VERKSAMHETSPLAN ERICI FÖRSKOLA 2015-2016. Pedagoger på Erici förskola Förskolechef Martina Nebrelius

Relevanta dokument
VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA Pedagoger på Soldalens förskola Förskolechef Martina Nebrelius

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

VERKSAMHETSPLAN ERICI FÖRSKOLA

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Lärande & utveckling.

VERKSAMHETSPLAN ERICI FÖRSKOLA Pedagoger på Erici förskola Förskolechef Martina Nebrelius

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE VINSBO FÖRSKOLA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Avdelningen Blåbäret

Arbetsplan Stockby Förskola

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Kvarnens förskola. Lokal arbetsplan läsåret Vår vision. Vår vision. Alla ska få möjlighet till lärande genom lek i trygg miljö

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Arbetsplan för avdelningen GLÄNTAN. Hanemålagårdens förskola

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan för förskolan

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

LOKAL ARBETSPLAN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Reviderad februari 2015

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Granitens förskola, Munkebo förskola, S:ta Gertruds förskola och Tils paviljonger

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Annegårdens verksamhetsplan 2011/2012. Vår tolkning av Läroplan för förskolan 98 (Reviderad 2010) och Reggio Emilias pedagogiska filosofi

Sagor och berättelser

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Genom att vi befinner oss i samma lokal hela dagarna och är samma pedagoger under för och eftermiddagarna så skapar vi en trygg miljö för barnen.

LOKAL ARBETSPLAN 2014

GRUNDVERKSAMHET - Östertull Montessoriförskola

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Verksamhetsplan 2014/2015

KVALITETSRAPPORT 2014

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013

Förskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013

KVALITETSREDOVISNING 2007

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Kumlasjöns förskola

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Bakgrund och förutsättningar

Transkript:

VERKSAMHETSPLAN ERICI FÖRSKOLA 2015-2016 Pedagoger på Erici förskola Förskolechef Martina Nebrelius

Inflytande och samverkan Mål: Barnen upplever en trygg inskolning, en god övergång till ny avdelning, ett bra avslut av förskoleverksamheten och en trygg start i förskoleklassen. Erici förskola för en aktiv dialog med vårdnadshavarna om verksamhetens mål och innehåll. Barn upplever att de har ett verkligt inflytande över sitt eget lärande. De deltar aktivt, efter förmåga och ålder, i planering och utvärdering av verksamheten. Stycke ur Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010): Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. (s. 13) att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. (s. 14) Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer (s. 13) föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. (s. 13) beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. (s.13) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. (s. 12) utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. (s. 12) Medel: Vi skapar goda förutsättningar för trygga inskolningar och bra övergångar för barnen mellan avdelningarna genom samverkan och samsyn mellan pedagogerna. Vi arbetar för en god förskoleavslutning och en trygg övergång till förskoleklass för barnen genom ett gott samarbete med pedagogerna i de olika förskoleklasserna. Vår samverkan med vårdnadshavarna sker i den dagliga kontakten där vi har en aktiv dialog om barnens utveckling, våra mål och val av arbetssätt. Genom pedagogisk dokumentation följer vi upp och synliggör verksamhetens mål och innehåll. I V-klass, som är en digital lärplattform, dokumenterar vi både det individuella barnets utveckling och lärande samt avdelningens blogg. På Ericis hemsida finns därutöver en för förskolan gemensam blogg. Erici förskola bjuder dessutom årligen in till samråd där vårdnadshavarna ges möjlighet till inflytande över utbildningen och där synpunkter kan diskuteras innan beslut fattas. Frågorna som behandlas i detta forum är viktiga för enhetens verksamhet och har betydelse för barnen och vårdnadshavarna.

För att ge barn och vårdnadshavare inflytande i förskolan frågar vi vårdnadshavarna om barnens intressen redan under inskolningen. Vi låter barnen påverka sin verksamhet genom intervjuer, demokratiska röstningar och barnobservationer. Vi arbetar och utvecklar verksamheten efter barnens tankar och idéer och tar tillvara på deras förslag och fullföljer dem. Vi använder digitala verktyg för att synliggöra barnens tankar och kunskaper i olika projekt och aktiviteter. Med stöd av bilder, foton och filmer som projiceras eller visas på lärplatta/smart board/apple TV reflekterar vi gemensamt med barnen och fångar upp barnens syn på sitt eget lärande. Vi uppmuntrar barnens nyfikenhet, företagsamhet och intresse i sitt eget lärande genom att barnen t.ex. själva kan välja bland ett antal noga utvalda appar på lärplattan. Vi upplever att Smart boarden är ett utmärkt verktyg för att nå flera barn samtidigt vid sago- eller sångstund, projektarbete, faktasökning etc. Smart boarden stimulerar barnen till ett aktivt deltagande samtidigt som den vidareutvecklar barnens samarbetsförmåga och turtagande. Smart boarden är också ett komplement till lärplattan vid den gemensamma reflektionen då vi återkopplar och utvärderar vårt arbete tillsammans med barnen. Uppföljning och utvärdering: För att skapa en positiv grundläggande erfarenhet av verksamheten i förskolan lägger vi stor vikt på inskolningarna. Vi individanpassar inskolningarna t.ex. med tre-dagars modellen då den ansvariga pedagogen är en närvarande trygghet för barnet och föräldrarna. Vi har fått bra respons från våra föräldrar vid våra efterföljande inskolningssamtal. Föräldrarna är mycket positiva till tre-dagars inskolningen, även de föräldrar som har tidigare erfarenhet av fem dagars inskolning från syskonbarn. Föräldrarna upplever sig få en god inblick i vår verksamhet och lär även känna oss pedagoger och de övriga barnen på ett positivt sätt. Eftersom föräldrarna inte lämnar sina barn och går ifrån verksamheten under de tre dagarna upplever barnen ingen oro över att bli lämnade, vilket ger föräldrarna en trygghet. För att skapa positiva överflyttningar mellan avdelningarna utgår vi ifrån barnen genom att ha ett gott samarbete mellan pedagogerna. Vi ser en stor vinst med att verksamheten bemöter barnen med en successiv förändringsprocess. En del inskolningar är med barn som kommer från andra förskolor och då samtalar vi mycket med vårdnadshavarna vid första samtalet, för att underlätta deras inskolning. För att stödja och stärka barnens övergång till skolan besöker vi under vårterminen regelbundet de förskoleklasser våra blivande förskoleklassbarn valt samt förskoleklasspedagogerna besöker barnen här på Erici. Antal besökstillfälle i förskoleklassen utgår ifrån det enskilda barnets behov. Beroende på mottagande skola har vi individuella övergångssamtal där vårdnadshavare, barn, förskolepersonal och förskoleklasspersonal är med eller på gruppnivå då endast pedagogerna möter varandra. Vårdnadshavarna ges möjligheter att uttrycka sina tankar kring förskolans arbetssätt och aktiviteter. Utöver den vardagliga kontakten med vårdnadshavarna har vi utvecklingssamtal, där det enskilda barnets utveckling diskuteras, samt föräldramöten, där vi belyser vår verksamhet och dess mål. I vår dagliga kommunikation låter vi barnen vara med och påverka verksamheten genom att deras intressen får styra förskolans lek- och lärandemiljö, såväl inom- som utomhus, samt projektarbeten. Exempelvis har vår nya innergård och övriga

förändringar i utemiljön utformats till stor del av barnens intresse och behov. Eftersom barnen vet att de är med och påverkar miljön och verksamheten är barnen mer delaktiga, aktiva och positiva i allt vi gör. Barnen utvärderar förskolans lärmiljöer och aktiviteter efter sin egen förmåga och ålder. Kontinuerligt reflekterar vi över verksamheten utifrån våra samtal med barn och föräldrar, barnobservationer och pedagogiska dokumentationer. Genom kursen Att dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet med fokus på analys (Förskolelyftet) har vi utvecklat ett fördjupat arbetssätt med pedagogisk dokumentation. Vi reflekterar kontinuerligt tillsammans med barnen och använder verktyg som lärplatta, Apple TV och Smartboard för att tydliggöra för barnen. Utifrån analys arbetar vi vidare och ser över vad som fungerar och vad som kan förbättras. Arbets- och lärandemiljö Mål: Barn och personal känner trygghet och trivsel i verksamheten. Erici förskola har ett väl fungerande arbete kring en god arbets- och lärandemiljö. Vi erbjuder en likvärdig lärandemiljö såväl inom- som utomhus. Vi bedriver en tillåtande verksamhet där barnen får möjlighet att vara nyfikna och intresserade. Vår verksamhet innefattar såväl lek som lärande och avkoppling. Vi tar vara på naturens resurser i vårt materialval. Stycke ur Lpfö 98: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. (s. 9) utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. (s. 9) utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. (s. 10) utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord berätta uttrycka tankar ställa frågor argumentera och kommunicera med andra. (s. 10) Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. (s. 7)

Medel: För att skapa trygghet hos barnen behövs föräldrarnas förtroende. Vi anser att den dagliga kontakten är grunden till en bra föräldrasamverkan. Vi pedagoger bidrar till trygghet och trivsel genom att vara närvarande, tillgängliga och observerande pedagoger som medlar mellan barnen då det behövs. Start, Stegvis och Kompisböcker är bra arbetsverktyg för barnen att bättre förstå sina och andras känslor och som på ett enkelt sätt skapar goda diskussioner. Vi använder seriesamtal och sociala berättelser som metoder för att synliggöra händelser med bild, vilket vi upplever hjälper barnen att förstå. Vi ser verksamheten, barnens lek och lärande som en helhet. Vi är lyssnande pedagoger genom medverkan i eller observationer av barnens lekar. Flera avdelningar använder TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) för att stödja och tydliggöra kommunikationen. För att främja förskolans arbets- och lärandemiljö ingår vi pedagoger i tre intressegrupper som har särskilt ansvar för att utveckla förskolans inom- och utomhusmiljö samt för att de digitala verktygen integreras i utbildningen. Det är dock alla pedagogers ansvar att bedriva likvärdig verksamheten såväl inomhus som utomhus. För att uppfylla läroplanens strävansmål på ett lustfyllt sätt arbetar vi med projekt, vilka utgår från barnens intressen och nyfikenhet och stimulerar till utveckling och lärande. Vi är lyhörda för barnens intressen och ger dem tid till att utforska och upptäcka i en miljö som inbjuder till lek och lärande. Genom att vi kontinuerligt tar tillvara på barnens tankar och funderingar skapas en stimulerande miljö. Med ett ökat antal lärplattor per avdelning har vi större möjlighet att använda den pedagogiska dokumentationen för att synliggöra barnens intresse, inflytande och utveckling. Barnen får utsträckt möjlighet till att reflektera över sitt eget lärande och påverka verksamhetens utveckling. Vi anser att det är viktigt med avkoppling för barnen och har därför kontinuerlig vila, yoga, avslappning eller sagostund, såväl inom- som utomhus. Vi tar tillvara på naturens resurser på bästa sätt genom att ofta använda naturmaterial. Vi samlar löv, kottar, pinnar och sten som vi använder i vår verksamhet t.ex. som byggmaterial, att skapa med och till matematik. Uppföljning och utvärdering: För att få respons på barnens trygghet och trivsel lämnar vi årligen ut trivselenkäter till föräldrarna att besvara tillsammans med sina barn. De svar vi får in visar övervägande på hög trivsel och god trygghet. Som komplement till trivselenkäten har vi intervjufrågor till barnen som vi använder för att t.ex. ta del av barnens syn på sitt eget lärande och inflytande. Barnen använder sina svar till att delvis själva hålla i sina utvecklingssamtal med föräldrarna. Genom det kontinuerliga arbetet med Start, Stegvis och Kompisböcker kan vi se och höra i barnens samtal med varandra att de har fått förståelse för varandras känslor och att de har mycket empati för varandra. Barnen har utvecklat sitt sociala sampel och diskuterar ofta på eget initiativ hur man är mot varandra, hur man är en bra kompis och att alla får vara med. Vi upplever att metoderna ger barnen möjlighet till att utveckla sin

förståelse kring olika känslor, sociala händelser, sammanhang och ökad insikt i att upptäcka sambandet orsak och verkan. Vi upplever även att metoderna med seriesamtal och sociala berättelser fungerar bra. Bilden förstärker förståelsen och används både i stunden men även i förebyggande syften. För en likvärdig lärmiljö diskuterar och inspirerar intressegrupperna varandra till utveckling. Den digitala intressegruppen har t.ex. medverkat till att barnens skapande vid byggbordet numera fotograferas istället för att sparas. Barnen kan på så vis använda fotona som mall om de vill bygga en kopia, att utgå ifrån för att inspireras till något nytt eller till att visa sina anhöriga vad de har gjort. En positiv bieffekt är att fotografierna dessutom förhindrar att byggklossarna tar slut. Innegruppen har bl.a. säkerställt att fortbildningssatsningen i naturvetenskap och teknik lever vidare genom att arbetslagen har arbetat med Bertas Experimentbok och Berta på nya äventyr. Böckerna är speciellt framtagna för barn i åldrarna 4-8 år och tanken är att väcka barnens intresse för kemi och naturvetenskap redan när de är i förskoleåldern. Vi upplever att barnen är mycket intresserade och aktiva när vi gör experimenten. Barnen bidrar med hypoteser om varför saker och ting händer, ställer slutsatser kring resultaten och utvecklar gärna experimenten med egna idéer. Intressegruppen för utomhusmiljö har kompletterat lärandemiljön med en vagn som körs ut och används i uteverksamheten. Vagnens material stimulerar barnens språkförståelse och matematiska förmåga på ett lustfyllt sätt. För att fånga upp barnens intresse, öka deras nyfikenhet och lust att lära är vi närvarande i leken och observerar barnen. Genom att upptäcka tillsammans utvecklas verksamheten och vår utgångspunkt är barnens tankar och idéer. Vi kommer att fortsätta arbeta i mindre grupper, där alla barn ges tillfälle att komma till tals och pedagoger ges större möjlighet att uppmärksamma enskilda barn. Med inspiration från SETT mässan och föreläsningen med Syrenens förskola (se Personal ) ligger ett stort fokus på utvecklade lärmiljöer. Vårt förändrade förhållningssätt till vad våra lärmiljöer bidrar till, har gjort att vi än mer stimulerar till samlek. Utifrån barnens förändrade intressen och med små medel skapas rum-irummet. Förskolan har numera en kub som förenklar en förändringsbar lärandemiljö. Ena dagen är kuben en koja, nästa dag en lampklädd scen etc. Andra exempel på utvecklande lärmiljöer är två tavellister på väggen i kombination med varierande material, vilket bidrar till att barnen utvecklar sin lek och sitt lärande genom att undersöka olika hypoteser och tekniska möjligheter. Ytterligare exempel på samlek är en buss som barn och pedagoger gjort tillsammans av en stor kartong. Genom att tillsätta olika material vidareutvecklas leken på flera olika sätt t.ex. när en bussfärd projiceras upp på Smart boarden. Efter att ha observerat barnen och uppmärksammat deras intresse för teater/sagor har även en Green Screen introducerats. Med detta medel kommer vi att stimulera barnens lek i större omfattning än tidigare. Förskolan kommer vidare även att skapa ett musikrum som är ett av barnens stora intresse just nu. Arbetet med barnen i mindre grupper skapar en lugn och harmonisk verksamhet liksom våra kontinuerliga avkopplingsmetoder. Vi hör från föräldrar att barnen själva använder en del yogarörelser hemma för att komma till ro. För att ytterligare stimulera barns olika behov av återhämtning kommer ett avslappnings- och sinnesrum inredas samt utemiljön kompletteras för att möjliggöra en stunds avkoppling utomhus.

För en god utomhuspedagogik prenumererar Erici förskola på Utikuligt 365 som är ett onlineverktyg. Här tar vi del av den senaste forskningen, små föreläsningar om aktuella ämnen, litteraturtips, lekar, sånger, ramsor, recept, teman - med koppling till förskolans läroplan. Vi använder oss av vår närmiljö och utforskar naturens resurser genom att bl.a. använda uppdragskort från Utikuligt. Uppdragskorten inspirerar oss till att upptäcka och diskutera vad som finns i naturen. Hälsa och livsstil Mål: Erici förskola bedriver ett aktivt arbete med hälsa och livsstil. Förskolan utmanar barnens motoriska utveckling. Barnen förstår kostens/matens betydelse för hälsan. Barnens behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten. Stycke ur Lpfö98: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande. (s. 10) Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturlig miljö. (s. 7) Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. (s. 5) Medel: Vi vuxna strävar efter att vara goda lyhörda förebilder för barnen i vår verksamhet, som visar hänsyn och respekt för människan, djur och natur. Vi arbetar aktivt för en hälsofrämjande livsstil genom att inspirera och aktivera barnen i olika fysiska aktiviteter som t.ex. Miniröris (F&S), lekar och ute verksamhet. På vår gård har vi flera lekredskap som är utvalda för att bl.a. stimulera barnens motoriska utveckling. För att möta barns olika behov och intressen kompletterar vi utomhusmiljön med stimulerande pedagogiskt material t.ex. utevagnen vilket bidrar till en bättre hälsa för barnen då verksamhetstiden utomhus ökar. För att ytterligare förlänga utomhustiden intar vi, i större utsträckning, våra måltider utomhus. Vi ger barnen tid till avkoppling och vila t.ex. yoga och massage i mindre grupper. Förskolan har även tillgång till Ängaskolans gymnastiksal varannan vecka, vilket ger oss ytterligare variation av aktiviteter. Nytt för i år är att förskolan gemensamt arbetar med Grön flagg. Vår handlingsplan är godkänd av Håll Sverige Rent och våra tre utvecklingsområden är närmiljö, hälsa/livsstil och vattenresurser. Förskolans karaktärer Panta och Fjanta, från tidigare temaarbete Miljöhjältar, finns kvar till barnens stora glädje! De utökar våra Grön flagg kunskaper genom lustfyllda besök. Genom projektarbete och arbetet med Grön flagg bidrar vi till att utöka barnens förståelse för en bättre miljö. Som en del i arbetet

med Grön Flagg har skåpet TaGe invigts på en avdelning. Här kan föräldrar ta och ge begagnade kläder och skor. Att återanvända kläder har många fördelar. Förutom att det är en miljövinst, sparas pengar, och om kläderna redan använts och tvättats, minskar risken för att plagget innehåller eventuella rester av kemikalier. Vår verksamhet erbjuder dagligen olika frukter och grönsaker och vi vuxna samtalar med barnen om vilken effekt kosten har för hälsan. Vi diskuterar matens fördelar, på vilket sätt maten påverkar kroppen och kroppens behov av energi. I vårt arbete med Grön flagg har vi regelbundna samtal om vikten av att värna om vår kropp, vilket ofta leder oss in på den kost vi äter. Barnen har sedan vårt tidigare temaarbete Miljöhjältarna stor kunskap om att närproducerad och ekologisk kost är bättre både för oss och för vår natur. Vi ansöker om stöd från Barn- och elevhälsan som genom konsultation bidrar till utvecklade arbetsmetoder och ökad kompetens. Uppföljning och utvärdering: Vi försöker att flytta ut verksamheten så mycket som möjligt eftersom utomhusvistelse gör oss piggare och friskare, minskar smittspridning av sjukdomar och ökar barnens rörelsemöjlighet. Utomhusvistelsen bidrar till att vi naturligt rör på oss i olika miljöer och vi tar till vara på barnens rörelseglädje av att allt ifrån klättra i träden till att springa i gräset i backarna. Vi vistas mycket på vår gård men besöker även olika lekplatser och andra naturområden i vår närmiljö. Till våren 2016 kommer vi att börja använda nyinköpta cargobikes som extra resurs till öka barnens omvärldsorientering i Ystad. Genom utomhuspedagogik utökar vi tiden utomhus. Exempelvis tar vi ofta ut fallskärm, koner, rockringar, bollar osv. På så sätt utvecklas barnens kroppsuppfattning och motorik samtidigt som de tränar samarbeta och matematik. För att främja vårt mål i hälsa och livsstil ytterligare har avdelningarna med de äldre barnen lånat gymnastiksalen på Ängaskolan. Vi känner att den större ytan ökar våra möjligheter att ta tillvara barnens idéer om lek och rörelse. Vi är mycket nöjda med att vi får låna skolans lokaler och barnen längtar dit varje gång. För att skapa en väl avvägd dagsrytm tycker vi fortsatt att yogan är betydelsefull. Syftet med den är att skapa en lugnare barngrupp och bygga upp barnens koncentration. Vi märker att yogan lär barnen att koppla av, lära känna sin kropp och motorik. Med Grön Flaggs utvecklingsmål Hälsa/livsstil säkerställer vi Verksamhetsplanens mål inom Hälsa och livsstil. Barnen har ofta rörelse och gymnastik, både inom- och utomhus, vilket påverkar hälsan positivt. Överhuvudtaget kommer arbetet med Grön flagg att bidra till ökad utomhuspedagogik. Genom arbetet med Grön flagg har barnens intresse för att ta hand om naturen ökat och de har själva kommit med tips på hur vi t.ex. kan spara vatten. Vi har också genom vår medverkan i Kartong matchen (ett projekt av Tetra Pak i samarbete med Världsnaturfonden WWF) kommit in på hur våra val på olika sätt inte bara påverkar oss i Sverige positivt utan vi kan genom rätt val även hjälpa människor och djur i andra länder. Barnen blir erbjudna varierad kost med mycket frukt och grönt och vår kokerska lockar barnens smaklökar med såväl bekanta som nya grönsaker. Vi kopplar även

kostens/matens betydelse för hälsan till arbetet med Grön flagg och barnen har t.ex. varit med om att tillverkat äpplechips som alternativ till snacks. Vi har skapat en lugn och harmonisk matsituation för barn och personal genom att vi kommunicerar en i taget vid det gemensamma bordet och inte stressar. Vi, både barn och personal, upplever det positivt att äta utomhus och barnen önskar ofta själva att utevistelsen förlängs genom att vi stannar ute och äter. Även Snigelgruppen (tvärgrupp för förskolans 3-åringar) har förlängt sin utevistelse genom att äta utomhus en dag i veckan. Detta bidrar till att de pedagogiska aktiviteterna kan hålla på en längre stund pga. mindre avbrott samtidigt som mindre grupper skapas, vilket ger lugnare verksamhet. Vi upplever att Barn- och elevhälsans konsultation bidrar till att arbetslagen har samsyn i arbetet med barn i behov av särskilt stöd, att vi ser en helhet på verksamhet och barngrupp samt bekräftar vårt arbetssätt. Vi tar gärna hjälp av specialpedagogerna för att få stöd till oss pedagoger, föräldrar och barn. Omvärldsorientering Mål: Aktiviteterna på förskolan ger en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar genom att använda närsamhällets resurser och möjligheter. Barnen garanteras tillgång till kulturupplevelser. De ska också få kunskap om kulturarvet och olika kulturella uttrycksformer. Kultur integreras och ingår som en naturlig del i verksamheten så att barn inspireras till att själva skapa och uttrycka sig. Stycke ur Lpfö 98: Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer. (s. 9) utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. s. 10) Medel: Personalen tar vara på varandras olika kompetenser, som inspirerar vidare i barngrupperna. Med våra digitala verktyg erbjuder vi barnen olika arbetssätt och erfarenheter till att möta och upptäcka sin omvärld. Vi använder och utforskar olika uttrycksformer i vår verksamhet genom sång, musik, drama, dans, teater och skapande verksamhet. Genom kulturgarantin har vi en större möjlighet att uppleva kulturupplevelser i kommunen. Vi tar tillvara på alla möjligheter

som vi får genom kulturgarantin och bokar tidigt våra platser så vi inte går miste om dem. Vi tar även del av vad kommunen i övrigt erbjuder t.ex. teater, sång, kyrklig verksamhet, bibliotek, Bokbuss och andra aktiviteter i Ystad. Vid midsommar besöker vi de boende på Bellevuehemmet då vi sjunger och dansar traditionella sånger tillsammans. Uppföljning och utvärdering: Vi ser positivt på alla möten med omvärlden. Våra lärarstuderande tillför barnen och verksamheten många upplevelser och erfarenheter. På Bellevuehemmet stimulerar vi kontakter med en annan generation som skapar inblick i hur deras liv är och har varit. Vårt samarbete med Gambia fortlöper. Barnen på Erici kommer genom teckningar och brev berätta hur vi har det i Sverige. Dessa kommer att levereras via vår volontärkontakt som sedan återkopplar till oss efter sitt besök i Gambia. Vi upplever att samarbetet ger både oss personal och barnen en större förståelse för vår omvärld. Barn och personal uppskattar att ta del av olika kulturupplevelser, då de berikar vårt arbetssätt. Händelserna skapar samtal och reflektioner hos barnen, som visar sig i deras lekar. Upplägget av kulturgarantin med tilldelade platser tycker vi är positivt. Det säkerställer att alla barn (från 4 år) får ta del av kulturupplevelser oavsett hemmets möjligheter. Bokbussen, som kommer till förskolan, stimulerar barnens delaktighet då de själva kan välja böcker utifrån eget intresse. Personal Mål: Erici förskola upplevs som en stimulerande, trygg och utvecklande arbetsplats. Stycke ur Lpfö 98: Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. (s. 11) Medel: Att få ta del av olika föreläsningar och fortbildningar utvecklar vår verksamhet och ger oss en stimulerande arbetsplats, vilket påverkar arbetet med barngruppen. All personal på Erici förskola har under hösten 2015 inlett Kommunikationsstegen, vilket är en kommunövergripande kompetenssatsning som kommer att pågå i två års tid. Målet med satsningen är att språk och kommunikation ska ses som en helhet och som grund för hela barnets utveckling. Satsningen genomförs för att skapa goda förutsättningar för barns långsiktiga språk- och kommunikationsutveckling, i samverkan med hemmet, för likvärdighet i Ystads kommuns förskolor.

Efter den tidigare kommunövergripande satsningen med Förskolelyftet samt efterföljande storföreläsning med Per Dahlbäck fortsätter vi att utveckla vårt arbete med pedagogisk dokumentation genom diskussioner och praktiska övningar. Förskolan har dessutom fått inspiration till förändrade lärmiljöer och mycket kunskap om digitala verktyg genom att ca 80 personer från Ystads kommun, varav 2 pedagoger från Erici, besökte SETT mässan i Stockholm tidigare i år. SETT står för Scandinavian Educational Technology Transformation och vill bidra till inspiration, ökad nyfikenhet och kunskap kring hur vi kan utnyttja nya sätt att arbeta mot högre måluppfyllelse i skolans alla nivåer. Efter mässan har samtliga förskolepedagoger i Ystads kommun fått lyssna till och inspireras av två av föreläsarna från SETT. Föreläsningen handlade om den process som Syrenens förskola, Töreboda, gjort gällande förhållningssätt och lärmiljöer. Uppföljning, utvärdering och utveckling är viktigt och ligger till grund för förbättringsområden och den fortsatta planeringen. Förutom vår schemalagda reflektionstid har arbetslagen under 2015 fått möjlighet att vid två tillfällen fördjupa olika ämnen. Vid dessa tillfällen har ett bestående avlösarteam ( implementeringsteam ) från Bemanningen haft pedagogisk verksamhet med barngruppen. Genom att ge personalen möjlighet till positiv och trygg personlig utveckling, ökar faktorer som kan påverka verksamhetens utveckling i positiv riktning. Medarbetarsamtal, verksamhetsbesök och coachande samtal bidrar också till personalutveckling. Vi tar stöd av Barn- och elevhälsan vid behov. Vi uppskattar möjligheten att öka trivseln hos personalen genom olika personalfrämjande insatser. Uppföljning och utvärdering: Som en del i Kommunikationsstegen har respektive arbetslag använt Skolverkets kvalitetsverktyg BRUK för självskattning i hur väl Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande. Därefter har respektive arbetslag träffat specialpedagoger från Barn- och elevhälsan för att följa upp dessa självskattningar. Genom konsulterande samtal har analys och utvecklingsområden tagits fram. Vi upplever att specialpedagogernas kompetenser och deras konsultation startat upp bra diskussioner som bidragit till att vi tänker i nya banor. Vi upplevde att det var skönt att få sätta ord på våra tankar och att kunna bolla dessa med någon utomstående som har kunskap gällande språk och kommunikation. Det var också positivt att vi inte var på förskolan under konsultationen eftersom detta gjorde att vi kunde rikta vår fulla uppmärksamhet på analys och utveckling. SETT mässan har bidragit positivt på flera sätt och vi arbetar nu med att utveckla våra lärmiljöer för att utmana det undersökande barnet med hela sin kropp. Erici förskola ska erbjuda barnen miljöer de inte möter på andra ställen. Tanken är att skapa varierande mötesplatser och att använda avdelningarnas olika lärmiljöer som komplement.

Vårt systematiska kvalitetsarbete sker kontinuerligt med hjälp av våra arbetsverktyg, vilka vi använder vid våra reflektionstillfällen. Som ett resultat av vårt fördjupade arbetssätt med pedagogisk dokumentation och reflektioner tillsammans med barnen har arbetsverktygen återigen reviderats. Förutom reflektionstid med barnen och arbetslaget har förskollärarna också reflektion med pedagog från annan avdelning. På så sätt kan vi inspirera varandra och vidareutveckla vårt arbete, vilket bidrar till en lärande organisation. Vi upplever det mycket positivt att vi fortsatt haft avlösarteam, då vi på avdelningen haft reflektionstid. Det känns tryggt att det alltid är bekanta vikarier som kommer. Vid två tillfällen under 2015 har vi även haft möjligheten att ha implementeringsteamet här. Vi uppskattar denna möjlighet och är nöjda med att avsatt tid är under ordinarie arbetstid. Vid första tillfällen diskuterade respektive arbetslag arbetsform för att arbeta med projekt i stället för med tema t.ex. vilken organisation som krävs för att säkerställa reflektion med barnen och hur miljön/material ska inspirera barn och vuxna djupare eller till nya projekt etc. Vidare följde respektive arbetslag upp arbetet med den pedagogiska dokumentation kopplat till arbetsverktygen. Slutligen användes tiden till att upprätta handlingsplan till Grön Flagg. Vi det andra tillfället träffade pedagogerna specialpedagoger från Barn- och elevhälsan för att följa upp arbetslagens självskattningar BRUK. Våra reflektionsdagar ( stängningsdagar ) är avgörande för att på djupet utvärdera och analysera verksamhetens resultat. Resultaten är basen vid revidering av Verksamhetsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid medarbetarsamtalen ges möjlighet att påverka sin egen utveckling. Vi behöver dock fortsätta tänka på hur vi ska ge, den personal som varit på föreläsning, tid att delge kollegerna. Stödet och samarbetet med Barn- och elevhälsan ger oss många bra verktyg att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Möjligheten att t.ex. få handledning berikar hela arbetslaget med ny kompetens. Vi uppskattar möjligheten till olika personalfrämjande insatser, dessa stärker gemenskapen mellan oss. Vi tycker att det är trevligt och positivt med möjligheten att köpa in arbetskläder eftersom det är behövligt.