Småföretagsbarometern

1

Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång... 7 3. Omsättning... 8 Konjunkturindikatorn... 9 4. Lönsamhet... 10 Största konjunkturrisker... 11 68 procent av företagen har goda expansionsutsikter...12 Hinder för expansion... 13 Småföretagskonjunkturen län för län...14 Prognos och utfall genom åren...16 2

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 3

Jämtlands näringslivsstruktur 99,5 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 85 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Jämtlands län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 20123 20772 43704 varav småföretag (0-49 anst) 20071 20697 36912 Jordbruk 2728 2730 2913 Offentlig verksamhet 74 906 22840 Total 22925 24408 69457 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2012. Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län Småföretagskonjunkturen i Jämtland fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn stiger från 43 i vårens mätning till 78 i höstens, vilket är över genomsnittet för alla Sveriges län. Länet ligger konjunkturmässigt på andra plats i landet efter Uppsala län. Förväntningarna inför det kommande året är att tillväxten ska fortsätta i god, om än något dämpad, takt. Sysselsättningstillväxten har förstärkts under det senaste halvåret. Tillväxten dras framför allt av tjänstesektorn, men även tillverkningsindustrin har utvecklats starkare än riksgenomsnittet. Prognosen inför kommande år är dock svagare i länet än i landet i stort, framför allt beroende på att industrin räknar med personalneddragningar. Tillväxten i orderingången ökar kraftigt och är starkare i Jämtland än i riket i stort. Båda delsektorerna räknar med fortsatt tillväxt, om än i något svagare takt kommande år. Omsättningstillväxten har också ökat kraftigt sedan vårens mätning. Även i detta fall har länets företag utvecklats starkare än riksgenomsnittet. Den snabba ökningen i orderingång under det senaste året lägger grunden för en optimistisk syn vad gäller omsättningstillväxten kommande år, i likhet med för landet i stort. Tillväxten av lönsamheten har återigen stärkts efter vårens avmattning. Uppgången har varit i stort sett lika stark i båda delsektorerna, och något snabbare än i landet i stort. En fortsatt snabb förbättring väntas kommande år, framför allt i tjänstesektorn. 68 procent av företagen i länet uppger att de har goda möjligheter att expandera vilket är den fjärde högsta andelen i riket (där genomsnittet ligger på 65 procent)! 4

Det främsta tillväxthindret hos småföretagen uppges vara arbetskraftskostnaderna (vilket 27 procent av företagen uppger), följt av den svaga efterfrågan (26 procent) och brist på lämplig arbetskraft (25 procent). 5

Småföretagsbarometern Jämtlands län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i Jämtland har tagit förnyad fart under det senaste halvåret. Mer än vart fjärde företag i länet (27 procent) uppger att arbetsstyrkan blivit större under det senaste året, medan 17 procent uppger att den blivit mindre. Med nettotalet 10 ligger Jämtland strax över den genomsnittliga tillväxten i landet. Förväntningarna inför kommande år är dock svaga i länet, där företagen totalt sett räknar med i stort sett oförändrat antal anställda. Tillväxten i sysselsättningen inom industrin är nu åter positiv, och nettotalet stiger från -7 i vårens mätning till 4. Industriföretagen räknar dock med att ånyo behöva minska personalen kommande år. Länets industriföretag är därvidlag de mest pessimistiska i landet. I tjänstesektorn har tillväxten ökat något sedan i våras. Här räknar företagen med i stort sett oförändrad tillväxttakt kommande år. Avmattningen är något svårförklarad med tanke på att företagen är relativt optimistiska vad gäller både orderingång och omsättning. 6

2. Orderingång Tillväxten i orderingång har fortsatt att öka kraftigt det senaste halvåret. 53 procent av länets alla företag uppger att orderingången ökat, medan 13 anger lägre orderingång. Länets nettotal (40) är betydligt starkare än riksgenomsnittet (27). Inför kommande år tror länets företag på en fortsatt ökning och spår ett nettotal på 28, vilket är marginellt lägre än riksgenomsnittets 31. Uppdelat på sektorer har utvecklingen under det senaste året varit mycket snarlik mellan de två delsektorerna. Under den kommande tolvmånadersperioden tror båda sektorerna på en avmattning. Industriföretagen tror på ett nettotal på 26 (jämfört med dagens 39), och tjänsteföretagen ser en dämpning från 41 till 31. Båda sektorerna har dock klart högre förväntningar än riket som helhet. 7

3. Omsättning Omsättningstillväxten i länet har också stärkts, som en effekt av den ökning av orderingången som kunde noteras både i denna och föregående mätning. Länets nettotal har stigit från 9 till 28. 47 procent av företagen rapporterar en stigande omsättning under det senaste året, samtidigt 19 procent uppger en vikande omsättning. Nettotalet 28 ligger över rikets 19. Både länet och riket tror på en ökad omsättningstillväxt kommande år. Omsättningsutvecklingen har varit snarlik i båda delsektorerna. Industrin når nettotalet 27, medan tjänstesektorn får nettotalet 29. Vad avser utsikterna för kommande år räknar industrin med en i stort sett oförändrad tillväxttakt. Tjänstesektorn räknar dock med betydligt snabbare ökningstakt framöver. Länets tjänsteföretage är de näst mest optimistiska i landet vad gäller omsättningsutvecklingen. 8

Konjunkturindikatorn Jämtlands sammanlagda konjunkturindikator fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn stiger från 43 i vårens mätning till 78 i höstens, vilket är avsevärt över genomsnittet för alla Sveriges län. Länet ligger konjunkturmässigt på andra plats i landet efter Uppsala län. Förväntningarna inför det kommande året är att tillväxten ska fortsätta i god, om än något dämpad, takt. Länets konjunkturindikator väntas nå 67 att jämföra med rikets 85. Uppgången under det senaste halvåret kommer från båda sektorerna, som utvecklats snarlikt. Industrisektorn går från nettotalet 37 i våras till 70, medan tjänstesektorn stiger från 43 till 84. Båda delsektorerna uppvisar en starkare konjunktur än riksgenomsnittet. Förväntningarna kommande år är att tillväxten dämpas i industrin, medan tjänstesektorn förväntas ligga kvar på nuvarande goda nivå. 9

4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Sammantaget förbättras nu lönsamheten i den starkare konjunkturens spår. 41 procent av länets företag redovisar högre vinster, medan 23 procent uppger att lönsamheten blivit lägre. Nettotalet 18 är något högre än riksgenomsnittet på 15. Liksom vad avser konjunkturindiaktorn i stort uppvisar de två delsektorerna en snarlik utveckling också av lönsamhetsutvecklingen, med nettotalet 17 för industrin och 19 för tjänstesektorn. Prognoserna för lönsamhetsutvecklingen är positiva i båda sektorerna, men ökningen väntas bli betydligt starkare i tjänstesektorn. Medan nettotalet för industrin väntas stiga till 28, räknar tjänsteföretagen med en uppgång till 43. Tillsammans med Uppsala län är tjänsteföretagarna i Jämtland de mest optimistiska i landet vad gäller vinstutvecklingen Företagens prisförväntningar 34 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 23 procent i höstas. Fler industriföretag än tjänsteföretag räknar med högre priser, 47 jämfört med 24 procent. 10

Största konjunkturrisker Den klart största konjunkturrisken för Jämtlands företag är att utvecklingen på hemmamarknaden ska bli sämre än väntat. Det anger 46 procent av företagen. 14 procent anger lönerörelsen och därmed arbetskraftskostnaderna, och 16 procent uppger nya konkurrenter på marknaden som den största konjunkturrisken. Den största konjunkturrisken för företagen i Jämtlands län är att hemmamarknaden ska utvecklas sämre än väntat. 11

68 procent av företagen har goda expansionsutsikter Andelen företag som ser goda expansionsmöjligheter har stigit till 68 procent jämfört med 65 procent i våras. Företagen i Jämtland är de fjärde mest positiva i landet. Snittet i riket ligger på 65 procent. 12

Optimismen om tillväxtmöjligheterna har ökat inom tjänsteföretagen där andelen ökat från 65 till 72 procent. I nom industrin har andelen minskat marginellt från 64 till 63 procent. Hinder för expansion Det största tillväxthindret som Jämtlands småföretag upplever är höga arbetskraftskostnader. Det uppger 27 procent av företagen. Den svaga efterfrågan anges av 26 procent av företagen, och brist på arbetskraft av 25 procent av företagen. Problemet med höga arbetskraftskostnader är den näst högsta i riket. En positiv detalj är att endast 6 procent av företagen i länet uppger att de inte vill växa. Denna andel är den näst lägsta i landet (bara Gävleborg ligger lägre). Ett annat tecken på bristen på arbetskraft är att 36 procent av företagen anger att de tackat nej till order pga detta. Andelen är hela 47 procent i tillverkningssektorn 13

Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 14

15

Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 16