen därför behöver preciseras för olika delområden vad gäller Beskrivning av områdets värden, Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden samt Förutsättningar att behålla upplevelsevärden eftersom de inte kan vara likartade över ett så stort och skiftande område. Bara i Kungälvs kommun kan och bör skillnad göras mellan värdena för friluftslivet i kustzonen vid Nordre Älvs mynning, Bohus fästning/kungälvs tätort och Göta Älvdalen. Inga motiv har angetts till varför de två områdena av riksintressen föreslås bli ett. I riktlinjerna för översynen anges att avgränsingen av områden av riksintresse ska vara tydligt och väldefinierat. Det anges också att den sammanhängande ytans storlek ska relateras dels till verksamheternas art och dels till deras förväntade intensitet, samtidigt som att det för stora och omfattande områden kan finnas ett behov att dela upp området i mindre delområden. För att förstå varför sammanslagningen föreslås är det av vikt att länsstyrelsen motiverar sitt förslag. Gränsdragningen i mynningen av Nordre älv kommer även att ändras så att ett gemensamt riksintresseområde skapas. I nu gällande riksintressen är detta ett område där tre olika riksintresseområden för friluftsliv möts. Se karta 1. - Svartedalen En utvidgning av riksintresseområdet Svartedalen föreslås i dess södra del, i Kungälvs kommun. Området som påverkas anges i översiktsplanen som område för utbyggnad av vindkraft. I området pågår även för närvarande en prövning för uppförande av vindkraftverk. Se karta 2.

I riksintressets värdebeskrivning under rubriken Förutsättningar för att behålla upplevelsevärden anges exempel på verksamheter som kan skada värdena för friluftslivet. Här anges vindkraft särskilt som en sådan anläggning. En konflikt finns därför mellan kommunens gällande översiktsplan samt pågående tillståndsprocess med den föreslagna utvidgningen av riksintresseområdet. Kungälvs kommun anser att den föreslagna utvidgningen mot söder bör utgå eftersom det innebär en konflikt med den gällande översiktsplanen. Som ett minimum bör länsstyrelsen motivera varför en utvidgning ska ske i detta område, som uttryckligen står i konflikt med kommunens översiktsplan. Kommunen vill även framhäva att uppförandet av vindkraftverk i ett område med rörligt friluftsliv kan innebära en ökad tillgänglighet och behöver inte vara en verksamhet som kan skada värdena för friluftslivet, vilket anges i riksintresseområdets värdebeskrivning under rubriken Förutsättningar för att behålla upplevelsevärden. - Södra Bohusläns kust Det gällande riksintresseområdet för Södra Bohusläns kust föreslås en utökning med Havstensfjorden och vidare söder ut ned till Stenungsund. I övrigt föreslås riksintresset gälla längs hela kustlinjen, utan undantag för befintliga tätorter. Att innefatta tätorterna i riksintresseområdet innebär en västenlig skillnad för hanteringen av markanvändningsfrågorna i Kungälvs kommun särskilt när det gäller utvecklingsområden angivna i översiktsplanen. Se karta 3. Enligt miljöbalken (MB 3 kap. 6 ) ska riksintressen skyddas så långt det är möjligt. Det innebär att riksintresset ska vägas in som en förutsättning vid all exploatering. Av länsstyrelsens förslag finns därför två möjliga scenarier, antingen kommer kommunens utvecklingsmöjligheter för tätorter och utvecklingsområden angivna i översiktsplanen att begränsas eller så finns en uppenbar risk att vikten av riksintresset kommer att utholkas och därmed tappa sitt syfte. Kommunen har tydligt i den gällande översiktsplanen (2010) angett utvecklingsområden i Kungälvs kustzon, bland annat Marstrand, Kovikshamn och Tjuvkil. Detta ställningstagande saknas dock i riksintressets värdebeskrivning, där länsstyrelsen generellt anger kommunernas översiktsplaner som bevarandeorienterande. Detta ger en missvisande bild av att det föreslagna riksintresseområdet är förenligt med kommunens översiktsplan. Kungälvs kommun anser att de områden som verkligen är av vikt för friluftslivet ska bevaras, medan tätare bebyggda områden och utvecklingsområden, exempelvis de befintliga tätorterna och områden angivna som utvecklingsområden/serviceorter/ grannbyar i översiktsplanen undantas från riksintresseområdet. Kungälvs kommun föreslår därför att tätorts- samt utvecklingsområden angivna i översiktsplanen undantas från det föreslagna riksintresseområdet. Som ett minimum bör länsstyrelsen motivera varför denna typ av utvidgning föreslås som uttryckligen står i konflikt med kommunens översiktsplan. I värdebeskrivningen under rubriken Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden anges att riksintresset för den högexploaterade kusten rekommenderas att tas bort för att skydda och säkerställa värdena. Om härmed avses att riksintresset i enlighet med Miljöbalken 4 kap. 4 skall tas bort erfordras en bred dialog med samtliga berörda kommuner. Formuleringen är överaskande och illa underbyggd och saknar stöd i riktlinjerna från Naturvårdsverket. Tolkning av riksintressen För att kommunen i efterföljande skeden ska kunna planera och eventuellt exploatera markområden som omfattas av riksintresset för friluftsliv är det av stor vikt att

värdebeskrivningarna är tydliga och utförliga. Detta gäller främst rubriken Beskrivning av områdets värden, men det är också viktigt att det framgår vilka förutsättningarna är för bevarande och utveckling av områdets värden samt vilka åtgärder och verksamheter som kan påtagligt skada värdena för friluftslivet. Kungälvs kommun anser att beskrivningarna av riksintresset värden måste utvecklas, så att de blir mer användbara för kommunen i den efterföljande planeringen. Det måste även finnas ett tydligt samband mellan vad värdet är, vilka förutsättningarna är för att utveckla och bevara dem samt vilka åtgärder som faktiskt kan tillåtas. Kungälvs kommun anser att detta samband i remissunderlaget måste utvecklas då risk annars finns för svårigheter att tolka vilka typer av markanvändningar som är möjliga inom riksintresseområdena. Risk finns även för att tolkningarna blir olika inom ett riksintresseområde om det delas av flera kommuner. Dialog mellan kommunen och länsstyrelsen Kungälvs kommun anser att det är nödvändigt med en fortsatt dialog med länsstyrelsen om riksintresseområdena innan beslut tas om översynen.

Sida 1(5) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Göta och Nordre älv och Nordre älvs estuarium Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen OK Den gamla gränsdragningen ska revideras Förslag på nytt riksintresse Förslag i Program för tätortsnära natur Göteborg Kommun: Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv, Göteborg och Öckerö Datum: 2013-10-17 Områdesnummer: FO12 Kommunnummer: 1487, 1488, 1462, 1440, 1480, 1482. 1407 Riksintresset berör flera kommuner: Området berör kommunerna Vänersborg, Trollhättan, Lilla Edet, Ale, Kungälv och Göteborg vilket kräver mellankommunala överväganden och samordning för att säkra riksintressets värden. Area: 16 245 ha Huvudkriterier: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i naturoch/eller kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Områden med särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Stödkriterier: intresseväckande naturvärden intresseväckande kulturvärden tilltalande landskapsbild (tilltalande perspektiv och utblick över landskap och vatten m.m.) omväxling (variation i fråga om topografi, fördelning mark/vatten vegetation, kulturprägel m.m.) särprägel (en för regionen avvikande naturföreteelse; storslagen natur) att området har sällsynta växter och djur artrikedom bra vattenkvalitet, lämpliga stränder och bottnar vatten med god tillgång på fisk

Sida 2(5) lämplig terräng med variationsrik topografi vattenanknutna friluftsaktiviteter berg/ klippor lämpligt för klättring området kan utnyttjas mångsidigt genom sin storlek och variation naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens tålighet mot slitage i de delar som förväntas bli intensivt utnyttjade förutsättningar för att vårda området (både ekonomiska och naturgivna förutsättningar) förekomst av anläggningar eller service, såsom toalett, sopsortering, parkering, eldstäder, lägerplatser, vindskydd o.s.v. markerade leder och informationsskyltar förekomst av brukningsvägar, stigar, vandringsleder m.m. möjligheterna att komma till och in i området samt vistas i eller i anslutning till området. Exempelvis kommunikation (förekomst eller möjlighet) till och från ett område (buss, bil, tåg, båt, cykel) Friluftsaktiviteter: Vandring, strövande, promenader, bad, båtliv, kanot, paddling, naturupplevelser, naturstudier, kulturupplevelser, fritidsfiske, jakt, bergsklättring, klippklättring, löpning, orientering, geocaching, fågelskådning, ridning, övernattning/tältning. Beskrivning av områdets värden: Göta älv utgör en attraktiv och välfrekventerad vattenled av betydelse både för inhemsk och internationell turism. Nordre älvs frekventeras i första hand av fritidsbåtar. Vissa partier är lättgängliga från landsidan och har väsentlig betydelse för friluftslivet. Sevärdheter av högt värde för kulturminnesvård, intressant flora och fauna. Storslagen landskapsbild i olika skalor. God till Mycket god tillgänglighet. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: Landskapsvårdande insatser bör utföras i områden som växer igen och i kulturhistoriskt intressanta områden (förslagsvis upprättas en långsiktig plan för skötsel om inte detta redan finns). Lägerplatser, sopmajor och andra anläggningar bör skötas löpande och underhållas så att anläggningarna är fräscha och attraktiva. Leder och andra gångstråk bör underhållas. Tillgängligheten från land får inte försämras och vattendraget måste kunna utnyttjas också i framtiden av fritidsbåtar. Förändringar i landskapet, som medför förfulande av landskapsbilden, bör undvikas. Det är viktigt att den visuella kontakten mellan vattendrag och landområde kan bestå. Hög vattenkvalitet är av betydelse för bl. a fritidsfisket. Skyltar som beskriver de värden som finns i området, kopplat till ett hållbart friluftsutövande. Behåll/ utveckla kollektivtrafiken till området. Planering och säkerställande: Naturreservat: Brattorpsån; Göta och Nordre älvs dalgång och Nordre älvs estuarium, Dösebackaplatån, Marieberg, Tjurholmen, Åkerström, Ryrbäcken, Älvrummet, Göddered-Hakered. Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet: Brattorpsån (SE0530118); Nordre älvs estuarium (SE0520043) och Öxnäs (SE0520050). Natura 2000-områden enligt fågeldirektivet: Göta och Nordre älvs dalgång (SE0520035) och Nordre älvs estuarium (SE0520043). Djur och växtskyddsområden: Gräsholmarna, Tjurholmen.

Sida 3(5) Fredningsområde för lax och öring, marina objekt: Osbäcken Ramsarområde: Nordre älvs estuarium. Naturvårdsavtal: Skogsstyrelsen har tecknat ett naturvårdsavtal i området. Stora delar av området omfattas av generellt strandskydd, delvis utvidgat i södra delen. Flera områden planeras bli reservat inom projektet Tätortsnära natur i Göetborgsregionen. Områdets huvuddrag: Göta älv med Nordre älv utgör en attraktiv och välbesökt vattenled. Ett stort antal turister färdas, främst sommartid, längs älven i såväl mindre fritidsbåtar som i de större kanalbåtarna. Landskapsbilden längs älven är omväxlande med dramatisk topografi. Trollhättans falloch slussområde i övre delen är ett turistmål av internationell betydelse. Området söder om Trollhättan präglas av en djupt nedskuren kanjon. Den kantas av utsiktsplatser som ger en magnifik utsikt över dalgången. Slumpåns mynning omges av ett böljande landskap med välutbildade skredärr och ravinsystem. Kulturlandskapets odlade dälder i älvdalens södra delar inramas av kala klippiga höjdformationer med insprängda lövträdsdungar. Ett rikt fågelliv finns dessutom längs älvens stränder. Här finns vackra, ännu oexploaterade delar av älvdalslandskapet. Längs stränderna återfinns rikkärr med säregen flora. Historiskt intressanta miljöer finns bl.a. vid den medeltida borgruinen på Ragnhildsholmen och vid fornborgen vid Hakered. Rika lämningar från det gamla Kongahälla finns vid Kastellegården. Mitt för Jordfallet finns spår av en skans samt det sänkverk som danskarna började anlägga i avsikt att slå ut Göteborg som hamnstad på 1600-talet. Bohus fästning bildar fond åt landskapet. Området är av stor betydelse för båtsport som del i förbindelse Västerhavet Vänern - Göta kanal Vättern Östersjön. I Nordre älvs mynningsområde där det söta vattnet möter det salta har karakteristiska s.k. estuariemiljöer utbildats. Mynningen har skonats från omfattande bebyggelse, hamnanläggningar och industriexploatering och är ett av länets värdefullaste naturområden. Estuariet är det enda i sitt slag i Sverige av denna storlek. Motsvarande områden längre söderut i Europa är vanligtvis kraftigt påverkade av bebyggelseexploatering, varför det även i ett europeiskt perspektiv får ett högt skyddsvärde. Mötet mellan älvvatten och salt vatten ger upphov till en intressant miljö. Den biologiska produktionsförmågan är naturligt hög, vilket skapar förutsättningar för ett mycket rikt fiskoch fågelliv. Rena sötvattensarter förekommer tillsammans med havslevande arter. Området är av stor regional betydelse som rast- och övervintringslokal för t ex knipa, vigg och ejder. Strandområdena har bitvis stora botaniska värden med såväl betade strandängar, våtmarksområden av rikkärrskaraktär som rika lövskogslundar. Skalgruspåverkan förekommer. Områdets avgränsning: Nya gränser har föreslagits för riksintresseområdet och norra och södra delen av älven har slagits samman. Andra riksintressen som berörs: RI Naturvård: Göta och Nordre älvs dalgångar, NRO14122 Nordre älvs estuarium, NRO14144.

Sida 4(5) RI Kulturmiljövård: Öxnäs by, KO10; Bronsålderssundet, KO1; Solberg-Hede, KO16; Kastellgården Ragnhildsholmen mm, KO15; Kungälvs gamla stad-bohus fästning, KO13(fästningen ligger dock utanför RI-området för friluftslivet); Tösslanda, KP27; Åsbräcka, KP28; Trollhättans slussoch kanalområde, KP23; Västra Tunhem och Karls grav, KP68. Delar av området omfattas av geografiska bestämmelser enligt 4 kap Miljöbalken (MB). Vilket bland annat innebär att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd i detta område endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Övrigt underlag: DEN TÄTORTSNÄRA NATUREN I GÖTEBORGSREGIONEN - Program för skydd av tätortsnära naturområden, Regeringsuppdraget om tätortsnära områden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. Rapport 2003, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Referenser: Ale kommun. 2012. Översiktsplan. Arvidsson, Björn. 1977: Ornitologisk inventering av våtmarksbiotoper i Göta älvs dalgång. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. 1980:3. Bergqvist, Erik. 1976-77: Göta älvs dalgång (geovetenskapligt underlagsmaterial för planering av landskaps och naturvård i Göta älvs dalgång i Älvsborgs län). Läns-styrelsen i Älvsborgs län 1984:3. Fiskeriverket, beslut 1988-04-11: Rörande Områden av riksintressen för yrkesfisket, områden av särskilt intresse för fritidsfisket samt områden av särskilt intresse avseende arter och stammar av fisk. Fredén, C. 1984: Beskrivning till jordartskartan Vänersborg SO. Sveriges geologiska undersökning, ser. Ae nr 48. Fredén, C. 1986: Beskrivning till jordartskartan Göteborg NO. Sveriges geologiska undersökning, ser. Ae nr 40. Hergqvist, E. 1976-77: Göta älvs dalgång (geovetenskapligt underlagsmaterial för planering av landskaps- och naturvård i Göta älvs dalgång i Älvsborgs län). Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1984:3. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Värdefulla odlingslandskap Göteborgs och Bohus län, Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Rapport 1995:21 Länsstyrelsen. 1976: Natur i Älvsborgs län. s 318, 327, 330-332, 338, 340-346, 355, 356, 360. Göta älvs vattenvårdsförbund. Rapporter avseende vattendragskontroll. Års-redovisning. Göteborg. 2009. Översiktsplan. Hallberg P 1965 Vegetation auf den Schalenablagerungen in Bohuslän. Acta Phys Soc, Uppsala. Kungälv. 2010. Översiktsplan. Ljungner E 1927 Spaltentektonik und Morphologie den Schwedischen Skagerackkuste. Bull Geol Inst, Uppsala Lundh, J. 1985: Laxbeståndet i Göta och Nordre älv med biflöden. Fiskenämnden. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Göta älvs dalgång. Geovetenskapligt underlagsmaterial för planering av landskaps- och naturvård, Göta älvs dalgång inom Älvsborgs län. 1984:3 Länsstyrelsen 1979. Natur i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän 1997. Våtmarksinventering i Göteborgs och Bohuslän län. Länsstyrelsen 1994: Värdefulla odlingslandskap i Älvsborgs län. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1994:5.

Sida 5(5) Länsstyrelsen 1996: Ängar och hagar i Ale och Lerums kommuner. Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1996:4. Länsstyrelsen Västra Götaland; www.lansstyrelsen.se/vastragotaland Naturvårdsverket 1994, Myrskyddsplan för Sverige. Naturvårdsverket 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm. Olsson L 1976. Storehamnsområdet - en naturinventering. Länsstyrelsens naturinventeringar 1976:9. Stenström, J. 1997: Naturinventering Trollhättan: Göta älv, Ryrbäcken, Brandsbo, Öresjö. Trollhättans kommun och Länsstyrelsen. Trollhättans kommun, 1992: Naturvårdsplan Trollhättans kommun. Förutsättningar att behålla upplevelsevärden Nedan följer exempel på åtgärder och verksamheter som kan skada värdena för friluftslivet: Åtgärder eller verksamheter som bidrar till försurning eller övergödning samt vandringshinder. Exploatering (bostadsbebyggelse/permanent eller fritidshusbebyggelse, industrianläggningar) Friluftsverksamheter som påverkar eller skadar naturvårdsvärden som utgör en del av motivet för att området är av riksintresse för friluftslivet (ridning på känsliga marker, motordriven verksamhet) Bulleralstrande verksamheter (vattenskoterkörning, vattenskidåkning, överflygning med motordrivna flygplan på låg höjd med mera) Barriärskapande verksamheter (vägbyggen)

Sida 1(4) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Svartedalen Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen OK Den gamla gränsdragningen ska revideras Förslag på nytt riksintresse Förslag i Program för tätortsnära natur Göteborg Kommun: Kungälv, Lilla Edet och Stenungsund Datum: 2013-10-19 Områdesnummer: FO40 Kommunnummer: 1482; 1462; 1415 Riksintresset berör flera kommuner: Området berör kommunerna Kungälv, Lilla Edet och Stenungsund vilket kräver mellankommunala överväganden och samordning för att värna områdets friluftslivsvärden. Area: 12 044 ha Huvudkriterier: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i naturoch/eller kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Stödkriterier: intresseväckande naturvärden orördhet (frånvaro av ingrepp i landskapet) stillhet/tystnad/låg ljudnivå bra vattenkvalitet, lämpliga stränder och bottnar lämplig terräng med variationsrik topografi områden där man bedriver friluftsliv förhållandevis ostört, dvs att man under längre tid inte ser hus, vägar och endast ett fåtal andra besökare ( vildmarksområden ) naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens tålighet mot slitage i de delar som förväntas bli intensivt utnyttjade förutsättningar för att vårda området (både ekonomiska och naturgivna förutsättningar) förekomst av anläggningar eller service, såsom toalett, sopsortering, parkering, eldstäder, lägerplatser, vindskydd och så vidare att det finns markerade leder och informationsskyltar förekomst av brukningsvägar, stigar, vandringsleder med mera möjligheterna att komma till och in i området samt vistas i eller i anslutning till området. Exempelvis kommunikation (förekomst eller möjlighet) till och från ett område

Sida 2(4) (buss, bil, tåg, båt, cykel) möjlighet att bevara områden utan omfattande anordningar eller anläggningar ( vildmarksområden ) Friluftsaktiviteter: Vandring, strövande, promenader, längdåkning, skridskoåkning, terrängcykling, bad, kanot, naturupplevelser, fritidsfiske, bär- och svampplockning, jakt, löpning, orientering, geocaching, fågelskådning, ridning, övernattning/tältning. Beskrivning av områdets värden: Svartedalen har ett strategiskt läge vad gäller tillgänglighet från Göteborgs-regionen och Bohuskusten. Naturen är varierad och ger rika tillfällen till naturstudier, lägerverksamhet, fritidsfiske, strövande och långvandringar. Bär- och svampmarkerna är av hög klass. Närheten till kusten gör att sommarturister lätt finner vägen hit. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: Skogsbruket måste bedrivas så att hänsyn tas till naturvård och friluftsliv, omställning till kontinuitetsskogsbruk eller motsvarande utan föryngringsytor. Åtgärder i form av kalkning, fiskevård med mera kan behövas. Stöd till fortsatt hävd i det vackra och omväxlande landskapspartiet. Området kan påverkas negativt av exempelvis bebyggelseexploatering, försurning, skogsskador, ingrepp i vattensystemen, igenväxning av jordbruksmark eller stora slutavverkningsarealer. För att gör området lättillgängligt är det viktigt att kollektivtrafiken bibehålls och utvecklas så att man lätt kan nå delar av området. Information i form av hänvisningskyltar, utmed leder och vid entréer till området bör regelbundet ses över och kompletteras. Området har förutsättningar för utveckling av ekoturism. Planering och säkerställande: Natura 2000 områden enligt art- och habitatdirektivet: Ranebo lund (SE0520149); Svartedalens naturskogar (SE0520166). Svartedalens naturskogar plus ytterligare mark är också Natura 2000-område enligt fågeldirektivet. Naturreservat: Ranebo naturskog; Ranebolund; Rördalen; Svartedalens vildmarksområde och Svartedalens Natur- och friluftsområde. Vidare har Skogsvårdsstyrelsen bildat biotopskydd och tecknat naturvårdsavtal för vissa mindre områden. Flertalet sjöar och större vattendrag omfattas av strandskyddsbestämmelser. I rapporten Den tätortsnära naturen i Göteborgsregionen. Program för skydd av tätortsnära naturområden föreslås en utökning av befintligt naturreservat. Områdets huvuddrag: Svartedalens friluftsområde utgör en del av ett höjdområde mellan jordbruksbygden längs Stenungsundskusten och Anråseån och Leråns dalgång i väster samt Göta älvs dalgång i öster. Området utgör ett utpräglat sprickdalslandskap och har följaktligen en topografiskt mycket omväxlande terräng. Större delen ligger över högsta kustlinjen (HK) och de högsta partier-

Sida 3(4) na når mer än 170 m ö h. Jordtäcket är i allmänhet tunt. På höjderna täcks dalgångarna i regel av lersediment. Svartedalens natur- och friluftsområde är ett av sydvästra Sveriges största sammanhängande barrskogsområden. Det är ett sjörikt barrskogslandskap. Själva namnet Svartedalen förknippas med en rad olika friluftsaktiviteter som sportfiske, skogsvandringar, svamp- och bärplockning, orientering m.m. Under 1700-talet och 1800-talet utgjorde Svartedalen liksom de övriga inlandsplatåerna ett trädfattigt ljunghedslandskap präglat av svedjebruk och extensivt bete. Sedimenten i dalgångarna var sedan tidigare uppodlade. I slutet av 1800-talet utfördes omfattande skogsplanteringar samtidigt som beteshävden minskade alltmer. Det finns många torp och torplämningar i området. Idag syns ofta bara resterna av dem. Av särskilt kulturhistoriskt intresse är Björkekärr, Grandalen och Anvik. Mellan Ålevatten och Håltesjön finns ett vattenfall som gav förutsättningar för kvarnverksamhet. Där ligger idag en mindre kraftstation. Spontan beskogning skedde på höjdområdena och i svårtillgängligare områden. Idag täcks större delen av markerna av hedartad barrskog, ställvis med rikt lövinslag. Mestadels är det fråga om relativt näringsfattiga marker, där vegetationen på högre nivåer utvecklats till en tall-lingonhed med ljunghedsrester. På bättre marker dominerar i regel blåbärsgranskog. På några ställen med kalkspatförekomster i berggrunden finns floristiskt rika lundmiljöer. Dock finns en mycket artrik och botaniskt intressant lundvegetation noterad från någon lokal. Sjöarna är talrika inom området. Åtskilliga är av klarvattentyp med klipp- eller stenstränder, men också brunvattensjöar och dystrofa skogstjärnar och myrgölar förekommer. Sjöarna är med några få undantag näringsfattiga och har tidigare varit starkt försurade. Efter omfattande kalkningsinsatser har vattenmiljön blivit bättre och de är nu fina fiskevatten. Sportfiskarna ansvarar för fisket i området. Variationen i biotoper och terräng utgör en viktig förutsättning för områdets representativa djurliv. Älg, råddjur, hare och grävling är tämligen vanliga. Av 130 observerade fågelarter häckar 90-talet inom området, varav åtskilliga rovfågelarter. Sjöfågelfaunan är både art- och individfattig, vilket kan förklaras av sjöarnas näringsfattigdom. Området är ett mycket omtyckt utflyktsmål med rika möjligheter till naturstudier, lägerverksamhet, fritidsfiske, strövande och långvandringar. Här finns vandringsleder, vindskydd, rastplatser, entrépunkter med informationstavlor m.m. Bohusleden går genom Svartedalen i nordsydlig riktning. Bottenstugan är en viktig punkt, varifrån flera vandringsleder utgår. Stenstugan, som minner om 1800-talets svåra förhållanden och skogsbrist, ligger cirka 10 minuters promenad från parkeringsplatsen vid Översjön. Badmöjligeheter finns ibland annat Stora Äggdalssjön, Ålevatten och Översjön. Områdets avgränsning: Man bör överväga att inkludera hela Anråseån i området av riksintresse för naturvård för att inkludera hela sportfiskeintresset i området. Andra riksintressen som berörs: RI Naturvård: Svartedalen och Anråseån. Övrigt underlag: DEN TÄTORTSNÄRA NATUREN I GÖTEBORGSREGIONEN - Program för skydd av tätortsnära naturområden, Regeringsuppdraget om tätortsnära områden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. Rapport 2003, Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Sida 4(4) Referenser: Ale kommun. 2007. Översiktsplan. Almer, B. 1970. Protokoll över inventering av vattendrag i Göteborgs och Bohus län. Appelqvist, T. 1992. Vegetationsundersökningar Resultat från 1975 till 1991. Appelqvist, T. 1998. Våtmarksinventering i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen, manus. Ehnström, B. 1978. Skogsentomologisk bedömning av de äldre granbestånden inom Svartedalen (stencil) Ericsson, U. m. fl. 1997. Bottenfauna i Göteborgs och Bohus läns vattendrag 1996. Länsstyrelsen, rapport 1997:24. Fiskenämnden 1983. Fiskevårdsprogram för Göteborgs och Bohus län- riktlinjer för fiskevårdsarbetet åren 1984-1988 i sjöar och vattendrag. Fiskeriverket. Beslut 1988-04-11 rörande Områden av riksintressen för yrkesfisket, områden av särskilt intresse för fritidsfisket samt områden av särskilt intresse avseende arter och stammar av fisk. Göteborgsregionens kommunalförbund, 1973: Svartedalen. Göteborgsregionens kommunalförbund. 1975: Svartedalens vildmarksområde (inventering, förf. Ulf Molau) Göteborgsregionens kommunalförbund 1973. Svartedalens naturvårdsområde Göteborgsregionens kommunalförbund 1975. Svartedalens vildmarksområde (inventering, förf Ulf Molau) Harlén, A. & Höglind, K. 1996. Förslag till samordnat miljöövervakningsprogram för riksintressanta sjöar och vattendrag i Göteborgs och Bohus län. Kungälvs kommun. 2010. Översiktsplan. Lantbruksnämnden, fiskerisektionen 1975. PM angående fysisk riksplanering. Länsinventering-Fiske Lilla Edets kommun. 1977. Kommunöversikt. Lindberg, P. 1971: Svartedalen, Naturvårdsinventering I, II. Lindqvist, M. & Sjöstedt, O. 1997. Svartedalen Fördjupad utvärdering av natur i centrala Svartedalen Länsstyrelsen. 1976: Natur i Älvsborgs län, s 346. Länsstyrelsen. Miljöövervakningsprogrammet i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen, rapport 1992:9. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1995: Vatten i Göteborgs och Bohus län Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän 1997. Våtmarksinventering i Göteborgs och Bohuslän. Ramkvist, K. 1975. Naturvårdsinventering av Jörlanda- och Anråseån i Stenungsunds kommun Statens naturvårdsverk 1980. PMK-Land. Grunden och arbetsplan för uppbyggnad. Plan 2 Statens naturvårdsverk 1982. Vegetation och skogstillstånd i området runt Härsevatten, Svartedalen. PMK-område 8. Bohuslän Statens naturvårdsverk 1985. Monitor 1985 Stenungsunds kommun. 2006. Översiktsplan. Förutsättningar att behålla upplevelsevärden Nedan följer exempel på åtgärder och verksamheter som kan skada värdena för friluftslivet: Storskaligt skogsbruk, verksamheter med försurande eller övergödande påverkan på vatten, exploatering (bostadsbebyggelse/permanent eller fritidshusbebyggelse, industrianläggningar, vindkraft, mm), körskador och dikningar.

Sida 1(6) Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län Namn: Södra Bohusläns kust Befintligt riksintresse, texten omarbetad Befintligt riksintresse, texten är fortfarande relevant Den gamla gränsdragningen OK Den gamla gränsdragningen ska revideras Förslag på nytt riksintresse Förslag i Program för tätortsnära natur - Göteborg Kommun: Lysekils, Uddevalla, Orust, Tjörns, Stenungsunds och Kungälv Datum: 2013-10-19 Områdesnummer: FO42, FO16 Kommunnummer: 1484; 1485; 1421; 1419; 1415; 1482 Riksintresset berör flera kommuner: Området berör kommunerna Lysekil, Uddevalla, Orust, Tjörn, Stenungsund och Kungälv vilket kräver mellankommunala överväganden och samordning för att säkra riksintressets värden. Area: 92 902 ha Huvudkriterier: Områden med särskilt goda förutsättningar för berikande upplevelser i naturoch/eller kulturmiljöer. Områden med särskilt goda förutsättningar för friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Områden med särskilt goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter och därmed berikande upplevelser. Stödkriterier: intresseväckande naturvärden intresseväckande kulturvärden tilltalande landskapsbild (tilltalande perspektiv och utblick över landskap och vatten m.m.) omväxling (variation i fråga om topografi, fördelning mark/vatten, vegetation, kulturprägel m.m.) särprägel (en för regionen avvikande naturföreteelse; storslagen natur) att området har sällsynta växter och djur artrikedom lämplig terräng med variationsrik topografi mångsidighet och storlek ger förutsättningar för flera friluftsaktiviteter samtidigt. stor variation lämpliga klimatförhållanden, bra vatten, stränder och bottnar för bad lämpliga förutsättningar för fritidsfiske; vatten med god tillgång på fisk och goda för-

Sida 2(6) utsättningar i övrigt för fiske vattenanknutna friluftsaktiviteter ex forspaddling berg/klippor lämpligt för klättring naturvärden som kan bestå även vid ökad besöksfrekvens tålighet mot slitage i de delar som förväntas bli intensivt utnyttjade förutsättningar för att vårda området (både ekonomiska och naturgivna förutsättningar) förekomst av anläggningar eller service, såsom marinor, vandrarhem, båtuthyrning, toalett, sopsortering, parkering, eldstäder, lägerplatser, vindskydd o.s.v. att det finns markerade leder och informationsskyltar förekomst av brukningsvägar, stigar, vandringsleder m.m. möjligheterna att komma till och in i området samt vistas i eller i anslutning till området. Exempelvis kommunikation (förekomst eller möjlighet) till och från ett område (buss, bil, tåg, båt, cykel) Friluftsaktiviteter: Vandring, strövande, promenader, bad, båtliv, kanot, naturupplevelser, naturstudier, kulturupplevelser, fritidsfiske, bergsklättring, klippklättring, löpning, orientering, geocaching, fågelskådning, ridning, dykning, kiting/skärmflygning, övernattning/tältning. Beskrivning av områdets värden: Området är liksom norra Bohusläns kust ett av de mest frekventerade friluftsområdena i landet och utgör även ett betydande mål för internationell turism. I den yttre skärgården är vattenkvaliteten mestadels god, situationen kan tidvis vara sämre i de inre delarna. Stränderna är till ansenlig del fria från bebyggelse som kan hindra allemansrättsligt utnyttjande. På sina ställen förekommer en omfattande fritidshusbebyggelse i området närmast innanför strandzonen. God till Mycket god tillgänglighet. Förutsättningar för bevarande och utveckling av områdets värden: Riksintresset för högexploaterad kust rekommenderas att tas bort för att skydda och säkerställa värdena. Betydande delar av området behåller sin karaktär av sammanhängande naturområden. Anläggningar för turism och rekreation förläggs till serviceorter och i anslutning till redan befintliga bebyggelse. Landskapsvårdande insatser i områden som växer igen, samt kulturhistoriskt intressanta områden. Ökat besökstryck, bebyggelse, småbåtshamnar, exploatering och muddring kan påverka området negativt. Utveckling av ekoturism. Bibehålla de orörda delarna av området som kommer att få allt större betydelse för friluftslivet i framtiden. Informationsspridning. En kustnära led planeras från Orust till Lysekil. Planering och säkerställande: Cirka 30-40 % av havet berörs av marina Natura 2000-områden. Ett flertal områden är genom länsstyrelsebeslut avsatta som naturreservat, naturvårdsområden, landskapsbildsskydd och fågelskyddsområden. Fler områden inom riksintresset finns med i rapporten Den tätortsnära naturen i göteborgsregionen - Program för skydd av tätortsnära naturområden, Regeringsuppdraget om tätortsnära områden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. Rapport 2003, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. I respektive kommuners översiktsplaner är riktlinjerna för bebyggelse i området restriktiva. Kommunernas markanvändningsplaner visar ett starkt bevarandeintresse för området och värdet för friluftslivet poängteras.

Sida 3(6) Det finns ca 70 djur- och växtskyddsområden och ca 30 områden med landskapsbildsskydd. Vidare finns ett tiotal naturminnen och nästan 40 naturreservat. Natura 2000-områden med stöd av fågeldirektivet: Breviks kile Toftenäs (SE0520037);, Halsefjorden (SE0520174), Stigfjorden (SE0520034), Sälöfjorden (SE0520036) och Ödsmåls kile (SE0520013). Natura 2000-områden med stöd av Art- och habitatdirektivet är: Breviks kile Toftenäs (SE0520037); Gröderhamnsängen (SE0520181), Gullmarsfjorden (SE0520171); Halsefjorden(SE0520174), Härön(SE0520038); Måseskär(SE0520058); Pater Noster-skärgården(SE0520176); Stenungsundskusten(0520048), Stigfjorden(SE0520034), Strömmarna(SE0520039); Sundsby; Sälöfjorden (SE0520036); Vägeröds dalar (SE0520044); Älgön Brattön (SE0520012); Ödsmåls kile (SE0520013) och Havstensfjorden-Svälte kile. (SE0520173) Områdets huvuddrag: Ett utpräglat skärgårdslandskap med stor variation från exponerad ytterskärgård till skyddad, ofta lummig innerskärgård. Fjordar och mer eller mindre inneslutna vatten av mycket olika karaktär, till exempel Stigfjorden, Hakefjorden, Havstensfjorden, Halsefjorden, Ellösefjorden, Björnsundsfjorden och Koljöfjorden. Landskapet hyser stora skönhetsvärden. Botaniska, zoologiska och geologiska kvalitéer berikar upplevelsen i landskapet och ger utsökta tillfällen till naturstudier av skiftande slag. Möjligheterna till bad, segling, paddling, strövtåg, fritidsfiske mm är mycket stora och betingelserna utomordentliga. I området finns anordningar och åtgärder för turism och friluftsliv. Service i alla former ges, speciellt i de stora replipunkterna såsom Lysekil, Fiskebäckskil, Ellös, Mollösund, Skärhamn, Marstrand med flera. Campingplatser finns i ett stort antal och ofta välutrustade. Här finns också naturhamnar, naturbad etc. Områdets avgränsning: Området har utökats med Havstensfjorden och vidare söderut ned till Stenungsund. Andra riksintressen som berörs: RI Naturvård: Gullmarsfjorden, NRO14065; Hakefjorden Marstrandsfjorden Sälöfjorden, NRO14135; Hållsungamyren, NRO14136; Härön - Breviks kile, NRO14120; Islands berg Käringöfjorden, NRO14101; Morlandadalen, NRO14102; Pater Noster-skärgården, NRO14132; Stigfjorden Halsefjorden, NRO14111; Strömmarna Koljöfjorden, NRO14093; Sund, 14081; Havstensfjorden, 14080 och Änghagen NRO14134. RI Kulturmiljövård: Anrås; Dragsmark, KO65; Fiskebäckskil, KO20; Haga KO30; Lysekils stad med stenshuvud KO23; Marstrand, KO14; Mollösund, KO32; Morlanda Torebo, KO33; Nordvästra Orustskärgården, KO34; Pater Noster, KO58; Ramsön, KO40; Solberga Ödsmål, KO17; Säby, KO60; Åstol, KO62; Älgön, KO18.och Gustavsberg, KO67. Hela kustområdet omfattas av geografiska bestämmelser enligt 4 kap Miljöbalken (MB). Vilket bland annat innebär att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd i detta område endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. RI Yrkesfiske: Hela området berörs av riksintresse för yrkesfisket. 3 Kap 5 MB. Övrigt underlag: Området ingår i Åtgärdsprogrammet för Västerhavet.

Sida 4(6) DEN TÄTORTSNÄRA NATUREN I GÖTEBORGSREGIONEN - Program för skydd av tätortsnära naturområden, Regeringsuppdraget om tätortsnära områden av särskilt värde för friluftsliv och naturvård. Rapport 2003, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Referenser: Andersson, L. 1978. Björnshuvudet, inventeringssammanställning med förslag till kötselplan. Naturinventeringar 1979:2. Länsstyrelsen i Göteborg. Appelqvist, T & Nordén, B. 1998. Förslag till Skötselplan för del av Sundsby säteri Tjörns kommun. Länsstyrelsen. Stencil. Appelqvist, T & Bengtson, O. 1995: Brynmiljöer i Bohuslän Insektsliv, biologisk mångfald och synpunkter på övervakning. Länsstyrelsen, rapport 1995:6 Appelqvist, T. 1998. Värdefulla våtmarker i Göteborgs och Bohuslän. Länsstyrelsen. Manus. Arvidsson, L. 1975: Skötselplan för naturreservatet Brattön, Kungälvs kommun. Arvidsson, L. 1976: Skötselplan för naturreservatet Älgön, Kungälvs kommun Bengtson, O. 1992. Inventering av ädellövskog. Orust kommun. Länsstyrelsen, rapport 1992:8. Bengtson, O. 1997: Ädellövskogar i Lysekils kommun. Länsstyrelsen, rapport 1997:10 Bengtson, O. 1998: Förslag till skötselplan för naturreservatet Vägeröd. Bergström, Lars. 1963. Petrology of the Tjörn Area in Western Sweden (sid 98 113). Björsjö N, 1949. Israndstudier i södra Bohuslän. SGU, C 504. Björsjö, N.: 1953. Bohussunden och den senglaciala landhöjningen. Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles Handlingar. Degerman, E, Lagenfelt, I 1979: Fiskeribiologisk inventering av grunda havsvikar i Stenungsunds kommun. Fiskenämnden i Göteborgs och Bohus län. Degerman, E., Lagenfelt, I., Pihl, L., Thörnelöf, E., Rosenberg, R., Ulmestrand, M., 1986: Degerman, E., Rosenberg, R., 1981: Miljöeffekter av småbåtshamnar planering. Statens naturvårdsverk. Rapport PM 1399. Envall, K & Smålander, A. 1988a: Ängs- och hagmarker i Uddevalla kommun. Länsstyrelsen, rapport 1988:3. Envall, K & Smålander, A. 1988b: Inventering av ädellövskog. Uddevalla kommun. Fredén C, 1983. Geologisk dokumentation av randbildningen vid Sunninge-Sund. SGU. Gillner, V. 1986: Vegetation och flora på Stora och Lilla Hermanö i Morlanda socken. Gillner, V. 1968. Hakenäset på Tjörn och Råssö på södra Orust en botanisk undersökning. Länsstyrelsen i Göteborg Grönqvist, G. 1997: Marina reservat i Sverige. Rapport 4693. Naturvårdsverket. Gillner V 1975 Morlanda säteri, naturreservat - en inventering med synpunkter på skötsel av området. Ekberg, L. 1967: Om flora och vegetation på Stora Brattön i Solberga socken och Älgön i Lycke socken. Botanisk inventering. Fisk och kräftdjur på grunda bottnar från Bohuslän till Blekinge. Statens naturvårdsverk. Hallberg P 1965 Vegetation auf den Schalenablagerungen in Bohuslän. Acta Phys Soc, Uppsala. Hillefors, Åke., Saemund, Lars Göran., Westerström Sten Axel.: 1998. Natur på Lövön. Tre Böcker 1998. Hultengren, S. 1989. Ängs- och hagmarker i Tjörns kommun. Länsstyrelsen, rapport 1989:3. Hultengren, S. & Martinsson, P-O. 1989. Lövskogar i Tjörns kommun. Länsstyrelsen, rapport 1989:7. Hultengren, S & Olvmo, M. 1991: Ängs- och hagmarker i Lysekils kommun. Länsstyrelsen, rapport 1991:2. Håkansson, L., Rosenberg, R., 1985: Praktisk kustekologi. Statens naturvårdsverk. Rapport PM 1987. Johansson B, 1982. Deglaciationen av norra Bohuslän och södra Dalsland. CTH/Göteborgs

Universitet, geologiska institutionen. Johansson B, 1974. Sammanställning avskyddsvärda grusfyndigheter inom Göteborgs och Bohus län. Johansson, O, Blomqvist D & Pehrsson, O. 1997: Värdefulla rast- och övervintringsområden för sjöfåglar på Västkusten. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Rapport 1997:4. Karlsson, J. 2001. Marinbiologisk inventering av Pater Noster skärgården och Göteborgs södra skärgård. Rapport till Länsstyrelsen 2001: in prep. Kungälvs kommun. 2010. Översiktsplan. Lagenfelt, I.: Grunda bottnar i Bohuslän. Särtryck ur Bohuskusten. Lidén, M. 1974. Vegetationen i Halsbäckstrakten och på Kälkerön, Klövedals socken, Lindahl, K. 1971. Stigfjorden- förslag till naturvårdande åtgärder. Länsstyrelsen i Göteborg. Ljungner E 1927 Spaltentektonik und Morphologie den Schwedischen Skagerackkuste. Bull Geol Inst, Uppsala Lundqvist, T. 1959: Älgön och Brattön. Ur Natur i Bohuslän Lysekils kommun. 2006. Översiktsplan. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1995: Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen 1995:21. Göteborg. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän 1997. Våtmarksinventering i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen, 1979. Länsstyrelsen,1979: Natur i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1997: Inventering av naturgrus i Göteborgs och Bohus län Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1995: Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen 1995:21. Göteborg. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1991: Ängs- och hagmarker i Lysekils kommun. Länsstyrelsen 1991:2. Göteborg. Länsstyrelsen, rapport 1988:4. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län 1995: Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen 1995:21. Göteborg. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, 1995. Bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen 1995:21. Göteborg. Marek, R.: 1997. The Hakefjorden fault. Göteborgs Universitet. Geologiska institutionen. Naturvårdsverket 1994, Myrskyddsplan för Sverige. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm. Olander, G. 1968: Osmunda regalis på en för Sverige ovanlig lokal. Olsson, G. 1975: Skötselplan för Hermanö naturreservat. Orusts kommun, 1977: Fysisk riksplanering. Redovisning av planeringsskedet. Olsson L 1976. Storehamnsområdet - en naturinventering. Länsstyrelsens naturinventeringar 1976:9. Olsson, C. 1975. Naturreservat Valön, Göteborgs och Bohus län. Statens naturvårdsverk PM 601. Olsson, G. 1975. Stigfjorden. Natur och landskap. En inventeringssammanställning. Länsstyrelsens naturinventeringar 1976:1. Olsson, G., 1977: Ramsön - Keholmen, Stenungsunds kommun. Naturvärden och småbåtar. En hjälpreda vid kulturlandskap, skötselplan. Rapport PM 3082. Orust kommun 1977. Förslag till ändring och markdispositionsplan och kommunöversikt för den sydvästra delen av kommunen. Antagen av kommunfullmäktige 1977-09-29. Orust kommun 2009. Översiktsplan. Pehrsson, O. 1967. Inventering av det högre djurlivet på Råssö, Stala socken, Orust. Länsstyrelsen i Göteborg. Pehrsson, O. 1968. Inventering av rast- och övervintringsplatser för vadare i Göteborgs och Bohus län. Del I och II. Länsstyrelsen i Göteborg. Sida 5(6)

Sida 6(6) Pehrsson O, 1966-1968. Inventering av häckande sjöfågel i Göteborgs och Bohus län. Rosenberg, R., 1984: Biologisk värdering av grunda svenska havsområden. Fisk och bottendjur. Statens naturvårdsverk. Rapport PM 1911. Rydberg, H. 1976. Naturreservatet Svanvik, Orust kommun. En naturinventering. Länsstyrelsens naturinventeringar 1977:7. Tjörns kommun 1980. Kommunomfattande markdispositionsplan. PM 7. Sammanfattning. Uddén, J. 1973. Intressanta fågelobservationer i trakterna av Ljungskile och Resteröd under perioden 1968-1973. Uddén, J. 1974. Bergs kile. Tre års fältstudier av fågellivet vid en havsvik i mellersta Bohuslän. Schillander, P. 1988: Ängs- och hagmarker i Kungälvs kommun. Länsstyrelsen, rapport 1988:7. Schillander, P. 1988: Ängar och hagar i Stenungsunds kommun. Länsstyrelsen, rapport 1988:8. Stenungsunds kommun. 2006. Översiktsplan. Sveconorwegian norite-anorthosite intrusion, south-west Sweden. Göteborgs universitet. Geologiska institutionen. Thörnelöf, E., 1982: Fiskeribiologisk inventeringav grunda havsområden i Kungälvs kommun. Fiskeristyrelsen i Göteborg. Tjörns kommun. 2003. Översiktsplan. Uddevalla kommun 2010. Översiktsplan. Vattenmyndigheterna. 2010. Åtgärdsprogram. Västerhavets vattendistrikt 2009-2015. Löpnr 2010:04. Årebäck, H. 1995: The Hakefjorden complex Geology and petrogenesis of a late Åhlund, M. 1996: Kustfågelfaunan i Göteborgs och Bohus län beståndsutveckling och effekter av fågelskyddsområden. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Rapport 1996:9. Åhäll K I, 1985. Berggrunden i Pater Noster-området. Länsstyrelsen Åsander, L. 1989. Ängs- och hagmarker i Orust kommun. Länsstyrelsen, rapport 1989:5. Förutsättningar att behålla upplevelsevärden Nedan följer exempel på åtgärder och verksamheter som kan skada värdena för friluftslivet: Exploatering (bostadsbebyggelse/permanent eller fritidshusbebyggelse, industrianläggningar, vindkraft, småbåtshamnar, mm) friluftslivsverksamheter som påverkar eller skadar naturvårdsvärden som utgör en del av motivet för att området är av riksintresse för friluftslivet (ridning på känsliga marker, motordriven verksamhet och högt besökstryck m.m.) bulleralstrande verksamheter (vattenskoterkörning, vattenskidåkning, m.m.) privatisering av stränder mm påverkar allemansrätten negativt

Bilaga 1. Göta och Nordre älv estuarium Kärna Teckenförklaring

Bilaga 2. Svartedalen Teckenförklaring St. Höga Kode Diseröd

Bilaga 3. Södra Bohusläns kust Teckenförklaring Tjuvkil Marstrand Kärna

Riksintresseområden för friluftslivet, översikt FO05 FO44 Rutiga ytor visar Länsstyrelsens förslag till riksintresseområden enligt remissen. Aktuell till den 16 december 2013. FO20 Bengtsfors Dals-Ed FO46 Åmål Strömstad Länsstyrelsen i Västra Götalands län Lantmäteriet FO48 FO04 Områdenas namn: FO01 FO02 FO03 FO04 FO05 FO06 FO07 FO08 FO09 FO10 FO11 FO12 FO13 FO14 FO15 FO16 FO17 FO18 FO19 FO20 FO21 FO22 FO23 FO24 FO25 FO26 FO27 FO29 FO30 FO31 FO32 FO33 FO34 FO35 FO36 FO37 FO38 FO39 FO40 FO41 FO42 FO43 FO44 FO45 FO46 FO47 FO48 FO49 FO50 FO51 FO52 FO53 FO54 FO55 FO56 Billingen-Valle-Hornborgasjön Bokedalen och Jonsereds strömmar Bredfjället Bullarelandskapet Dalslands sjö- och kanalsystem Delsjöområdet Djuröarkipelagen, Brommö-Torsö-Fågelö Fegen, Svansjöarna och Kalvsjön Fjällbo-Bergsjön Gullmarsfjorden/Gullmarnområdet Göta kanal Göta och Nordre älv och Nordre älvs estuarium Göteborgs norra och södra skärgård Halle- och Hunneberg Hassungared Havstensfjorden, se även FO42 Herrestadsfjället - Viksjön Hjortmarka Härskogenområdet Höghedenområdet Hökensås Kinnekulle Klippan Komosse Kroppefjäll Kynnefjäll Kållands ö och Hindens rev Lugnåsberget - Vristulven Lygnern och Storåns dalgång Lärjeåns dalgång Maderna-Bråtaområdet Mösseberg Norra Bohusläns kust Nääs ekhagar Rambomossen, Hålsjön samt Rådasjön med Gunnebo Risvedenområdet Rya åsar samt Öresjö, Mölarps ö och Kröklings hage Sandsjöbacka Svartedalen Säveån med Hedefors Södra Bohusläns kust Tiveden Tresticklans nationalpark och Boksjön Vänern Dalbosjön Norr Brommö-Djurö Kinneviken Norra Dalslands Vänerstrand Vättlefjäll Ålleberg Åsunden - Hofsnäs Ängårdsbergen med Slottskogen och Fässbergsdalen Ätrans dalgång Örekilsälven nedre del Öresjöarna med Hyltenäs kulle samt sjön Tolken Östen FO34 Tanum Mellerud FO25 FO45 Färgelanda Munkedal FO27 Lidköping FO54 FO17 Sotenäs FO43 FO47 Töreboda FO22 Mariestad FO29 Götene Lysekil FO14 FO42 Tibro Grästorp Trollhättan Tjörn FO37 Ale FO12 Kungälv FO49 FO31 Alingsås Lerum FO41 FO52 FO36 FO39 FO50 Falköping Tidaholm FO21 Herrljunga Vårgårda FO53 FO18 FO19 Bollebygd Partille FO06 FO13 FO33 FO35 FO09 FO02 Öckerö Essunga Ale FO40 Hjo Vara Essunga Stenungsund LillaEdet FO01 Skara FO03 FO16 Orust Karlsborg Falköping Skövde Uddevalla FO11 FO56 Vänersborg FO10 Göteborg FO07 Mariestad FO26 Gullspång FO23 Ulricehamn FO38 Borås FO51 Härryda FO24 Mölndal FO15 FO30 Mark Tranemo FO55 Svenljunga 0 FO08 25 50 Kilometers

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-30 Sida 28 (28) 19/2014 Yttrande avseende Toftebergets V/A samfällighets tillgång till kommunalt vatten (Dnr KS2013/973) Länsstyrelsen har fått in en förfrågan från en privatperson gällande kommunens ansvar för vatten i områdena Äslingsvägen och Tofteberget. Denne vill att Kungälvs kommuns ansvar avseende vatten i ovanstående områden prövas enligt 6 i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Kungälvs kommun har därefter den 18 november 2013 fått in en begäran från länsstyrelsen om ett yttrande gällande kommunens ansvar att ordna kommunalt vatten för fastigheterna kring Äslingsvägen och Tofteberget, Kungälvs kommun. Yttrandet ska vara inlämnat till länsstyrelsen den 28 februari 2014. Sammanfattningsvis anser Kungälvs kommun att Äslingsvägen och Tofteberget är ett kommunalt ansvar vad avser kommunalt vatten och avloppsystem. Fastigheterna ingår i ett planerat framtida va-system för Tjuvkilsområdet. Toftebergsvägens va-utbyggnad är planerad till 2020-21. Äslingsvägens va-utbyggnad är planerad till 2021-22. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Yttrande avseende Toftebergets V/A samfällighets tillgång till kommunalt vatten daterad 15 januari 2014 Bilaga Kartor Förslag till kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Yttrande avseende Toftebergets V/A samfällighets tillgång till kommunalt vatten daterad den 15 januari 2014 antas som Kungälvs kommuns yttrande och översänds till länsstyrelsen. Maria Kjellberg (MP) deltar inte i handläggningen av ärendet på grund av jäv. Expedieras till Annika Svensson, Länsstyrelsen För kännedom till Anders Holm Dragan Medan Leif Johansson SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Mikael Fischer 2014-01-15 Yttrande avseende Toftebergets V/A SAMFÄLLIGHETS TILLGÅNG TILL KOMMUNALT VATTEN (Dnr KS2013/973) Sammanfattning Länsstyrelsen har fått in en förfrågan från en privatperson gällande kommunens ansvar för vatten i områdena Äslingsvägen och Tofteberget. Denne vill att Kungälvs kommuns ansvar avseende vatten i ovanstående områden prövas enligt 6 i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Kungälvs kommun har därefter den 18 november 2013 fått in en begäran från länsstyrelsen om ett yttrande gällande kommunens ansvar att ordna kommunalt vatten för fastigheterna kring Äslingsvägen och Tofteberget, Kungälvs kommun. Yttranndet ska vara inlämnat till länsstyrelsen den 28 februari 2014. Sammanfatttningsvis anser Kungälvs kommun att Äslingsvägen och Tofteberget är ett kommunalt ansvar vad avser kommunalt vatten och avloppssytem. Fastigheterna ingår i ett planerat framtida va-system för Tjuvkilsområdet. Toftebergsvägens va-utbyggnad är planerad till 2020-21. Äslingsvägens va-utbyggnad är planerad till 2021-22. Bakgrund I lag (2006:412) om allmänna vattentjänster anges i 6 sammanfattningsvis att om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang så är det ett kommunalt ansvar att ordna detta. Med stöd av 51 i samma lag utövar Länsstyrelsen tillsynen över att kommunen fullgör denna skyldighet. Länsstyrelsen har begärt att kommunen yttrar sig i ärendet och vill att yttrandet allra minst innehåller svar på följande: Vilket behov av utbyggnad av vattenförsörjning anser Kungälvs kommun finns för fastigheterna kring Äslingsvägen och Tofteberget och huruvida är det i så fall ett kommunalt ansvar eller inte? Länsstyrelsen vet att Kungälvs kommun har en planering på utbyggnaden av vatten och avlopp i kommunen kallad VA i kustzon. Finns de aktuella fastigheterna kring Äslingsvägen och Tofteberget med i denna planering? Ange i så fall gärna på karta vilket område/vilka fastigheter som avses. Om en utbyggnad ska ske i kommunal regi, när skulle då de aktuella fastigheterna kunna ha tillgång till kommunala vattentjänster? Något annat som Länsstyrelsen bör veta om? SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(3) Verksamhetens bedömning I den politiskt beslutade planeringen för VA i kustzon slås utbyggnadsordningen fast. Verksamheten fortsätter att arbeta efter denna planering där Tjuvkil ingår. Kungälvs kommun anser att såväl vattenförsörjning och avloppshantering för fastigheter kring Äslingsvägen och Tofteberget är ett kommunalt ansvar. Fastigheterna ingår i ett planerat framtida va-system för Tjuvkilsområdet, se bilaga 1. Att införliva Tjuvkilsområdet i det kommunala verksamhetsområdet för vatten och avlopp är ett omfattande arbete i form av ledningsbyggande och pumpstationer. Totalt ska ca 16 km ledningsgrav schaktas och mer än 30 km ledning förläggas. Byggnation beräknas pågå under ca sju år med planerad byggstart under slutet 2014. Utbyggnadsordningen för vatten och avlopp i Tjuvkil och framgår av bilaga 2. Vid byggnation kommer sannolikt ytterligare indelning av respektive delområde göras. Toftebergsvägens va-utbyggnad är planerad till 2020-21. Äslingsvägens va-utbyggnad är planerad till 2021-22. För att nå fastigheter kring Äslingsvägen och Tofteberget passerar ledningarna igenom Tjuvkil 2:67, ett område där planarbete pågår (Detaljplan för Bostäder vid Tjuvkils huvud). Enligt preliminär tidplan beräknas detaljplanen antas vid årsskiftet 2014/15 och vinna laga kraft första kvartalet 2015. Tidplanen är preliminär eftersom detaljplanen kan överklagas och handläggningstiden vid överklaganden är oviss. Att påskynda VA-utbyggnaden inom och uppströms detaljplaneområdet är inte rimligt eftersom läget för ledningarna inom området kan förändras innan detaljplanen blir antagen. Förslag till beslut Tjänstskrivelsen Yttrande avseende Toftebergets VA-samfällighets tillgång till kommunalt vatten daterat den 15 janauri 2014 antas som Kungälvs kommuns yttrande och översänds till länsstyrelsen. Bilaga 1: VA i kustzon - Tjuvkil, Befintligt och föreslaget va-system, 2013-06-24 Bilaga 2: Planerad utbyggnadsordning i Tjuvkil, 2013-12-11 Leif Johansson Sektorschef samhällsbyggnad Dragan Medan Verksamhetschef VA/Renhållning Expedieras till: Annika Svensson, Länsstyrelsen För kännedom till: Anders Holm Dragan Medan Leif Johansson

3(3)

Skala: 1:20000 200 m

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-30 Sida 1 (2) 8/2014 Planansökan Ödsmål 3:24 (Dnr KS2013/1988) Sökandens önskemål: Sökanden önskar planlägga för 39 villatomter inom befintligt planområde som etapp 1 samt upphäva planlagt naturområde för att i ett senare skede inkomma med ytterligare exploateringsönskemål. ÖP/detaljplan: Översiktsplanen (ÖP2010) anger aktuellt område för nya bostäder 2050. Ett planprogram för Ödsmåls Mosse godkändes av Kommunstyrelsen 2004. För området gäller i dag en detaljplan som vann laga kraft 1994 med byggrätter för 26 tomter på 60 kvm bruttoarea. En ny detaljplan för hela Ödsmåls Mosse påbörjades och var ute på samråd 2005. Planarbetet avbröts i väntan på kommunalt vatten- och avlopp. I samrådsförlaget föreslogs byggrätter för de 26 tomterna på 135 kvm byggnadsyta för huvudbyggnad för de större tomterna och 90 kvm för de mindre. Förslaget innebär inga fler tomter enligt Planprogram. Fastigheten: Fastigheten är belägen i södra delen av Ödsmåls mosse och sträcker sig från den bebyggda delen av platån ner till havet i väster. Terrängen består till stor del av berg idagen som sluttar brant ner mot väster. Natur/kultur: Den västra delen av fastigheten är riksintresse för natur- och friluftsliv. På fastigheten finns inga nu kända höga naturvärden men naturområdet i väster bedöms viktig som helhet för bl.a. landskapsbilden, samt som särskilt värdefullt naturområde. Väl inbäddad i vegetationen döljs bebyggelsen och bergshöjden där Ödsmåls mosse ligger och uppfattas från havet och omgivande landskap som näst intill obebyggd. På fastigheten finns ett stort antal kända fornlämningar. Miljö: Genom fastigheten går ett vattenflöde som rinner ner mot söder. VA: Under tidigare pågående planarbete konstaterades problem med både vatten och avlopp och bedömningen är att det är kommunalt VA som är lösningen för området. Va i kustzons tidplan i nuläget för utbyggnad av verksamhetsområde för Ödsmåls Mosse är mellan 2018-2024. Tillgänglighet: Avseende kollektivtrafik till Rörtången/Ödsmåls Mosse går 3 turer på fm och 4 turer på em i dagsläget, vilket inte bedöms som pendlingsbart. Från Ödsmåls mosse är avståndet till busshållplats 1;5 km. Till Ödsmåls mosse går idag skolskjuts. I området finns idag ingen annan privat eller kommunal service. Juridik: Vid återuppstart av detaljplan för Ödsmåls mosse bör det ske en omstart p.g.a. det långa upphållet som blir vilket innebär nya förutsättningar samt nya berörda fastighetsägare. Bedömning: En prövning bedöms kunna göras i samband med att planarbetet återupptas för Ödsmåls mosse om en eventuell utökning av antal byggrätter på den östra delen av fastigheten. Dock bedöms det inte lämpligt att exploatera den västra delen som består av Allmän plats mark Natur i gällande detaljplan och i nytt förslag till detaljplan samt bedömts som särskilt värdefullt naturområdet i planprogrammet. Trots att området är markerat för bostäder 2050 i ÖP2010 så bedöms området kunna ingå i planläggning för hela Ödsmåls mosse så som föreslagit i den nya detaljplanen. Tidigare beslut: Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsdelegation beslutade vid mötet 11 april 2007 att arbetet med detaljplanen för Ödsmåls mosse skall avvakta till dess att en kommunal inriktning för VA i kustzonen är beslutad och följa den planerade prioriteringsordningen. Ett planarbete beräknas ta 1-2 år. Planarbetet bedöms under nu kända förutsättningar kunna påbörjas 2018 antas 2020. SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2014-01-30 Sida 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Planansökan Ödsmål 3:24 Bostäder Rosengrens semesterby daterad 7 januari 2014 Bilaga Anhållan planändring för plan Rosengrens semesterby, Ödsmål 3:24 m.fl. daterad 15 november 2013 inkl planskisser Bilaga orienteringskarta Ödsmålsmosse Bilaga karta Ödsmålsmosse Förslag till kommunstyrelsen Förvaltningen (samhällsbyggnad) får i uppdrag att pröva en utökad byggnation för del av Ödsmål 3:24 i Kungälvs kommun i samband med planläggning av hela Ödsmåls mosse med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen PBL (2010: 900) kap. 5 11. Avgift planbesked: 13 350 kr Avgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat. Expedieras till: Eva Johansson samhällsbyggnad Henrik Levin samhällsbyggnad Efter beslut i KS: Dan Björkman, Arkitektkontoret Vallgatan Acron AB, Energigatan 12, 434 37 Kungsbacka För kännedom till: SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Justeras sign