En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Sida: 2 av 47

Transkript

1 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken mars 2013

2 Sida: 2 av 47

3 Sida: 3 av 47 Dnr: Af / Datum: Återrapportering enligt uppdraget för En strategi för genomförande av En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Arbetsförmedlingen ska årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen senast den 15 mars 2012, 2013, 2014 och Myndigheten ska senast den 15 mars 2016 lämna en slutlig resultatredovisning till regeringen. I den första rapporten 2012 redovisade myndigheten nollvärlden, dvs. en beskrivning av hur situationen var när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjades. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Ingegerd Körlof. I den slutliga handläggningen har avdelningsdirektören för Avdelningen Rehabilitering till arbete Henrietta Stein, biträdande generaldirektör Clas Olsson och tillförordnade chefen för Ledningsstaben Jeanette Azinovic deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Arbetsförmedlingens generaldirektör Ingegerd Körlof Kvalificerad handläggare

4 Sida: 4 av 47

5 Sida: 5 av 47 Innehållsförteckning En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Innehållsförteckning... 5 Sammanfattning... 7 Inledning...10 Handisams uppdrag Personer med en funktionsnedsättning eller med en historik av ohälsa Arbetsmarknadens utveckling Antalet arbetssökande med funktionsnedsättning i december Fortsatt ökning av antalet inskrivna med funktionsnedsättning Tre orsaker bakom ökningen Arbetslösheten ökar i lägre åldrar Tiderna utan arbete blir allt längre Andelen med kod för funktionsnedsättning är högst bland dem med enbart förgymnasial utbildning Stort stöd behövs till personer med funktionsnedsättning Det nya arbetssättet Delmål Mätmetod Resultat Insatser och program för personer med funktionsnedsättning Lönebidrag och andra subventionerade anställningar Andra insatser för personer med funktionsnedsättning Tillfälliga arbetsmarknadssatsningar för personer som deltagit i programmet arbetslivsintroduktion Samhall AB Genomförda insatser och aktiviter Internt utvecklingsarbete Delmål Mätmetod Resultat Insatser och program för unga under 30 år med funktionsnedsättning Lönebidrag och andra subventionerade anställningar Andra insatser för personer med funktionsnedsättning Genomförda insatser och aktiviter Delmål Mätmetod Resultat Genomförda insatser och aktiviter Delmål Mätmetod Resultat Genomförda insatser och aktiviteter Samarbete... 40

6 Sida: 6 av 47 Försäkringskassan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (Finsam) Kriminalvården Arbetsintegrerande sociala företag Regionala konferenser Samråd Rådet för arbetslivsinriktad rehabilitering Brukarråd för döva och personer med hörselskada, synskada eller dövblindhet Reflektioner... 44

7 Sida: 7 av 47 Sammanfattning Arbetsförmedlingen har, sedan 2002 ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshindersfrågor inom arbetsmarknadspolitiken. Regeringen beslutade den 16 juni 2011, om En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige under Arbetsförmedlingen har fyra delmål som är formulerade utifrån två givna inriktningsmål för arbetsmarknadspolitiken. Delmål ett och två mäter hur stor andel av arbetssökande med funktionsnedsättning 1 som månadsvis går till arbete eller reguljär utbildning. Delmål ett omfattar samtliga arbetssökande medan delmål två omfattar ungdomar under 30 år. Delmål tre mäter tiden till att en nedsatt arbetsförmåga blir identifierad. Delmål fyra handlar om tillgänglighet utifrån funktionshindersperspektivet. I december 2012 var det totala antalet inskrivna personer med en funktionsnedsättning drygt personer, vilket är 26 procent av samtliga inskrivna. Det är en ökning med cirka personer från december Antalet öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd var i december 2012 knappt personer, en ökning med 8,2 procent sedan december Delmål ett. Delmål ett omfattar samtliga arbetssökande. Nollvärdet 2 för delmål ett är 5,4 procent i genomsnitt per månad. Det ackumulerade resultatet för 2012 är 5,2 procent i genomsnitt per månad. I förhållande till nollvärdet ligger resultatet andelsmässigt på minus 0,2 procentenheter. Fler arbetssökande i målgruppen påverkar i hög grad förutsättningarna att nå delmålet, då omsättningsmått som uttrycks i andelar generellt sett blir svårare att nå ju fler som ingår i en målgrupp. Resultatutveckling utifrån antal arbetssökande till arbete eller reguljär utbildning uppvisar en positiv utveckling och antalet har ökat med jämfört med antalet Det är också fler arbetssökande som fått del av de särskilda insatserna som finns reserverade för målgruppen. Delmål två. Delmål två omfattar arbetssökande ungdomar under 30 år. Nollvärdet för delmål ett är 7,1 procent i genomsnitt per månad. Det ackumulerade resultatet för 2012 är 6,4 procent i genomsnitt per månad. I förhållande till nollvärdet ligger resultatet andelsmässigt på minus 0,7 procentenheter. Fler arbetssökande i målgruppen påverkar i hög grad förutsättningarna att nå delmålet, då omsättningsmått som uttrycks i andelar generellt sett blir svårare att nå ju fler som ingår i en målgrupp. Resultatutveckling utifrån antal arbetssökande till arbete eller reguljär utbildning uppvisar en positiv utveckling och antalet har ökat med Inom Arbetsförmedlingen är begreppet funktionsnedsättning liktydigt med som medför nedsatt arbetsförmåga. 2 Nollvärdena sattes utifrån resultat i december 2011.

8 Sida: 8 av 47 jämfört med antalet Det är också fler arbetssökande som fått del av de särskilda insatserna som finns reserverade för målgruppen. Delmål tre handlar om att Arbetsförmedlingen ska korta tiderna från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning är identifierad och registrerad. Resultatet i december var 272 dagar vilket är en ökning i förhållande till nollvärdet med två dagar. En bidragande orsak till ökningen kan vara att det, i många fall, tar orimligt lång tid att få fram ett läkarutlåtande från sjukvården. Utlåtandet behövs som underlag för att kunna fastställa om det föreligger en nedsatt arbetsförmåga. Bland unga personer under 30 år har tiden från inskrivning till dokumenterad kod minskat med tio dagar. Bland utrikesfödda har tiden till kod ökat. Delmål fyra handlar om att vid upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i förfrågningsunderlag och finnas med i avtal. Krav på tillgänglighet finns numera med i samtliga förfrågningsunderlag och avtal. På arbetsförmedlingskontoren pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete med fokus på delmålen för att fler personer med funktionsnedsättning och/eller ohälsa ska finna, få, behålla eller återgå till en anställning. Arbetet präglas av långsiktighet och de viktigaste åtgärderna är fler och aktiva arbetsgivarkontakter, en ökad satsning på ackvirering av enskilda platser för arbetssökande, marknadsföring och informationsspridning till arbetsgivare samt kompetenshöjande insatser av Arbetsförmedlingens egen personal. Viktigt är också det nära samarbetet med andra myndigheter och aktörer inom området både för att förbättra förutsättningarna för att personer med en funktionsnedsättning ska få ett arbete och för att skapa en sammanhållen rehabiliteringsprocess för individen. Arbetsförmedlingen samarbetar med exempelvis Försäkringskassan, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Samhall AB, Kriminalvården och Handisam. Rådet för arbetslivsinriktad rehabilitering är ett forum för samarbete mellan myndigheter, organisationer, kommuner och parterna på arbetsmarknaden. Rådet är rådgivande och ska särskilt stödja utvecklingen av insatser som främjar anställning av personer med funktionsnedsättning. Brukarrådet är ett rådgivande forum för ömsesidigt informations- och erfarenhetsutbyte för döva, personer med hörselnedsättning, synnedsättning eller dövblindhet. Samtidigt finns det områden som Arbetsförmedlingen särskilt vill lyfta fram för att fler arbetssökande ska kunna nå målet arbete: Den högsta bidragsgrundande lönekostnaden för lönestöd är idag kronor vilket innebär att få arbetsgivare kompenseras fullt ut för den anställdes nedsatta arbetsförmåga. Den bidragsgrundande lönekostnaden har legat på samma nivå sedan 2007 vilket tillsammans

9 Sida: 9 av 47 med att det allmänna löneläget ökat leder till en urholkning av lönestödet. Idag ligger 96 procent av alla anställningar över gränsen, Att arbetsgivare inte ges full kompensation för den anställdes nedsatta arbetsförmåga försvårar möjligheten att finna subventionerade anställningar. Arbetsförmedlingen delar därför fullt ut FunkAutredningens 3 uppfattning att taket för den bidragsgrundande lönekostnaden måste höjas. Arbetsförmedlingen behöver medicinska utredningar och utlåtanden för att kunna fastställa om en funktionsnedsättning också medför en nedsatt arbetsförmåga. Ett problemområde som identifierats är att Arbetsförmedlingen inte med rimliga ledtider kan få medicinska underlag i form av exempelvis läkarutlåtanden från sjukvården. Arbetsförmedlingen kan inte själv lösa uppdraget om det inte samtidigt i samhället finns ett mer inkluderande synsätt i hela arbetslivet som leder till att fler personer med funktionsnedsättning får anställning inom såväl privat som offentlig verksamhet. Fler arbetsgivare måste öppna sina dörrar. 3 SOU 2012: 31 Sänkta trösklar högt i tak

10 Sida: 10 av 47 Inledning Regeringen tog beslut den 16 juni 2011, om En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken i Sverige under Syftet med strategin är att presentera politikens inriktning, med konkreta mål för samhällets insatser samt hur resultaten ska följas upp under de kommande fem åren. Genomförandet ska ske inom alla samhällsområden vilket gör funktionshinderspolitiken tvärsektoriell. Socialdepartementet ansvarar för samordningen av regeringens insatser inom ramen för funktionshinderspolitiken. För att nå framgång krävs att många aktörer på olika nivåer medverkar och samarbetar i arbetet. Funktionshindersperspektivet måste vara en integrerad del av planering, genomförande och utvärdering av olika insatser. Arbetsförmedlingen har sedan 2002 ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshindersfrågor inom arbetsmarknadspolitiken och ska inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. De statliga myndigheternas ansvar och insatser är en strategiskt viktig del av arbetet för att uppnå de funktionshinderspolitiska målen, som innebär att skapa full delaktighet och jämlikhet för alla med funktionsnedsättning. I strategin anger regeringen inriktningen av insatserna inom tio prioriterade områdena under de närmaste åren: Arbetsmarknadspolitiken Utbildningspolitiken Socialpolitiken Folkhälsopolitiken Ökad fysisk tillgänglighet Transportpolitiken IT-politiken Kultur, medier och idrott Rättsväsendet och Migrationsverket Konsumentpolitiken Regeringen har gett uppdrag till 22 strategiska myndigheter att arbeta med delmål kopplade till inriktningsmålen. Av strategin framgår följande inriktningsmål för arbetsmarknadspolitiken: Sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska öka. Matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv. Det övergripande målet för Arbetsförmedlingen är att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt sammanföra dem som

11 Sida: 11 av 47 söker arbete med dem som söker arbetskraft, prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden och bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt. Arbetsförmedlingen använder balanserat styrkort för styrning och ledning av verksamheten. Arbetsförmedlingens styrkort delas upp i fyra huvudområden: kund, verksamhet, medarbetare och ekonomi. Under område verksamhet har Arbetsförmedlingen ett styrkortsmått som är inriktat på personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Vid formulerandet av nya delmål var uppdraget att delmålen, så långt det var möjligt, skulle vara en del av den ordinarie verksamheten. Arbetsförmedlingens nya delmål är formulerade utifrån de givna inriktningsmålen för arbetsmarknadspolitiken för : 1. Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka under perioden. 2. Andelen ungdomar, under 30 år, med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka under perioden. 3. Arbetsförmedlingen ska, med säkerställd kvalitet i arbete, förkorta tiden från att en arbetssökande blir inskriven vid Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är identifierad och registrerad. Den genomsnittliga tiden från det att en arbetssökande är aktualiserad på Arbetsförmedlingen till att en funktionsnedsättning är registrerad ska minska med cirka 10 dagar per år under perioden Vid Arbetsförmedlingens upphandling av arbetsmarknadspolitisk verksamhet ska krav på tillgänglighet alltid ställas i förfrågningsunderlag och finnas med i avtal. Arbetsförmedlingen ska årligen redovisa sitt arbete med delmålen i en särskild rapport till regeringen senast den 15 mars 2012, 2013, 2014 och Myndigheten ska senast den 15 mars 2016 lämna en slutlig resultatredovisning till regeringen. I den första rapporten 2012 redovisade myndigheten nollvärlden, det vill säga en beskrivning av hur situationen är när arbetet i förhållande till uppsatta delmål påbörjas. Handisams uppdrag Den årliga rapporten samt den slutliga resultatredovisningen ska den 15 mars varje år även redovisas till Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam. I strategin anges att Handisam har fått i uppdrag att inom ramen för sin ordinarie verksamhet ansvara för uppföljningen av strategins mål och insatser, samt för att utveckla ett sammanhållet system för att beskriva och analysera utvecklingen. Handisam ska senast den 15

12 Sida: 12 av 47 maj varje år lämna en samlad rapport till regeringen. Handisam har i en särskild skrivelse till Arbetsförmedlingen i december 2012 meddelat att av särskilt stort intresse är om delmålen har nollvärden, kvantitativa och/eller kvalitativa värden samt en lägesbedömning utifrån varje delmål, vilka insatser som har genomförts och med vilka resultat, kopplat till varje delmål, ett resonemang kring vad insatserna ger för resultat på kort sikt och effekter på längre sikt, i relation till delmålen, hur myndigheterna redovisar förändring över tid, jämställdhetperspektiven, hur samrådet med funktionshindersorganisationerna och dialog med berörda aktörer i arbetet utvecklas, övriga insatser på myndigheten som gynnar funktionshinderspolitiken. Personer med en funktionsnedsättning eller med en historik av ohälsa En person med en historik av ohälsa återfinns inte automatiskt i gruppen personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Däremot kan ohälsa många gånger leda till en nedsatt arbetsförmåga. Bilden nedan visar en grafisk beskrivning av samspelet mellan individ, arbetsuppgift och arbetsmiljö.

13 Sida: 13 av 47 Arbetsförmedlingens egna specialister. Arbetsförmedlaren gör, utifrån olika underlag, tillsammans med den arbetssökande en samlad bedömning om funktionsnedsättningen medför nedsatt arbetsförmåga. En sådan bedömning ska visa på den arbetssökandes möjligheter och begränsningar i förhållande till arbete inom olika arbetsuppgifter och arbetsmiljöer. Om den samlade bedömningen visar på en nedsatt arbetsförmåga ska det, efter samtycke från den arbetssökande, göras en registrering av en kod i Arbetsförmedlingens statistiksystem. Om den arbetssökande inte ger sitt medgivande till registrering av en kod räcker det med att det finns ett beslutsunderlag och en dokumentation i en sökandedossié. Ett kvalitetssäkrat och dokumenterat beslutsunderlag ska dock alltid finnas för att en arbetssökande ska omfattas av de insatser och program som är avsedda för personer med en funktionsnedsättning. Detta gäller oavsett om en kod finns registrerad eller inte. Den absoluta merparten av arbetssökande med funktionsnedsättning ger sitt medgivande till registrering av en kod. Statistiken i rapporten baseras på de arbetssökande som har gett sitt medgivande till registrering av en kod.

14 Sida: 14 av 47 Arbetsmarknadens utveckling 2012 Den svenska arbetsmarknaden stod överraskande väl emot den påtagliga konjunkturförsvagningen i Euroområdet under de tre första kvartalen Under slutet av året stod det dock klart att en tydlig konjunkturförsvagning påbörjats och tecknen på att arbetsmarknadsläget försämrats blev fler. Ett tydligt tecken på att arbetsmarknadsläget var på väg att försämras var att antalet tillfälligt anställda minskade, vilket berodde både på färre rekryteringar och att färre tillfälligt anställda fick vara kvar när anställningstiden löpte ut. Under senare delen av året skedde en kraftig ökning av varsel 5 om uppsägning. En successiv ökning av arbetslösheten har åtföljt försvagningen på arbetsmarknaden. I genomsnitt uppgick arbetslösheten till 8 procent enligt AKU att jämföra med 7,9 procent under I december var arbetslösheten 7,7 procent mot 7,3 procent ett år tidigare. Inflödet i arbetslöshet ökade i de grupper som är på väg in på arbetsmarknaden, som unga och nyanlända. Både personer med enbart förgymnasial utbildning och med gymnasium som högsta utbildning berördes av försvagad sysselsättning, medan sysselsättningen fortsatte att öka för dem med lång eftergymnasial utbildning. Arbetslösheten var fortsatt mycket hög för både inrikes och utrikes födda med enbart förgymnasial utbildning, men arbetslöshetsnivån var mer än dubbelt så hög för utomeuropeiskt födda som för inrikes födda. För personer med lång eftergymnasial utbildning var arbetslösheten sex gånger högre för utomeuropeiskt födda än för inrikes födda. Antalet totalt inskrivna arbetslösa 6 vid Arbetsförmedlingen uppgick i genomsnitt 2012 till , att jämföra med under 2011 och under Inslaget av grupper som står långt från arbetsmarknaden, det vill säga utsatta grupper 7 som erfarenhetsmässigt har svårare att få jobb än andra, har ökat undan för undan och uppgick till 59 procent av det totala antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen Ökningen speglar inte enbart en försämrad konjunktur utan också inriktningen att öka utbudet av arbetskraft genom att grupper längre ifrån arbetsmarknaden ska komma närmare arbete. 4 Avsnittet är hämtat från Årsredovisningen Enligt främjandelagen är en arbetsgivare skyldig att lämna varsel till Arbetsförmedlingen en viss tid innan arbetsgivaren genomför en driftsinskränkning som berör minst fem arbetstagare i ett län (inom byggnadsverksamheten gäller minst 20 arbetstagare). 6 Totalt inskrivna arbetslösa definieras som samtliga inskrivna sökande som inte har arbete, vare sig med eller utan stöd, och är beredda att ta arbete direkt. 7 Med utsatta grupper menas förgymnasialt utbildade, äldre år, utomeuropeiskt födda och personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

15 Sida: 15 av 47 Antalet arbetssökande med funktionsnedsättning i december 2012 Sverige har stora utmaningar vad gäller att skapa en mer inkluderande arbetsmarknad. Vid Arbetsförmedlingen hade 26 procent av samtliga inskrivna en registrerad funktionsnedsättning i slutet av december Det är en ökning med cirka personer från december Antalet öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd med funktionsnedsättning var i december 2012 knappt personer, en ökning med 8,2 procent sedan december Tabell 1. Personer med dokumenterad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga av arbetssökande totalt, december 2011 och december 2012 Alla Förändring Samtliga sökande därav med funktionsnedsättning Andel 26 % 26 % Kvinnor Samtliga sökande därav med funktionsnedsättning Andel 25 % 26 % Män Samtliga sökande därav med funktionsnedsättning Andel 27 % 27 % Under 30 år Samtliga sökande därav med funktionsnedsättning Andel 13 % 15 % Utrikes födda Samtliga sökande därav med funktionsnedsättning Andel 17 % 17 % Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. Tabell ett visar att både totala antalet inskrivna och antalet inskrivna med funktionsnedsättning har ökat under året. Bland kvinnor är andelen med funktionsnedsättning en procentenhet lägre jämfört med männens andel. Andelen med funktionsnedsättning har ökat mest bland unga arbetssökanden, närmare två procentenheter. Andelen utrikes födda med en funktionsnedsättning av de arbetssökande är andelsmässigt oförändrad under perioden.

16 Sida: 16 av 47 Tabellen visar också att andel med kod för funktionsnedsättning är betydligt lägre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Språksvårigheter och/eller kulturella skillnader kan vara orsaken till att en lägre andel registreras. Fortsatt ökning av antalet inskrivna med funktionsnedsättning 8 Antalet personer med funktionsnedsättning som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen har ökat snabbare än de någonsin gjort i svensk arbetsmarknadshistoria. I slutet av december 2012 fanns totalt inskrivna arbetssökande, vilket är mer än en fördubbling jämfört med mitten av år Dessutom stod inskrivna med funktionsnedsättning i andra sökandekategorier vid Arbetsförmedlingen. Det totala antalet inskrivna med funktionsnedsättning uppgick i december 2012 till drygt personer. Tre orsaker bakom ökningen Det finns tre centrala orsaker bakom den stora ökningen av det totala antalet inskrivna med funktionsnedsättning. Konsekvenserna av finanskrisen i form av kraftfulla rationaliseringar och nedskärningar ledde till att personer med funktionsnedsättning förlorade sina anställningar. En annan orsak som står för cirka 25 procent av ökningen av arbetslösheten är att ett stort antal personer överförts från sjukförsäkringssystemet (Försäkringskassan) till Arbetsförmedlingen. Från januari 2010 till december 2012 hade totalt drygt personer överförts från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen, eller i genomsnitt knappt per månad. Av dem som överförts fanns i slutet av december knappt kvar som inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Dessa personer kartläggs inom ramen för programmet arbetslivsintroduktion och här sker en första planering av fortsatta insatser på Arbetsförmedlingen 9. De personer som överförs från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen får inte omedelbart någon klassificering för funktionsnedsättning utan arbetsförmågan prövas vanligtvis efter en tid i programmet arbetslivsintroduktion eller senare. Hösten 2012 hade 75 procent av dem som överförts och som fortfarande var inskrivna identifierats med funktionsnedsättning. 8 Analysen kommer från Arbetsförmedlingens höstprognos 2012 med uppdaterade tal. 9 Prövningen av arbetsförmågan bland dem som överförs till Arbetsförmedlingen sker under en tremånadersperiod inom programmet arbetslivsintroduktion. Efter den insatsen ska personen kunna ta del av Arbetsförmedlingens övriga insatser eller gå tillbaka till Försäkringskassan.

17 Sida: 17 av 47 Den tredje orsaken till ökningen är att Arbetsförmedlingen blivit än mer grundlig i sin kartläggning av arbetssökande, vilket leder till att allt fler identifieras och registreras med funktionsnedsättning. Arbetslösheten ökar i lägre åldrar Antalet totalt inskrivna arbetslösa med funktionsnedsättning ökar i lägre åldrar. Den starkaste uppgången av arbetslösheten under det senaste året har skett i åldrarna år. Det har även skett en ökning av arbetslösheten i åldersklassen år. I gruppen ungdomar med en funktionsnedsättning räknas ungdomar i åldersspannet 16 till och med 29 år. Anledningen till det utvidgade åldersspannet är att många ungdomar med en funktionsnedsättning har en förlängd skoltid och därför gör sitt inträde senare på arbetsmarknaden. Att funktionsnedsättning gått ner i åldrarna är en tämligen ny tendens på arbetsmarknaden. Orsaken till detta är främst att psykiskt relaterad funktionsnedsättning ökar. Dessa former av funktionsnedsättningar är också de arbetsmarknadsmässigt mest svårlösta på grund av att det finns gott om föreställningar om psykisk ohälsa. Myterna är många, vilket i sin tur skapar en osäkerhet hos arbetsgivarna om de ska våga anställa eller inte. Dessa omständigheter lyfter kampanjen (H)järnkoll 10 förtjänstfullt fram. Tiderna utan arbete blir allt längre Det finns en stor grupp bland de inskrivna arbetssökande med funktionsnedsättning som saknat arbete under långa tider. Närmare hälften av totalt antal inskrivna med funktionsnedsättning har varit utan jobb i mer än tre av de senaste tio åren. Antalet personer i gruppen med långa sammanlagda tider utan arbete fortsätter att stiga. Även gruppen med tider på två till tre år utan arbete har stigit något. Tiderna utan arbete riskerar att förlängas under år 2013 genom den minskade tillgången på arbetstillfällen tillsammans med att personer med funktionsnedsättning har svårare än andra grupper att komma ut i arbete. Andelen med kod för funktionsnedsättning är högst bland dem med enbart förgymnasial utbildning Jämförelse mellan olika utbildningsnivåer visar att andelen med kod är betydligt högre bland dem med enbart förgymnasial utbildning. Bland män med högst förgymnasial utbildning är andelen med kod högre än bland kvinnor med motsvarande utbildningsnivå. 10 Kampajen (H)järnkoll arbetar för ett psykiskt friskare Sverige. Hjärnkoll drivs av Handisam i samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH.

18 Sida: 18 av 47 Tabell 2. Arbetssökande med olika utbildningsbakgrund hos dem med dokumenterad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga av arbetssökande totalt, december 2012 Målgrupp Arbetssökande därav med kod Andel % Förgymnasial Kvinnor Män Gymnasial Kvinnor Män Eftergymnasial Kvinnor Män Källa: Arbetsförmedlingen; datalager. Stort stöd behövs till personer med funktionsnedsättning Den utsatta situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning är av den svårighetsgraden att en mycket stor del behöver ett stort stöd av Arbetsförmedlingen. Dessa personer har svårt att konkurrera om jobben på lika villkor med andra arbetssökande eftersom konkurrensen om jobben är hård inom de flesta yrken. Platser för personer med funktionsnedsättning konkurrerar också med andra subventionerade anställningar. För att en person med funktionsnedsättning ska kunna konkurrera på lika villkor som andra arbetssökande krävs vanligtvis en subventionering av lönekostnaden, det vill säga att arbetsgivaren ska kompenseras i förhållande till personens arbetsförmåga. Dagens låga tak för den bidragsgrundande lönekostnaden innebär att arbetsgivare i en majoritet av fallen inte får full kompensation för den anställdes nedsatta arbetsförmåga. Den nuvarande nivån på taket för bidragsgrundande lönekostnad höjdes senast 2007 och då från en mycket låg nivå. Arbetsförmedlingen delar därför fullt ut FunkAutredningens 11 uppfattning att taket för den bidragsgrundande lönekostnaden måste höjas. Utredningen fastslår med berömvärd tydlighet att urholkningen av lönestödens storlek länge utgjort ett av de största hindren för att fler människor med funktionsnedsättning ska ges möjlighet till delaktighet i arbetslivet på lika villkor. Det nya arbetssättet 12 Under 2012 påbörjades arbetet med det nya arbetssättet för att reformera arbetsförmedlarnas arbetssätt med syfte att öka effektivitet, rättsäkerhet och enhetlighet. Alla förändringar har ett tydligt syfte: att möta de 11 Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) 12 Avsnittet är hämtat från Årsredovisningen 2012

19 Sida: 19 av 47 arbetssökandes behov, att rusta individen till arbete, att möjliggöra egenförsörjning och att ge arbetsgivarna den arbetskraft de behöver. För arbetssökande medför det nya arbetssättet moment som enhetlig inskrivningsprocess, bedömningsstöd, handlingsplan inom 1 5 dagar, tidiga insatser 13, jobbförslag, förnyad handlingsplan inom fyra månader, tätare möten samt ökade arbetsplatsförlagda aktiviteter i jobbgarantin för ungdomar och jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingen har valt att även inkludera fler delar i det nya arbetssättet för att öka förutsättningarna att uppnå önskat resultat. I det nya arbetssättet ingår även vårt arbete med nolltolerans för ungdomar i sysselsättningsfasen samt delar kopplade till arbetsgivare. 13 Tidiga insatser består av fördjupade förmedlingsinsatser samt programinsatser till de som riskerar att hamna i långvarig arbetslöshet.

20 Sida: 20 av 47 Delmål 1 Detta delmål har samma lydelse som ett av styrkortsmåtten i Arbetsförmedlingens styrkort. Andelen personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som får en anställning eller utbildning ska årligen öka. Nollvärdet: 5,4 procent i genomsnitt per månad 14 Mätmetod Delmålet mäter hur stor andel av arbetssökande med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga som månadsvis går till arbete eller reguljär utbildning. Målgrupp är arbetssökande med kod för funktionsnedsättning som i början av månaden tillhör statusgrupperna öppet arbetslös eller program samt de som har status deltidsarbetslös eller tillfälligt timanställd. Till målgrupp förs även de som under månaden skrivs in med kod direkt i ovan nämnda statusgrupper. Resultatet är antal ur målgruppen som i slutet av månaden tillhör statusgrupp Arbete utan stöd, Arbete med stöd eller Avaktualiserats till annan utbildning än arbetsmarknadsutbildning. Byte mellan sökandekategori som innebär deltidsarbetslös och tillfällig timanställning (och tvärt om) räknas inte som resultat. Utfall är resultatet som andel av målgruppen. Resultat Det ackumulerade resultatet för helåret 2012 är 5,2 procent i genomsnitt per månad, vilket motsvarar arbetssökande till arbete eller reguljär utbildning. I förhållande till nollvärdet 2011 ligger resultatet på minus 0,2 procentenheter. För att få en bild av hur många ur målgruppen som nått målet arbete under 2012 särredovisas i tabell 5 antalet som fått arbete utan stöd, arbete med stöd, nystartsjobb och reguljär utbildning. 14 Det ackumulerade resultatet för 2011 är 5,4 procent. Detta är att betrakta som utgångsvärdet, dvs. nollmätningen avseende delmålet.