Barn med lindrig utvecklingsstörning serviceutnyttjande i relation till typ av skolklass

Relevanta dokument
Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Grundsärskolan är till för ditt barn

SÄRSKOLA. Särskolan är uppdelad i grundsärskola och träningsskola.

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Särskolan är till för ditt barn

Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag?

RUTINER AVSEENDE MOTTAGANDE I GRUNDSÄRSKOLAN OCH GYMNASIESÄRSKOLAN

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn

Rutiner för utredning och mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola i Kramfors kommun

utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga

Ämnesordsmöte Närvarande: Ingrid Berg, Viktoria Lundborg. Nya ord:

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Grundsärskolan. Nuläge prognoser behov

Den här broschyren vänder sig till dig som har funderingar om särskolan. Den ger en översiktlig information om vad särskolan är för något och vilka

Utskottet för funktionshinder och samverkan. Funktionshinder Nationella minoriteter

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Grundsärskolan består av två inriktningar

Funktionsnedsättning att ansöka om stöd

Rutiner för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad

Delaktighet KRISTOFER HANSSON INSTITUTIONEN FÖR KULTURVETENSKAPER

Affärsområde grundskola Verksamhetsplan Stenhagens grundsärskola 2014

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Lindrig utvecklingsstörning

Regler för skolansökan till kommunala förskoleklasser och grundskolor samt grundsärskolor i Sollentuna

För ett tryggt och självständigt liv. Att ansöka om stöd. För dig med funktionsnedsättning. goteborg.se/funktionsnedsattning

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Regler för skolansökan till kommunala förskoleklasser och grundskolor samt grundsärskolor i Sollentuna

En gemensam syn på det funktionshinderspolitiska arbetet i Täby kommun

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i grundsärskolan

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering

Rutiner Mottagande i Grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

Rutiner och riktlinjer Grundsärskola

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

Social bedömning inför mottagande till särskola

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Fritid för unga med funktionsnedsättning i Rinkeby Kista stadsdelsförvaltning

Familjeaspekter särskilt med avseende på lindring intellektuell funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.

Zarah Melander,

Beslut för grundsärskola

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning Lättläst version

Rutin för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:22)

Sammanfattning på lättläst svenska

Habilitering och rehabilitering

Övergång från förskoleklass/förskola till grundsärskola år 1 och grundsärskolans fritidshem

Särskilt stöd. Ann Orrsten JP Konsult

Rutiner. Mottagande i. Grundsärskola och gymnasiesärskola. Specialpedagogiskt kompetenscentrum

VÅRD och STÖD på lika villkor... Samverkan kring psykisk ohälsa hos personer med utvecklingsstörning/autism Lund Med dr Barbro Lewin,

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

Att undervisa integrerade elever

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Ärenden Föredragande kl

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Bilaga 1: Enkät Webbkollen Barn och Unga

Fastställd av kommunstyrelsen

Välkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad

Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet

Stöd i skolan. ett sätt att lyckas

Beslut för grundsärskola

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Lokala rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ljungby kommun

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Stockholm 15 mars 2013

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Pedagogisk bedömning/förskola Inför ansökan om grundsärskoletillhörighet

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Västmanlands Parasportförbund Janne Edbom Stefan Andersson

Verksamhetsplan 2016 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg* Övergripande mål

Personer med särskilda behov, återrapportering av budgetuppdrag

Vägledning vid samtal

Gymnasiesärskolan Skellefteå Kommun

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

FÖRÄLDRAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING - HUR GÅR DET FÖR BARNEN?

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Idrott och hälsa för alla. - hur vi hittar vägarna

Manual Pedagogisk utredning inför mottagande till grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt kompetenscentrum

Lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning

Vad vet vi om inkludering?

Handikappolitisk plan

-Anhörigstöd -Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet

Förskola och Fritidshem

- Anhörigstöd - Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet

Transkript:

Barn med lindrig utvecklingsstörning serviceutnyttjande i relation till typ av skolklass 2019-04-02 Lena Olsson lena.olsson@ju.se Kommunal utveckling, FoUrum social välfärd

Barn med utvecklingsstörning signifikanta nedsättningar i intellektuell och adaptiv funktion högre förekomst av flera andra funktionsnedsättningar mer utsatta för våld och misshandel lever oftare i familjer med låg socioekonomisk status. (Allerton et al., 2011; American Association on Intellectual and Developmental Disabilities, 2013; Emerson et al., 2010; Jones et al. 2012; Lightfoot et al., 2011)

Föräldrar till barn med utvecklingsstörning De har rapporterat att de har svårt att hitta information om tillgängligt samhällsstöd och att få tillgång till stöd. Anledningar till att de inte ansöker om stöd: - de vet inte var de ska ansöka om stöd - de upplever ansökningsprocessen som alltför betungande - de uppfattar sitt barns svårigheter som lindriga eller tillfälliga - de har negativa erfarenheter av formellt stöd. (Douma, Dekker & Koot, 2006; Nowak, Broberg & Starke, 2013; Weiss & Lunsky, 2010)

Människobehandlande organisationersocialtjänst SoL Insatser enligt SoL ska främja ett aktivt deltagande i samhällslivet och ett självständigt liv (ur 1 kap. 1 SoL och 4 kap 1 SoL). Socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden och får en gynnsam fysisk och social utveckling (ur 5 kap. 1 SoL). LSS Insatser enligt LSS ska främja full delaktighet i samhällslivet och ett självständigt liv (ur 5 och 7 LSS) Barn och unga med funktionsnedsättning ska ges möjligheter till god fysisk och psykisk utveckling (se prop. 1992/93:159, s. 51).

Människobehandlande organisationerhabilitering (BUH) och skola Habilitering Insatserna ska bidra till att en person utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet (Socialstyrelsen, 2007) Grundskolan och grundsärskolan Ska bidra till personlig utveckling och främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet (ur 10 kap. 2 och 11 kap. 2 SkolL)

Barn med utvecklingsstörning - skolgång Grundskola Grundsärskola Ideologi Integrering ska främja inkludering i skolan och i samhällslivet Elever med lindrig utvecklingsstörning: grundsärskolans läroplan Ordinär klass Specialklass Elever med svårare utvecklingsstörning; träningsskolans läroplan (Michailakis & Reich 2009; SFS 2010:800; Skolverket, 2011)

Serviceutnyttjande i relation till barnets klasstyp 2011 Andel (%) barn med insatser under 2011 i relation till barnets klasstyp Av alla familjer Av familjer med barn i grundsärskoleklass Av familjer med barn integrerat i grundskoleklass n=84 n=56 n=28 Insatser från BUH 62 71 43 Insatser från socialtjänst relaterat till funktionsnedsättning (FO) 37 52 7 Insatser från socialtjänst relaterat till sociala problem (IFO) 26 21 36 Inga insatser 19 13 32

Skiljer sig serviceutnyttjandet över tid åt mellan barn som går i grundsärskoleklasser och barn som är integrerade i grundskoleklasser.

Resultat - Översikt av insatser från socialtjänsten Andel barn med insatser under 2009-2013 Insats på grund av 2009 2010 2011 2012 2013 Genomsnitt % % % % % % Funktionsnedsättning, FO 37 43 43 42 45 42 Sociala problem, IFO barn- och ungdomsvård Funktionsnedsättning och sociala problem under samma år (FO + IFO BoU) 9 12 13 15 13 12 5 6 7 9 8 7 Inga insatser 59 52 53 52 52 54

Insatser från socialtjänsten under 2009-2013 i relation till barnets klasstyp Sannolikheten att använda insatser på grund av funktionsnedsättning var högre för barn i grundsärskoleklass än barn integrerade i grundskoleklass. Antalet använda funktionshinderrelaterade insatser var inte relaterat till typ av klass, bara till barnets ålder. Sannolikheten att börja använda insatser på grund av funktionsnedsättning var högre för integrerade barn som bytte till grundsärskoleklass än för integrerade barn som fortsatte vara integrerade. Sannolikheten att antalet funktionshinderrelaterade insatser ökade var högre för integrerade barn som bytte till grundsärskoleklass jämfört med integrerade barn som fortsatte vara integrerade. Inga statistiska samband när det gäller insatser på grund av sociala problem.