Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 EN STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDET AV FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2011-2016

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 EN STRATEGI FÖR GENOMFÖRANDET AV FUNKTIONSHINDERSPOLITIKEN 2011-2016 14 mars 2014 Avser 2013

Sida: 2 av 30

Sida: 3 av 30 Dnr: Af-2011/333721 Datum: 2014-03-14 Arbetsförmedlingen ska årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen senast den 15 mars 2012, 2013, 2014 och 2015. Myndigheten ska senast den 15 mars 2016 lämna en slutlig resultatredovisning till regeringen. I den första rapporten 2012 redovisade myndigheten nollvärlden, dvs. en beskrivning av hur situationen var när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjades Den årliga rapporten ska även redovisas till Myndigheten för handikappolitisk samordning Handisam. Detta är den tredje årliga rapporten Beslut i detta ärende har fattats av t f generaldirektör Clas Olsson. Ärendet har föredragits av enhetschef Ann Heimer, Avdelningen Rehabilitering till arbete. I den slutliga handläggningen har avdelningsdirektör och chef för Avdelningen Rehabilitering till arbete Henrietta Stein och chefen för Ledningsstaben Thomas Hagman deltagit. Clas Olsson Ann Heimer

Sida: 4 av 30

Sida: 5 av 30 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Delmålen... 7 Samarbete och samråd... 8 Diskussion... 8 1. Inledning... 9 Delmålen... 9 Samarbete och samråd... 10 2. Arbetsmarknadens utveckling 2013... 11 3. Delmål 1... 13 3.1 Mätmetod... 14 3.2 Resultat... 14 3.3 Genomförda insatser och aktiviteter... 15 4. Delmål 2... 19 4.1 Mätmetod... 19 4.2 Resultat... 20 4.3 Genomförda insatser och aktiviteter... 20 5. Delmål 3... 22 5.1 Mätmetod... 22 5.2 Resultat... 23 5.3 Genomförda insatser och aktiviteter... 25 6. Delmål 4... 25 6.1 Mätmetod... 26 6.2 Resultat... 26 6.3 Genomförda insatser och aktiviteter... 27 7. Diskussion... 28

Sida: 6 av 30

Sida: 7 av 30 Sammanfattning Arbetsförmedlingen har sedan 2002 ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshindersfrågor inom arbetsmarknadspolitiken. Regeringen beslutade den 16 juni 2011 om funktionshinderspolitiken i Sverige under 2011 2016. Arbetsförmedlingen har fyra delmål som är formulerade utifrån två givna inriktningsmål för arbetsmarknadspolitiken: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt 1 arbetsförmåga ska öka. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Antal inskrivna med funktionsnedsättning 2 som andel av samtliga inskrivna har ökat med två procentenheter från 26 procent i december 2012 till 28 procent i december 2013. Det totala antalet inskrivna med en funktionsnedsättning har under året ökat med 8 157 personer till 195 245. Under samma period har det totala antalet inskrivna minskat med 5 519 personer. I siffrorna ingår de drygt 96 000 inskrivna personer med funktionsnedsättning som har en anställning med eller utan lönestöd. Inskrivna arbetslösa 3 med en funktionsnedsättning uppgår i december 2013 till drygt 82 000 personer. Delmålen Antalet inskrivna i målgrupperna har ökat mer än de som når målet vilket påverkar resultaten för delmål ett och två. Antalet personer som når målet arbete eller reguljär utbildning har ökat samtidigt som andelarna har minskat. Delmål ett: Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka under perioden. Utfallet är 5,0 procent. I förhållande till nollvärdet ligger utfallet på minus 0,4 procentenheter. Resultat i antal visar på en ökning med 3 510 personer jämfört med 2012, vilket innebär att 52 899 personer har nått målet arbete eller reguljär utbildning under helåret 2013. Delmål två: Andelen ungdomar under 30 år, med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, som får en anställning eller utbildning ska årligen öka. Utfallet är 6,1 procent. I förhållande till nollvärdet liggerutfallet på minus 1,0 procentenheter. Resultat i antal visar på en ökning med 2 558 personer jämfört med 1 Denna rapport handlar om på Arbetsförmedlingen inskrivna personer som har funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga även om hela begreppet inte alltid skrivs ut. 2 Siffrorna i avsnittet är hämtade från månadssiffrorna i Ledning & Styrning den sista december 2013. 3 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd.

Sida: 8 av 30 2012, vilket innebär att 14 782 unga personer har nått målet arbete eller reguljär utbildning under helåret 2013. Delmål tre: Arbetsförmedlingen ska, med säkerställd kvalitet, korta tiden från att en arbetssökande blir inskriven till att en funktionsnedsättning är identifierad och registrerad. Genomsnittligt antal dagar till en registrering av en kod avseende en funktionsnedsättning är i december 2013 260 dagar. I förhållandet till nollvärdet 2011 är det en minskning med 11 dagar. Delmål fyra: Vid upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i förfrågningsunderlag och finnas med i avtal. Krav på tillgänglighet finns med i samtliga förfrågningsunderlag och avtal. Detta delmål är således uppnått. Arbetsförmedlingen använder kvalitetssäkrade uppföljningsverktyg. Samarbete och samråd Ett bra samarbete med arbetsgivare, andra myndigheter, kommuner och organisationer är en förutsättning för att förbättra situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen samarbetar och samråder med många för att uppnå delmålen i Funktionshinderspolitiken. Diskussion Arbetsförmedlingens nya uppdrag de senare åren har tillsammans med en svag konjunkturutveckling på arbetsmarknaden bidragit till att antalet inskrivna personer med en utsatt ställning på arbetsmarknaden ökat. Många arbetslösa med en nedsatt arbetsförmåga har svårt att konkurrera om jobben. Viktiga faktorer som beskrivs i rapporten är utformningen av lönestöden, behovet av anpassningar på arbetsplatsen samt attityder i samhället. Den utsatta situationen gör att många behöver stöd vilket även leder till att uppdraget ställer stora krav på Arbetsförmedlingens medarbetare. I Arbetsförmedlingens budgetunderlag för åren 2015 2017 finns två förslag som berör lönestöden: att nivån för den högsta bidragsgrundande lönekostnaden vid anställning med lönestöd i första hand ska uppgå till 0,48 prisbasbelopp att strukturen för lönestöd förenklas så att dagens fyra former av subventionerade anställningar ersätts av två: lönestöd för utveckling och lönestöd för trygghet. I rapporten beskrivs frågan om sjukvårdshuvudmännen incitament för att möta Arbetsförmedlingens behov.

Sida: 9 av 30 1. Inledning Regeringen tog beslut den 16 juni 2011 om funktionshinderspolitiken i Sverige under 2011 2016. Syftet med strategin är att presentera politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren. Genomförandet ska ske inom alla samhällsområden vilket gör funktionshinderspolitiken tvärsektoriell. Arbetsförmedlingen ska årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen senast den 15 mars 2012, 2013, 2014 och 2015. Den årliga rapporten ska även redovisas till Myndigheten för handikappolitisk samordning Handisam. Detta är den tredje årliga rapporten. I den första rapporten 2012 redovisade myndigheten nollvärlden, det vill säga en beskrivning av hur situationen är när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjas. För en närmare beskrivning av uppdraget och förutsättningar hänvisas till tidigare årliga rapporter. Av Regeringens strategi framgår följande inriktningsmål för arbetsmarknadspolitiken: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Delmålen Arbetsförmedlingens delmål är formulerade utifrån de givna inriktningsmålen för arbetsmarknadspolitiken för 2011 2016: 1. Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka under perioden. 2. Andelen ungdomar, under 30 år, med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka under perioden. 3. Arbetsförmedlingen ska, med säkerställd kvalitet i arbete, förkorta tiden från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är identifierad och registrerad. Den genomsnittliga tiden från det att en arbetssökande är aktualiserad på Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning är registrerad ska minska med cirka 10 dagar per år under perioden 2011 2016.

Sida: 10 av 30 4. Vid Arbetsförmedlingens upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i förfrågningsunderlag och finnas med i avtal. Samarbete och samråd Ett bra samarbete med arbetsgivare, andra myndigheter, kommuner och organisationer är en förutsättning för att förbättra situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen samarbetar och samråder med många andra för att uppnå delmålen i funktionshinderspolitiken. Några exempel på samarbete redovisas under respektive delmål. Nedan ges exempel på samarbete som är övergripande för hela uppdraget inom den Arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Försäkringskassan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett gemensamt uppdrag om tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete. Av regleringsbrevet för 2013 framgår att Arbetsförmedlingen tillsammans med Försäkringskassan ska vidareutveckla metoder och arbetssätt inom ramen för detta uppdrag. Utgångspunkten i samarbetet är att stödja personen tillbaka till arbetslivet och att öka kundens delaktighet och förutsättningar att ta ansvar för sin egen rehabilitering. Arbetsförmedlingen respektive Försäkringskassan ska bistå med den kompetens som respektive organisation har. Under 2013 har 9 766 personer påbörjat aktiva insatser inom ramen för det förstärkta samarbetet (2012: 11 060), varav 2 450 unga under 30 år (2012: 1 295). Finansiell samordning - Finsam Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingen och kommunerna kan samordna rehabiliteringsinsatser genom gemensam finansiering i ett samordningsförbund (Finsam). Målgruppen är individer i arbetsför ålder som är i behov av samordnade insatser från flera av parterna. De vanligaste insatserna som Finsam finansierar är aktiverande och coachande stöd till arbete. Kriminalvården Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Kriminalvården syftar till att stärka förankringen på arbetsmarknaden för de som är inskrivna hos Kriminalvården genom att använda myndigheternas resurser på bästa sätt. Arbetsförmedlingen har under många år haft arbetsförmedlare på samtliga anstalter och under 2013 och framåt har även de 34 frivårdskontoren denna resurs. Två nya arbetsmarknadsutbildningar har startats inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftar till att förbättra förutsättningarna för kvinnor som har varit i kontakt med Kriminalvården att få arbete. Krami är en samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och berörd kommun som syftar till att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer som har varit i kontakt med Kriminalvården.

Sida: 11 av 30 Svenska ESF-rådet Arbetsförmedlingen samarbetar med eller driver projekt finansierade av Svenska ESFrådet. För att öka det arbetsintegrerande sociala företagandet har Arbetsförmedlingen exempelvis upphandlat en pilotutbildning vars syfte är att ge deltagarna kunskapsmässiga förutsättningar och självförtroende till att starta, bli delägare i eller få anställning inom arbetsintegrerande sociala företag och kooperativ. Utbildningarna genomförs i samarbete med tre ESF-projekt. Under 2013 har 284 personer påbörjat utbildningen på 12 orter. Samråd med funktionshindersorganisationerna Arbetsförmedlingen har ett nationellt rådgivande organ, Rådet för arbetslivsinriktad rehabilitering (RAR) som är ett forum för samarbete mellan myndigheter, organisationer, kommuner och parterna på arbetsmarknaden. Rådet ska särskilt stödja utvecklingen av insatser som främjar anställning av personer med funktionsnedsättning. Brukarrådet är ett annat rådgivande forum för ömsesidigt informations- och erfarenhetsutbyte för döva, personer med hörselnedsättning, synnedsättning eller dövblindhet. Under 2013 har en särskild överenskommelse om samråd tecknats mellan Arbetsförmedlingen och Handikappförbunden. Syftet är att främja allmänhetens medvetenhet och deltagande i det offentliga samhället samt säkra öppenhet och ansvarighet hos Arbetsförmedlingen. 2. Arbetsmarknadens utveckling 2013 Av alla inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen har var femte en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Antalet har ökat stadigt de senaste åren och har dubblerats sedan 2008. Tillväxttakten har dessutom tilltagit något under det senaste året. I december 2013 uppgick antalet till drygt 82 200 personer och antalet väntas öka med drygt 5 000 personer årligen de närmaste åren bl. a genom fortsatta överföringar från sjukförsäkringssystemet. Det finns även en tydlig tendens till att en stor del av ökningen sker i lägre åldrar (20-44 år). Tabell 1 visar att antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen har minskat med 5 519 personer från december 2012 till december 2013. Antal inskrivna som har en funktionsnedsättning har under samma period ökat med 8 157 personer. Detta motsvarar en ökning med två procentenheter från 26 procent till 28 procent. Andelen kvinnor med funktionsnedsättning är en procentenhet lägre än männens andel (27 respektive28 procent). I både grupperna har det skett en ökning med en procentenhet. Den största ökningen har skett inom gruppen unga under 30 år där både unga kvinnor och ung män har ökat med över 16 procentandelar. Andelen utrikes födda är oförändrad under perioden. Andelen med kod för funktionsnedsättning är betydligt

Sida: 12 av 30 lägre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Språksvårigheter och/eller kulturella skillnader kan vara orsaken till att en lägre andel identifieras och registreras. Tabell 1: Inskrivna personer med dokumenterad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga av samtliga inskrivna December 2012 och december 2013. Källa: Arbetsförmedlingens datalager Kategori December 2012 December 2013 Förändring Alla Samtliga inskrivna 710 159 704 640 0.8 % därav med funktionsnedsättning 187 088 195 245 4.4 % Andel 26 % 28 % Kvinnor Samtliga inskrivna 339 625 332 643 2.1 % därav med funktionsnedsättning 86 860 89 330 2.8 % Andel 26 % 27 % Män Samtliga inskrivna 370 534 371 997 0.4 % därav med funktionsnedsättning 100 228 105 915 5.7 % Andel 27 % 28 % Under 30 år Samtliga inskrivna 222 224 217 923 1.9 % därav med funktionsnedsättning 32 535 37 848 16.3 % Andel 15 % 17 % Kvinnor 11 773 13 677 16.2 % Män 20 762 24 171 16.4% Utrikes födda Samtliga inskrivna 239 926 256 405 6.9 % därav med funktionsnedsättning 40 066 43 066 7.5 % Andel 17 % 17 % Kvinnor 18 637 19 706 5.7 % Män 21 429 23 360 9.0%

Sida: 13 av 30 De närmaste åren kommer att medföra kraftigt sjunkande arbetslöshet för personer med stark ställning på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft ökar främst inom yrken med högre utbildningskrav. Åren 2014 och 2015 bedöms antalet sysselsatta ligga kvar på ungefär oförändrad nivå inom yrken med krav på kort utbildning. Den långsiktigt negativa sysselsättningstrenden inom yrken med krav på kort utbildning är mycket tydlig. För närvarande utgör den cirka 10 procent av hela arbetsmarknaden. Tabell 2 (nedan) visar att en stor del av arbetslösa med en funktionsnedsättning saknar eftergymnasial utbildning. Endast drygt 13 600 av drygt 82 000 har en eftergymnasial utbildning. Tabell 2: Personer med dokumenterad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga av inskrivna arbetslösa December 2013. Källa: Arbetsförmedlingens datalager Målgrupp Arbetslösa 4 därav med kod Andel % Förgymnasial 119 422 29 086 24 Kvinnor 53 073 12 319 23 Män 66 349 16 767 25 Gymnasial 194 755 39 473 20 Kvinnor 83 128 19 487 23 Män 111 627 19 986 18 Eftergymnasial 96 747 13 677 14 Kvinnor 49 503 7 911 16 Män 47 244 5 700 12 Totalt 410 924 82 236 20 3. Delmål 1 Detta delmål har samma lydelse som ett av måtten i Arbetsförmedlingens styrkort. Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka. Nollvärdet: 5,4 procent i genomsnitt per månad 5 4 Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. 5 Det ackumulerade resultatet för 2011 var 5,4 procent. Detta är att betrakta som utgångsvärdet, dvs. nollmätningen avseende delmålet.

Sida: 14 av 30 3.1 Mätmetod Delmålet mäter hur stor andel av arbetslösa med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga som månadsvis går till arbete eller reguljär utbildning. Målgrupp är arbetslösa med kod för funktionsnedsättning som i början av månaden tillhör statusgrupperna öppet arbetslös eller program samt de som har status deltidsarbetslös eller tillfälligt timanställd. Till målgrupp förs även de som under månaden skrivs in med kod direkt i ovan nämnda statusgrupper. 6 Resultatet är antal ur målgruppen som i slutet av månaden tillhör statusgrupp Arbete utan stöd, Arbete med stöd eller Avaktualiserats till annan utbildning än arbetsmarknadsutbildning. Byte mellan sökandekategori som innebär deltidsarbetslös och tillfällig timanställning (och tvärt om) räknas inte som resultat. Utfall är resultatet som andel av målgruppen. 3.2 Resultat Utfallet för år 2013 är 5,0 procent. I förhållandet till nollvärdet ligger utfallet på minus 0,4 procentenheter. Antalet som gått till arbete eller utbildning har ökat jämfört med år 2012. Fler personer i en målgrupp gör det generellt svårare att nå ett andelsmål. Tabell 3. Antal till arbete utan stöd, med stöd, nystartsjobb och reguljär utbildning för personer med funktionsnedsättning efter kön, 2012 och 2013. År 2012 2013 Källa: Arbetsförmedlingens datalager ÅR 2012 ÅR 2013 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Arbete utan stöd 10 246 8 857 19 103 10 708 9 369 20 077 Arbete med stöd 9 860 13 609 23 469 10 050 15 187 25 237 Nystartsjobb 1 870 2 614 4 484 1 762 2 779 4 541 Reguljär utbildning 1 255 1 078 2 333 1 599 1 445 3 044 Totalt 23 231 26 158 49 389 24 119 28 780 52 899 Källa: Arbetsförmedlingen 6 Avgränsningen av målgruppen gör att antalet till arbete och utbildning per år är något lägre än det som redovisas i Arbetsförmedlingens årsredovisning där målgruppen är samtliga inskrivna arbetssökande. Utvecklingen att fler gått till arbete och utbildning under år 2013 jämfört med år 2012 är dock den samma oavsett mätmetod.

Sida: 15 av 30 Resultat i tabell 3 visar att 52 899 personer har nått målet arbete eller reguljär utbildning vilket är en ökning med 3 510 personer jämfört med 2012. Kvinnornas andel är 4,58 procent och ligger lägre än männens andel som är 5,46 procent. Antalet inskrivna i båda grupperna har dock ökat mer vilket leder till att en lägre andel uppnår målet arbete eller utbildning trots att ett högre antal har gör det. 3.3 Genomförda insatser och aktiviteter Flera insatser och aktiviteter som redovisas under delmål 1 berör även delmål 2. Goda och kontinuerliga kontakter med arbetsgivare är centralt i Arbetsförmedlingens verksamhet och nya satsningar görs kontinuerligt för att förbättra relationer och få till ett ökat samarbete med företag och organisationer. Arbetsförmedlingen har tecknat ett stort antal överenskommelser med stora arbetsgivare, vilket ska ses som ett komplement till Arbetsförmedlingens övriga arbetsgivarkontakter. Arbetsförmedlingen insatser och program som är särskilt avsedda för personer med funktionsnedsättning syftar till att möjliggöra delaktighet på lika villkor i arbetslivet genom anpassning och stöd på arbetsplatsen och/eller genom att kompensera arbetsgivaren för den nedsatta arbetsförmågan. Personer med en funktionsnedsättning har ofta längre perioder av arbetslöshet varför dessa insatser är viktiga för att bryta eller förhindra långtidsarbetslöshet. Lönebidrag och andra subventionerade anställningar Under 2013 har i genomsnitt 74 189 personer per månad haft en subventionerad anställning 7. Antalet unika individer som haft en anställning med lönestöd under året är 102 697. De senaste åren har de subventionerade anställningarna ökat efter att ha minskat åren 2008 2009. En tydlig trend är att utvecklingsanställningar och trygghetsanställningar ökar medan lönebidrag minskar. Ökade behov av mer långvariga subventionerade anställningar när arbetsförmågan blir varaktigt nedsatt är en anledning till ökningen av trygghetsanställningar. Arbetsförmedlingen har i samband med årsredovisningen för 2013 lämnat en särskild återrapport Personer med lönebidrag, tidig identifiering av funktionsnedsättning samt teknikutveckling där utvecklingen för de olika anställningsformerna beskrivs närmare. En viktig aspekt av funktionshinderspolitiken är även i vilken grad det sker övergångar från subventionerade anställningar till anställningar utan stöd. Totalt skedde 2 657 sådana övergångar i genomsnitt per månad under 2013. 7. I denna rapport avses de subventionerade anställningar som finns i tabell 4.

Sida: 16 av 30 Tabell 4. Antal anställda i arbete med stöd samt antal övergångar till arbete utan stöd i genomsnitt per månad (andel inom parentes). År 2009 2013 Källa: Arbetsförmedlingens datalager 2009 2010 2011 2012 2013 Kvarstående (snitt per månad ) Lönebidrag 50 570 46 725 45 936 44 094 37 606 varav under 30 år 4 367 4 528 5 196 5 565 5 177 Offentligt skyddat arbete 4 448 4 446 4 334 4 208 3 881 varav under 30 år 331 358 365 385 374 Utvecklingsanställning 1 908 2 463 3 280 3 818 5 168 varav under 30 år 487 662 966 1 192 1 840 Trygghetsanställning 9 910 13 902 17 694 20 995 27 534 varav under 30 år 1 358 1 700 2 071 2 487 3 293 Totalt 66 835 67 535 71 244 73 115 74 189 varav under 30 år 6 543 7 248 8 598 9 629 10 684 Till arbete utan stöd Från lönebidrag 2 537 (5,0) 2 034 (4,4) 2 165 (4,7) 2 094 (4,7) 1 859 (4,9) varav under 30 år 248 (5,7) 278 (6,1) 321 (6,2) 347 (6,2) 324 (6,3) Från offentligt skyddat arbete 64 (1,4) 62 (1,4) 74 (1,7) 69 (1,6) 77 (2,0) varav under 30 år 10 (3,0) 11 (3,1) 12 (3,3) 11 (2,9) 21 (5,6) Från utvecklingsanställning 167 (8,8) 89 (3,6) 164 (5,0) 178 (4,7) 242 (4,7) varav under 30 år 29 (6,0) 22 (3,3) 49 (5,1) 67 (5,6) 70 (3,8) Från trygghetsanställning 96 (1,0) 172 (1,2) 223 (1,3) 349 (1,7) 479 (1,7) varav under 30 år 14 (1,0) 29 (1,7) 20 (1,0) 55 (2,2) 78 (2,4) Totalt 2 864 (4,3) 2 357 (3,5) 2 626 (3,7) 2 690 (3,7) 2 657 (3,6) varav under 30 år 301 (4,6) 340 (4,7) 402 (4,7) 480 (5,0) 493 (4,6) Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd SIUS Det särskilda introduktions- och uppföljningsstödet (SIUS) kan erbjudas i allt större utsträckning genom en förordningsförändring 1 februari 2013 som gör det möjligt att kombinera SIUS med utvecklingsanställning. Under året har antalet arbetsförmedlare med denna inriktning utökats. SIUS syftar till att ge stöd till den arbetssökande, arbetsplatsen och arbetsgivaren i samband med anställningen.

Sida: 17 av 30 Kulturarvslyftet Den tillfälliga arbetsmarknadssatsningen Kulturarvslyftet redovisas i en särskild återrapport till regeringen. Satsningen är en del av de insatser som påverkar delmål 1 delmål 2. Sedan starten 1 januari har 386 personer som anvisats till en utvecklingsanställning inom Kulturarvslyftet. I slutet av december 2013 hade 306 av dessa någon form av anställning. Mot bakgrund av målgruppens långvariga frånvaro från arbetsmarknaden ser Arbetsförmedlingen positivt på att nästan 8 av 10 är kvar i en anställning inom satsningen eller i annan typ av anställning. Även om antalet deltagare i Kulturarvslyftet är relativt lågt är varje plats är viktig. De goda exempel på samarbetsmodeller mellan kommuner och föreningar och myndigheter som kommit till stånd är något att ta fasta på vid framtida satsningar av liknande slag. Praktikantprogrammet Syftet med praktikantprogrammet är att deltagarna ska få erfarenhet av arbete inom statliga myndigheter, vilket kan förbättra deras möjligheter till ett framtida arbete. Arbetsförmedlingen administrerar satsningen och deltar även som praktikanordnare. Under 2013 har 230 personer haft en praktikplats inom ramen för praktikantprogrammet varav 159 hos Arbetsförmedlingen. Samhall AB Arbetsförmedlingen svarar för alla anvisningar till skyddade anställningar inom Samhall AB. Vid slutet av 2013 var 18 321 personer med funktionsnedsättning anställda i Samhall AB:s kärnuppdrag (2012: 19 148, 2011: 18 641). I regleringsbrevet för 2013 anges att 40 procent av de som anställs hos Samhall AB ska komma från de prioriterade grupper som Samhall AB och Arbetsförmedlingen enats om. Detta mål har uppnåtts. Andra insatser Anpassning av arbetsuppgifter och andra former av personligt stöd kan ofta kompensera för en nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen har därför som ett komplement eller ett alternativ till en subventionerad anställning möjlighet att erbjuda arbetshjälpmedel, stöd till personligt biträde, SIUS eller särskilt stöd vid start av näringsverksamhet. Dessa stöd har ökat under 2013. Stöd till arbetshjälpmedel på arbetsplatsen avser både individuella arbetshjälpmedel som beviljats personer med funktionsnedsättning och särskilda anordningar på arbetsplatsen som beviljats arbetsgivaren.

Sida: 18 av 30 Under året har arbete bedrivits vid tre utvecklingsarbetsplatser där syftet är att utveckla nya lösningar utifrån praktiska erfarenheter i reell arbetsmiljö: ett kassasystem för anställda med synnedsättning strukturerad anpassning av belysningen på en arbetsplats 8 ett kommunikationssystem i en anläggningsmaskin som anpassats för en anställd med grav hörselnedsättning Arbetet syftar till att utveckla ny teknik för enskilda arbetssökande, men ska också kunna komma till bredare användning för andra personer med liknande funktionsnedsättningar. Vid stöd till personligt biträde får arbetsgivaren kompensation för merkostnader när arbetsplatsen avdelar personal för stöd till en person med funktionsnedsättning. Insatsen kan också lämnas till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och till studerande som deltar i skolans arbetslivsorientering. Antalet personer som beviljas stöd har ökat under ett antal år och 2013 fick 19 059 personer beslut om personligt biträde. Under 2013 blev det möjligt att kombinera personligt biträde med trygghetsanställning eller utvecklingsanställning som alternativ till anordnarbidrag vilket troligtvis medverkat till ökningen. Totalt har 3 131 personer haft någon av dessa anställningar i kombination med personligt biträde. Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet är bidrag till en arbetslös person med funktionsnedsättning som startar egen näringsverksamhet. Antalet personer som har fått del av stödet har minskat något under 2013 jämfört med 2012. Tabell 5: Antal personer som har fått stöd för arbetshjälpmedel, personligt biträde och andra insatser för personer med funktionsnedsättning År 2009 2013 Källa: Arbetsförmedlingens datalager 2009 2010 2011 2012 2013 Arbetshjälpmedel 4 524 5 535 6 385 6 965 7 682 varav unga under 30 år 452 579 688 853 1 165 Personligt biträde 6 560 8 626 11 451 14 779 19 059 varav unga under 30 år 1 932 2 526 3 430 4 682 6 318 SIUS 3 197 4 658 6 173 8 405 9 287 varav unga under 30 år 1 362 2 148 2 622 3 686 4 177 Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet 519 657 669 653 601 varav unga under 30 år 34 51 54 79 68 8 Arbetet och resultaten presenteras på Arbetsförmedlingens hemsida i en särskild rapport Bra ljus på arbetet.

Sida: 19 av 30 Webbenkät till Arbetsförmedlingens chefer I en webbenkät som genomfördes under 2013 svarade chefer vid arbetsförmedlingarna på frågor om vilka insatser som de bedömde vara mest betydelsefulla för nå delmålen. För att uppnå delmål 1 ansåg cheferna att ackvirering av enskild plats var den klart viktigaste insatsen. Det innebär att Arbetsförmedlingen kontaktar arbetsgivare utifrån en enskild persons behov av lämpliga arbetsuppgifter, till skillnad från rekrytering som innebär att arbetsgivaren har uttryckt ett behov av arbetskraft. Särskilt utsedda arbetsförmedlare med fördjupad kompetens inom området anges som den näst viktigaste faktorn. Nära samarbete med andra myndigheter och aktörer inom området anses viktigt för att förbättra förutsättningarna allmänt men också för att skapa en mer sammanhållen rehabiliteringsprocess för individen. Det interna samarbetet med Arbetsförmedlingens specialister är också en viktig insats i arbetet med målgruppen. 4. Delmål 2 Gruppen unga under 30 år har ett eget delmål. För detta delmål används samma formulering och beräkningsgrund som vid redovisning av föregående delmål. Andelen ungdomar under 30 år, med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, som får en anställning eller utbildning ska årligen öka. Nollvärde: 7,1 procent i genomsnitt per månad 9 4.1 Mätmetod Delmålet mäter hur stor andel av arbetslösa unga under 30 år med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga som månadsvis går till arbete eller reguljär utbildning. Målgrupp är arbetslösa med kod för funktionsnedsättning som i början av månaden tillhör statusgrupperna öppet arbetslös eller program samt de som har status deltidsarbetslös eller tillfälligt timanställd. Till målgruppen förs även de som under månaden skrivs in med kod direkt i ovan nämnda statusgrupper. Resultat är antal ur målgruppen som i slutet av månaden tillhör statusgrupp Arbete utan stöd, Arbete med stöd eller Avaktualiserats till annan utbildning än arbetsmarknadsutbildning. Notera att fler personer i en målgrupp gör det generellt svårare att nå ett andelsmål. 9 Det ackumulerade resultatet för 2011 är 7,1 procent. Detta är att betrakta som utgångsvärdet, dvs. nollmätningen avseende delmålet.

Sida: 20 av 30 Byte mellan sökandekategori som innebär deltidsarbetslös och tillfällig timanställning (och tvärt om) räknas inte som resultat. Utfall är resultatet som andel av målgruppen. 4.2 Resultat Utfallet för år 2013 är 6,1 procent. I förhållandet till nollvärdet ligger utfallet på minus 1,0 procentenheter. Tabell 6. Antal till arbete utan stöd, med stöd, nystartsjobb och reguljär utbildning för unga under 30 år med funktionsnedsättning efter kön År 2012 och 2013 Källa: Arbetsförmedlingens datalager 2012 2013 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Arbete utan stöd 1 869 2 544 4 413 2 133 2 879 4 012 Arbete med stöd 1 729 3 953 5 682 2 102 4 760 6 862 Nystartsjobb 176 473 649 232 568 800 Reguljär utbildning 696 784 1 480 1 023 1 085 2 108 Totalt 4 470 7 754 12 224 5 490 9 292 14 782 Resultatet är att 14 782 unga personer har nått målet arbete eller reguljär utbildning vilket är en ökning med 2 558 unga jämfört med 2012. Kvinnornas andel är 5,83 procent och ligger lägre än männens andel som är 6,32 procent. Antalet inskrivna i båda grupperna har dock ökat mer vilket leder till att en lägre andel uppnår målet arbete eller utbildning trots att ett högre antal har gör det. Antal till arbete med eller utan stöd har ökat för både unga kvinnor och unga män. Nystartsjobb har ökat för båda grupperna liksom antalet som har gått till reguljär utbildning. Satsningen på unga med funktionsnedsättning medför också att SIUS används i stor omfattning för denna grupp. Den förordningsförändringen som kom den första februari 2013 och som möjliggör en kombination av SIUS och utvecklingsanställning har visat sig mycket positiv. 4.3 Genomförda insatser och aktiviteter I den tidigare nämnda webbenkäten till arbetsförmedlingschefer fick dessa även svara på frågor kring gruppen unga under 30 som har funktionsnedsättning. Svaren var i stort sett

Sida: 21 av 30 lika. Det som skiljer svaren från svaren under delmål ett är att samarbetet med andra myndigheter och aktörer mera lyfts fram som en viktig framgångsfaktor. Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för unga med funktionsnedsättning för att säkerställa och underlätta övergången från skola till arbetsliv. Arbetsförmedlingen ska även samarbeta med Försäkringskassan och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (LSS). Det finns också särskilt utsedda arbetsförmedlare i hela landet som arbetar som kontaktpersoner i enlighet med detta uppdrag. I regleringsbreven till Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan (2011, 2012 och 2013) står att stödet till unga med aktivitetsersättning ska utvecklas för att underlätta återgång i arbete. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska inom ramen för sitt samarbete, inom samordningsförbundens verksamhet och genom samverkan med andra relevanta aktörer, stödja unga med aktivitetsersättning som har behov av arbetslivsinriktad rehabilitering eller samordnade rehabiliteringsinsatser för att uppnå eller förbättra sin arbetsförmåga. På nationell nivå har därför Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan tagit initiativ till ett fördjupat samarbete med kommunerna och andra berörda aktörer. Syftet är att kunna erbjuda det stöd den unge behöver för att klara inträdet på arbetsmarknaden. Användandet av externa aktörer har också ökat vilket inneburit ett aktivare stöd till den unge. Under 2013 startade 1 342 unga med aktivitetsersättning i aktiva insatser hos Arbetsförmedlingen inom ramen för myndigheternas förstärkta samarbete. SIUS Under 2013 har 1 314 personer haft ett beslut om utvecklingsanställning kombinerat med SIUS, varav ungdomar under 30 år utgör drygt hälften (679 personer). Förordningsförändringen 1 februari 2013 som gör det möjligt att kombinera SIUS med utvecklingsanställning kan vara en förklaring till att antalet utvecklingsanställningar ökat kraftigt för unga under 30 år. Sociala insatsgrupper Regeringen gav i februari 2013 Rikspolisstyrelsen ett nytt uppdrag att tillsammans med kommunerna utöka antalet sociala insatsgrupper för unga som är eller riskerar att bli kriminella. Uppdraget är en fortsättning på den pilotverksamhet som pågick från maj 2011 till oktober 2012 där tolv orter deltog. Utökningen gör att ett fyrtiotal kommuner kommer att starta sociala insatsgrupper och Arbetsförmedlingen har därför under hösten 2013 utsett kontaktpersoner på samtliga orter. De sociala insatsgrupperna samordnas under ledning av Socialtjänsten i respektive kommun. En stor del av målgruppen har funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga oavsett om det har resulterat i att de ännu fått en kod för detta.

Sida: 22 av 30 Övrigt Arbetsförmedlingarna lokalt har även genomfört ett stort antal projekt som är specifikt riktade till gruppen unga med en funktionsnedsättning. 5. Delmål 3 Arbetsförmedlingen har valt tid till identifiering som ett av delmålen. Syftet är att arbetslösa med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska få rätt insatser och program som är reserverade för målgruppen så tidigt som det är möjligt. Arbetsförmedlingen ska, med säkerställd kvalitet i arbetet, förkorta tiden från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är identifierad och registrerad. Den genomsnittliga tiden från det att en arbetssökande är aktualiserad på Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning är registrerad ska minska med cirka 10 dagar per år under perioden 2011 2016. Nollvärde: 271 dagar 10 5.1 Mätmetod Följande period har använts vid nollmätningen i december 2011: Antal dagar efter inskrivning under ett år som kod för funktionsnedsättning har satts 2011-01-01 2011-12-31 för dem som skrevs in 2007-01-01 2011-12-31. Mätmetoden består av två delar; dels alla som identifierats och fått kod under ett år och dels som skrivits in på Arbetsförmedlingen fem år tillbaka i tiden. Alla som får kod under ett år har valts för att få med en tillräckligt stor grupp. Under 2012 fick cirka 30 000 personer en kod registrerad och 2013 cirka 34 000 personer. En inskrivningstid, upp till fem år bakåt i tiden, har valts därför att många som har en funktionsnedsättning tyvärr identifieras sent exempelvis i samband med olika insatser för personer med långa inskrivningstider. Erfarenheten visar att vissa typer av funktionsnedsättningar är lätta att identifiera och verifiera tidigt medan andra kan ta betydligt längre tid och vara svåra att både identifiera och verifiera. Det senare gäller till exempel olika typer av inlärningssvårigheter samt nedsättning av arbetsförmågan som är beroende av psykiska och/eller socialmedicinska funktionsnedsättningar. Det finns med andra ord ingen fastställd tid när en funktionsnedsättning ska vara registrerad utan det sker alltid utifrån en individuell bedömning kopplad till tänkt arbetsuppgift och arbetsmiljö. 10 Nollvärdet sattes efter överenskommelse med Handisam och Socialdepartementet inför återrapporten 15 mars 2012 när nollvärden skulle rapporteras. Tidpunkten fastställdes till 31 december 2011.

Sida: 23 av 30 Arbetsförmedlingen behöver medicinska utredningar och utlåtande för att kunna fastställa om en funktionsnedsättning också medför en nedsatt arbetsförmåga. I många fall tar det lång tid att få fram ett läkarutlåtande från sjukvården. 5.2 Resultat Delmålet mäter inskrivna arbetslösa under året. Tabell 7. Antal dagar i genomsnitt från inskrivning till dokumenterad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga År 2012 och 2013 Källa: Arbetsförmedlingens datalager Antal 2012 Genomsnitt antal dagar till kod Antal 2013 Genomsnitt antal dagar till kod Förändring Totalt 30 586 272 34 403 260 12 Därav: Kvinnor 14 847 266 16 568 259 7 Män 15 739 277 17 835 262 15 under 30 år 12 499 214 14 464 208 6 inrikes födda 23 256 245 26 242 224 16 utrikes födda 7 330 358 8 453 356 2 Av tabell 7 framgår att genomsnittligt antal dagar till att det sker en registrering av en kod avseende en funktionsnedsättning i december 2013 ligger på 260 dagar. I förhållandet till nollmätningen 2011 ligger resultatet på en minskning med 11 dagar och i förhållande till 2012 med 12 dagar. Som en jämförelse över tid redovisas även resultaten uppdelat på kvinnor, män, unga under 30 år samt inrikes och utrikes födda. Den största minskning med 16 dagar har skett för inrikes födda personer. För män var minskningen 15 dagar och för kvinnor sju dagar. Unga under 30 år har en minskning med sex dagar. För utrikesfödda ligger siffran på en minskning med två dagar. Målsättning med att kunna sänka den genomsnittliga tiden till kod med cirka tio dagar per år har uppfyllts mellan 2012 och 2013. Notera att siffran tio dagar bygger mera på en hypotes om att detta borde vara möjligt än på befintligt faktaunderlag. Tiden till en identifiering och registrering av en nedsatt arbetsförmåga hos arbetslösa med oklar och/eller diffus problematik är i många fall lång. Det kan vara många aktörer involverade exempelvis vården, kompletterande aktörer med flera innan det kan göras en bedömning om svårigheterna kan kopplas till en nedsatt arbetsförmåga.

Sida: 24 av 30 Andel med kod för funktionsnedsättning är betydligt lägre bland utrikes födda än bland inrikes födda och tiden till kod är betydligt längre hos utrikes än inrikes födda. Skillnaden är 127 dagar. Inom Etableringsuppdraget är andelen med kod mycket låg. En anledning till den låga andelen som har fått en kod registrerad är att i den målgruppen ligger fokus mera på att fastställa individens prestationsförmåga. Begränsad prestationsförmåga kan medföra att individen får en etableringsplan på deltid, vilket medför lägre ersättning. Kopplingen mellan etableringsplanens omfattning och ersättning kan vara av betydelse för hur individen uppfattar konsekvenserna av en funktionsnedsättning. Hur och på vilket sätt definitionen av prestationsförmåga förhåller sig till definitionen av arbetsförmåga är för den enskilda arbetsförmedlaren inte heller enkelt att förhålla sig till. Observera att nedsatt prestationsförmåga inte behöver innebära en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. När aktiviteterna närmar sig arbetsliknande situationer kan det bli aktuellt att även utreda arbetsförmågan. I de fall arbetsförmedlaren gör bedömningen att prestationsförmågan även på sikt kommer att medföra en nedsatt arbetsförmåga, exempelvis genom att det finns behov av arbetshjälpmedel på en arbetsplats, ska ytterligare utredning göras. I dessa fall rekommenderas ett tidigt samarbete med Arbetsförmedlingens specialister. Inom Etableringsuppdraget har mycket fokus under året legat på att klargöra dessa begrepp genom olika seminarier och utbildningsinsatser. Inom myndigheten har, sedan uppdraget med strategin kom, funnits ett fokus på att minska tiden till kod. Delmålets formulering innebär dock att detta inte får ske på bekostnad av en säkerställd kvalitet. Mätmetoden, med en inskrivningstid som sträcker sig fem år tillbaka i tiden 11, innebär en tröghet när det gäller att se förändringar i tid till kod. Det har nu gått halva strategiperioden och det är först vid denna mätning som vi kan se en minskning av antal dagar till kod. Arbetsförmedlingen har i samband med årsredovisningen för 2013 lämnat en särskild återrapport Personer med lönebidrag, tidig identifiering av funktionsnedsättning samt teknikutveckling där frågan om tid till kod beskrivs och analyseras ytterligare. Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslivsinriktad rehabilitering och nyanländas etablering medför delvis likartade men även specifika behov av kontakter med vårdgivare. Det handlar bland annat om läkarutlåtanden om hälsotillstånd och medicinska underlag som styrker funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inför beslut om särskilda insatser. Arbetsförmedlingens bild av möjligheterna till kontakter med vårdgivare är att sjukvårdshuvudmännen, som har kompetensen, saknar de resurser som krävs för att med rimliga ledtider möta Arbetsförmedlingens samlade behov. 11 För att få med personer som får en sen kodning.

Sida: 25 av 30 5.3 Genomförda insatser och aktiviteter En effektiv matchning för personer med funktionsnedsättning är viktig för att sysselsättningsgraden för gruppen ska öka. Under 2013 har ett arbete bedrivits för att utveckla och tydliggöra specialisternas roll i matchningen. Arbetsförmedlingen har successivt trappat upp arbetet med att förbättra processen från inskrivning till sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Särskilt fokus har lagts på ökade möjligheter att kunna genomföra insatser tidigt. För att personer med funktionsnedsättning ska kunna ta del av de särskilda insatser som riktar sig till denna grupp behöver funktionsnedsättningen, tillsammans med den eventuella nedsättning av arbetsförmågan den medför, först vara identifierad och styrkt. Arbetsförmedlingen har under 2013 arbetat för att, med säkerställd kvalitet, korta tiden från inskrivning till att en funktionsnedsättning är identifierad och registrerad. Tiden från inskrivning till att en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är identifierad och registrerad har kortats med 12 dagar. Chefer och arbetsförmedlare är medvetna om vikten av tidig identifiering för att den arbetslösa ska få rätt stöd och tidiga insatser. Exempel på åtgärder som har vidtagits i den operativa verksamheten under året är att ordna så kallade workshops för samtliga medarbetare och chefer för att föra en dialog kring frågan om funktionsnedsättning och tid till kod. Andra åtgärder är att tiden till kod finns med i arbetsförmedlingskontorens skriftliga överenskommelse med specialistorganisationen om vilka insatser som ska prioriteras under året samt att frågan har lyfts fram vid resultatdialoger på samtliga nivåer. I webbenkäten till arbetsförmedlingscheferna fick dessa även svara på vilka insatser som är mest betydelsefulla för att nå delmål 3 tidig identifiering. Framgångsfaktorerna är enligt cheferna särskilt utsedda förmedlare och samarbetet med specialisterna. Samarbete med andra myndigheter och aktörer är också viktigt. Det bedömningsstöd som infördes vid årsskiftet 2011/2012 har också varit ett stöd i att tidigare kunna identifiera en funktionsnedsättning. Tillsammans med den arbetsmarknadspolitiska bedömningen kan det tjäna som en indikation på att det finns behov av en fortsatt utredning. 6. Delmål 4 Arbetsförmedlingen är idag en stor aktör när det gäller upphandling av kompletterande arbetsförmedlingstjänster och arbetsmarknadsutbildning och har därmed en stor påverkansmöjlighet på marknaden. Vid Arbetsförmedlingens upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i förfrågningsunderlag och finnas med i avtal.

Sida: 26 av 30 Nollvärde: Krav på tillgänglighet fanns med i samtliga förfrågningsunderlag och avtal i slutet av 2012. 6.1 Mätmetod Vid kvalitetskontroller av upphandlad verksamhet bedöms/granskas tillgänglighetsfrågorna alltid med hjälp av checklistor. Underlag om tillgänglighet finns i alla förfrågningsunderlag och är enligt följande: 1. Lokalerna skall enkelt kunna nås med allmänna kommunikationsmedel. 2. Lokalerna skall vara ändamålsenligt utformade för den aktuella utbildningen och utrustade på ett sådant sätt att de följer Arbetsmiljöverkets riktlinjer och författningar, se AFS 2009:02 Arbetsplatsens utformning (deltagaren likställs här med arbetstagare). 3. Lokalerna skall vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning i enlighet med de riktlinjer om tillgängliga lokaler som finns framtagna av Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning). För optimal tillgänglighet för varje deltagare förväntas leverantören samråda med ansvarig kontaktperson på Arbetsförmedlingen i de fall enskilda deltagare har behov utöver de generella riktlinjerna. 4. Deltagarna skall ha tillgång till gemensamhetsutrymmen och pentry med möjlighet till uppvärmning av mat. Vid årsskiftet 2011/2012 fanns krav på tillgänglighet med i samtliga förfrågningsunderlag och avtal. Detta är också att betrakta som nollmätningen avseende delmålet. 6.2 Resultat Krav på tillgänglighet finns med i samtliga förfrågningsunderlag och avtal. När en upphandling är avslutad och en ny tjänst eller utbildning ska tas i bruk görs en så kallad avtalskontroll, vilket innebär att upphandlaren har ett möte med leverantören centralt. Leverantören får försäkra att leverans av tjänst samt utrustning och lokaler kommer att ske enligt gällande avtal. I den tidigare nämnda webbenkäten till cheferna 2013 ställdes frågan hur vanligt det är med uppstartsmöten med leverantören och lokal kontaktperson på Arbetsförmedlingen för att säkerställa att alla känner till de krav som ställs. En majoritet 76,8 procent av cheferna svarar att det görs hos de flesta leverantörer. Anledning till att det i vissa fall inte genomförs är exempelvis att det inte finns några lokala leverantörer, uppstartsmöten hanteras centralt och inte lokalt, det tar väldigt mycket resurser i anspråk samt att leverantörerna sedan tidigare är kända och redan har ett utvecklat samarbetat med Arbetsförmedlingen.

Sida: 27 av 30 På frågan hur vanligt det är att Arbetsförmedlingen besöker leverantörer för att skapa bra relationer, fånga tidiga signaler och undvika missförstånd svarar 81,1 procent av cheferna att det görs hos de flesta leverantörer. 6.3 Genomförda insatser och aktiviteter För att generera en genomgående hög kvalitet på upphandlade tjänster och för att säkerställa att de upphandlade tjänsterna uppfyller ställda krav har Arbetsförmedlingen utökat antalet leverantörskontakter. De kvalitetssäkrade uppföljningsverktyg som används är avtalskontroll, uppstartsmöte, leverantörsdialog, kvalitetskontroll, kvalitetsinspektion och enhetliga rutiner för klagomålshantering. För att tillgängligheten ska vara optimal vid leverans av olika upphandlade tjänster ska leverantörer samråda med ansvarig arbetsförmedlare i de fall deltagaren har individuella behov, utöver den generella tillgängligheten. Leverantörer ska samarbeta med Arbetsförmedlingens specialister och/eller leverantörer av så kallade Flexibla anpassningsmoduler (FAM) för att öka tillgängligheten. Syftet med FAM är att göra arbetsmarknadsutbildningar tillgängliga för personer med funktionsnedsättning som har särskilda behov av stödjande och kompenserande insatser. FAM kan också användas inför och i början av en anställning genom utprovning, utbildning och träning med kompenserande hjälpmedel.

Sida: 28 av 30 7. Diskussion Arbetsförmedlingens nya uppdrag de senare åren har tillsammans med en svag konjunkturutveckling på arbetsmarknaden bidragit till att antalet inskrivna personer med en utsatt ställning på arbetsmarknaden ökat. Erfarenheterna visar också att personer med en funktionsnedsättning som är i en anställning med olika lönestöd riskerar att sägas upp under en lågkonjunktur. Många arbetslösa med en nedsatt arbetsförmåga har bland annat svårt att konkurrera om jobben på lika villkor med andra arbetslösa. En faktor är att lönestöden till andra grupper har högre subventionsgrad och konkurrerar ut lönestöden avsedda för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning. En annan försvårande faktor är att personer som har en nedsatt arbetsförmåga, i många fall behöver anpassningar av olika slag exempelvis av arbetsplats, arbetsuppgift, arbetsmiljö och/eller av arbetstid. Arbetsgivare väljer hellre en person som inte behöver dessa anpassningar. En tredje försvårande faktor är de attityder som finns i samhället. Den utsatta situationen på arbetsmarknaden för många personer med nedsatt arbetsförmåga är av den svårighetsgraden att flertalet behöver ett stort stöd av Arbetsförmedlingen. Uppdraget ställer stora krav på den enskilde arbetsförmedlaren och specialisten på Arbetsförmedlingen. För att kunna lösa uppdraget är det viktigt att det finns en god tillgång till insatser och program som har en subventioneringsgrad som gör det intressant för arbetsgivare att anställa personer med en nedsatt arbetsförmåga. Över tid har den maximala bidragsgrundande lönekostnaden blivit allt mindre i relation till löne- och prisnivåerna. Sedan 2007 har lönetaket gått från att motsvara 41,4 procent av prisbasbeloppet till 37,5 procent år 2013. Som en konsekvens har andelen beslut där arbetsgivaren får full kompensation för den nedsatta arbetsförmågan minskat kraftigt, och sådana beslut är idag mycket sällsynta. Så sent som år 2005 kunde en majoritet av arbetsgivarna till anställda med lönestöd kompenseras fullt ut, men idag är motsvarande andel mindre än en av tjugo. I Arbetsförmedlingens budgetunderlag för åren 2015 2017 finns som ett prioriterat förslag att nivån för den högsta bidragsgrundande lönekostnaden vid anställning med lönestöd i första hand ska uppgå till 0,48 prisbasbelopp, vilket ger en automatisk årlig uppräkning. I andra hand förslås att nivån uppgår till 21 312 kronor, vilket motsvarar 0,48 prisbasbelopp 2014. Förslaget berör anställda och arbetsgivare som får stöd inom ramen för lönebidrag, trygghetsanställning, utvecklingsanställning och offentligt skyddat arbete. Att höja den högsta bidragsgrundande lönekostnaden skulle på ett mycket tydligt sätt stärka incitamenten för arbetsgivare att vilja anställa personer med funktionsnedsättning, vilket skulle påverka sysselsättningsgraden i denna grupp positivt. Samtidigt skulle det skapa möjlighet till bättre ingångslöner och starkare löneutveckling för de som anställs.