KVARNBACKEN stadsdel 6 BORGÅ STAD

1 KVARNBACKEN stadsdel 6 BORGÅ STAD Stadsplaneringsavdelningen 10.9.2009

2 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ, KVARNBACKEN Stadsdel 6 Kvarteren 91, 96, 98, 99, 101 113, 208-210, 504, 590 och gatu- och parkområdena Ändring av detaljplan Anhängiggörande av detaljplaneändringen: Ändringen av detaljplanen har ingått i stadsplaneringsavdelningens planläggningsprogram. Man kungjorde 14.11 12.12.2001 om att ändringen anhängiggjorts. Tomtägarna informerades samtidigt. Behandling av detaljplaneändringen: Utkastet till ändring av detaljplan: Planläggnings- och byggnadsnämnden 22.11.2007 411 Förslaget till ändring av detaljplan: Stadsstyrelsen 17.3.2008 126 Stadsstyrelsen 18.8.2008 337 Planläggnings- och byggnadsnämnden 30.10.2008 397 Stadsstyrelsen 8.12.2008 480 Planläggnings- och byggnadsnämnden 10.9.2009 199 Stadsstyrelsen 5.10.2009 375 Godkännande av detaljplaneändringen: Stadsfullmäktige 19.10.2009 71

3 1.2 Planområdets läge Ändringen av detaljplanen berör kvarteren 91, 96, 98, 99, 101 113, 208-210, 504 och 590, gatu- och parkområdena i området samt kvartersområdet för vattentornet. Planområdet avgränsas av Kvarnbergsgatan, Karlsborgsgatan, Manegegatan, Drottningvägen och Östra Långgatan. 1.3 Syftet med planändringen Syftet med planändringen är att garantera att det byggnadshistoriskt betydande och enhetliga småhusområdet bevaras och att det kompletterande byggandet passar in i området. 1.5 Bilagor till planbeskrivningen - program för deltagande och bedömning - områdets läge - karta över planändring - planen för området från år 1969 - sammandrag över hörande 1.6 Förteckning över övrigt material om planen - inventeringar av byggnadsbeståndet i området vid övergången mellan 1980-1990- talet - inventeringar av en del av området år 2004 - planen för området från år 1930 (Jung & Jung) 2 UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Utredning om förhållandena i planområdet 2.1.1 Allmän beskrivning av området Kvarnbacken är en del av stadsstrukturen som omger Gamla staden och empirecentrum. Byggandet baserar sig på ett av Arkitektbyrå Jung & Jung utarbetat detaljplaneutkast med trädgårdsstaden som förebild. Områdets struktur - kvarterens form, parkerna och vägnätet - har bevarats väl. De byggda områdena består av fyrkantiga huvudbyggnader i 1 ½ - 1 2/3 plan samt låga gårdsbyggnader med relativt smala stommar. På grund av de kompakta huvudbyggnaderna är området öppet. Även de smala parkremsorna mellan kvarteren ger ett öppet intryck. 2.1.2 Naturmiljö Parkerna har varit ett gemensamt område där invånarna till och med har haft odlingslotter. Nu är parkområdena ställvis buskbevuxna och sköts ganska lite. I den lilla parken vid Vakttornsgatan växer en ståtlig ek. Trädgårdarna på tomterna utgör dock den viktigaste delen av naturmiljön i området. 2.1.3 Byggd miljö Den största delen av byggnaderna är enfamiljshus från olika år. I kvarteret 590 i områdets västra del ligger radhus som inrymmer äldrebostäder och två byggnader som inrymmer stadens socialbostäder med hjälputrymmen.

Områdets äldsta byggnader ligger i parken kring vattentornet och på tomten 2 i kvarteret 104. Dessa byggnader är från slutet av 1700-talet eller början av 1800- talet och byggdes innan Jung & Jung utarbetade år 1915 en plan för området som fastställdes år 1930 (byggnaderna ingår i ett annat koordinatsystem än de nyare byggnaderna). I närheten av det nuvarande vattentornet fanns det en väderkvarn på 1700-1800-talet. Största delen av byggnaderna följer klassicismens ideal på 1920-talet med branta ås- eller mansardtak. Byggnaderna i kvarteren 107 112 byggdes huvudsakligen på 1910-1920-talet och är timmerhus med brädfodring och sadel- eller mansardtak. Byggnaderna i kvarteren 91 och 113 byggdes huvudsakligen under åren 1918-1924 och är timmerhus med brädfodring och sadel- eller mansardtak. Byggnaderna är placerade turvis intill gatan och längs med parken, såsom också i kvarteren 99 och 208. Husen i kvarteren 101 och 102 byggdes huvudsakligen i slutet av 1920-talet, och även dessa hus är timmerhus med brädfodring och sadel- eller mansardtak Byggnaderna i kvarteret 103 byggdes på 1940-talet. Byggnaderna i kvarteren 98 och 104 106 byggdes till största delen på 1950-60- talet. Radhusen i ett plan som inrymmer äldrebostäder i kvarteret 590 är från slutet av 1970-talet och byggnaderna i två plan som inrymmer stadens socialbostäder är från början av 1990-talet. Vattentornet byggdes år 1966. I området finns endast fem egnahemshus som har byggts efter år 1970. Flera av de gamla husen har dock byggts ut. 2.1.4 Markägarförhållanden Tomterna är i huvudsak i privat ägo. Staden äger park- och gatuområdena, tomten för vattentornet och kvarteret 590. Två av tomterna har delats efter planen som fastställdes år 1969 2.2 Planeringssituation 2.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planområdet För området gäller en detaljplan från år 1969 enligt vilken alla nybyggnader måste ha platt tak (taklutning 0-15 ). Det finns inga bestämmelser om bevarandet av de gamla byggnaderna. Områdena för byggrätten på tomterna anges generellt och därför garanteras inte bevarandet av den gamla kvartersstrukturen. I slutet av 1900- talet gjorde man en inventering av byggnadsbeståndet och områdets särdrag. Lösningarna i planen baserar sig på inventeringens uppgifter som granskats. Planeringsområdet ligger i ett område som i den fastställda regionplanen är anvisat som område för tätortsfunktioner (A) och ingår i ett avgränsat landskapsområde. I den godkända delgeneralplanen för de centrala delarna är området reserverat som ett bostadsområde dominerat av småhus där miljön bevaras (AP/s). I utredningen Östra Nylands bebyggda kulturmiljö (finns endast på finska: Itä- Uudenmaan rakennetun ympäristön selvitys), som publicerades år 2007, har Kvarnbacken klssificerats som ett på landskapsnivå värdefullt område. 4

5 3 MÅL FÖR DETALJPLANEÄNDRINGEN Målet är att garantera att det byggnadshistoriskt betydande och enhetliga småhusområdet bevaras och att det kompletterande byggandet passar in i området. Stadens förtroendevalda har föreslagit att byggandet i de gamla bostadsområdena förtätas. Därför har det inte föreslagits att byggrätten för området minskas, utan man strävar efter reglera byggrätten (e=0,33) så att områdets karaktär bevaras. Målet är att de gamla bostadshusen även i fortsättningen är tomternas huvudbyggnader. Huvudbyggnaderna kan byggas ut på arkitekturens villkor. 4 BESKRIVNING AV DETAJPLANEÄNDRINGEN Området bevaras som ett småhusområde. De äldsta timmerhusen ska bevaras. Den outnyttjade byggrätten regleras så att det är tillåtet att bygga i den bortre delen av tomten eller att placera ett nytt bostadshus som kompletterar stadsbilden invid gatan. Byggrätten ändras inte. Det har föreslagits att tre nya tomter för småhus anvisas i området. Två av dem placeras i de nuvarande parkområdena: Tomten som bildas vid Vakttornsgatan var tidigare (före planen från år 1969) en egnahemstomt och ska igen tas i bruk som en sådan. Den äldsta byggnaden i området, förmodligen från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet, ligger i parken vid vattentornet och har antagligen varit mjölnarens hus. Byggnaden är dock i så dålig skick, att den inte kan bevaras. För huset bildas en egen tomt. Av Y-tomten i korsningen av Drottningvägen och Östra Långgatan styckas en småhustomt som ska förtydliga stadsbilden i korsningsområdet. Tomten AYS-2 bevaras i allmänt bruk för framtidens behov. Av parkområdet i hörnet av Östra Långgatan och Muntersgränd bildas en del av en tomt i kvarter 504, på vilken man kan bygga ett garage. Med detaljplanebestämmelserna reglerar man placeringen av byggnaderna och våningstalet. Det finns särskilda bestämmelser om byggnadernas stomdjup och längd, takform, fasader, fönster, verandor, färgsättning, staketbyggande och markarbeten. Dessa bestämmelser utgår från områdets särdrag. I de byggnader som ska bevaras, ska även den fasta inredningen bibehållas. 4.4 Konsekvenser av planändringen 4.4.1 Konsekvenser för samhällsstrukturen Planändringen medför inga konsekvenser för samhällsstrukturen jämfört med den gällande planen. 4.4.2 Konsekvenser för den byggda miljön Planändringen medför inga väsentliga konsekvenser för den byggda miljön jämfört med den gällande planen. Parkområdet vid Vakttornsgatan blir smalare då gatuområdet görs bredare för att man ska kunna bygga den nödvändiga trottoaren. Strukturen i området kommer dock att förtätas, vilket vore möjligt även enligt den gällande planen.

6 4.4.3 Konsekvenser för trafikförhållandena i området Planändringen ändrar inte väsentligt trafikförhållandena i området. Det största problemet är genomfartstrafiken till de norra bostadsområdena. Under sommaren 2005 byggde man farthinder och gjorde korsningsområdena smalare för att minska körhastigheterna. Man har planerat att bygga en trottoar på sydöstra kanten av Vakttornsgatan för att förbättra trafiksäkerheten. Körbanan flyttas delvis mot nordväst mot parken. För tomterna på den nordvästra sidan tillåter man körning till tomterna via parken enligt nuvarande praxis. Stadsstyrelsen godkände 7.12.2005 en åtgärdslista i anslutning till utredningen över gatunätet i de norra delarna av centrum. Enligt listan ska bl.a. fordonstrafiken på Krutkällaregatan väster om Andersbergsgatan elimineras, och korsningen av Gamla Kungsvägen och Jernbölevägen ska byggas om till en förskjuten korsning. Dessa åtgärder minskar genomfartstrafiken i Kvarnbackens område (på Drottningvägen och Vakttornsgatan). De föreslagna åtgärderna berör inte planområdet. 5 OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 5.1 Behovet av detaljplaneändring Detaljplanen är föråldrad och tar inte hänsyn till bevarandet av de byggnadshistoriskt betydande byggnaderna eller den värdefulla miljön. 5.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Detaljplaneändringen har ingått i stadsplaneringsavdelningens planläggningsprogram. Man kungjorde 14.11. 12.12.2001 om att ändringen anhängiggjorts. Deltagande och samråd Deltagandet har genomförts enligt programmet för deltagande och bedömning (bilaga 3). Av programmet framgår intressenterna, deltagande och växelverkan samt myndighetssamråd. Myndighetssamråd i inledningsskedet ordnades med Nylands miljöcentral 12.12.2001. Programmet för deltagande och bedömning samt ett utkast till ändring av detaljplanen hölls framlagda i enlighet med 62 i MarkByggL och 30 i MarkByggF 18.1 17.2.2006. Det lämnades 26 anmärkningar. De tillsammans med de anmärkningar som tomtägarna tidigare lämnat samt stadsplaneringsavdelningens bemötanden finns i Sammandrag över hörande. Planhandlingarna och utkastet till ändring av detaljplanen hölls offentligt framlagda enligt 27 MarkByggF 9.4 9.5.2008 och man har begärt utlåtanden enligt 28 MarkByggF. Mot planförslaget lämnades flera anmärkningar och man har på grund av dem gjort små tekniska preciseringar i planen. För att reglera trafiken beslutade stadsstyrelsen att planförslaget ses över så att trafiken fortfarande styrs längs

Vakttornsgatan och att man vid den bygger en trottoar. Dessutom görs parkområdet mindre. Det preciserade planförslaget hölls offentligt framlagt på nytt enligt 27 MarkByggF 21.1-18.2.2009 på stadsplaneringsavdelningen och man begärde utlåtanden enligt 28 MarkByggF. Det lämnades 17 anmärkningar mot och tre utlåtanden om planförslaget. På grund av dem gjorde man ännu små preciseringar i planförslaget: Vakttornsgatans gatuområde har gjorts smalare enligt gatuavdelningens principplan, ett ledningsservitut slopades på tomten 101-3 och gränsningen av den tomt som gränsar i Vattentornsparken ändrades så att den motsvarar det tidigare utkastet. Dessa ändringar är små, och på grund av dem behöver man inte lägga fram planen en tredje gång. Den största delen av dem som lämnat en anmärkning (utanför planområdet) motsätter sig trafikregleringarna i korsningen av Vakttornsgatan och Krutkällaregatan, medan en del av dem som lämnat en anmärkning är för regleringarna Utlåtanden och anmärkningarna finns i Sammandrag över hörande. Man ordnade ett informationsmöte för invånarna om planförslaget 23.4.2008. 7 6 GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN 6.1 Genomförandet och tidsplanering Planen genomförs etappvis och enligt behov på initiativ av tomtägarna. Efter att planen har fastställts, säljer staden de nya tomterna till egnahemsbyggare. Borgå 18.1.2006, 11.10.2007, 17.3.2008, 29.7.2008, 22.10.2008, 30.10.2008, 10.9.2009. Eero Löytönen stadsplaneringschef Anneli Naukkarinen stadsplanearkitekt BILAGOR 1. Områdets läge 2. Detaljplanesammanställning 3. Program för deltagande och bedömning 4. Sammandrag över hörande

1(3) BORGÅ KVARNBACKEN, STADSDEL 6 Bilaga 3 KVARTEREN 91, 96, 98, 99, 101 113, 208-210, 504, 590 OCH GATU- OCH PARKOMRÅDENA PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Nr 352 ÄNDRING AV DETALJPLAN 1. Planeringsområde Ändringen av detaljplanen gäller Kvarnbacken, kvarteren 91, 96, 98, 99, 101 113, 208 210, 504, 590, gatu- och parkområdena och kvartersområdet för vattentornet. Planändringsområdet avgränsas av Kvarnbergsgatan, Östra Långgatan, Drottningvägen, Manegegatan och Karlsborgsgatan. 2. Bakgrunden till projektet Kvarnbackens område har byggts utgående från ett planutkast som gjordes av arkitektbyrån Jung & Jung. Första utkastet gjordes år 1915. Planen fastställdes år 1930. Det finns en detaljplan för området som fastställdes år 1969, enligt vilken alla nybyggnader måste ha platt tak (0 15 ). Det finns inga bestämmelser om att de gamla byggnaderna måste bevaras. Tomterna har stor byggrätt, varav hälften är avsedd för huvudbyggnaden och andra hälften för byggnader i en våning. Byggnaderna i det område som avgränsas av Kvarnbergsgatan, Drottningvägen, Krutkällaregatan och Vakttornsgatan byggdes huvudsakligen på 1910-1920-talet och är timmerhus med brädfodring och sadel- eller mansardtak. Byggnaderna i det område som avgränsas av Kvarnbergsgatan, Vakttornsgatan, Krutkällaregatan och Karlsborgsgatan byggdes under åren 1918-1924. Även dessa byggnader är timmerhus med brädfodring och sadeleller mansardtak. Byggnaderna i omgivningen kring vattentornet och i kvarteren norr om Krutkällaregatan byggdes i slutet av 1920-talet (timmerhus, sadel- eller mansardtak). Kvarteret 590 ägs av staden. Byggnaderna är från 1970- och 1980-talet. Byggnaderna i nordöstra delen av planändringsområdet är byggda på 1940 1960-talet. 3. Målet för planeringen Syftet med planändringen är att garantera att det byggnadshistoriskt betydande och enhetliga småhusområdet i Kvarnbacken bevaras och att det kompletterande byggandet passar in i området. I samband med planändringen utreder man också förbättrandet av trafiksäkerheten i korsningen av Drottningvägen och Östra Långgatan samt på Vakttornsgatan. Man utreder placeringen av det kompletterande byggandet i kvarter 590. 4. Utgångsuppgifter (plansituation, verkställd plan osv.) Gällande detaljplan för Kvarnbacken: Kvartersområde för egnahemsbyggnader och bostadsbyggnader avsedda för högst två familjer. Bostäderna får placeras i två separata eller i två ihopbyggda bostadsbyggnader. Våningsarealen för byggnaderna på tomten får ej överstiga 1/3 och våningsarealen för byggnader i 1 1/3 våning får ej överstiga 1/6 av tomtens yta. På tomten får uppföras en ekonomibyggnad i en våning, vars byggnadsareal ej överstiger 75 m². På tomten bör det dock finnas friområde på minst 35 m² per bostad.

Efter att planen fastställdes har man byggt tre bostadshus i området, av vilka två har svagt lutande sadeltak och ett har platt tak. Flera hus har byggts ut betydligt. Då man har byggt ut husen har man i vissa fall följt byggsättet i området, och i andra fall har man följt den gällande planen som föreskriver platta tak. För övrigt är byggnadsbeståndet ursprungligt och områdesvis rätt så enhetligt. Man har inventerat byggnadsbeståndet vid övergången mellan 1980-1990- talet, och de resterande delarna inventerades år 2004. I kvarter 590 har man allt sedan 1970-talet byggt äldrebostäder och sosialbostäder som ägs av staden. 5. De centrala konsekvenserna av planläggningen De centrala konsekvenserna av planläggningen bedöms i förhållande till nuläget. Separata konsekvensutredningar görs inte, utan konsekvenserna bedöms som ett led i planläggningsprocessen. 6. Intressenter Markägare Följande konsekvenser bedöms: konsekvenserna för samhällsstrukturen konsekvenserna för naturmiljön och den byggda miljön konsekvenserna för trafikförhållandena i området. Markägande grannar Borgå stad gatu- och parkområden, tomten där Kvarnbackens skola finns, bostadstomter Övriga intressenter: Borgå Energi Sonera Myndigheter osv. som hörs under planläggningen: Följande enheter inom Borgå stad: Fastighets- och mätningsavdelningen Gatuavdelningen Vattenverket Räddningsverket i Östra Nyland Lokalcentralen Byggnadstillsynen Hälsocentralen, hälsoskyddet Miljövården Nämnder: Planläggnings- och byggnadsnämnden Tekniska nämnden Miljövårdsnämnden Borgå museum Museiverket Nylands miljöcentral 7. Ordnande av deltagande och växelverkan Meddelande i de lokala tidningarna om att planändringen anhängiggjorts och brev till tomtägarna (program för deltagande och bedömning, möjlighet till åsikter) Myndigheternas samråd då planen anhängiggjorts (MarkByggL 64 ) Nylands miljöcentral, representanter för Museiverket, Östra Nylands förbund, Borgå museum och stadsplaneringsavdelningen Hörande i planeringsskedet: (MarkByggL 62, MarkByggF 30 ) Utkastet till plan och det övriga planläggningsmaterialet är framlagt på stadsplaneringsavdelningen, Krämaretorget B, 3 vån. och på stadens webbsidor www.borga.fi. Intressenterna bereds möjlighet att skriftligen framföra åsikter. Staden meddelar per brev markägarna/-innehavarna och grannar som är

markägare/-innehavare i planområdet att utkastet till plan är framlagt. Dessutom kungörs detta på stadens officiella anslagstavla och i tidningarna Uusimaa och Borgåbladet Preliminära utlåtanden, s.k. remissbehandling: Kommentarer/preliminära utlåtanden av myndigheter, Borgå Energi, Sonera och Nylands miljöcentral. Samråd: På basis av de kommentarer som man får in ordnas vid behov samråd med olika intressenter. Officiellt hörande: (MarkByggL 65, MarkByggF 27 ) Förslaget till plan och de övriga handlingarna är offentligt framlagda på stadsplaneringsavdelningen, Krämaretorget B, 3 vån. och på stadens webbsidor www.borga.fi. Intressenterna bereds möjlighet att skriftligen framföra anmärkningar. Staden meddelar om att förslaget till plan är framlagt med kungörelse på stadens officiella anslagstavla och i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Vartti Officiella utlåtanden: (MarkByggF 28 ) Miljövårdsnämnden Tekniska nämnden Hälsoskyddet vid hälsocentralen Borgå museum Motiverat ställningstagande med anledning av anmärkning (65 2 MarkByggL) - De som gjort en anmärkning och som angett sin adress ska underrättas om kommunens motiverade ställningstagande till anmärkningen. Meddelande om godkännandet av planen (67 MarkByggL) Ett skriftligt meddelande till Nylands miljöcentral och till dem som skriftligt har begärt det samt angett sin adress. Kungörelse på stadens officiella anslagstavla och på stadens webbsidor (www.borga.fi Kungörelse av plan som vunnit laga kraft (93 MarkByggF) - Kungörelse på stadens officiella anslagstavla och på stadens webbsidor (www.borga.fi). 8. Tidsplan för planläggningsprojektet Arbetet med detaljplaneändringen inleddes i slutet av år 2001. Målet är att stadsfullmäktige godkänner planändringen i slutet av år 2009. 9. För beredningen svarar Stadsplanearkitekt Planeringsassistent Birgitta Soiramo Anneli Naukkarinen tfn 520 2733 tfn 520 2726 ep: birgitta.soiramo@porvoo.fi ep: anneli.naukkarinen@porvoo.fi Stadsplaneringsavdelningen PB 23 06101 BORGÅ Besöksadress: Krämaretorget B, III vån. Datum 9.11.2001 18.1.2006, 4.10.2007, 17.3..2008, 10.9.2009 Eero Löytönen Stadsplaneringschef

SAMMANDRAG ÖVER HÖRANDE Bilaga 4 KVARNBACKEN, STADSDEL 6, Kvarteren 91, 96, 98, 99, 101 113, 208-210, 504, 590 och gatu- och parkområdena ÄNDRING AV DETALJPLAN 1. Hörande i beredningsskedet (MarkByggF 30 ) Programmet för deltagande och bedömning och utkastet till ändring av planen har varit framlagda enligt 30 MarkByggF på stadsplaneringsavdelningen 18.1 17.2.2006. Framläggandet har kungjorts på stadens officiella anslagstavla och i tidningarna Uusimaa, Borgåbladet och Itäväylä. Ett brev har skickats till rågrannar och tomtägare. Man fick in 26 åsikter om utkastet då det var framlagt. Vid utarbetandet av utkastet har man också beaktat åsikter som man har fått in i samband med tidigare förfrågningar. Preliminära utlåtanden (s.k. remissbehandling senast 24.3.2006) har begärts och inlämnats av följande: Plan nr 352 Utlåtandet lämnades av Utlåtandet i förkortad version Räddningsverket i Östra Nyland, Göran Westermark 31.3.2006, inget att anmärka Teknik- och miljösektorn, Matti Arvinen Borgå vatten, K-G Björkell, 15.2.2006 Vid Stenhuggaregatan bör byggnaderna finnas på ca två meters avstånd från tomtens gräns. På tomten i hörnet av Kvarnbergsgatan och Drottningvägen finns vatten- och avloppsledningar, det är inte önskvärt att den ändras till en tomt. Ledningsservitut från Vattentornsparkens tomt, t.ex. genom 101-3. Miljövården, Jukka Palmgren, 28.2.2006 Man bör överväga att skydda träd vid 9 objekt, och att bygga stenmurar vid Vakttornsgatan och Stenhuggaregatan. Gatuavdelningen, Kari Hällström, 3.3.2006 Vakttornsgatan flyttas till övre kanten av Hörnparken, östra änden av Manegegatan blir gatuområde. Lokalcentralen, Ulf Blomberg, 27.1.2006 Inget att anmärka. Parkenheten, Mikko Kaunisto Stadsplaneringsavdelningens bemötande - Byggnadsytorna anvisas två meter från Stenhuggaregatan. Tomten i hörnet av Kvarnbergsgatan och Drottningvägen är i det senaste utkastet anvisad som en park. Ledningsservitutet anvisas i planen. I diskussioner med parkavdelningen konstaterade man att betydande träd bevaras i parkområdena så länge som deras skick är bra. För att fälla träd på tomterna krävs tillstånd av byggnadstillsynen, och i det sammanhanget bedömer man hur betydelsefulla träden är. Det är skäl att skydda vissa stora träd som växer i gatuområdena. Gatuområdena planeras enligt de framförda önskemålen. - Idrottsväsendet, Per Högström Fastighets- och mätningsavdelningen, Terhi Pöllänen Byggnadstillsynen, Henning Johansson, 6.2.2006 Det är skäl att precisera sr-bestämmelsen, byggrätten bör vara enhetlig kvartersvis. Fastighets- och mätningsavdelningen, Maarit Ståhlberg Hälsoskyddet, Kaisa Mäntynen, 1.2.2006 Inget att anmärka. Sonera / Carrier Oy, Harry Andersson Sr-bestämmelsen preciseras. I det nya utkastet har byggrätten angetts som exploateringstal i de flesta kvarteren. - Borgå Energi Ab, Crister Allén Porvoon Alueverkko Oy, Jyrki Havukainen

Nylands miljöcentral, 11.5.2006 Sr-beteckningen bör kompletteras med en bestämmelse om hur byggnaden ska bevaras. I övrigt förordar miljöcentralen planändringen. Andersson Klas och Merja, 91-10, 2.2.2006 Motsätter sig byggandet av en gång- och cykelväg i Kvarnbackens park, Vakttornsgatans gång- och cykelförbindelser bör förbättras. Lindman Camilla och Johan, Vattentornsparken, 2.2.2006 Byggrätt för en veranda 20 m². Lindqvist-Bergheim Ansa, 107-33, 31.1.2006 Enhetlig byggrätt i förhållande till tomtens storlek, möjlighet till ett andra bostadshus. Horttanainen Sulo, 522-8, 7.2.2006 Mera byggrätt för tomten i hörnet av Drottningvägen och Östra Långgatan och två separata uthus. Villig att köpa tomten. Kajaste Kimmo, 108-18, 9.2.2006 Sr-beteckningen är motiverad. Vid kompletterande byggande bör man bevara traditionen av byggande i trä, liksom även områdeshelhetens intryck. Vuoti Yvonne och Heikki 111-28, Saranpää Leena och Yrjö 111-29, Seger Einar och Ulla 109-32, Harmia Else- Maj 109-11, Sjöblom Bob och Mervi 109-10, Grönroos Gerda och Kuno 5-8, Nieminen Taina och Jussi-Matti 9-11, 10.2.2006 Parken i hörnet av Drottningvägen och Kvarnbergsgatan bör bevaras som en park. Hoyer Jens och Barbara, 110-7, 9.2.2006 En gång- och cykelväg på Vakttornsgatan. Nummila-Pakarinen Auli och Pakarinen Jarmo, 102-6, 15.2.2006 Flexibilitet i användningen av byggnadsytor och byggrätten. Uski Janne och Nina, 113-1, Kovanen Patrik och Maria 113-2, 14.2.2006 Fordonstrafiken på Vakttornsgatan bör flyttas till övre kanten av Hörnparken. Öhman-Gummerus Solveig, 208-5,15.2.2006 Är bekymrad över byggandet på tomten 99-6 mittemot. Önskar att träden i parkgången bevaras. Lindholm John och Monica, 99-7, 17.2.2006 Motsätter sig byggande på granntomten 6. Tillbyggnaden på den egna tomten ska flyttas intill gatan. Isosaari Jyrki, 522-15, 17.2.2006 Byggrätten för tomten i hörnet av Drottningvägen och Östra Långgatan bör vara mindre. På gatan bör finnas plats för snö. Kariniemi Anne och Unto, 101-5, 17.2.2006 Förändringar i byggnadernas placering. Toivonen Tapio, 101-6, 17.2.2006 Förändringar i byggnadernas placering. Wackström Sixten 107-15, 17.2.2006 Möjlighet att bygga ett andra bostadshus. Kemppi Markku, 91-13, 17.2.2006 Förändringar i byggnadsytorna, vill köpa tilläggsmark i parken. Heikkilä Pertti och Raili, 208-8, 13.2.2006 Möjlighet att bygga ut på bostadshusets södra sida. Roos Marcus och Mia, 20.1.2006 Den nya byggnadsytan bör flyttas alldeles intill Karlsborgsgatan och närmare granntomten. Vakttornsgatan bör inte breddas vid parken, körhastigheterna är redan Formuleringen av sr-bestämmelsen kompletteras. Beteckningen för parkgång tas bort. Trafikarrangemangen på Vakttornsgatan ändras enligt gatuavdelningens planer. Byggrätten bestäms i förhållande till den gamla byggnadsmassan. I det nya utkastet anges byggrätten som exploateringstal. Utvidgandet av byggnadsytan möjliggör byggandet av ett andra bostadshus. I planutkastet är byggrätten för tomten redan förhållandevis större än i området i allmänhet. Tilläggsbyggandet styrs med planbestämmelser, i vilka man tar hänsyn till traditionerna. I det nya planutkastet är området anvisat som park. Gatuavdelningen har gjort preliminära planer för att lösa problemet. I planen reserveras ett tillräckligt brett gatuområde. Man har ökat flexibiliteten i det senaste utkastet. Man reserverar ett gatuområde i övre kanten av Hörnparken i enlighet med gatuavdelningens planer. Man utreder ännu placeringen av byggnaden (garaget) vid Vakttornsgatan. Träden i parken bevaras så länge de är i bra skick. Tomten 6 planeras som en bostadstomt. Tillbyggnaden flyttas intill gatan. Byggrätten utreds så att den är lämplig för området. Tomten görs inte mindre. Byggnadsytorna i planen har utvidgats så att önskemålen kan beaktas. Byggnadsytorna i planen har utvidgats så att önskemålen kan beaktas. Det är möjligt att genomföra önskan enligt planbestämmelserna. Man har gjort byggnadsytorna i detaljplanen mera flexibla. Parken ändras inte till tomtmark på det sätt som föreslagits. Byggnadsytan utvidgas. Byggnadsytorna utvidgas. Gatuavdelningen har utarbetat en ny gatuplan, med vilken man strävar efter att dämpa hastigheterna.

nu alltför höga. Jämsä, 522-17, 26.1.2006 Vid småhustomten i kvarter 590 på Östra Långgatan bör inte tillåtas parkering, som försvårar körning till tomterna. Westman Stein och Maarit, 504-1, 15.12.2004 Tomten är så liten och har så besvärlig terräng, att det inte finns rum för ett garage. De vill köpa ca 150 200 m² mark av staden för ändamålet, i hörnet av parkområdet. Heikinheimo Tuomas och Annamari, 113-7, 26.8.2007 Vill lösa in parkgången som angränsar till deras tomt. Möjlighet att idka småskalig affärsverksamhet. Detta är inte ett planärende, utan avgörs genom trafikplanering. En del av parkområdet invid Muntersgränd planeras som en tomt, och man anvisar byggnadsyta för en ekonomibyggnad på tomten. Parkgången ändras till tomt. Tomten delas i två halvor som ansluts till de båda angränsande tomterna. Planbestämmelsen ändras så att småskalig affärsverksamhet är möjlig. 2. Offentligt hörande (MarkByggF 27 ) Planhandlingarna hölls offentligt framlagda enligt 27 MarByggF på stadsplaneringsavdelningen 9.4.2008 9.5.2008 och man har bett om utlåtanden enligt 28 MarkByggF. Kungörelser fanns uppsatta på stadens officiella anslagstavla och publicerades i de lokala tidningarna Uusimaa, Vartti och Borgåbladet och på stadens webbsidor www.borga.fi. Utlåtanden har begärts och lämnats in av följande: Tekniska nämnden, 22.4.2008 77 Avsikten med de nya trafikregleringarna är att lugna ner trafiken i området samt att minska genomfarten utan att hindra den helt. Vakttornsgatan vid Hörnparken ska vara 12 m bred. Gatan görs bredare. Hälsoskyddet, 16.4.2008 33 Inget att anmärka. - Miljövårdsnämnden, 16.4.2008 61 Inget att anmärka. - Räddningsverket i Östra Nyland, 7.5.2008 Föreslår följande tillägg i planbestämmelserna: Byggnaden ska i regel placeras minst fyra meter från grannens gräns. Om man bygger närmare gränsen, behöver man grannens samtycke och bör beakta bestämmelserna om brandsäkerhet i Finlands byggbestämmelsesamling. Borgå museum, 29.4.2008 De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna har anvisats med ändamålsenliga skyddsbeteckningar. För nybyggen bör ställas höga arkitektoniska krav och dess taknocks- och hushöjd ska beaktas. Bostadshuset på tomten 5 i kvarteret 210 ska anvisas med en skyddsbeteckning. Tor och Rosita Johansson, 107-34, 14.4.2008 Johanssons föreslår att det ytterligare byggandet vid Kasbergsgatan mittemot Stenhuggaregatan byggs som en separat byggnad. Maria och Patrik Kovanen 113-1, Mia Kärnä och Niklas Heikkilä 91-18, Mia och Markus Roos 210-6, Jaana och Arttu Piispanen 102-3, 30.4.2008 Tack för en fin plan och trafikregleringarna vid Vakttornsgatan som gör det möjligt för barnen att röra sig tryggt. Ingen tung trafik i området, hastighetsbegränsning 30 km/h. Tack för invånarmötet 23.4.2008. Klas och Merja Andersson, 91-10,1.5.2008 Anderssons föreslår att parkremsorna mellan Kvarnbergsgatan och Kvarnbacksparken bevaras eller att de båda ansluts till tomterna samt att färdvägen mellan Bestämmelserna i Finlands byggbestämmelsesamlig bör beaktas vid allt byggande, och därför är det inte nödvändigt att bestämmelserna ingår i planbestämmelserna. Till de särskilda bestämmelserna läggs till att om man bygger närmare än fyra meter från grannens gräns, ska det på grannens sida finnas motsvarande byggnadsyta även om det inte finns en byggnad och bestämmelserna om brandsäkerhet bör följas vid byggandet. Alla de tre bostadshus som ligger i kvarteret 210 har timmerstomme och är från åren 1925-28. De anvisas med en skyddsbeteckning. Byggnaden mittemot som ska bevaras är ca 77 m 2 stor och uppfyller inte dagens krav för en familjebostad. Den föreslagna utbyggnadsriktningen bevarar bäst dess fasad mot gatan. Utbyggnaden följer dessutom strukturen i kvarteret 109 vid Stenhuggaregatan. Gatuavdelningen får hälsningarna. Avsikten med de nya trafikregleringarna är att lugna ner trafiken i området och att minska genomfarten utan att hindra den helt (från tekniska nämndens utlåtande).

Vakttornsgatan och Krutkällaregatan bevaras. Stig och Anja Rikberg, Leif och Kerstin Rikberg, 91-9, 5.5.2008 Den ovårdade parkremsan bredvid deras tomt som sträcker sig till Kvarnbergsgatan ska ändras till ett tomtområde (är villiga att köpa den) eller så ska båda remsorna bevaras som parkområde. Nina, Janne, Roope och Pette Uski, 113-2, Anne, Heikki och Helmi Pettay, Sami Nummela, 112-3, Heikki, Yvonne, Roni, Robin och Sonja Wuoti, 111-28, M-L Johansson, Markku Mikkola, 113-7, Tuomas, Annamari, Ilona, Aura, Tuure och Alisa Heikinheimo, 113-7, 27.4.2008 Är nöjda med trafiklösningarna vid Vakttornsgatan som är bra speciellt för barnen. Pekka Iltola, 112-3, Utvidgande av byggnadsytan för gårdsbyggnaden ända till Kasbergsgatan. Hannu och Heli Tuomala, (Asianajotoimisto Timo Suntio) 98-6, 7.5.2008 Motsätter sig bildande av en tomt i hörnet av parken och Vakttornsgatan i kvarteret 99. Björn W. Seemer, 102-4, 7.5.2008, Utvidgande av bostadshuset även på östra sidan ska möjliggöras. På grund av terrängen ska gårdsbyggnadens våningstal vara 1/2 1. Solweig Öhman-Gummerius, 99-6, 7.5.2008 Områdets jordmån är problematisk, dvs. bergig, och byggandet ska planeras noggrant. Vid placeringen av byggnaderna ska byggnadsbeståndet beaktas. Anders och Sara Karlsson, 110-6, 8.5.2008 Möjlighet för tillbyggnad även vid Stenhuggaregatan. Mikaela Nyholm, 105-2, 9.5.2008 Trafikregleringarna vid Vakttornsgatan ska inte ändras. Körningen till tomten 113-2 kan ske genom parken. John och Monica Lindholm, 103-5, 9.5.2008 Motsätter sig bildande av en tomt i hörnet av parken och Vakttornsgatan i kvarteret 99. Största delen av dem som gjort en anmärkning nedan bor utanför planområdet. Susanne och Tom Sahlberg, Hantverkaregatan 43, 201-6, Pentti Heikkilä, Hantverkaregatan 45, 201-7, Tapani Mustonen, Hantverkaregatan 47, 201-8, Olle Andersson, Hantverkaregatan 54, 200-13, Lasse Ketola, Nedre Säterigatan 11, Kimmo Andersson, Mika Waltaris gata 50 (Hornhattula), Per-Ole och Inger Rif, Hantverkaregatan 42, 200-3, Carl Edlund, Hantverkaregatan 50, 200-10, Cristian och Leena Riska, Furuvägen 6, 203-3, Maria Plith, Furuvägen 7, 202-1, Boris och Birgitta Gustafsson, Furuvägen 14, 203-7, Kaj Fagerström, Furuvägen 22, 203-11, Pirjo Hagman, Furuvägen 18, 203-9, Salme och Hannu Koskinen, Andersbergsgatan 8, 204-3, Birgitta Paju, Andersbergsgatan 12, 204-5, Lena och Juha Melkko, Andersbergsgatan 41, 200-6, Leena och K-G Karlsson, Andersbergsgatan 29, 118-5, Ralf och Berit Graeffe, Andersbergsgatan 17, 121-2, Arne och Inger Nyholm, Andersbergsgatan 15, 121-3, Frej Johansson, Andersbergsgatan 11, 121-5, Johan Sundman, Andersbergsgatan 9, 121-6, Alf och Nanny Lindroos, Karlsborgsgatan 18, 91-15, Keijo Aalto och Gunnel Pystynen, Karlsborgsgatan Parkremsorna förblir parkområden. - Utvidgas. Tomten är enligt den ursprungliga detaljplanen. Beteckningarna preciseras. Jordmånens/bergets höjdlägen undersöks, placeringen av byggnaderna preciseras, bostadshusens anslutningar (vatten, avlopp, el osv.) dras från parkens sida. Byggnadsytan ändras enligt förslaget. Körförbindelsen till tomten 113-2 möjliggörs genom parken. Tomten är enligt den ursprungliga detaljplanen. Avsikten med de nya trafikregleringarna är att lugna ner trafiken i området och att minska genomfarten utan att hindra den helt (från tekniska nämndens utlåtande).

20, 91-16, Stefan Malin, Östermalmsgatan 29, 136-12, Roger Niskanen, Furuvägen 4, 203-2, Ilpo Hätönen, Hantverkaregatan 52, 200-12, Oscar Karlsson, Furuvägen 2, 203-1, Mika Savela och Birgitta Forsman-Savela, Andersbergsgatan 10, 204-4, Kalle Lilja och Heli Nurmi-Lilja, Andersbergsgatan 47, 200-1, Mikaela Nyholm, Vakttornsgatan 27, 105-2, Max och Maarit Söderholm, Vakttornsgatan 20, 104-4, Irja Inkeri, Vakttornsgatan 9, 113-3, Krister Sundqvist, Vakttornsgatan 9, 113-3, Ralf-Henrik Karlsson, Furuvägen 2, 203-1, Rainer och Hanne Silander, Furuvägen 12, 203-6, Rami Niemi, Furuvägen 7, 202-1, Carita Forsberg-Heikkilä, Hantverkaregatan 45, 201-7 Föreslår att trafikregleringarna vid Vakttornsgatan inte ändras och att en trottoar byggs på gatan vid parken, parkeringsförbud på Vakttornsgatan, lekområdet i Hörnparken ska flyttas till Kvarnbacksparken. Kimmo Kajaste, Kasbergsgatan 5, 108-18, 9.5.2008 Historiskt planunderlag ingen tomtindelning, uppmärksamhet ska fästas vid nybyggnader så att de är underordnade de befintliga huvudbyggnaderna. Möjlighet att bygga ut huvudbyggnaden längs Stenhuggaregatan. Unto och Anne Kariniemi, Kasbergsgatan 16, 101-5, 9.5.2008 Byggnadsytan ska flyttas så att den befintliga ekonomibyggnaden ligger helt inom byggnadsytan. En byggnadsyta som möjliggör utbyggnaden av huvudbyggnaden anvisas. Enligt planbestämmelserna får man renovera en existerande byggnad även om den inte ligger inom byggnadsytan. 3. Andra offentligt hörande (MarkByggF 27 ) Enligt planläggnings- och byggnadsnämndens samt stadsstyrelsens beslut har man ändrat gaturegleringarna vid Hörnparken. Planhandlingarna hölls offentligt framlagda enligt 27 MarByggF på stadsplaneringsavdelningen 21.1. 18.2.2009 och man har bett om utlåtanden enligt 28 MarkByggF. Kungörelser fanns uppsatta på stadens officiella anslagstavla och publicerades i de lokala tidningarna Uusimaa, Vartti och Borgåbladet och på stadens webbsidor www.borga.fi. Utlåtanden har begärts och lämnats in av följande: 1. 98-6 Hannu & Heli Tuomala Tuomalas motsätter sig att en tomt bildas i Kasbergsparken som en byggplats. Detta strider mot allmänt intresse. Detaljplanens syfte enligt 50 i Mark- ByggL uppfylls inte i fråga om landskapsbilden. Dessutom uppfylls kraven på detaljplanens innehåll enligt 54 inte; speciellt de ytterligare byggplatserna leder till att planändringen strider mot samma paragrafs 3 mom. genom att planändringen leder till att kvaliteten på Tuomalas och de övriga invånarnas livsmiljö försämras avsevärt på ett sätt som inte är motiverat med beaktande av detaljplanens syfte. Det finns inte något offentligt behov att bilda en byggplats, inte heller är bildandet av allmänt intresse. Med beaktande av hela staden har bildandet av en byggplats ingen bostadspolitisk betydelse. Projektet leder till osund spekulation om vem som är denna privilegierade som får rätt att bygga på detta efterfrågade ställe. Med detaljplanen genomförs således inte förutsättningarna för en tillräcklig bostadsproduktion enligt 5 1 mom. 2a i MarkByggL. Hela parken är ett rekreations- och friluftsområde som flitigt används av invånarna och som med tanke på växtligheten och djurlivet är en sällsynt oas i en annars urban miljö. Allt byggande ökar också trafiken i området, vilket medför skadliga konsekvenser för användningen och Man har anvisat en ny tomt i Kasbergsparken som kompletterar raden av tomterna och den stämmer överens med den ursprungliga detaljplanen. Tomten slopades från detaljplanen på 1960-talet, då den var i huvudsak obebyggd och man ville bygga en lekpark i området. Man byggde dock inte lekparken, och invånarna vill fortfarande inte ha en lekpark i omedelbar närhet av husen. Parken behövs inte heller. Byggnadsytorna för tomten är placerade på samma sätt som på granntomterna. Det ytterligare byggandet i området är mycket måttligt, och trafikproblemen beror på höga körhastigheter och på genomfartstrafik.

renheten av parken. Projektet kan således anses strida mot de mål som ställs i 5 i markanvändnings- och bygglagen, speciellt mot 1 mom. punkterna 1, 3, 4 och 11.Med ändrade trafikregleringar åtgärdas problemen inte, utan behovet av ytterligare leder gör park- och grönområdena samt den övriga landskapsbilden ännu smalare på ett sätt som är skadligt för invånarna. Tuomalas anser det vara viktigt och av allmänt intresse för hela området att Kasbergsparken bevaras även i den nya planen oförändrad, dvs. med samma omfattning och användningsändamål, samt att man inte bildar en ny tomt. 2. Johan ja Camilla Lindman 5.6.2009 Vi har märkt att i den senaste planändringen har man flyttat gränsen av den tomt som gränsar i Vattentornsparken. I utkastet som var framlagt 18.1 17.2.2006 var gränsen ännu på sitt gamla ställe, och vi undrar varför gränsen flyttats. Enligt arrendeavtalet är tomtens storlek 626 m 2.Vi ska bygga ett staket som gränsar tomten som en enhetlig linje med grannens staket och på det sättet lämpar sig i miljön bättre. Tomten är mycket bergig och detta är det ända platta stället, och därför ber vi att tomtgränsen ändras tillbaka till att motsvara det tidigare utkastet som var framlagt 18.1 17.2.2006 3. 101-3 Michael ja Paula Sundström, 12.5.2009 Byggandet på den tomt som bildats som granne till oss påbörjas. I planutkastet reserveras en rörförbindelse för den nya byggnaden genom vår tomt. Vi godkänner denna förbindelse inte. Då vi köpte fastigheten för fem år sedan förekom detta servitut inte i några handlingar, och inte har vi heller på något sätt blivit informerade om detta. Vi kräver att förbindelsen slopas från planutkastet. Vi har diskuterat med Borgå vatten om övriga alternativ. Förbindelsen från nybyggnaden till Kasbergsgatan leder via byggarens och stadens markområde. För Drottningvägen finns två möjliga sträckningar, varav den ena leder via byggarens och stadens markområde. Alla alternativen innebär brytning men inget av dem innebär brytning så nära byggnader som i det ursprungliga förslaget. 4. Marcus Roos, mfl. (8) undnderteckn., 25.2.2009 Vi har fått veta att en utomstående aktör har samlat underskrifter i en skrivelse/anmärkning som förordar den gällande planen på ett tvivelaktigt sätt. Vi motsätter oss att Hörnparken i hörnet av Vakttornsgatan och Krutkällaregatan görs smalare för att bygga en körväg. 5. Micaela Nyholm, Detaljplanen för Kvarnbacken har fungerat klanderfritt i detta område, och det har inte hänt trafikolyckor efter det att planen ändrades för ca 12 år sedan. Endast få fotgängare använder detta vägavsnitt, varför byggandet av en trottoar på detta ställe skulle vara att slösa bort skattepengar. I fall ifrågavarande tomtägare inte kan parkera på sina gårdar utan medför fara för de övriga invånarna, vore det ändamålsenligt att hitta den bäst fungerande, den förmånligaste och framför allt den mest trygga lösningen till problemet. Bakom tomterna finns en s.k. brandgata som med lite pengar och litet besvär kan byggas om till en infart, varvid parkeringsproblemet åtgärdas och barnens säkerhet garanteras. Tomtgränsen anvisades i planen på det sättet som grannarna sinsemellan kommit överens om. Gränsen flyttas till samma linje med grannens gräns. Byggnadsytan för förrådsbyggnaden flyttas på motsvarande sätt. Avloppsservitutet är placerat på ett ställe som tekniskt är rimligt, varvid separat pumpning inte behövs. Enligt Borgå vatten är avloppet dock redan byggt genom parkområdet till Drottningvägen. Rörservitutet slopas. Vid behandlingen av detaljplaneändringen för Kvarnbacken har man framfört de problem trafiken medför i området och även invånarnas åsikter om de föreslagna alternativa arrangemangen. Vi är väl medvetna om att det inte går att uppnå en gemensam ståndpunkt i ärendet. Namnlistorna innehåller invånare både från planområdet vid Karlsborgsgatan och från omedelbar närhet, och planens lösningar påverkar deras boendeförhållanden. Lösningen, som ännu preciseras genom att göra gatuområdet smalare, är en motiverad kompromiss vars olägenheter och kostnader är rimliga. Ändringen av detaljplanen för Kvarnbacken har blivit aktuell på grund av behovet av att bygga i området och av att detaljplanen konstaterats vara föråldrad. Det är stadens uppgift att försöka hitta en lösning även till de problem den ökande trafiken medför. Man kan räkna med att ingen av områdets invånare vill ha en ny körväg på sin bakgård, och det är inte motiverat att ändra parkområdet till ett gatuområde.

6. 113-7 Tuomas Heikinheimo, 18.2.2009 Vi anhåller om att parkremsan mellan kvarteren 113 och 209 ändras till tomtmark. 1 Vår fastighet i kvarteret 113 har inga täckdiken, och en ändring i terrängformen (eventuellt i framtiden) skulle säkert ändra vattenhushållningen i vår fastighet som är 100 år gammal. Det kan finnas ca 20 25 cm vatten på parkremsan vid ösregn. Om staden inte säljer parkområdet, anhåller vi om något slags servitut för det så att terrängformen inte ändras. Det är uppenbarligen möjligt att överklaga detaljplanen inom 30 dagar från det att protokollen skrivs under. 2 I det ursprungliga planförslaget talades om att överlåta parkremsan/brandgatan, inte om att sälja den. Termen kunde skapa en felaktig uppfattning för dem som övarklagat. 3 Också på andra sidan av kvarteret 209 finns en brandgata, varför den andra brandgatan är helt onödig för staden och har ingen betydelse för skyddet av fastigheten. 4 Staden skulle få pengar vid köpet. 5 Staden har tidigare sålt parkområden. Varför inte nu?varför inte till oss?jag anser att våra motiveringar är rätt så bra. Köp har gjorts med lösare grunder. 6 Vilket motiv har de som överklagat att hindra andra att sköta sitt hem? 7. Cristina Riska mfl. (8) undertecknade 8. Leena Karlsson mfl. (36) undertecknade Förslaget till detaljplaneändring är ändrat efter det att förslaget var framlagt (9.4 9.5.2008) för korsningen av Vakttornsgatan och Krutkällaregatan så att gatuområdet som enligt förslaget anvisats vid Vakttornsgatan för fotgängare och cyklister (pp/t) har slopats, och trafiken styrs på samma sätt som nu söder om Hörnparken. Samtidigt görs Hörnparken smalare i söder och bredare i norr, så att det är möjligt att bygga en avsmalning som sänker körhastigheterna och en trottoar för gång- och cykeltrafik i korsningsområdet. Vi anser att förslaget som nu är framlagt är mycket bra och tjänar utmärkt fotgängarna, bilisterna och områdets invånare. Förslaget är jämlikt och beaktar de olika intressegruppernas behov betydligt bättre än det förra förslaget. Vi hoppas att detaljplaneändringen godkänns enligt förslaget som nu är framlagt. 9. Myllymäen-Ruutikellarinalueen asukasyhdistys ry, Styrelsen, undertecknat (ordf. + 7), 12.2.2009 Boendeföreningen motsätter sig det nya detaljplaneförslaget för Kvarnbacken. Vakttornsgatans sträckning föreslås vid södra delen av parken i korsningen av Vakttornsgatan och Krutkällaregatan, varvid en remsa på ca fem meter av parken ändras till en körväg. Planläggnings- och byggnadsnämnden och stadsstyrelsen har inte motiverat denna ändring på något sätt. Planen utgick från att bevara särdragen av området som år 1915 ritades av Jung & Jung. Områdets struktur kvartersformerna, parkerna och vägarna är välbevarade. Målet med planändringen är att garantera att Kvarnbackens byggnadshistoriskt betydande och enhetliga småhusområde bevaras och att det kompletterande byggandet är lämpligt i området. Dessutom nämnde man i motiveringarna att genomfartstrafiken försvåras, men hindras inte. I Utredningen gällande vägnätet i centrumområdets norra delar (2005) som stadsstyrelsen beställde och som sammanställdes av ett konsultföretag och experter föreslås att genomfartstrafiken helt slopas i Kvarnbacken. Detta skulle göras genom att stänga av Krutkällaregatan. Förslaget motiverades med att trafikmängderna var för stora med På grund av jämlikheten kan man inte anse att det är motiverat att ändra parkområdet till en tomtdel eftersom tillgången till parken från olika riktningar måste garanteras.anläggandet av en stig, då det görs rätt, ändrar inte hur ytvattnet i området rinner och gör det inte svårare att underhålla tomten och byggnaderna. Stadsplaneringsavdelningen anser att de båda tidigare alternativen är fungerande och leder enligt stadsstyrelsens ståndpunkt till att i synnerhet den tunga genomfartstrafiken i området minskar.

beaktande av områdets karaktär. Vid olika mätningar har trafikmängderna på Krutkällaregatan varierat mellan ca 1 200 2 500 bil per dygn, dvs. att trafikmängden som värst är nästan lika stor som på Biskopsgatan (mellan Sokos och Citymarket), och ca ¼ av trafikmängden på Mannerheimgatan. Det är alltså frågan om en bostadsgata som inte har trottoarer, övergångsställen, farthinder och där skyddsavståndet till byggnaderna är som minst ca en meter. Enligt expertbedömningar överskrids nuvarande bullerstandarder för bostadsgator redan i och med en trafikmängd på 1 000 bilar. Konsekvenser av den nya gatusträckningen och slopandet av parken 1 En remsa på ca fem meter bryts av parken för den nya vägen så att gång- och cykelvägen ryms i nedre delen av parken. Detta betyder att det av parken blir kvar endast en remsa som knappt är tillräcklig för körning till tomten ovanför parken. 2 Lekparken slopas. Den enda lekparken i Kvarnbacken slopas, och parken har inte längre just något att erbjuda för invånarnas rekreation. Såvitt vi vet har staden inte heller utrett ett nytt ställe för en lekpark i Kvarnbacken eller kostnaderna för den. 3 Den gamla miljön förstörs. I området bor invånare som har lekt i parken redan för 40 år sedan. Planen skulle ursprungligen skydda den gamla miljön. 4 Genomfartstrafiken ökar. Trafikregleringarna görs helt på genomfartstrafikens villkor.den gamla parken slopas för en framkomlig genomfartstrafik i ett bostadsområde dominerat av egnahemshus där det bor många barnfamiljer. 5 Man blir sannolikt tvungen att bygga fler farthinder. 6 En trottoar måste byggas separat vid parkens nedre del.7 Eftersom parken ligger i en sluttning, måste man göra höga invallningar efter brytning i parken och efter det att trädbeståndet förstörts. Kostnaderna för att vägen leder över den nuvarande parken, i genomsnitt fem meter lägre än vägen som nu leder vid parkens övre del, är mycket höga. Detta anser även tjänstemännen. Boendeföreningens motiveringar för sträckning av vägen vid övre delen av Hörnparken 1 Det är ett naturligt farthinder då man måste köra kring parken. 2 Genomfartstrafiken minskar. 3 Vid parkens nedre del finns redan nu en gång- och cykelväg, det behövs inga investeringar. 4 Lekparken kan bevaras och barnen kan ta sig tryggt till parken längs gång- och cykelvägen. 5 Den enda investeringen som behövs är asfalteringen av vägen vid parkens övre del. Vägen har även tidigare lett vid den övre delen (enligt tjänstemännen är det lätt att göra korsningen trygg, då beslutet fattats). 6 Den gamla miljön bevaras. 7 Kostnaderna är endast en bråkdel av det alternativ stadsstyrelsen föreslagit. Nuvarande planförslaget är det dyraste alternativet. Myllymäen-Ruutikellarinalueen asukasyhdistys ry motsätter sig nuvarande planförslaget och föreslår att sträckningen av Vakttornsgatan anvisas tillbaka till övre delen av Hörnparken eller alternativt att Krutkällaregatan stängs av för trafik. 10. Nina Uski mfl. undertecknade (13) 13.2.2009 Vi motsätter oss det nya planförslaget och föreslår att vägsträckningen för Vakttornsgatan flyttas tillbaka till parkens övre del, så som i det tidigare förslaget. I detaljplanens motiveringar och i de undersökningar som Stadsplaneringsavdelningen anser att de båda tidigare alternativen är fungerande och leder enligt stadsstyrelsens ståndpunkt till att i synnerhet den tunga genomfartstrafiken i området minskar.

beställts rekommenderas att genomfartstrafiken på Kvarnbacken minskas och att områdets värdefulla miljö bevaras. I det senaste planförslaget gör man tvärtom - genomfartstrafiken ökar och det lilla vackra parkområdet och den typiska karaktären för miljön förstörs oåterkalleligt. Endast i de anmärkningar som lämnats av sådana som inte bor på Kvarnbacken har man stött förstörandet av parken och en bättre framkomlighet för genomfartstrafik. Motiveringar Parken i korsningen av Vakttornsgatan och Krutkällaregatan är den enda lekplatsen för barn i Kvarnbackens detaljplaneområde, och denna kära lilla park har tjänat flera generationer under flera decennier med sina klätterträd, ståtliga ekar och gungor. Under flera år har experterna bekantat sig med områdets utmaningar, problem och förbättringsförslag, varefter man har föreslagit att vägen stängs av för genomfartstrafik och att vägen flyttas till parkens övre del. Kostnaderna för detta är endast en bråkdel av det senaste alternativet. Enligt gatuavdelningens utredning fungerar en lösning med två enkelriktade gator inte vid Vakttornsgatan på grund av terrängförhållandena och lösningen skulle också inverka menligt på trafiksäkerheten. Enligt gatuavdelningens principplan görs Vakttornsgatans gatuområde smalare, varvid miljön ändras så lite som möjligt men trafikens framkomlighet och trafiksäkerheten garanteras. Hörnparken är den enda lekparken i hela Kvarnbacken. Staden har inte på något sätt utrett ett nytt ställe för en lekpark eller kostnaderna för den. Planeringen av trafiken i ett bostadsområde dominerat av egnahemshus där det bor många barnfamiljer kan inte göras på basis av en framkomlig genomfartstrafik. Planändringen som den föregående stadsstyrelsen föreslog är det dyraste alternativet och förstör den vackra miljön oåterkalleligt. Vad åstadkommer man genom att förstöra Hörnparken? 1 Dyraste möjliga kostnader2 Barnens lekplats slopas 3 Genomfartstrafiken ökar 4 Man blir sannolikt tvungen att bygga fler farthinder 5 Man blir sannolikt tvungen att hitta en ny lekplats för barnen och investera i dess utrustning som ska uppfylla de nya standarderna 6 Den gamla miljön och parken förstörs oåterkalleligt7 Vägen leder i genomsnitt fem meter lägre än i det tidigare planförslaget Trafikmängderna på Kvarnbacken ska minskas, så som det betonades i Utredningen gällande vägnätet i centrumområdets norra delar 2005. I denna rapport föreslår experterna att vägen stängs av för trafik och att trafiken styrs till huvudlederna (Jernbölevägen, Werner Söderströms gata och Mannerheimgatan). De gamla områdena ska fredas och miljön skyddas och utvecklas, INTE förstöras på grund av genomfartstrafik. Alternativ 1 Det billigaste och enda rimliga alternativet är att stänga av vägen och tillåta körning endast till tomterna. I och med detta alternativ behöver man endast några betonggrisar på Krutkällaregatan. Man behöver inte bygga trottoarer eller förstöra den gamla vackra miljön. 2 Det andra alternativet är att vägen leder vid parkens övre del så som tjänstemännen i den föregående planen föreslog parken förstörs inte heller i detta förslag. En praktisk planändring som minskar genomfartstrafiken och bevarar området.