Grnhous Gas Protocol Rport for Opus Bilprovning Bräkningspriod: 2014 Framtagn juli 12, 2015 av Our Impacts för U&W
Rdovisningsdtaljr Konsolidringsmodll (Consolidation Approach) Vrksamhtskontroll Organisatorisk avgränsning Vrksamhtn för Opus Bilprovning Inkludrat Opus Bilprovning Lulå Umå Östrsund Gävl Sundsvall Örbro Stockholm-Bandhagn Stockholm-Haning Stockholm-Kungsängn Stockholm-Täby Uppsala Linköping Karlstad Jönköping Växjö Huvudkontor Inkludrad aktivittr Avfall till förbränning Bilar Buss Fjärrvärm Ful oil Hotllnättr Motorcykl Taxi Vägtransport, hl lastbil (km faktor) Elförbrukning (nordisk lmix) Flygrsor Kopiringspappr Offic Supply Pappr och tryckt matrial Skåpbilar Tåg Vattnförbrukning Workshop quipmnt Åtrvunnt avfall Kvalittsgranskar 2
Johan Solbrg - johan.solbrg@uandw.s 3
Innhållsförtckning Introduktion 5 Kvalitt och tillgänglight på uppgiftr 6 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Opus Bilprovning 8 Dtaljrad rsultat 9 Dtaljrad sammaställning pr WBCSD/WRI Scop 9 Sammanställning pr Affärsnht 12 Årlig aktivittsdata 13 Rfrnsr 16 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Opus Bilprovning 18 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Lulå 20 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Umå 21 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Östrsund 22 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Gävl 23 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Sundsvall 24 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Örbro 25 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Stockholm-Bandhagn 26 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Stockholm-Haning 27 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Stockholm-Kungsängn 28 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Stockholm-Täby 29 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Uppsala 30 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Linköping 31 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Karlstad 32 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Jönköping 33 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Växjö 34 Sammanfattning av klimatbräkningarna för Huvudkontor 35 4
Introduktion Klimatbräkningar kvantifirar dn totala mängdn växthusgasr som producras dirkt och indirkt av tt förtags llr n organisations vrksamht. Dtta kallas också klimatfotavtryck och är tt viktigt vrktyg som försr rt förtag md tt undrlag för att förstå och hantra r klimatpåvrkan. Klimatbräkningar kvantifirar alla sju växthusgasr nligt Kyotoprotokollt där dt är tillämpbart och mätr dm i nhtr motsvarand koldioxidkvivalntr, CO 2 1. D sju växthusgasrna är koldioxid (CO 2 ), mtan (CH 4 ), lustgas (N 2 O), fluorkolvätn (HFCs), svavlhxafluorid (SF 6 ) och prfluorokarbonr (PFCs). Dn globala uppvärmningspotntialn (GWP) för varj gas illustrras i Tabll 1. Tabll 1. Global uppvärmningspotntial (GWP) av Kyotogasrna (IPCC 2007) Växthusgas GWP Koldioxid (CO 2 ) 1 Mtan (CH 4 ) 25 Lustgas (kvävoxid) (N 2 O) 298 Fluorkolvätn (HFCs) 124-14,800 Prfluorokarbonr (PFCs) 7,390-12,200 Nitrogn trifluorid (NF 3 ) 17,200 Svavlhxafluorid (SF 6 ) 22,800 D här bräkningarna har utförts nligt Grnhous Gas Protocol: a Corporat Accounting and Rporting Standard, som har tagits fram av World Businss Council for Sustainabl Dvlopmnt och World Rsourcs Institut's (WBCSD/WRI). Grnhous Gas Protocol är n intrnationllt vdrtagn standard som anss vara nuvarand bästa praxis för att rapportra förtags och organisationrs utsläpp av växthusgasr. Rdovisningn av utsläppn av växthusgasr är uppdlad i tr så kallad scops dfinirad av WBCSD/WRI. Scop 1 omfattar dirkta utsläpp av växthusgasr från källor som ägs llr kontrollras av förgagt, så som förtagsägda fordon och gnägd nrgiproduktion. Scop 2 omfattar växthusgasutsläpp från xtrn produktionn av köpt l, värm och ånga. Scop 3 omfattar alla andra indirkta utsläpp från sådant som avfallshantring, tjänstrsor och pndling. Enligt Grnhous Gas Protocol är dt valfritt att rapportra sådana aktivittr, mn ftrsom d kan utgöra n stor dl av d totala utsläppn så rkommndrar ZroMission att d rapportras i tillämpbara fall. Klimatbräkningar är tt viktigt vrktyg för att bvaka och minska n organisations klimatpåvrkan, då d gör dt möjligt att sätt upp mål för minskningar och utforma n handlingsplan. Rsultatn av klimatbräkningarna kan också göra dt möjligt för organisationr att vara öppna md sin klimatpåvrkan gnom att rdovisa utsläpp av växthusgasr för kundr, aktirägar, mdarbtar och andra intrssntr. Rglbundna bräkningar gör att kundrna kan följa förtagts framstg övr tid, och utgör bvis till stöd för miljöprofilring i utåtriktad marknasföring, som till xmpl märkning llr CSR-rapportring. ZroMissions klimatbräkningar är utformad för att vara transparnta, konskvnta och möjliga att upprpa rglbundt. 1 Koldioxidkvivalnt llr CO 2 är n trm för att bskriva olika växthusgasr i n gmnsam nht. När man uttryckr utsläppn av n viss växthusgas i koldioxidkvivalntr angr man hur myckt koldioxid som skull bhöva släppas ut för att g samma vrkan på klimatt. Gnom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidkvivalntr kan man nklt jämföra d nskilda gasrnas bidrag till växthusffktn och addra dm md varandra. 5
Kvalitt och tillgänglight på uppgiftr För att kunna tillhandahålla n så korrkt uppskattning som möjligt av n organisations växthusgasutsläpp, bör primära (vrkliga) data användas när finns sådana som är tillgängliga, aktulla och gografiskt rlvanta. Skundära data i form av uppskattningar, xtrapolringar och branschgnomsnitt, kan användas när primära data int finns tillgängliga. Tabll 2 visar kvalittn på angivna data för d här bräkningarna, md viktiga antagandn åtrgivna ndanför. Övrsikt av datakvalitt Datakvalitt ton CO 2 /år % Vrklig 5,129 33.7 Uppskattad 10,104 66.3 Totalt 15,233 100 Tabll 2. Datakvalitt och Tillgänglight Utsläppskälla Datakvalitt Lokalr llr områd Elförbrukning (nordisk lmix) Fjärrvärm Ful oil Förnybar l Vattnförbrukning Blandad Blandad Fullständig Saknas Blandad Långtidslasad fordon Bilar Fullständig Tjänstrsor Bilar Flygrsor Hotllnättr Lasad bilar Taxi Tåg Okänd Blandad Blandad Saknas Blandad Blandad Pndlingsrsor Bilar Buss Tåg Uppskattad Uppskattad Uppskattad Inkommand trdjpartslvransr Bilar Uppskattad Avfall Avfall till förbränning Åtrvunnt avfall Blandad Fullständig 6
Kontorsmatrial Kopiringspappr Offic Supply Pappr och tryckt matrial Blandad Blandad Blandad Utrustning och maskinr Uppskattad utsläpp Workshop quipmnt Okänd Blandad Lvrantörrs användning av fordon Bilar Uppskattad Undrlvrantörrs fordon Bilar Skåpbilar Okänd Fullständig Downstram Transportation Bilar Motorcykl Vägtransport, hl lastbil (km faktor) Uppskattad Blandad Uppskattad 7
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Opus Bilprovning Totala bruttoutsläpp: 15,233 ton CO 2 Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 5,111 33.6 Långtidslasad fordon 185 1.21 Tjänstrsor 51.2 0.336 Pndlingsrsor 572 3.75 Inkommand trdjpartslvransr 30.7 0.202 Kontorsmatrial 24.2 0.159 Utrustning och maskinr 701 4.6 Lvrantörrs användning av fordon 8,122 53.3 Undrlvrantörrs fordon 13.7 0.0901 Downstram Transportation 422 2.77 Totalt 15,233 100 Scop 1 390 2.56 Scop 2 4,825 31.7 Scop 3 10,019 65.8 Totalt 15,233 100 CO 2 1 13,828 13,828 CH 4 25 0.154 3.85 N 2 O 298 0.182 54.1 CO 2 1 1,347 1,347 Totalt 15,233 8
Dtaljrad rsultat Dtaljrad sammaställning pr WBCSD/WRI Scop Totala Utsläppskälla ton CO 2 /år ton CH 4 /år ton N 2 O/år utsläpp (ton CO 2 /år) % Scop 1 Total 384 0.00975 0.02 390 2.56% Lokalr llr områd Total 234 0.00613 0.0153 238 1.56% Ful oil 234 0.00613 0.0153 238 1.56% Långtidslasad fordon Total 150 0.00362 0.00467 152 0.997% Bilar 150 0.00362 0.00467 152 0.997% Scop 2 Total 4,295 0 0 4,825 31.7% Lokalr llr områd Total 4,295 0 0 4,825 31.7% Elförbrukning (nordisk lmix) 4,279 0 0 4,279 28.1% Fjärrvärm 15.9 0 0 542 3.56% Fjärrvärm: District hating (Umå Enrgi), upstram missions 0 0 0 3.25 0.0214% Scop 3 Total 9,149 0.144 0.162 10,019 65.8% Avfall Total 0 0 0 0 0% Avfall till förbränning 0 0 0 0 0% Åtrvunnt avfall 0 0 0 0 0% Downstram Transportation Total 394 0.0106 0.00887 422 2.77% Bilar 276 0.00412 0.00479 278 1.82% Motorcykl 4.47 0.00519 8.35-5 4.63 0.0304% Motorcykl: mdl bnsin motorcykl, uppströms utsläpp 0 0 0 0.836 0.00549% Vägtransport, hl lastbil (km faktor) 113 0.00125 0.00399 114 0.75% Vägtransport, hl lastbil (km faktor): Avrag articulatd HGV, 50% ladn, 0 0 0 25 0.164% Inkommand trdjpartslvransr Total 25 4.44-4 7.77-4 30.7 0.202% Bilar 25 4.44-4 7.77-4 25.3 0.166% Bilar: Gnomsnittlig dislbil, uppströms utsläpp 0 0 0 5.47 0.0359% Kontorsmatrial Total 22.7 0 0 24.2 0.159% Kopiringspappr 2.6 0 0 2.6 0.0171% Offic Supply 20.1 0 0 21.1 0.139% Pappr och tryckt matrial 0 0 0 0.437 0.00287% Lvrantörrs användning av fordon Total 8,078 0.121 0.14 8,122 53.3% Bilar 8,078 0.121 0.14 8,122 53.3% Lokalr llr områd Total 0 0 0 48.3 0.317% Fjärrvärm: District Hating (Uppsala, Swdn), Fjärrvärm: District Hating, Affärsvrkn Karlskrona AB, Fjärrvärm: District Hating, Borläng Enrgi AB, 0 0 0 7.16 0.047% 0 0 0 0.887 0.00583% 0 0 0 0.74 0.00486% 9
Fjärrvärm: District Hating, EON Sollftå, Fjärrvärm: District Hating, EON Timrå, upstram missions Fjärrvärm: District Hating, EON Täby-Arning, Fjärrvärm: District Hating, Elktra Värm AB Edsbyn, Fjärrvärm: District Hating, Ena Enrgi AB Enköping, Fjärrvärm: District Hating, Gävl Enrgi AB, Fjärrvärm: District Hating, Härnösand Enrgi & Miljö AB, Fjärrvärm: District Hating, Jönköping Enrgi AB, Fjärrvärm: District Hating, Karlstads Enrgi AB, Fjärrvärm: District Hating, Köpings kommun, Fjärrvärm: District Hating, Lulå Enrgi AB, Fjärrvärm: District Hating, Norrtälj Enrgi AB, Fjärrvärm: District Hating, PitEnrgi AB, upstram missions Fjärrvärm: District Hating, Rindi Enrgi AB Filipstad, Fjärrvärm: District Hating, Rättviks Tknik AB, Fjärrvärm: District Hating, Sandvikn Enrgi AB, Fjärrvärm: District Hating, Skllftå Kraft AB, Fjärrvärm: District Hating, Skövd Värmvrk AB, Fjärrvärm: District Hating, Sundsvall Enrgi AB, Fjärrvärm: District Hating, Södrhamn Nära AB, Fjärrvärm: District Hating, Tkniska Vrkn i Kiruna AB, Fjärrvärm: District Hating, Tkniska Vrkn i Linköping AB, Fjärrvärm: District Hating, Ulrichamns Enrgi AB, Fjärrvärm: District Hating, Umå Enrgi AB, Fjärrvärm: District Hating, Vattnfall AB Värm Nyköping, upstram 0 0 0 0.844 0.00554% 0 0 0 0 0% 0 0 0 0.777 0.0051% 0 0 0 0.668 0.00438% 0 0 0 1.08 0.00706% 0 0 0 0.233 0.00153% 0 0 0 0.968 0.00636% 0 0 0 1.16 0.00761% 0 0 0 0.115 7.57-4% 0 0 0 0.755 0.00496% 0 0 0 0.999 0.00656% 0 0 0 0.432 0.00284% 0 0 0 0 0% 0 0 0 2.02 0.0133% 0 0 0 0.807 0.0053% 0 0 0 4.24 0.0278% 0 0 0 3.61 0.0237% 0 0 0 1.49 0.00979% 0 0 0 0.325 0.00213% 0 0 0 1.22 0.00802% 0 0 0 0.762 0.005% 0 0 0 1.03 0.00679% 0 0 0 0.413 0.00271% 0 0 0 1.73 0.0114% 0 0 0 0.691 0.00453% 10
Fjärrvärm: District Hating, Vänr Enrgi AB Maristad, Fjärrvärm: District Hating, Värmvärdn AB Säffl-Hudiksvall, Fjärrvärm: District Hating, Växjö Enrgi AB, Fjärrvärm: District hating (Jämtkraft (Östrsund)), Fjärrvärm: District hating (Kalmar Enrgi), Fjärrvärm: Fjärrvärm (EON - Norrköping), uppströmsmissionr Fjärrvärm: Fjärrvärm EON Hallsbrg-Örbro-Kumla (Swdn), uppströmsmissionr 0 0 0 0.944 0.0062% 0 0 0 1.6 0.0105% 0 0 0 0.21 0.00138% 0 0 0 4.26 0.0279% 0 0 0 1.53 0.0101% 0 0 0 0.385 0.00253% 0 0 0 3.03 0.0199% Vattnförbrukning 0 0 0 1.15 0.00754% Långtidslasad fordon Total 0 0 0 32.6 0.214% Bilar: Mdl bnsinbil, uppströms utsläpp 0 0 0 0.257 0.00169% Bilar: Mdl bnsinhybrid bil, uppströms utsläpp 0 0 0 1.14 0.00746% Bilar: Mllanstor dislbil, uppströmsmissionr 0 0 0 31.2 0.205% Pndlingsrsor Total 569 0.0124 0.00992 572 3.75% Bilar 569 0.0124 0.00992 572 3.75% Buss 0.14 4.56-6 3.59-6 0.141 9.28-4% Buss : Gnomsnittlig Buss, uppströms missionr 0 0 0 0.0306 2.01-4% Tåg 0 0 0 1.68-4 1.1-6% Tjänstrsor Total 50.5 2.03-4 0.00162 51.2 0.336% Flygrsor 48.6 1.68-4 0.00159 49.1 0.322% Hotllnättr 1.14 2.56-5 4.8-6 1.14 0.00748% Taxi 0.777 1.02-5 1.79-5 0.783 0.00514% Taxi: Rgular taxi, 0 0 0 0.17 0.00111% Tåg 0 0 0 0.0336 2.21-4% Undrlvrantörrs fordon Total 11.2 1.59-4 2.58-4 13.7 0.0901% Skåpbilar 11.2 1.59-4 2.58-4 11.3 0.074% Skåpbilar: Litn disl van, uppströms utsläpp 0 0 0 2.46 0.0161% Utrustning och maskinr Total 0 0 0 701 4.6% Workshop quipmnt 0 0 0 701 4.6% Totalt 13,828 0.154 0.182 15,233 100% 11
Sammanställning pr Affärsnht Förtagsnht ton CO 2 /år FTE tco 2 /FTE Opus Bilprovning 15,233 - - Opus Bilprovning 15,233 565 27 Lulå 1,145 36 31.8 Umå 1,058 46 23 Östrsund 818 28 29.2 Gävl 926 37 25 Sundsvall 853 31 27.5 Örbro 1,095 43 25.5 Stockholm-Bandhagn 780 32 24.4 Stockholm-Haning 1,077 33 32.6 Stockholm-Kungsängn 1,128 36 31.3 Stockholm-Täby 622 26 23.9 Uppsala 1,087 37 29.4 Linköping 922 33 28 Karlstad 833 29 28.7 Jönköping 933 31 30.1 Växjö 1,041 38 27.4 Huvudkontor 915 49 18.7 12
Årlig aktivittsdata Utsläppskälla Värd Enht Avfall Avfall till förbränning Hushållsavfall till förbränning md nrgiutvinning 56,187 kg Hushållsavfall till förbränning md nrgiutvinning 248,000 l Åtrvunnt avfall Avfall, för åtrvinning 21,898 kg Avfall, för åtrvinning 100,880 l Downstram Transportation Bilar Bil, stor (okänt bränsl 1,140,451 km Motorcykl Gnomsnittlig bnsindrivn motorcykl 36,442 km Vägtransport, hl lastbil (km faktor) Avrag articulatd HGV, 50% ladn 121,867 km Inkommand trdjpartslvransr Bilar Gnomsnittlig disl bil 138,640 km Kontorsmatrial Kopiringspappr Kopiringspappr (Svrig 12,637 kg Offic Supply Blandad Frukt 20,072 kg Kaff 332 kg kologiskt kaff 89 kg Pappr och tryckt matrial Trycksakr (från Svrig 2,141 kg Lvrantörrs användning av fordon Bilar Bil, stor (okänt bränsl 33,348,540 km Lokalr llr områd Elförbrukning (nordisk lmix) El, nordisk rsidualmix 8,851,552 kwh Fjärrvärm District Hating (Uppsala), Swdn 12,044 kwh District Hating Affärsvrkn Karlskrona AB 126,767 kwh District Hating Borläng Enrgi AB 148,088 kwh District Hating EON Täby-Arning 45,717 kwh District Hating Elktra Värm AB Edsbyn 74,208 kwh District Hating Ena Enrgi AB Enköping 153,721 kwh 13
District Hating Gävl Enrgi AB 77,793 kwh District Hating Härnösand Enrgi & Miljö AB 121,055 kwh District Hating Jönköping Enrgi AB 128,876 kwh District Hating Karlstads Enrgi AB 19,209 kwh District Hating Köpings kommun 251,645 kwh District Hating Lulå Enrgi AB 499,353 kwh District Hating Norrtälj Enrgi AB 72,072 kwh District Hating PitEnrgi AB 216,979 kwh District Hating Rindi Enrgi AB Filipstad 224,699 kwh District Hating Rättviks Tknik AB 100,901 kwh District Hating Sandvikn Enrgi AB 192,777 kwh District Hating Skllftå Kraft AB 300,824 kwh District Hating Skövd Värmvrk AB 186,491 kwh District Hating Sundsvall Enrgi AB 64,950 kwh District Hating Södrhamn Nära AB 152,735 kwh District Hating Tkniska Vrkn i Kiruna AB 152,333 kwh District Hating Tkniska Vrkn i Linköping AB 147,831 kwh District Hating Ulrichamns Enrgi AB 103,363 kwh District Hating Umå Enrgi AB 288,208 kwh District Hating Vattnfall AB Värm Nyköping 172,634 kwh District Hating Vattnfall AB Värm Uppsala 409,332 kwh District Hating Vänr Enrgi AB Maristad 94,384 kwh District Hating Värmvärdn AB Säffl-Hudiksvall 267,292 kwh District Hating Växjö Enrgi AB 23,361 kwh District hating (Jämtkraft (Östrsund)) 608,214 kwh District hating EON Hallsbrg-Örbro-Kumla 337,213 kwh District hating EON Sollftå 120,521 kwh District hating EON Timrå 247,014 kwh District hating Kalmar Enrgi Värm AB 219,066 kwh Fjärrvärm (Linköping, Tkniska Vrkn) 42,102 kwh Fjärrvärm (Lunds Enrgi) 24,067 kwh Fjärrvärm (Stockholm, Fortum, xklusiv klimatkompnsation) 1,754,768 kwh Fjärrvärm (Stockholm, Fortum, inklusiv klimatkompnsation) 31,195 kwh Fjärrvärm (Svrig gnomsnitt) 102,494 kwh Fjärrvärm (Umå Enrgi) 216,925 kwh Fjärrvärm EON Kungsängn 87,591 kwh Fjärrvärm EON Norrköping (Swdn) 64,234 kwh Fjärrvärm EON Vallntuna 183,168 kwh Ful oil Vattnförbrukning Eldningsolja, stationär förbränning 851,268 kwh Vattnförbrukning 10,820 l 14
Vattnförbrukning 11,472 m3 Långtidslasad fordon Bilar Mdlstor hybridbil 6,010 km Mllanstor bnsindrivn bil 6,570 km Mllanstor disldrivn bil 822,426 km Mllanstor hybridbil 42,760 km Pndlingsrsor Bilar Bil, gnomsnittlig (okänt bränsl 3,065,247 km Buss Gnomsnittlig buss 1,408 pass.km Tåg SJ 139 pass.km Tjänstrsor Flygrsor Korta sträckor 34,909 pass.km Mllanlånga sträckor, konomiklass 216,368 pass.km Hotllnättr Hotllnättr 67 natt Taxi Normalstor taxi 423 rsa Tåg SJ 27,769 pass.km Undrlvrantörrs fordon Skåpbilar Litn disldrivn skåpbil 77,988 km Utrustning och maskinr Workshop quipmnt Supply chain - quipmnt and machinry 10,000,000 SEK 15
Rfrnsr 0 CIBSE (2012). Enrgy Efficincy in Buildings, Guid F. Th Chartrd Institution of Building Srvics Enginrs. CalRcycl (2009). Solid Wast Charactrization, http:www.calrcycl.ca.gov/wastchar. California Dpartmnt of Rsourcs Rcycling and Rcovry (CalRcycl. CalRcycl (2009). Solid Wast Charactrization, http:www.calrcycl.ca.gov/wastchar. California Dpartmnt of Rsourcs Rcycling and Rcovry (CalRcycl. Dfra/DECC (2011). Guidlins to Dfra/DECC's GHG convrsion factors for company rporting. Dpartmnt of Environmnt Food and Rural Affairs/Dpartmnt for Enrgy and Climat Chang, London. Dfra/DECC (2012). Guidlins to Dfra/DECC's GHG convrsion factors for company rporting. Dpartmnt of Environmnt Food and Rural Affairs/Dpartmnt for Enrgy and Climat Chang, London. Dfra/DECC (2014). UK Govrnmnt convrsion factors for grnhous gas rporting. Dpartmnt of Environmnt Food and Rural Affairs/Dpartmnt for Enrgy and Climat Chang, London. Dfra/DECC (2015). UK Govrnmnt convrsion factors for grnhous gas rporting. Dpartmnt of Environmnt Food and Rural Affairs/Dpartmnt for Enrgy and Climat Chang, London. Dpartmnt for Transport (2003). Travl by taxi and PHV in GB. Prsonal travl factsht 9 - January 2003. EON (2011). Rko-rdovisning 2010 för n trygg värmlösning i Kungsängn. EON (2011). Rko-rdovisning 2010 för n trygg värmlösning i Vallntuna. EON (2014) Lokala miljövärdn 2013. Swdn. EON (2014) Miljövärdn 2014. Swdn. Ecomtrica 2010. Intrnal Papr Profils Databas. Fortum (2014). Fortum Värm och miljön 2014 Fortum (2014). Fortum Värm och miljön 2014. IEA (2014). Statistics. http://www.ia.org/stats/indx.asp IPCC (2006). Rvisd IPCC Guidlins for National Grnhous Gas Invntoris: Rfrnc Manual. Intrgovrnmntal Panl on Climat Chang. Cambridg Univrsity Prss, Cambridg. Jämtkraft (2014) Fjärrvärmns miljövärdn 2013. Kalmar Enrgi (2014). Fjärrvärmns miljövärdn 2013. Lunds Enrgi (2011). REKO-rdovisning fjärrvärm 2010. SABO (2011). Svrigs Allmännyttiga Bostadsförtag: miljövärdring av nrgianvändningn i tt fastightsbstånd. http://www.sabo.s/sitcollctiondocumnts/miljovardering20100927_lu.pdf SEPA (2014)a. National Invntory Rport 2014 Swdn. Swdish Environmntal Protction Agncy. SEPA (2014)b. Emissionsfaktorr-och-varmvardn-vaxthusgasr-och-luftfororningar-2015. Swdish Environmntal Protction Agncy. SJ (2011). SJ AB Sustainability Rport 2010 Svnsk Fjärrvärm (2014) Lokala miljävärdn 2013. Swdn Swdish Enrgy Markts Inspctorat (2014). http://www.nrgimarknadsinspktionn.s/sv/l/lmarknadr-och-lhandl/ursprungsmarkning-av-l/ursprungsmarkning-information-framst-for-lhandlsfortag/r Tkniska Vrkn (2014). Positiv nrgi md kraftvärm. https://www.tkniskavrkn.s/komfort/vara-fjarrvarmortr/linkoping/. accssd March 2014 16
Th Swdish Institut for Food and Biotchnology (SIK) (2004). Jämförls av dricksvattn - övrsiktlig livscyklanalys (LCA). U&W (2011). Clint spcific LCA (tmporary sourc U&W (2011). Grnhous gas assssmnt for coff. Umå Enrgi (2014). Umå Enrgi Emission Factors 2013. providd by Antalis Papr Mrchant 17
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Opus Bilprovning Totala bruttoutsläpp: 15,233 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 1,667,427 Antal producrad nhtr 0.00914 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 565 Antal hltidsanställda 27 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 5,111 33.6 Långtidslasad fordon 185 1.21 Tjänstrsor 51.2 0.336 Pndlingsrsor 572 3.75 Inkommand trdjpartslvransr 30.7 0.202 Kontorsmatrial 24.2 0.159 Utrustning och maskinr 701 4.6 Lvrantörrs användning av fordon 8,122 53.3 Undrlvrantörrs fordon 13.7 0.0901 Downstram Transportation 422 2.77 Totalt 15,233 100 Scop 1 390 2.56 Scop 2 4,825 31.7 Scop 3 10,019 65.8 Totalt 15,233 100 CO 2 1 13,828 13,828 CH 4 25 0.154 3.85 18
N 2 O 298 0.182 54.1 CO 2 1 1,347 1,347 Totalt 15,233 19
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Lulå Totala bruttoutsläpp: 1,145 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 126,419 Antal producrad nhtr 0.00905 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 36 Antal hltidsanställda 31.8 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 436 38.1 Långtidslasad fordon 5.44 0.475 Pndlingsrsor 37 3.23 Kontorsmatrial 1.98 0.173 Lvrantörrs användning av fordon 629 55 Downstram Transportation 35 3.05 Totalt 1,145 100 Scop 1 4.47 0.391 Scop 2 434 37.9 Scop 3 706 61.7 Totalt 1,145 100 CO 2 1 1,108 1,108 CH 4 25 0.0113 0.283 N 2 O 298 0.0125 3.73 CO 2 1 32.9 32.9 Totalt 1,145 20
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Umå Totala bruttoutsläpp: 1,058 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 122,220 Antal producrad nhtr 0.00866 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 46 Antal hltidsanställda 23 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 376 35.5 Långtidslasad fordon 7.6 0.718 Pndlingsrsor 46.5 4.39 Kontorsmatrial 0.624 0.059 Lvrantörrs användning av fordon 594 56.1 Downstram Transportation 33.4 3.16 Totalt 1,058 100 Scop 1 23.3 2.2 Scop 2 353 33.4 Scop 3 682 64.4 Totalt 1,058 100 CO 2 1 991 991 CH 4 25 0.0111 0.279 N 2 O 298 0.0131 3.89 CO 2 1 62.9 62.9 Totalt 1,058 21
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Östrsund Totala bruttoutsläpp: 818 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 95,040 Antal producrad nhtr 0.00861 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 28 Antal hltidsanställda 29.2 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 296 36.1 Långtidslasad fordon 6.1 0.746 Pndlingsrsor 28.3 3.46 Kontorsmatrial 0.624 0.0763 Lvrantörrs användning av fordon 462 56.5 Downstram Transportation 25.4 3.11 Totalt 818 100 Scop 1 23 2.81 Scop 2 273 33.3 Scop 3 523 63.9 Totalt 818 100 CO 2 1 782 782 CH 4 25 0.0086 0.215 N 2 O 298 0.0103 3.08 CO 2 1 32.9 32.9 Totalt 818 22
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Gävl Totala bruttoutsläpp: 926 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 120,449 Antal producrad nhtr 0.00769 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 37 Antal hltidsanställda 25 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 268 29 Långtidslasad fordon 6.5 0.702 Pndlingsrsor 37.4 4.04 Kontorsmatrial 1.4 0.152 Lvrantörrs användning av fordon 586 63.2 Downstram Transportation 26.8 2.9 Totalt 926 100 Scop 1 5.35 0.577 Scop 2 262 28.3 Scop 3 659 71.1 Totalt 926 100 CO 2 1 872 872 CH 4 25 0.0103 0.259 N 2 O 298 0.0115 3.41 CO 2 1 50.4 50.4 Totalt 926 23
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Sundsvall Totala bruttoutsläpp: 853 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 110,375 Antal producrad nhtr 0.00773 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 31 Antal hltidsanställda 27.5 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 245 28.7 Långtidslasad fordon 10.5 1.23 Pndlingsrsor 31.4 3.68 Kontorsmatrial 1.35 0.159 Lvrantörrs användning av fordon 537 62.9 Downstram Transportation 27.7 3.25 Totalt 853 100 Scop 1 8.63 1.01 Scop 2 241 28.2 Scop 3 603 70.7 Totalt 853 100 CO 2 1 819 819 CH 4 25 0.00947 0.237 N 2 O 298 0.0106 3.17 CO 2 1 29.8 29.8 Totalt 853 24
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Örbro Totala bruttoutsläpp: 1,095 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 118,405 Antal producrad nhtr 0.00925 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 43 Antal hltidsanställda 25.5 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 442 40.4 Långtidslasad fordon 4.81 0.439 Pndlingsrsor 43.5 3.97 Kontorsmatrial 0.988 0.0902 Lvrantörrs användning av fordon 576 52.6 Downstram Transportation 28.2 2.58 Totalt 1,095 100 Scop 1 3.95 0.361 Scop 2 438 40 Scop 3 653 59.6 Totalt 1,095 100 CO 2 1 1,036 1,036 CH 4 25 0.0102 0.256 N 2 O 298 0.0114 3.4 CO 2 1 55.6 55.6 Totalt 1,095 25
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Stockholm-Bandhagn Totala bruttoutsläpp: 780 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 89,167 Antal producrad nhtr 0.00875 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 32 Antal hltidsanställda 24.4 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 286 36.7 Långtidslasad fordon 2.51 0.322 Pndlingsrsor 32.4 4.15 Kontorsmatrial 0.832 0.107 Lvrantörrs användning av fordon 434 55.6 Downstram Transportation 24.7 3.17 Totalt 780 100 Scop 1 2.07 0.265 Scop 2 286 36.7 Scop 3 492 63 Totalt 780 100 CO 2 1 721 721 CH 4 25 0.00784 0.196 N 2 O 298 0.00863 2.57 CO 2 1 56.7 56.7 Totalt 780 26
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Stockholm-Haning Totala bruttoutsläpp: 1,077 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 108,125 Antal producrad nhtr 0.00996 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 33 Antal hltidsanställda 32.6 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 486 45.1 Långtidslasad fordon 3.56 0.331 Pndlingsrsor 33.4 3.1 Kontorsmatrial 1.72 0.159 Lvrantörrs användning av fordon 526 48.8 Downstram Transportation 26.6 2.47 Totalt 1,077 100 Scop 1 115 10.7 Scop 2 374 34.7 Scop 3 588 54.6 Totalt 1,077 100 CO 2 1 1,046 1,046 CH 4 25 0.012 0.299 N 2 O 298 0.0175 5.21 CO 2 1 25.1 25.1 Totalt 1,077 27
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Stockholm-Kungsängn Totala bruttoutsläpp: 1,128 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 131,662 Antal producrad nhtr 0.00857 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 36 Antal hltidsanställda 31.3 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 405 35.9 Långtidslasad fordon 8.9 0.788 Pndlingsrsor 36.4 3.23 Kontorsmatrial 2.76 0.244 Lvrantörrs användning av fordon 640 56.7 Downstram Transportation 35.3 3.13 Totalt 1,128 100 Scop 1 7.31 0.648 Scop 2 404 35.8 Scop 3 717 63.6 Totalt 1,128 100 CO 2 1 1,067 1,067 CH 4 25 0.0113 0.281 N 2 O 298 0.0127 3.78 CO 2 1 57.1 57.1 Totalt 1,128 28
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Stockholm-Täby Totala bruttoutsläpp: 622 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 86,497 Antal producrad nhtr 0.00719 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 26 Antal hltidsanställda 23.9 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 149 24 Långtidslasad fordon 2.97 0.478 Pndlingsrsor 26.3 4.23 Kontorsmatrial 1.04 0.167 Lvrantörrs användning av fordon 421 67.6 Downstram Transportation 22 3.54 Totalt 622 100 Scop 1 2.44 0.393 Scop 2 148 23.8 Scop 3 472 75.8 Totalt 622 100 CO 2 1 612 612 CH 4 25 0.00733 0.183 N 2 O 298 0.00825 2.46 CO 2 1 7 7 Totalt 622 29
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Uppsala Totala bruttoutsläpp: 1,087 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 130,104 Antal producrad nhtr 0.00836 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 37 Antal hltidsanställda 29.4 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 377 34.7 Långtidslasad fordon 8.37 0.77 Pndlingsrsor 37.4 3.44 Kontorsmatrial 0.78 0.0718 Lvrantörrs användning av fordon 633 58.2 Downstram Transportation 30.9 2.84 Totalt 1,087 100 Scop 1 79.5 7.31 Scop 2 297 27.3 Scop 3 710 65.4 Totalt 1,087 100 CO 2 1 966 966 CH 4 25 0.0129 0.323 N 2 O 298 0.0171 5.09 CO 2 1 116 116 Totalt 1,087 30
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Linköping Totala bruttoutsläpp: 922 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 101,089 Antal producrad nhtr 0.00913 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 33 Antal hltidsanställda 28 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 355 38.4 Långtidslasad fordon 17.1 1.86 Pndlingsrsor 33.4 3.62 Kontorsmatrial 0.832 0.0902 Lvrantörrs användning av fordon 492 53.3 Downstram Transportation 24.9 2.7 Totalt 922 100 Scop 1 32.7 3.54 Scop 2 334 36.2 Scop 3 556 60.3 Totalt 922 100 CO 2 1 884 884 CH 4 25 0.00944 0.236 N 2 O 298 0.0112 3.34 CO 2 1 35.1 35.1 Totalt 922 31
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Karlstad Totala bruttoutsläpp: 833 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 80,331 Antal producrad nhtr 0.0104 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 29 Antal hltidsanställda 28.7 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 374 44.9 Långtidslasad fordon 16 1.92 Pndlingsrsor 29.3 3.52 Kontorsmatrial 0.728 0.0874 Lvrantörrs användning av fordon 391 46.9 Downstram Transportation 22 2.64 Totalt 833 100 Scop 1 13.1 1.58 Scop 2 371 44.6 Scop 3 448 53.8 Totalt 833 100 CO 2 1 815 815 CH 4 25 0.00719 0.18 N 2 O 298 0.00814 2.43 CO 2 1 14.6 14.6 Totalt 833 32
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Jönköping Totala bruttoutsläpp: 933 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 117,101 Antal producrad nhtr 0.00797 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 31 Antal hltidsanställda 30.1 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 296 31.8 Långtidslasad fordon 6.33 0.679 Pndlingsrsor 31.4 3.36 Kontorsmatrial 2.55 0.273 Lvrantörrs användning av fordon 569 61 Downstram Transportation 27.2 2.91 Totalt 933 100 Scop 1 5.21 0.558 Scop 2 292 31.3 Scop 3 636 68.1 Totalt 933 100 CO 2 1 891 891 CH 4 25 0.01 0.251 N 2 O 298 0.0111 3.3 CO 2 1 38.5 38.5 Totalt 933 33
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Växjö Totala bruttoutsläpp: 1,041 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 130,443 Antal producrad nhtr 0.00798 ton CO 2 pr Antal producrad nhtr 38 Antal hltidsanställda 27.4 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Lokalr llr områd 320 30.7 Långtidslasad fordon 13.7 1.32 Pndlingsrsor 38.4 3.69 Kontorsmatrial 1.87 0.18 Lvrantörrs användning av fordon 634 61 Downstram Transportation 32.4 3.11 Totalt 1,041 100 Scop 1 11.3 1.09 Scop 2 317 30.5 Scop 3 712 68.4 Totalt 1,041 100 CO 2 1 1,026 1,026 CH 4 25 0.0113 0.283 N 2 O 298 0.0126 3.77 CO 2 1 10.9 10.9 Totalt 1,041 34
Sammanfattning av klimatbräkningarna för Huvudkontor Totala bruttoutsläpp: 915 ton CO 2 Nyckltal (KPI:r) Utsläpp av växthusgasr varirar övr tidn och bror ofta på förändringar i organisationn, t.x. att vrksamhtn xpandrar llr minskar. Därför är dt viktigt att använda rlativa mått (KPI:r) som tar hänsyn till dssa variationr. Dssa rdovisas i tablln ndan: Data Nyckltal 49 Antal hltidsanställda 18.7 ton CO 2 pr Antal anställda angtt i hltidskvivalntr Sammanfattning pr aktivitt (ton CO 2 Långtidslasad fordon 64.1 7.01 Tjänstrsor 51.2 5.6 Pndlingsrsor 49.6 5.42 Inkommand trdjpartslvransr 30.7 3.36 Kontorsmatrial 4.12 0.45 Utrustning och maskinr 701 76.7 Undrlvrantörrs fordon 13.7 1.5 Totalt 915 100 Scop 1 52.8 5.78 Scop 3 862 94.2 Totalt 915 100 CO 2 1 191 191 CH 4 25 0.0037 0.0926 N 2 O 298 0.00503 1.5 CO 2 1 722 722 Totalt 915 35