Trafikverket planerar en dubbelspårsutbyggand av den cirka tio kilometer långa Hamnbanan och för sträckan Olskroken - Kville kommer delar av spåret att gå på bro över vattendrag. Detta innebär att arbete i och vid vatten kommer att ske för Säveån och Göta älv. Trafikverket kommer därför att ta fram en tillståndsansökan för denna vattenverksamhet och för Natura 2000, där även en miljökonsekvensbeskrivning ingår. Detta samrådsunderlag utgör en del av den samrådsprocess som nu genomförs i projektet, enligt 6 kap 4 Miljöbalken. Hamnbanan/Bohusbanan, dubbelspår på sträckan Olskroken-Kville. Samrådsunderlag inför tillståndsansökan för vattenverksamhet samt Natura 2000.
Projektet dubbelspårsutbyggnad av Hamnbanan Backa Bostäder Bakgrund och lokalisering Projektet innefattar ett nytt spår för Hamnbanan/ Bohusbanan på sträckan mellan Olskroken och Kville, en sträcka på cirka 1,5 kilometer samt ett nytt spår mot Göteborgs Central. Syftet med utbyggnaden är att klara en större kapacitet på järnväg till och från Göteborgs Hamn samt att minska den sårbarhet som ett enkelspår innebär. E6 Arbetet har föregåtts av en förstudie för hela sträckan av Hamnbanan samt en teknisk utredning för den aktuella sträckan. Beslut finns att ta fram järnvägsplan samt systemhandling för en sträckning parallellt med befintligt spår, med en lyftsvängbro över Göta älv, placerad cirka 73 meter söder om befintlig bro. Ett nära samarbete sker med Göteborgs Stad, som samtidigt arbetar om sin detaljplan så att utbyggnaden kan genomföras. Kville 2 Samrådsområde för planerad anläggning 1. Bro över Göta älv - Den nya brodelen över Göta älv utförs med en öppningsbar del i mitten av farleden och med en spännvidd på cirka 36 meter. Överbyggnaden är av stål och den fria bredden är sju meter. De befintliga ledverken förlängs både norr och söderut, för att anpassas till den nya konstruktionen och sjötrafikens behov i farleden. Ledverken används som skydd mot påkörning för brostöden samt som angöringsplats för fartyg i väntan på broöppning. Den fria höjden under den öppningsbara delen är 6,8 meter. Fyra brostöd av betong kommer att anläggas i vattendraget och ett på vardera sida av Göta älv, i strandzonen. Förslag finns att ett gång- och cykelstråk anläggs utmed den nya järnvägssträckningen. Vid passagen över älven byggs de båda broarna ihop, villket innebär att inga stöd i vattendraget krävs för gång- och cykelbron. En servicekulvert/förbindelselänk läggs under älvbotten mellan brostöden på den öppningsbara delen. Kulverten fixerar stöden samt fungerar som förbindelselänk för kablage. Tryckbankar anläggs i Göta älv, på båda sidor, för att lokalt säkra markens stabilitet. 2. Bro över Säveån - För Säveån anläggs den nya fackverksbron strax söder om den befintliga järnvägsbron. Spännvidden är cirka 80 meter och den fria höjden under bron 2,2 meter. Stöden Elevation av ny järnvägsbro över Göta älv. Elevation av ny järnvägsbro över Säveån. för den nya järnvägsbron placeras i strandzonen till Säveån och erosionsskydd anläggs utmed åbrinken. På den norra sidan av befintlig bro finns planer på att nyttja de brofundament som finns kvar efter en tidigare bro, för att anlägga en gång- och cykelsbro över ån. Även ett gång- och cykelstråk planeras utmed Säveån, under bron på Olskroksidan. I en tidigare projektering av vägförbindelsen Partihallsmotet planerades en vägbro strax söder om befintlig
Tingstad Verksamhetsområde 1. Bef. Marieholmsbro Nytt spår E45 Nytt spår mot Göteborgs central Norge- /Vänernbanan Marieholm Verksamhetsområde 3. 2. Partihallsförbindelsen (väg) Göta älv Säveån Olskroken E20 Nytt spår för Hamnbanan/Bohusbanan Befintliga järnvägsspår Partihallsförbindelsen (väg) Samrådsområde arbete i vatten Ledverk/väntbrygga järnvägsbro. Läget för denna vägbro justeras något i sidled, för att ge plats åt järnvägens fackverksbro. 3. Väntbrygga östra stranden Göta älv - En väntbrygga anläggs vid kajen, strax söder om järnvägsbron. Anläggningen är cirka 140 meter lång, för att tillgodose de krav som fartygen har. I detta läge anläggs även en tryckbank för att öka strandzonens stabilitet. 3
Miljöförutsättningar Områdesbeskrivning och status för vattendragen Det aktuella området ligger i en älvdal med stora kommunikationsstråk, som utgörs av järnvägsystem och stora vägtrafikleder, vilka är av riksintresse för kommunikation. Bebyggelsen präglas av storskaliga verksamhetsområden, där Hamnbanan passerar nära byggnader. Grönstukturen som finns i området är lokaliserad till Säveåns strandzon. Strandzonen vid Göta älv är exploaterad och den bebyggda marken med sina hårdgjorda ytor sträcker sig ända ner till strandkanten. Delar av området mellan Säveån och Göta älv utgörs i dagsläget av en byggarbetsplats för den nya vägförbindelsen mellan väg E45 och väg E20. Högsta högvatten i Göta älv har beräknats till +12,00 meter och för Säveån till +12,1 meter (höjdsystem GH 88). För att ta höjd för framtida havsnivåhöjningar och högt vattenstånd i Vänern har man i Göteborgs översiktsplan beslutat om en anpassningsnivå på cirka en meter, dvs. att anläggningar ska skyddas för en vattennivå på +12,9 meter. Samhällsviktiga anläggningar såsom järnvägen ska även skyddas från långvariga avbrott vid en höjning på ännu en meter, till +13,9. Riksintressen Naturmiljövård Sjöfart kommunikation, järnväg Kommunikation, väg Natura 2000 Säveån. Från befintlig järnvägsbro leds dagvattnet via utkastare direkt ut på marken samt vid passage av vattendragen direkt ut i vattnet. Totalstabiliteten i området är god, däremot har man konstaterat att det lokalt finns risk för korta glidytor ner mot älven. Miljökvalitetsnomer (MKN), som regleras i 5 kap Miljöbalken, finns för fisk- och musselvatten av typen laxfiskevatten, vilket gäller för både Göta älv och Säveån. Normerna anger rikt- och gränsvärden för en rad parametrar, bland annat uppslammade fasta substanser, upplöst syre, ph och zink samt koppar. Grundvattenförhållandena i området styrs i huvudsak av två magasin, ett nedre magasin i friktionsjord som underlagrar leran ned mot berg och ett övre magasin i fyllning som överlagrar leran. Grundvattennivån ligger på cirka 0,5 till en meter under markytan. Stora delar av området avvattnas till Göta älv genom kommunalt dagvattensystem utan föregående rening. Dagvatten från delar av Marieholm går i kombinerat system till en pumpstation och vid kraftigt regn bräddas dag- och spillvattnet till Stora delar av det aktuella området har genom tiderna fyllts upp med fyllnadsmassor av okänt ursprung och industriverksamhet har funnits under många år med verksamheter såsom skrotupplag, bilverkstad, plåtslageri och åkeri. Andra delar av området utgörs av järnvägsanläggningar. Detta har bidragit till att markföroreningar finns spridda i hela området. Markföroreningarna utgörs bland annat av tungmetaller, alifatiska kolväten och PAH (polyaromatiska kolväten). Men även halter av lösningsmedel och petroleumkolväten har påträffats. Göta älv Vattendraget är av riskintresse för sjöfarten men utgör även en transportled för fritidsbåtar. Farleden underhållsmuddras till ett djup på 6,3 meter vid medelvattenstånd. Vidare är älven Sveriges vattenrikaste vattendrag med ett medelflöde på 4
167 m 3 /s vid det aktuella broläget. Cirka fyra kilometer uppströms järnvägsbron finns råvattenintaget för Göteborgsområdet. Vattenkvaliteten gällande den kemiska statusen anses som god och den ekologiska som måttlig. Främst beror statusen på effekter som sjöfart, reglering, vandringshinder och kanalisering bidrar med. Reglering av vattenflödet i älven sker via skärmar i Nodre älv, vilket förhindrar att saltvatten tränger upp till Göteborgs vattenintag. I det aktuella området tränger en saltvattenkil in under älvens sötare ytvatten, vilket ger en större andel marina arter i bottenfaunan, dock har inga ovanliga arter påträffats. Värdet för naturvården i Göta älv är att vattendraget utgör en viktig vandringsled för laxen som ska vidare till biflödena uppströms. Vy över Göta älv med befintlig järnvägsbro. Översiktliga undersökningar i Göta älv visar att förorenade sediment förekommer inom stora delar av älvens nedre delar. Sedimentprov från området strax söder om befintlig järnvägsbro innehåller höga halter av PAH-förorening. Även kvicksilver och TBT (tributyltenn) har konstaterats. Säveån Ån är av riksintresse för naturvården och är utpekat till Natura 2000-område. Området med ån och strandbrinkar utgör ett habitat, det vill säga en livsmiljö som är särskilt lämpad för en viss art. Säveåan beskrivs som ett naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ, vilket har ett värde som ska bevaras långsiktigt. Området skyddas enligt 7 kap. 27-29b, förordning (1998:1252) om områdeskydd enligt Miljöbalken 16-20. Naturvärdet är knutet till dess betydelse för laxen och fågelarten kungsfiskare men innefattar även trädbården som finns utefter vattendraget. Trädskiktet skuggar vattendraget och ger på så sätt ett behagligt klimat bland annat för laxfisken. Det aktuella avsnittet av Säveån utgör främst en transportled för just laxfisken till lekområden uppströms. Inga höga naturvärden angående bottenfaunan har påträffats. Trädvegetationen vid järnvägsbron har i dagsläget avverkats till stora delar i och med byggnationen av de nya vägbroarna för Partihallsförbindelsen. Vy över Säveån, vid det planerade broläget intill befintlig järnvägsbro. Längs Säveåns västra sida har betydande utfyllnad skett i samband med att åns lopp flyttades på 1960-talet. Massorna innehåller generellt höga halter av föroreningar som metaller, PAH, petroleumkolväten och ställvis cyanid. Bottensedimenten konstaterades innehålla höga halter av koppar och krom samt en tydlig påverkan av PAH. 5
Miljökonsekvensbeskrivning Förutsedd miljöpåverkan av arbeten i vatten I projektet utförs åtgärder som innebär påverkan för vår miljö och hälsa. För vattenverksamheten har följande åtgärder för anläggningen samt miljöaspekter identifierats, vilket beskrivs översiktligt i texten nedan. I Göta älv kommer grumling och föroreningsspridning att uppstå, vid muddring av bottnar och sättning av spont samt pålning för brostöd och ledverk. Utläggning av erosionsskydd, på stränderna vid Säveån, förstärkning för gång- och cykelväg samt utförande av spont kommer att ge en viss grumling under byggtiden. Under byggtiden behövs även tillfälliga stöd i Säveåns vattendraget. Stöden kapas när anläggning är färdigställd. Viktig är att minimera partikel- och föroreningsspridningen, t ex genom schaktning bakom spont samt att förorenat länsvatten renas och kontrolleras innan det släpps ut i vattendragen. För Göta älv innebär de planerade tryckbankarna att tillfällig grumling uppstår. Schaktningsarbeten för brostöden i strandzonerna samt för landbrostöden som grundläggs på pålade stöd var 30:e meter, kan komma att medföra en mindre tillfällig avsänkning av övre grundvattenmagasinet. Dock bedöms inte stabiliteten i dessa områdena påverkas. byggtiden regleras enligt Naturvårdsverkets allmänna råd. Råden anger bland annat begränsningar i riktvärden och tid för de arbeten som kan komma att behövas utföras kvällsoch nattetid eller under helg. För Natura 2000-området är det viktigt att se påverkan i ett större perspektiv. Innom området vid Säveån finns ett antal bropassager som bryter den sammanhängande grönstrukturen och därför krävs förbättringsåtgärder som kan bidra till att det lokalt sker en höjning av naturoch vistelsevärden kring ån. Åtgärder i form av återplantering med för området karakteristiska träd- och buskarter samt erosionskydd av naturgrus planeras därför. Vattenflödet förändras inte och en bedömning är att företaget inte påverkar den vandrande fisken eller kungsfiskarens häckningsmöjligheter. De grumlande arbetena utförs mellan de perioder som laxen leker och vandrar, för att minimera negativa effekter för fisken. Grumlingen påverkar även bottenfaunan, som i Säveån dock inte utgörs av några stora naturvärden. Anläggningens närhet till verksamhetsbyggnader medför en förhöjd risk för personer vid en olycka med t ex farligt gods samt risk för utsläpp av föroreningar till vattendrag. Riskhantering förbereds genom att arbets- och projektrisker tas fram tidigt i processen samt att tidsplaneringen ses över för kritiska moment under byggtiden. Nedsatt framkomlighet under byggtiden för sjöfart, tåg- och vägtrafik, framförallt i samband med arbete i Göta älv är att vänta. Kortare perioder stängs trafiken helt av. Samråd med myndigheter och statliga verk samt information till allmänheten och verksamhetsutövare vidtas i förebyggande syfte. Massor som inte kan återanvändas i projektet omhändertas. Även förorenade jordmassor och sediment ska tas om hand och anvisas till en av myndighet godkänd behandlingsanläggning. Området domineras idag av infrastruktur och verksamheter vars aktiviteter ger störande bullernivåer. Under byggtiden uppstår buller- och vibrationsstörningar under bland annat pålningsarbeten. Störande arbeten under Vy över strandzonen vid Säveån, där de nya Partihallsbroarna passerar. Erosionsskydd i form av naturgrus är utlagt utmed åbrinken. 6
Redovisning av MKB I projektet pågår arbetet med järnvägsplan där Trafikverket tar fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), samtidigt som Götborgs Stad i sin detaljplan ska bifoga en MKB. I detta arbete samordnas handlingarna, enligt 6 kap 22 Miljöbalken. I miljökonsekvensbeskrivningen för vattenverksamhet ska det finnas en redogörelse för; Verksamhetsbeskrivning, projektets lokalisering, utformning och omfattning Alternativ lokalisering samt nollalternativ Inverkan på miljö och hälsa Beskrivning av Natura 2000-område Konsekvenser av föreslagen anläggning Skadeförebyggande åtgärder Redovisning av miljökvalitetsnormer och hänsynsregler, åtgärder för att undvika överträdelse. Samrådsredogörelse En icke-teknisk sammanfattning Figuren redovisar lagstiftningen som styr kravet på miljökonsekvensbeskrivning (MKB). DETALJPLAN 5 KAP 18 PBL JÄRNVÄGSPLAN 2 KAP 2 LJVG SAMORDNING 6 KAP 22 MB TILLSTÅNDSPRÖVNING 6 KAP 7 MB 7
Kontakt: Projektledare Olskroken - Kville: Sven-Erik Svensson Telefon: 070-640 24 04 E-post: sven-erik.n.svensson@trafikverket.se Projektledare Hamnbanan: Bo Lindgren Telefon: 070-603 32 68 E-post: bo.lindgren@trafikverket.se Mer information: Detta samrådsunderlag för tillståndsprocessen samt mer information om projektet finns tillgängligt på Trafikverkets hemsida för Hamnbanan: www.trafikverket.se/hamnbanan Informatör: Hanna Hedvall Telefon: 0730-25 49 21 E-post: hanna.hedvall@trafikverket.se Synpunkter kan lämnas senast 24 maj 2011 till: Trafikverket 405 33 GÖTEBORG eller via e-post till: goteborg@trafikverket.se Samrådsprocess för vattenverksamhet Syftet med samråd är att allmänheten och sakägare ska kunna få ta del av planerna, få svar på frågor och inkomma med synpunkter. Samrådsprocessen utmynnar i en samrådsredogörelse som behandlar de inkomna synpunkterna. Lagen om byggande av järnväg innebär att arbetet följer en särskild planeringsprocess där även Miljöbalken ställer krav på utförande och åtgärder. Planerad utbyggnad innebär att arbete i vatten kommer att utföras samt att ett Natura 2000 område, Säveån, berörs. Enligt Miljöbalken 7 och 11 kapitlen är dessa åtgärder tillståndspliktiga vilket innebär att en tillståndsprocess måste genomföras parallellt med den för järnvägsplanen. Prövning av vattenverksamheten och Natura 2000 kommer formellt att ske genom ansökan till mark- och miljödomstolen. Länsstyrelsen har preliminärt gjort bedömningen att utbyggnaden innebär betydande miljöpåverkan och samråd ska därmed ske med utökad krets. 1Underlag för samråd till Länsstyrelsen 2 3 4 Samråd med Länsstyrelsen och direkt berörda Länsstyrelsens beslut om betydande miljö påverkan elller ej (BMP), eventuellt utökat samråd. Samrådsredogörelse tas fram, innefattar: vilka som kontaktas inkomna synpunkter beaktande av synpunkter 5Ansökan Ansökan och och Miljökonsekvensbeskrivninsekvensbeskrivning tas tas fram, fram, Miljökon- skickas skickas till till Miljödomstolen Mark- och miljödomstolen 6 7 8 Tillståndsprövning av Markoch miljödomstolen kungörs i tidning utskick till Länsstyrelsen Huvudförhandling, eventuellt syn på plats. Dom Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för kontroll. 8 Trafikverket, 405 33 Göteborg, Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-795 90 www.trafikverket.se